5 Biogasens nyttor
5.11 Bedömning av nyttor som är svåra att kvantifiera
Ett antal nyttor som har beskrivits kvalitativt i avsnitt 5.5 och 5.7 ingick inte i den kvantitativa bedömningen av biogasens nyttor vid produktion och användning (se avsnitt 5.6 och 5.8). Detta eftersom utredningen, i samråd med experter, bedömde att dessa nyttor inte var möjliga att inkludera i kostnadsnyttoanalysen på ett godtagbart sätt (se tabell 5.19).
107 De livscykelutsläpp av koldioxid från bensin, diesel och naturgas som har använts återfinns
i tabell 5.7. De antas minska över tid enligt det förslag som Energimyndigheten har presenterat för i reduktionsplikten.
Tabell 5.19 Motivering till varför enskilda kvalitativa nyttor inte har inkluderats i kostnadsnyttoanalysen och/eller klassificerats som svårbedömda
Nytta Motivering
Återcirkulering av växtnäringsämnen
Produktionen av biogas bidrar till att växtnäringsämnen återcirkuleras och att avfall nyttiggörs. Denna nytta bedöms dock vara svår att kvantifiera. Delvis som en följd av att växtnäringsämnen kan återcirkuleras även utan biogas- produktion.
Biogas bidrar till landsbygdsutveckling
Kan svårligen kvantifieras
Sysselsättning Utredningen har valt att inte inkludera sysselsättning i kost- nadsnyttoanalysen. Detta eftersom biogassektorn konkurrerar med andra sektorer om resurser, t.ex. arbetskraft och finan- siellt kapital, vilket kan leda till en obefintlig nettoeffekt på sikt. Med det sagt kan den lokala sysselsättningsnyttan dock bidra till att legitimera tekniken.
BNP-påverkan Utredningen har valt att inte inkludera biogasens påverkan på ekonomisk aktivitet i kostnadsnyttokalkylen.
Industriell utveckling och hållbar näringspolitik
Utredningen bedömer att denna nytta ej bör ingå i en kostnadsnyttokalkyl.
Biogödsel bidrar till att ekologisk odling kan öka
Kan svårligen kvantifieras
Försörjningstrygghet En rapport från början av 2010-talet analyserade kostnaden av kraftigt minskad naturgasimport. Utredningen bedömer att denna analys inte är kompatibel med RED IIs regelverk. Förbättrad biodiversitet Kan svårligen kvantifieras eller bedömas kvalitativt Ökad produktivitet med
biogödsel och vallodling
Kan svårligen kvantifieras eller bedömas kvalitativt
Minskad lukt från gödsel Kan svårligen kvantifieras. Kan vara en betydande nytta lokalt. Ur ett nationellt perspektiv är denna nytta dock begränsad.
Minskat buller vid användning av biogas i transportsektorn
Utredningen bedömer att ASEK:s nyttoanalys avseende buller inte är tillämplig. Negativ nytta i jämförelse med elfordon. Jämförelse med fossilt beror på val av fordon. Nyttan för- svagas i takt med att fordonsflottan förnyas och elektrifie- ringen fortgår.
Ett problem med att värdera dessa nyttor är att vissa svårligen kan kvantifieras med tillräcklig noggrannhet. För det andra saknas tillräck- ligt med underlag. Det är dessutom utmanande att jämföra nyttorna som en följd av svårigheter att standardisera dem, vilket är en förut- sättning för att väga dem mot varandra. Utredningen har därför inte jämfört nyttorna inbördes. I stället har de bedömts mot politiska mål och tillgängligt kunskapsunderlag. Nyttorna har graderats enligt föl- jande:
• Svårbedömd nytta. • Begränsad nytta. • Medelhög nytta. • Hög nytta.
I tabell 5.20 listas sambandet mellan biogasens nyttor och de mål som presenterats i kapitel 4. Som framgår av tabellen bidrar produk- tion och användning av biogas till måluppfyllelse av ett brett spann av mål.
Tabell 5.20 Sambandet mellan mål och biogasens nyttor
Mål Nytta
Klimatmål:
1. Sverige ska senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
2. Riksdagen har antagit ett etappmål om att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
Rötning av organiskt material som exempel- vis gödsel, avloppsslam och matavfall ger en energirik gas (metan) som om den inte tas tillvara har en stark negativ klimat- påverkan. Att använda biogasen som ersätt- ning för fossila bränslen för el- och värme- produktion samt inom transportsektorn och som insatsråvara inom industrin leder till lägre utsläpp av växthusgaser. Biogasen har därmed vad som skulle kunna betecknas dubbel klimatnytta.
Miljökvalitetsmål Av de sexton miljökvalitetsmålen kan pro- duktion och användning av biogas anses bidra med nyttor till ungefär hälften. Energipolitiska mål:
1. Elproduktionen ska vara helt förnybar 2040.
Biogas är en förnybar energikälla som kan användas för att producera förnybar el. Vid användning i storskalig kraftvärmeproduk- tion kan biogas även bidra med reglerkraft.
Näringspolitiska mål:
1. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
Biogas kan vara en del av näringslivets omställning till en hållbar produktion och därigenom stärka näringslivets komparativa fördelar. Därtill kan utveckling av hållbar teknik med koppling till biogasproduktion leda till sådan export som kan stärka företag som är etablerade i Sverige.
Säkerhetspolitiska mål och mål för samhällets krisberedskap 1. Målen för den svenska säkerhets-
politiken är bl.a. att värna befolk- ningens liv och hälsa, liksom sam- hällets funktionalitet.
2. Målen för krisberedskapen handlar om att upprätthålla samhällsviktig verk- samhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar.
Inhemsk produktion av biogas leder till ökad försörjningstrygghet när det gäller el, gas, drivmedel och värme.
Regional tillväxt och landsbygdsutveckling 1. Målet för den regionala tillväxtpolitiken
är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.
2. Målet för den sammanhållna lands- bygdspolitiken är att den ska vara en landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.
Biogasproduktion förekommer på många platser runt om i Sverige och bidrar därmed till utbudet av arbetstillfällen och regional tillväxt.
Biogas bidrar till en mer cirkulär ekonomi, och att inhemskt producerad biogas kan bidra till regional tillväxt och till att för- stärka de ekonomiska förutsättningarna för gröna näringar. Produktionen av biogas och biogödsel kan även bidra till landsbygds- utveckling genom att skapa alternativa och kompletterande inkomstströmmar för jord- bruket.
Livsmedelspolitiska mål
1. En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en håll- bar utveckling i hela landet. Produk- tionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenter- nas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självför- sörjningsgrad av livsmedel. Sårbar- heten i livsmedelskedjan ska minska.
En ökad produktion av biogödsel är en del- lösning för att möjliggöra större produk- tionsvolymer av ekologiska livsmedel.
Av de ovan listade nyttorna och målen vill utredningen särskilt peka på följande fyra som bedöms vara medelhöga till höga:
• Att inhemskt producerad biogas bidrar till landsbygdsutveckling bedömer utredningen ge en medelhög nytta. Biogas bidrar till en mer cirkulär ekonomi, och att inhemskt producerad biogas kan bidra till regional tillväxt och till att förstärka de ekonomiska för- utsättningarna för gröna näringar. Produktionen av biogas och bio- gödsel kan även bidra till landsbygdsutveckling genom att skapa alternativa eller kompletterande inkomstströmmar till jordbruket. Svenska jordbruksprodukters konkurrenskraft kan öka om efter- frågan på och betalningsviljan för ekologiska produkter ökar, vilket biogödsel kan bidra till (se nästa nytta). Inhemskt produce- rad biogas bidrar också till uppfyllelsen av de övergripande målen för landsbygdspolitiken och Agenda 2030.
• Att inhemskt producerad biogödsel bidrar till att den ekologiska produktionen kan öka bedömer utredningen vara en medelhög nytta. Dels eftersom det bidrar till en mer cirkulär ekonomi ge- nom att minska importberoendet av mineralgödsel, dels eftersom biogödsel kan bidra till ökad produktion ekologiska varor. Därtill bidrar nyttan till regeringens övergripande mål för landsbygds- politiken, Agenda 2030 och till inriktningsmålet för ekologiskt jordbruk som återfinns i den förra regeringens livsmedelsstrategi. • Att producenter av biogasmoduler och tillgången till uppgrade-
rad biogas bidrar till industriell utveckling och det övergripande målet för näringspolitiken bedömer utredningen vara en medel- hög nytta. Detta sammanhänger med att företag som är baserade i Sverige är ledande producenter av moduler för biogasanlägg- ningar men är också ett resultat av att industri baserad i Sverige utvecklar produkter med ett lägre klimatavtryck. Biogas är en för- nybar gas som tillsammans med andra förnybara energigaser kom- mer att behövas i betydande volymer för att möjliggöra fortsatt produktion av dessa produkter (se kapitel 8). Slutligen bedöms det vara ett mervärde för företag att ha tillgång till cirkulär av- fallshantering. Utredningen bedömer att en ökad användning av förnybara energigaser kan öka den svenska basindustrins konkur- renskraft på sikt.
• Att inhemskt producerad biogas bidrar till försörjningstrygghet bedömer utredningen vara en hög nytta bl.a. eftersom de sam- hällsekonomiska och företagsekonomiska kostnaderna vid ett tillfälligt stopp i Sveriges naturgasleveranser bedöms kunna bli betydande. Vidare kan biogas bidra till att balansera det väst- svenska gasnätet. Därtill kan produktionen av biogödsel minska importberoendet av mineralgödsel och därmed bidra till en mer cirkulär ekonomi och ökad försörjningstrygghet. Slutligen kan en mer differentierad fordonsflotta med fler gasfordon bidra till en ökad beredskap eftersom det minskar beroendet av importerade flytande biodrivmedel.
Det har bedömts vara av stor vikt att även dessa fyra nyttor beaktas av utredningen. Tre av dem är dessutom kopplade till inhemsk pro- duktion av biogas. Övriga nyttor anser utredningen vara svårbe- dömda, se motivering i tabell 5.19.