• No results found

Hur används biogasen?

3 Energigaser i Sverige

3.5 Hur används biogasen?

Biogas har flera olika användningsområden. Enligt Energimyndig- heten finns det dock ingen samlad statistik över den totala biogasan- vändningen i Sverige, men den uppskattades till ca 3,7 TWh under 2018. Av detta var ca 43 procent importerad biogas, vilket kan jäm- föras med 2016 då den importerade biogasens andel bara var ca 10 procent och 2017 då importandelen uppgick till ca 28 procent. Ungefär två tredjedelar av den importerade biogasen kommer från Danmark och resten från övriga Europa (se vidare nedan).

I figur 3.3 redovisas hur den biogas som har producerats i Sverige under perioden 2005–2018 har använts.

23 Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas och rötrester år 2018 (ER 2019:23),

Figur 3.3 Användning av biogas som har producerats i Sverige 2005 2018

Källa: Energimyndigheten, ER 2019:23.

I tabell 3.3 redovisas den huvudsakliga användningen under 2017 och 2018.

Tabell 3.3 Användning av biogas som producerats i Sverige 2017 och 2018

Område Användning (GWh) Användning (%)

2017 2018 2017 2018 Uppgradering 1312 1296 64 63 Värme 384 401 19 20 El 53 43 3 2 Industriell användning 49 52 2 3 Övrig användning 23 27 1 1 Fackling 204 211 10 10 Saknade data/värmeförluster 15 14 1 1 SUMMA 2040 2044 100 100

Källa: Energimyndigheten ES2018:01 och ER 2019:23.

Betraktar man trenderna när det gäller biogasanvändningen kan det nämnas att facklingen av gas ökade med ca 14 procentenheter mellan 2016 och 2017 från en stabil nivå under ett antal år. Under 2018 låg

facklingen kvar på den högre nivån. Fackling innebär att gasen för- bränns utan att energiinnehållet tas till vara. Fackling används vanli- gen endast under korta perioder och då som en följd av att det har uppstått driftsproblem i produktionen eller för att gasen inte upp- fyller de kvalitetskrav som ställs. Som redan har nämnts tidigare är det ur klimatperspektiv bättre att förbränna gasen än att släppa ut den oförbränd, och miljölagstiftningen ställer därför krav på att gasen ska kunna facklas bort.

Enligt Energimyndigheten kan den ökade facklingen eventuellt förklaras av att det har blivit svårare att få avsättning för gasen som en följd av en tilltagande prispress som i sin tur anges vara en konse- kvens av ökad import av biogas från Danmark.24 Drivkrafterna bakom den ökade importen från Danmark beskrivs närmare i betänkandets kapitel 7.

Det kan även noteras att gasen vanligen används på olika sätt be- roende på i vilken typ av anläggning den har producerats. Av den gas som produceras i samrötningsanläggningar går nästan 90 procent till uppgradering. Motsvarande siffra för avloppsreningsverken var 2018 ca 60 procent och för gårdsanläggningar 32 procent.25 En förklaring till denna fördelning är att det krävs en viss storlek på produktionen för att det ska vara lönsamt att investera i en uppgraderingsanlägg- ning. Den biogas som produceras vid gårdsanläggningar eller depo- nier används främst för el- och värmeproduktion.

Uppgraderad biogas används som drivmedel

Av den uppgraderade biogasen används knappt 90 procent som driv- medel i olika typer av gasfordon. Försäljningen av fordonsgas ökade kraftigt under början av 2010-talet men ökningstakten har avstannat och under de senaste åren märks en mindre nedgång.26 Under 2018 uppgick leveranserna av fordonsgas till 1,65 TWh och är därmed Sveriges fjärde vanligaste drivmedel (efter bensin, diesel och HVO).27

24 Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas och rötrester 2017 (ES 2018:08),

s. 12.

25 Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas och rötrester år 2018 (ER 2019:23),

s. 13.

26 www.energigas.se (2019-11-07).

27 Energimyndigheten, Drivmedel 2018 – Redovisning av rapporterade uppgifter enligt drivme-

Av den totala drivmedelanvändningen under 2018 (91,1 TWh) sva- rade fordonsgasen dock för bara ca 1,8 procent.

Det bör dock noteras att andelen biogas i fordonsgasen har emel- lertid ökat i båda absoluta och relativa tal. Under det första halvåret 2019 var andelen biogas i fordonsgasen 94 procent.28

Av det totala antalet personbilar var ca 1 procent gasdrivna 2018.29 Det totala antalet gasfordon ökade stadigt under perioden 2004 till 2017 varefter ökningstakten har planat ut. Under 2019 finns dock tecken på att marknaden har vänt uppåt igen. I slutet av 2018 fanns det drygt 54 000 gasfordon i Sverige. Av dessa svarade person- och skåpbilar för den överlägset största andelen (ca 93 procent). Knappt 5 procent var bussar och resten var tunga fordon.

Gas, etanol och biodiesel har i flera år varit vanliga drivmedel inom busstrafiken i Sverige och sedan 2016 har el blivit allt vanligare som drivmedel.30 Inom stadstrafiken har gas använts i flera år. I kol- lektivtrafiken är närmare 25 procent av alla bussar anpassade för att drivas med fordonsgas. Av bussbeståndet i Sverige kan ca 18 procent i dag gå på gas.31

För lastbilar är alternativa drivmedel som el, etanol och gas fort- farande relativt ovanligt. För både tunga och lätta lastbilar är gas det vanligaste alternativa drivmedlet, om man bortser från att dieselfor- don även kan drivas med HVO som blandas med fossil diesel.32 Bland de lätta lastbilarna är det ca 2 procent som är gasdrivna. Bland de tunga lastbilarna ökar gasdriften, om än från en låg nivå.

På global nivå är användningen av biogas inom transportsektorn ännu mycket liten och begränsad till ett fåtal länder, däribland Sverige och Tyskland. Globalt sett är etanol det största biodrivmedel med 73,2 procent av världsmarknaden. På andra plats kommer bio- diesel i form av FAME med 22,2 procent och på tredje plats HVO med 4,6 procent.33

28 www.energigas.se (2019-10-28). 29 Trafikanalys, Fordon 2018.

30 Energimyndigheten, Rapportering av Underlag till Sveriges rapportering enligt direktiv om

utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (2019). Det går inte att urskilja fordon

som drivs på LNG från de som drivs på CNG i vägtrafikregistret. Detta kommer dock att vara möjligt från december 2019.

31 Trafikanalys, Fordon 2018. 32 Samma källa.

3.5.1 Importerad biogas

Energimyndigheten bedömer att importen av biogas har ökat på- tagligt under de senaste åren, även om myndigheten samtidigt kon- staterar att det saknas fullständig statistik över dessa handelsström- mar.34 Nettoimporten via förbindelsen med Danmark bedöms ha fördubblats under 2018 från 0,8 TWh till 1,6 TWh, vara två tredje- delar är danskproducerad biogas och resten kommer från övriga EU. Den importerade gasen har använts som fordonsgas (knappt en tredjedel), och resten har bl.a. använts för att ersätta naturgas inom processindustrin och för uppvärmningsändamål.

Inkluderar man den importerade biogasen så har den totala bio- gasanvändningen i Sverige ökat med nästan 30 procent mellan 2017 och 2018 och med ca 90 procent sedan 2015. Energimyndigheten konstaterar att ökningen nästan helt kan tillskrivas den ökade bio- gasimporten.35