Miljökvalitetsmålen och biogasen

Av de sexton miljökvalitetsmålen är det främst följande åtta som kan anses ha en mer direkt positiv koppling till produktion och använd- ning av biogas och vissa av de rötrester som uppkommer vid biogas- produktion:

– Begränsad klimatpåverkan – Frisk luft

– Bara naturlig försurning – Giftfri miljö

– Ingen övergödning

– Levande sjöar och vattendrag – Ett rikt odlingslandskap – God bebyggd miljö

Förutsättningarna att nå flera av de övriga miljökvalitetsmålen kan sannolikt också påverkas positivt av en ökad produktion och använd- ning av biogas i Sverige.

I det följande redovisas ytterligare detaljer kring vart och ett av de åtta listade miljökvalitetsmålen och deras koppling till biogas. Begränsad klimatpåverkan

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkon- vention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska upp- nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Riksdagen har fastställt följande precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan4_:

– Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Riksdagen har även beslutat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser (se vidare nedan).5

Som har redovisats under de globala hållbarhetsmålen ovan är bio- gas en förnybar energigas som kan ersätta fossilbaserade bränslen inom energi-, transport- och industrisektorerna. Biogas kan således ha betydelse för möjligheterna att uppnå detta miljökvalitetsmål. Ingen övergödning

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon nega- tiv inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mång- fald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Övergödning orsakas av allt för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa näringsämnen kan hamna i miljön via ut- släpp till luft av exempelvis kväveoxider från biltrafik, sjöfart och kraftverk. Andra orsaker till övergödning är läckage från jordbruket samt utsläpp från avloppsreningsverk och industrier. Övergödning påverkar såväl marken som sjöar, vattendrag och hav.

Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet som bl.a. avser den sammanlagda tillförseln av kväve- och fosforför- eningar till Sveriges omgivande hav, och att atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.

Biogasens koppling till övergödning hänger främst samman med hur det ingående substratet och rötresten hanteras. Alternativet att lagra stallgödsel eller sprida det som flytgödsel i stället för att röta

4 _{Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.} 5 _{Prop. 2016/17:146.}

det till biogas och sedan använda rötresten (biogödsel) som göd- ningsmedel innebär sannolikt en högre risk för läckage av sådana ämnen som bidrar till övergödning, åtminstone under förutsättning att biogödseln sprids på ett korrekt sätt. Om biogas skulle ersätta diesel skulle också utsläppen av gödande ämnen minska.

Ett rikt odlingslandskap

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produk- tion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biolo- giska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Regeringen har fastställt tolv preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Bland dessa märks bl.a. att åkermarkens fysi- kaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och pro- cesser bibehålls och att jordbruksmarken har så låg halt av förore- ningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.

Även när det gäller detta miljökvalitetsmål är det främst biogöd- seln som kan bidra till måluppfyllelsen genom att bidra till kolåter- föring och till vissa andra eftersträvansvärda egenskaper hos den odlade marken. Förutsättningen är dock att biogödseln möter höga kvalitetskrav när det bl.a. gäller innehållet av icke önskvärda ämnen. Frisk luft

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kul- turvärden inte skadas.

Här konstateras det bl.a. att vägtrafik är en stor källa till luftföro- reningar, framför allt i tätorter. Bilavgaser innehåller partiklar, kväve- dioxid och organiska ämnen, och avgaserna bidrar till att det bildas marknära ozon.

Regeringen har fastställt tio preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft som bl.a. avser halterna av vissa ämnen i luften som exem- pelvis partiklar och kväveoxider. Förbränning av biogas ger upphov till mindre mängder skadliga ämnen än exempelvis både fossil och biobaserad diesel.

Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variations- rika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vatten- hushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för fri- luftsliv värnas.

Här finns kopplingar till miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö. Biogas som ersätter fossila bränslen bidrar indirekt till sjöars och vattendrags ekologiska hållbarhet.

Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfal- den. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras på- verkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Här konstateras det bl.a. att förekomsten av tungmetallen kadmium har bidragit till ett folkhälsoproblem i Sverige. En indikator som används för att följa utvecklingen kring detta mål gäller förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i slam från avloppsreningsverk. Före- komsten av sådana ämnen i avloppsslam ger ett övergripande mått på belastning och diffus spridning av de uppmätta ämnena i samhället.

Den rena förbränningen av biogas hjälper till att sänka tillförseln av gifter till atmosfären. Samtidigt skapar biogödsel förutsättningar för ett ekologiskt jordbruk utan användning av miljöskadliga be- kämpningsmedel.

En god bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälso- sam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anlägg- ningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att

en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Regeringen har fastställt ett tiotal preciseringar av miljökvalitetsmålet varav en gäller hållbar avfallshantering. Den preciseringen lyder som följer:

– Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resur- serna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö mini- meras.

Ett etappmål om en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan har också knutits till miljökvalitetsmålet:

– Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, stor- kök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biolog- iskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas till vara senast 2018.

Enligt den nationella avfallsplanen har många kommuner formulerat egna mål för biologisk återvinning av matavfall som utgår från det nationella etappmålet.6

Av budgetpropositionen för 2019 framgår det att data om mat- avfall inte har uppdaterats under året. Regeringen har därför beslutat att förlänga etappmålet och sätta 2020 som nytt målår.7 _Därutöver kan det nämnas att Naturvårdsverket i sin senaste uppföljning av miljömålen föreslår ett nytt etappmål om avfall som innebär att för- beredelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska 2025 utgöra minst 55 viktprocent, 2030 minst 60 viktpro- cent och 2035 minst 65 viktprocent.8 _{Förslagets nivåer och årtal är i} överensstämmelse med EU:s avfallsdirektiv.

6 _{Naturvårdsverket, Att göra mer med mindre – Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande}

program 2018–2023, Rapport 6857, december 2018, s. 43.

7 _{Prop. 2018/19:1, utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård, s. 20.}

8 _{Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 – Med förslag till regeringen från}

Under våren 2019 påbörjade Naturvårdsverket ett arbete om etappmål avseende en minskning av matavfall. Sedan sommaren 2019 har verket i uppdrag från regeringen att bl.a. ta fram ett etappmåls- förslag gällande minskat matsvinn. Det uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2020.9

Matavfall kan med fördel rötas till biogas och därigenom bidra till måluppfyllelsen i den del som innebär att avfallets energiinnehåll tas till vara. Om rötresten dessutom används som biogödsel bidrar detta till att växtnäring återförs till kretsloppet.

Måluppfyllelse

I januari 2019 presenterade Naturvårdsverket den femte fördjupade utvärderingen av hur väl miljökvalitetsmålen nås sedan riksdagen beslutade om dessa mål.10 _{Verket konstaterar bl.a. att klimatföränd-} ringarna är ett av två områden där det behövs snabba och kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen i miljön och att det därför finns flera starka skäl att prioritera dessa områden inom miljö- politiken under de kommande åren.

Av de åtta miljökvalitetsmålen som ovan anges ha den tydligaste kopplingen till produktion och användning av biogas är det inget som bedöms kunna vara möjligt att nå inom utsatt tid, och för två av dem (Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt odlingslandskap) be- döms utvecklingen dessutom vara negativ. När det gäller det för bio- gasproduktion viktiga etappmålet om insamling av matavfall konsta- terar Naturvårdsverket att målet inte har uppnåtts, men att det inte är omöjligt att nå inom tidsramen. I anslutning till detta påpekar myndigheten att mängden matavfall som samlas in till rötning och kompostering har ökat markant de senaste åren. För att nå målet om 50 procent biologiskt behandlat matavfall behöver den separata in- samlingen öka ytterligare, och rejektmängderna behöver minska inom den biologiska behandlingen för matavfall.11

9 _{Miljödepartementet, Uppdrag om nya etappmål för förebyggande av avfall (Regeringsbeslut 11,}

2019-07-04).

10 _{Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 – Med förslag till regeringen}

från myndigheter i samverkan (2019), s. 48.