Gastankställen etc

Som har framgått ovan används huvuddelen av den biogas som pro- duceras i Sverige som en del av den fordonsgas som används som drivmedel. Det finns i dagsläget ca 190 publika gastankstationer och ca 60 icke-publika.44 _{De icke-publika är inte sällan lokaliserade i an-} slutning till bussdepåer. Några av de publika tankstationerna tillhan- dahåller flytande gas. Huvuddelen av gastankstationerna finns i södra Sverige.

I dagsläget finns det 13 tankställen för flytande fordonsgas i Sverige.45 _{Det helstatliga finska bolaget Gasum planerar att expan-} dera sitt nätverk av tankstationer för LBG och LNG i Sverige och Norge på strategiskt viktiga platser längs med de stora trafikstråken.46 Företaget har för avsikt att investera i omkring 50 nya tanknings- stationer för flytande gas för tunga fordon i Finland, Sverige och Norge fram till början av 2020-talet.

3.7

Försörjningstrygghet

Även om gasförsörjningstryggheten historiskt sett har varit hög i Sverige och sannolikheten för långa avbrott i det västsvenska natur- gassystemet är låg, kan gasförsörjningen i ett avseende sägas vara sårbar. Denna sårbarhet hänger samman med att systemet endast har en tillförselpunkt av betydelse nämligen Öresundsförbindelsen. Detta tillsammans med det faktum att Sverige inte har någon egen produktion av naturgas gör det västsvenska naturgassystemet käns- ligt för yttre störningar. Energimyndigheten betonar att en kraftig minskning i naturgastillförseln skulle få en stor påverkan på sam- hället inom flera områden, bl.a. som en följd av att ett antal kraft- och fjärrvärmeverk samt industrier har ett tämligen stort beroende av naturgas.

44 _{www.energigas.se (2019-10-25).} 45 _{www.energigas.se (2019-11-07).} 46 _{www.gasum.com (2018-11-20).}

Enligt naturgasförordningen ska naturgassystemet kunna förse de skyddade kunderna (i Sverige endast hushållskunder) med gas i följande situationer:

– vid extrema temperaturer under en sjudagarsperiod som statis- tiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år,

– under en period på minst 30 dagar med exceptionellt hög efter- frågan på gas som statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år, och

– under minst 30 dagar i händelse av ett avbrott hos den största en- skilda gasförsörjningsinfrastrukturen under genomsnittliga vin- terförhållanden.

I dagsläget uppfyller Sverige de två först nämnda kraven i EU-för- ordningen utan särskilda åtgärder. Det sistnämnda kravet uppfylls med hjälp av den gas som normalt finns i transmissionsledningen (line pack), den biogas som tillförs det västsvenska naturgassyste- met, samt frånkoppling av övriga kunder.

Vid bortfall av Öresundsledningen visar Energimyndighetens ana- lyser att s.k. linepack kan ge skyddade kunder gas i cirka tio dagar. Inmatning av biogas i det västsvenska naturgassystemet är därför en nödvändig komponent för att Sverige ska kunna uppfylla EU-för- ordningens krav på ett kostnadseffektivt sätt. Myndighetens analy- ser pekar dock på att inmatningen av biogas minskar och försörj- ningstrygghetsprognosen inför vintern 2019/20 indikerar att det finns en risk för att det sistnämnda kravet inte kommer att kunna uppfyllas genom användning av linepack och biogasinmatning. I ett sådant läge skulle myndigheten alltså kunna fatta beslut om att koppla ifrån icke-skyddade kunder.

Under våren 2019 trädde en ny nationell krisplan och en före- byggande åtgärdsplan för Sveriges naturgasförsörjning i kraft.47 _Syf- tet med krisplanen är att beskriva de åtgärder som ska genomföras för att mildra konsekvenserna vid en störning i gasförsörjningen. Den förebyggande åtgärdsplanen ska beskriva arbetet med att mins- ka eller eliminera identifierade risker. Arbetet är en del av Energi- myndighetens roll att arbeta för en trygg naturgasförsörjning i Sverige.

47 _{Energimyndigheten, Nationell krisplan för Sveriges naturgasförsörjning– enligt Europaparla-}

3.8

Andra energigaser

3.8.1 Naturgas

Naturgas är en organisk produkt som kan utvinnas ur jordskorpan. Gasen bildades för flera miljoner år sedan genom förmultning av levande organismer. Naturgasen har liksom kol och olja således fos- silt ursprung, men ger vid förbränning upphov till lägre koldioxid- utsläpp än kol och olja. Utsläppen av tungmetaller, svavel, kväveoxi- der, stoft och sot, är också mycket lägre vid förbränning av naturgas än av kol och olja.

Naturgasen är den största energigasen i Sverige och används inom industrin både som råvara och för energiändamål, vid produktion av el och fjärrvärme, i hushåll för uppvärmning och matlagning, samt som fartygs- och fordonsbränsle.

Under 2018 levererades 11 TWh naturgas i Sverige (inkl. LNG). Detta kan jämföras med toppåret 2010 då närmare 17 TWh levere- rades och med 2017 då det levererades 12,1 TWh naturgas. Ungefär 6o procent av den levererade gasen användes inom industrin (före- trädesvis inom stål- och metallindustrin (21 procent), kemiindustrin (exkl. petroleumraffinaderier, 23 procent) och livsmedelsindustrin (23 procent)). Under 2018 användes 22 procent av naturgasen för kraft- och värmeproduktion. Ca 5 procent användes för uppvärm- ning av bostäder. Återstående del (13 procent) användes inom övriga näringar.48

Den rörbundna naturgasen kommer till Sverige via den tidigare omnämnda gasledningen från Danmark som ansluter till det svenska gasstamnätet i Limhamn.

Som har nämnts tidigare har biogas och naturgas liknande egen- skaper och är ofta utbytbara vid användningen och kan samdistri- bueras i ett gasnät. Fordon som körs på naturgas kan även köras på uppgraderad biogas.

Jämfört med andra länder i Europa och på andra håll i världen är naturgasanvändningen liten i Sverige (knappt 2 procent av den totala energiförsörjningen). Det bör dock erinras om att de lokala variatio- nerna är betydande och att naturgas står för upp emot 20 procent av energianvändningen i vissa län (Skåne, Västra Götaland och Hallands län).49

48 _{Statistiken hämtad från www.energigas.se och bygger bl.a. på offentlig statistik från SCB.} 49 _{www.energimyndigheten.se (2019-05-24).}

Inom både EU och globalt svarar naturgasen för ungefär en fjärde- del av energiförsörjningen.

Skiffergas

Utvecklingen av teknik för att utvinna naturgas har på senare år tagit ett språng och därmed även de ekonomiska förutsättningarna för naturgasutvinning. Genom användning av s.k. horisontell borrning och hydraulisk spräckning (frackning) har möjligheterna att utvinna gas ur skiffer ökat väsentligt.50 _{Utvinningen av skiffergas i bl.a. USA} har stor påverkan på den internationella energimarknaden. Skiffer- gasutvinningen möter dock ofta kritik ur miljösynpunkt. Enligt SGU saknas det förutsättningar för naturgasutvinning genom frack- ning i Sverige.51

3.8.2 Vätgas

Vätgas är en gas som består av två väteatomer. Vid rumstemperatur och normalt tryck är vätgas gasformigt. Vätgas kan produceras på många olika sätt och uppkommer dessutom som en biprodukt från kemisk industri. I dagsläget framställs vätgas främst ur naturgas eftersom det är det företagsekonomiskt mest attraktiva sättet. Det är dock även möjligt att framställa vätgas ur biogas. Vätgasens mil- jönytta beror således delvis på vad den framställs från, men även på vilken energi som har använts i produktionsprocessen.

Det finns förhoppningar om att vätgas på sikt i större utsträck- ning ska kunna framställas med hjälp av förnybar energi. El från för- nybara energikällor kan exempelvis omvandlas till vätgas genom s.k. elektrolys där vatten spjälkas upp i väte och syre (se även avsnittet nedan om elektrobränslen och power-to-gas).52 _{Vätgas kan också} framställas genom förgasning, dvs. där fast material (exempelvis bio- massa) omvandlas till gas under högt tryck och hög temperatur.

50 _{Frackning innebär att man ökar tillströmningen av gas till de horisontella borrhålen genom}

att spräcka skiffern med hjälp av högt vattentryck i borrhålet, och skapar därigenom sprickor kring borrhålet där gasen kan strömma till. I samband med spräckningen injekteras kvartssand som håller sprickorna öppna. Förutom sand och vatten tillförs kemiska tillsatser för att minska friktionen i sprickorna.

51 _{Sveriges geologiska undersökning, Skiffergas och biogen gas i alunskiffern i Sverige, förekomst}

och geologiska förutsättningar – en översikt (SGU-rapport 2014:19).

Att framställa vätgas är emellertid förhållandevis dyrt, och det är dyrare att framställa vätgas genom elektrolys än genom att produ- cera den ur naturgas. Kostnaden för framställning genom elektrolys är till stor del beroende av elpriserna. Ungefär hälften av kostnaden kommer från den elektricitet som används i framställningen, medan resten är kostnader för investeringar och drift. Vätgasframställning med hjälp av förgasning är en dyr framställningsmetod.53

Vätgasen kan sedan användas i bl.a. industriella processer eller som drivmedel. Vätgas har använts länge inom den svenska indu- strin, vilket gör att det finns mycket erfarenhet kring användningen. Vätgas används exempelvis som råvara inom kemisk industri, bl.a. för att tillverka ammoniak som sedan kan användas för att producera konstgödsel. Inom oljeraffinaderier kan vätgas användas för att om- vandla råolja till bensin och diesel.54 _{Preem och Vattenfall har startat} ett samarbete för att producera vätgas som är baserad på förnybar el. Den förnybart producerade vätgasen ska sedan användas för att framställa flytande biodrivmedel som exempelvis HVO.

Den vätgas som har producerats genom elektrolys kan även omvandlas till metan genom att den får reagera med koldioxid (s.k. metanisering). Som har nämnts tidigare är metan den huvudsakliga beståndsdelen i natur- och biogas. Om den vätgas som används vid metaniseringen är förnybart producerad kan denna process alltså vara ett sätt att ta hand om växthusgasen koldioxid och således fun- gera som en potentiell kolsänka.

Vätgasens miljöpotential är mest påtaglig om den används inom transportområdet eller som mellanlager av förnybar energi. Med bränslecellsteknik kan vätgasens kemiska energi omvandlas till elek- tricitet och värme, med vatten som den enda restprodukten. Inom transportsektorn kan vätgas tillsammans med bränslecellsteknik bi- dra till att minska utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar. Vätgas används som drivmedel i bl.a. Kalifornien, Japan och Syd- korea. I Europa är det främst Tyskland som har satsat på infrastruk- tur för vätgas.55 _{Tankstationer för vätgas finns än så länge på få plat-}

53 _{Riksdagens trafikutskott, Fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan}

– flytande, gasformiga och elektriska drivmedel inom vägtrafik, sjöfart, luftfart och spårbunden trafik (Rapporter från riksdagen, 2017/18:RFR13), s. 85.

54 _{Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Så klarar svensk industri klimatmålen – En}

delrapport från IVA-projektet Vägval för klimatet (2019), s. 22.

ser i Sverige. Under 2018 kunde man tanka vätgas vid 6 tankställen. Under 2019 har ytterligare en vätgasmack tillkommit (Umeå) och en planeras i Växjö.56

När det gäller energilagring kan vätgasen fungera som effektut- jämnare och användas för lagring av överskottsenergi från intermit- tenta förnybara produktionsslag som sol- och vindkraft. Vätgas har hög energitäthet och kan lagra energi över långa perioder.

Under 1990-talet och 2000-talets första decennium knöts det stora förhoppningar till att kunna använda vätgas i förbränningsmo- torer. Intresset för tekniken avtog dock, och i dag används vätgas framför allt i bränsleceller. Vätgas som drivmedel till förbrännings- motorer bedöms därför inte vara aktuellt som ett alternativ i någon större skala under de närmaste åren.57

I sammanhanget bör det nämnas att Energimyndigheten under 2018 beviljade finansiellt stöd (sammanlagt 528 miljoner kronor) till en satsning på att skala upp en form av fossilfri ståltillverkning som bl.a. bygger på användning av vätgas (det s.k. Hybrit-projektet).58 I oktober 2019 meddelade SSAB, LKAB och Vattenfall att de inves- terar 150 miljoner kronor och att Energimyndigheten bidrar med nära 50 miljoner kronor, i byggandet av ett lager för vätgas vid Hybrits pilotanläggning för fossilfritt stål.

3.8.3 Gasol

Gasol är beteckningen på en gasblandning som främst består av kol- vätena propan och butan. Gasolen har fossilt ursprung eftersom den utvinns ur naturgas och råolja. I Sverige kommer ca 70 procent av gasolen från naturgas – främst från norska gasfält i Nordsjön – och resten utvinns ur råolja i oljeraffinaderier.

Svenska hamnar för gasol finns i Karlshamn, Sundsvall, Piteå, Stenungsund, Göteborg och Lysekil. I dessa hamnar finns det större lager för gasol. Från dessa lager transporteras gasolen till användarna via järnväg eller i tankbilar. Viss industri som ligger i direkt anslut- ning till gaslagren kan få gasolen levererad via rörledning.

56 _{Energimyndigheten, Rapportering av Underlag till Sveriges rapportering enligt direktiv om}

utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (2019), s. 63.

57 _{Riksdagens trafikutskott, 2017/18:RFR13, s. 25.} 58 _{www.energimyndigheten.se}

Under 2018 användes 4,7 TWh gasol i Sverige (exkl. raffinaderier) varav 94 procent användes inom industrin. Stål- och metallindustrin svarade för drygt hälften av den industriella användningen. Den näst största användningen inom industrisektorn stod massa- och pap- persindustrin för (15 procent). På många andra håll i världen är det främst hushållen som använder gasol och då under beteckningen LPG (Liquified Petroleum Gas).

Sedan början av 2000-talet har försäljningen av gasol minskat i Sverige från knappt 6 TWh. Under perioden 2013–2017 kan dock en svag försäljningsökning skönjas från ca 4,2 TWh i början av perioden till de 4,7 TWh som alltså såldes under 2018.59

Det bör även noteras att det pågår en utveckling av det som bru- kar betecknas grönare gasol. Det handlar då om en inblandning av biogasol i den fossila gasolen, där den förstnämnda är en restprodukt från tillverkning av biodiesel eller massaframställning. Den största aktören när det gäller grönare gasol i Sverige är Kosan Gas (tidigare Preems gasolverksamhet) som tillhandahåller en gasolprodukt som innehåller ca 20 procent förnybara råvaror.