Övriga remissinstansers allmänna synpunkter

Akademiska sjukhuset i Uppsala utgår i sitt remissvar från sju stycken frågor med an- knytning till ett miljömedicinskt perspektiv. Sjukhusets synpunkter uttrycks som kom- mentarer i anslutning till respektive fråga och rör flera olika aspekter med koppling till på påverkan på människors hälsa. Är forskningsresultat redovisade i andra sammanhang? Saknas väsentligt underlag? Är avfallet karaktäriserat? Har alternativa lokaliseringar un- dersökts? Har återtag och övervakning analyserats? Har riskanalys(er) för spridning av radioaktiva ämnen genomförts? Finns en beskrivning av initialtillståndet hos befolkning- en i berörda områden.

Chalmers tekniska högskola (CTH) betonar att det är av stor vikt att upprätthålla kompe- tens inom Sverige för att hantera svenskt avfall, men också att kunna bistå internationellt med kompetens. Här har forskning och utveckling inom SKB:s forsknings och utveckl- ingsverksamhet haft och har alltjämt stor betydelse. Det är också förenat med ett ansvar att ge finansieringen en långsiktighet som säkrar att kompetens kan behållas och utveck- las i ett långsiktigt perspektiv. Sålunda är det viktigt att SKB kan upprätthålla en hög forskningsprofil i tider då många andra kärntekniska finansiärer minskar på sina anslag. Det är mycket tack vare SKB som det fortfarande finns främst kärnkemisk forskning kvar i Sverige. Efter Fukushima har denna forskning återigen hamnat i bakvattnet finansie- ringsmässigt.

28

CTH konstaterar vidare att SKB under lång tid har haft ett mycket högt internationellt anseende när det gäller kunskap och forskning. Det är med viss oro man konstaterar att neddragningar på forskningsområdet verkar pågå kontinuerligt. Det anses att i och med att man går in i en byggfas är området färdigforskat. Så är alls inte fallet. Det finns en uppsjö frågor som behöver belysas tydligare för att man skall kunna basera slutförvaret på en god, oantastlig grund.

En utvärdering av behovet av vetenskapliga kompetenser och identifiering av forsk- ningsmiljöer som stödjer kompetensuppbyggnad rekommenderas i det fortsatta arbetet. Även relationen till konsulter som kan bidra med rutinmätningar bör utredas. CTH anser vidare det vara av högsta vikt att forskningen kring kompletterande avfallsstrategier hålls på en nivå som gör att svenska forskare kan fortsätta att hålla sig på en hög internationell nivå.

Karlstads universitet konstaterar i sin sammanfattning gällande djupa borrhål att det sak- nas en uppdaterad och korrekt redovisning av de säkerhetsfunktioner som metoden djupa borrhål baseras på, vilket enligt universitetets uppfattning är en betydande brist eftersom även dessa aspekter finns redovisade i de internationella FoU-arbeten som SKB själv hänvisar till i sin nu genomförda uppdatering och revidering av metodens teknikrelaterade basdata.

Universitetet anser vidare att det finns felaktiga skrivningar om ”berget” som den viktig- aste säkerhetsfunktionen och att metoden djupa borrhål ”inte uppfyller kravet på ett fler- barriärsystem”. Sådana skrivningar kan i sig tyckas harmlösa, men är samtidigt vilsele- dande då de kan bidra till missuppfattningar om den för säkerheten så viktiga flerbarriär- principen. Universitetet konstaterar också att det finns en anmärkningsvärd brist på allsi- dighet och vetenskaplig stringens i redovisad text.

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk framhåller att tillsynsmyndig- hetens oberoende roll och myndighetens tillgång till resurser är av stor vikt. Tillräckliga resurser måste tilldelas myndigheten för granskning av hela slutförvarssystemet. Viktigt är också att analyser och övrigt tekniskt underlag som presenteras i Fud-programmet är tillgängligt och begripligt för olika grupper i samhället. Vidare anser lokala säkerhets- nämnden att kompetensfrågorna också är av största intresse. Det krävs kunskap kring avställning, avveckling och nedmontering för att på ett säkert sätt kunna riva kärnkraft- verken. En unik kunskap som på sikt kommer att försvinna eftersom den idag finns hos en begränsad men kunnig grupp. Förlusten av kompetent personal och frågan om kompe- tensbevarande insatser är också faktorer av vikt vid planeringen av rivningen av en kärn- teknisk anläggning.

Miljövänner för kärnkraft (MFK) ser i generell mening positivt på framtida möjligheter att bättre utnyttja det använda bränslets energiinnehåll genom återvinning och användning

29

i nya typer av reaktorer och anser att slutförvaring av restprodukterna från dessa bränsle- cykler kan underlättas avsevärt med hänsyn till både volyms- och tidsaspekten.

MFK noterar att SKB har viss beredskap för ändrade förutsättningar härvidlag och aktivt följer utvecklingen beträffande användandet av nya reaktortyper via samarbete nationellt och internationellt. MFK vill betona vikten av att detta samarbete upprätthålls och ges tillräckliga resurser.

Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO) anser att alternativa slutförvarsme- toder fortfarande är dåligt belysta i förhållande till krav i miljöbalken. SERO framför vidare att ett verkligt nollalternativ avseende mellanlagret Clab i miljöbalkens fortfarande saknas. SERO efterlyser därför ett realistiskt nollalternativ för Clab, det vill säga ett mel- lanlager med säkerhet under 200 år.

Statens geotekniska institut (SGI) pekar på att Fud-programmet vad avser platsundersök- ning, platsbeskrivning och byggtekniska frågor i stor utsträckning är av generell karaktär. Mot bakgrund av att en plats nu förordats bedömer SGI att Fud-programmet i högre grad kan och bör inriktas mot platsspecifika frågor. SGI uppfattar att Fud-programmet ska vara stödjande i den tillståndsprocess som pågår och efterlyser en tydligare koppling mellan Fud-programmets mer generella forskning och de platsspecifika förutsättningarna i Fors- mark.

Utifrån ett allmänt perspektiv ser SGI att utmaningarna inte omfattar enbart tekniska frå- gor utan i hög grad även organisatoriska, kontraktsanknutna m.fl. I det Fud-program som presenteras är upplägget huvudsakligen av detaljerad och teknisk karaktär. Mot bakgrund av att Fud-programmet avser beskriva ”den forskning och teknikutveckling som behövs för att kunna projektera, uppföra och driva de planerade anläggningarna…”, ställer SGI frågan om inte SKB även bör fokusera på ovan nämnda andra områden i sin forskning och utveckling.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har tagit del av SKB:s redovisning och har i sin bedömning av innehållet främst fokuserat på frågor som rör icke-spridning avseende kärnvapen. En relevant fråga är då huruvida olika framtida reaktorkoncept kan påverka eventuella spridningsrisker förknippade med slutförvaret. I SKB:s redovisning (s. 67) görs bedömningen att tänkbara framtida koncept inte nämnvärt påverkar just slutförvaret. Enligt FOI:s uppfattning är detta en rimlig bedömning.

Umeå universitet konstaterar att de frågeställningar, som på senare tid kommit upp i den allmänna debatten har i högsta grad fokuserat på de tekniska barriärerna, och då speciellt på kopparkapseln. I viss mån anser universitetet att denna fokusering lett till att helhets- perspektivet på frågan snedvridits. En kopparkapsel som är intakt i hundratusentals år, innebär att alla radionuklider stannar i denna. Som en bakgrund, och referenspunkt, i dis- kussionen om kopparkapselns beständighet vore det enligt universitetets uppfattning

30

önskvärt att SKB på ett enkelt sätt kunde redovisa vilka hållbarhetskrav, som utifrån öv- riga barriärers (bränslets kapsling, ingjutningen inne i kapseln, bentonitleran, och den naturliga geologiska barriären) egenskaper, måste ställas på kopparkapseln. En sådan redovisning bör enligt universitetet utgå ifrån de direktiv som getts SKB.

Klart är också att högsta tillåtliga exponering av framtida ”kritiska” befolkningsgrupp utgör 1/100-del av den naturliga bakgrundsstrålningen, vilket lämnar stora marginaler till de strålnivåer där det finns anledning att befara hälsoeffekter av något slag, något som kan vara värt att beakta då man diskuterar osäkerheter i bedömningarna.

31