SSM:s sammanfattande synpunkter på SKB:s verksamhet och handlingsplan

3.5.1. Allmänt om SKB:s redovisning

Övergripande bedömning

SSM bedömer att del I av SKB:s Fud-program är en bra introduktion till SKB:s

verksamhet och planer för framtiden. SSM bedömer att strukturen för Fud-program 2013 har utvecklats och att texterna är mer konsistenta än i Fud-program 2010. SSM ser dock en fördel med att i kommande Fud-program ytterligare samla beskrivningarna av SFR respektive SFL för att få en mer övergripande bild än i aktuellt program. SSM bedömer att informationen i kapitel 1 utgör ett bra underlag för förståelsen av SKB:s nuvarande verksamhet och underlättar för läsaren att förstå handlingsplanens roll i ett mer övergripande sammanhang.

SSM bedömer att redovisningen av handlingsplanen (kap. 2) och den övergripande redogörelsen för flexibiliteten i systemet (kap. 3) tillsammans med relevant redovisning avseende hantering av låg- och medelaktivt avfall (del II) samt avseende hantering av använt kärnbränsle (del III) medger en tillräcklig inblick i SKB:s program för att myndigheten ska kunna bedöma programmet.

Den redovisade handlingsplanen är i första hand en beskrivning av vad som avses att göras, och innehåller i mindre utsträckning motiv för det forsknings- och

utvecklingsarbete som behöver göras. SSM önskar därför i kommande Fud-program se en mer tydligt strukturerad och fokuserad redovisning som klargör hur forskning och

utveckling motiveras och utvärderas med utgångspunkt från de åtgärder som planeras för att uppfylla 10 § kärntekniklagen. Redovisningen bör beskriva följande:

- vilka aktiviteter - i form av forskning, teknik- och modellutveckling, genomförda analyser, utredningar m.m. - som har genomförts under perioden sedan den senaste Fud-redovisningen och motiven för att genomföra dessa,

- utfallet från genomförda aktiviteter i relation till ställda förväntningar,

- vilka uppföljande aktiviteter som planeras att genomföras som en följd av utfallet av genomförd verksamhet,

- vilka tillkommande aktiviteter för att uppfylla 10 och 11 §§ kärntekniklagen som planeras att genomföras dels under kommande sexårsperiod, dels i ett längre tidsper- spektiv.

Om SKB:s långsiktiga planering

SSM bedömer det som rimligt att SKB utgår från reaktorernas planerade drifttider vid planeringen av omhändertagande och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt

48

avfall, givet de osäkerheter, eller den flexibilitet som krävs med de långa tider som programmet omfattar.

SSM instämmer i att programmets långa utsträckning i tiden kan innebära att det uppstår

ändringar i planeringsförutsättningar likväl som att det kan göras omvärderingar av

nuvarande utgångspunkter för programmet till dess att programmet är avslutat. SSM anser att regelverket är anpassat till att hantera sådana förändrade förutsättningar eller omvärderingar av nuvarande utgångspunkter i och med kravet på uppdaterade Fud- program vart tredje år.

Om flexibilitet vid förändrade förutsättningar

SSM bedömer att SKB:s beskrivningar av flexibilitet i systemet i form av översiktliga konsekvensanalyser för scenarier med förlängda eller förkortade drifttider för dagens kärnkraftreaktorer är rimligt realistiska och åskådliggörande. SSM instämmer i princip i SKB:s övergripande resonemang om att eventuellt nya reaktorer kräver särskild hänsyn till omhändertagande av det avfall som kommer att uppstå.

Om lagringskapacitet i Clab

SSM bedömer de åtgärder som SKB redogör för i form av en eventuell utbyggnad av Clab med ytterligare ett bergrum eller möjligheten att – som i många andra länder – lagra bränsle torrt i speciella behållare innebär att det finns utrymme för flexibilitet i systemet för överskådlig framtid.

Om transporter

Flera av transportsystemets komponenter är sedan länge etablerade och SSM bedömer att redovisningen är av tillräcklig omfattning och detaljeringsgrad för att uppfylla syftet med Fud-programmet. SSM konstaterar att kraven på transportsystemet är kopplade till det internationella transportregelverket (IMDG-koden, ADR-S m.fl.) som uppdateras i 2- åriga revisionscykler. Tillkommande komponenter behöver således licensieras enligt de krav som kommer att gälla vid tidpunkten för licensiering.

3.5.2. Om planer avseende hantering av låg- och

medelaktivt avfall

Om utbyggnad av slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall,

SFR

SKB och reaktorägarna har sedan föregående Fud-program genomfört

regeringsföreskrivna samråd med SSM om SKB:s arbete för den planerade utbyggnaden av SFR.

SSM anser att SKB:s beskrivning av huvudskeden och milstolpar samt flexibilitet i programmet för utbyggnad av SFR stämmer väl överens med krav i myndighetens föreskrifter om en stegvis tillståndsprocess. Tidplaneringen för den stegvisa prövningen

49

kan dock behöva ses över, bl.a. för att möjliggöra tillräcklig tid för myndighetens granskning av inlämnade redovisningar. SSM lämnar synpunkter på redovisningen om utbyggnaden av SFR i övrigt i avsnitt 4.2.

Om mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall i SFR

SSM ser i nuläget inga principiella hinder för mellanlagring i SFR förutsatt att tillstånd enligt kärntekniklagen respektive miljöbalken medger detta och att kravbilden i övrigt uppfylls.

Om slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL

SSM anser att SKB:s redovisning av huvudskeden, tidplan och milstolpar stämmer väl överens med krav i myndighetens föreskrifter om en stegvis tillståndsprocess. Även för denna process behöver tidplanen ses över i syfte att möjliggöra tillräcklig tid för bl.a. myndighetens granskningar. SSM vill betona att, även om drifttagning av SFL ligger långt fram i tiden är det angeläget att utveckla acceptanskriterier för det avfall som ska slutförvaras i anläggningen så att det avfall som redan uppkommit eller förväntas uppkomma kan konditioneras på ett optimalt sätt.

Om markförvar

SSM anser liksom tidigare att det är viktigt att frågan om möjligheter att slutförvara mycket lågaktivt avfall i markförvar utreds noga eftersom den har stor betydelse för val av strategi för hantering och slutförvaring av denna typ av avfall. SSM ser därför positivt på att frågan utreds. SKB:s planer innebär att ett ställningstagande kan förväntas under kommande tre-årsperiod. SSM väntar sig en mer utförlig redovisning i Fud-program 2016.

Om ny transportbehållare (ATB 1T)

SSM konstaterar att framtagandet av den nya transportbehållaren är en förutsättning för att SKB ska kunna genomföra transporter av långlivat låg- och medelaktivt avfall enligt föreliggande planer. SSM bedömer att frågan har stor betydelse för hanteringen av denna typ av avfall och att det är viktigt att arbetet med framtagande och licensiering av

transportbehållaren ges tillräcklig uppmärksamhet.

Om blockspecifika rivningsstudier

SSM ser positivt på att SKB och kärnkraftsföretagen tillsammans genomfört blockspecifika studier för avveckling (tidigare benämnda ”rivningsstudier”).

Redovisningen i Fud-programmet behöver dock utvecklas så att det tydliggörs hur dessa studier förhåller sig till kärnkraftbolagens avvecklingsplaner och avvecklingsstrategier.

50

3.5.3. Om planer avseende hantering av använt kärnbränsle

Om Clab/Inkapslingsanläggningen/Clink

SSM bedömer att SKB:s redovisning motsvarar myndighetens uppfattning om

förutsättningarna för fortsatt process för tillståndsprövning, uppförande och driftsättning.

Om ansökningar för ett slutförvar för använt bränsle

SSM bedömer att SKB:s redovisning motsvarar myndighetens uppfattning om

förutsättningarna för fortsatt process för tillståndsprövning, uppförande och driftsättning.

Om övergång från uppförande till provdrift

SSM bedömer att SKB:s översiktliga redovisning av olika skeden under uppförandet är rimlig. SSM bedömer att planer för indelning i olika skeden – och framför allt övergångar mellan olika skeden – behöver förtydligas under prövningen av ansökan. I och med att slutförvarsanläggningen kommer att vara under kontinuerligt uppförande så är det viktigt att klargöra hur själva uppförandet struktureras.

Om återtag av deponerat bränsle

SSM instämmer i SKB:s redogörelser för att det inte finns något formellt krav på återtag av deponerade kapslar efter förslutning liksom att det är möjligt att ta tillbaka deponerade kapslar under deponeringen, vilket, på en övergripande nivå, har demonstrerats i

Äspölaboratoriet.

Om fortsatt verksamhet vid Äspölaboratoriet

SSM anser att en förutsättning för att slutförvaring av använt bränsle enligt KBS-3- metoden ska tillåtas är att forskning och utveckling även fortsättningsvis kommer att bedrivas, förmodligen fram tills det att slutförvaret förslutits. SSM anser att SKB behöver utveckla och redovisa en strategi för att möjliggöra erforderlig forskning och utveckling om verksamheten vid Äspölaboratoriet avvecklas. Ytterligare synpunkter rörande verksamheten vid Äspölaboratoriet framförs i avsnitt 6.1 i denna rapport.

Om eventuell övergång till KBS-3H

SSM bedömer att SKB:s redovisning avseende utvecklingen av konceptet KBS-3H är ändamålsenlig i förhållande till syftet med Fud-programmet.

Om flexibilitet för att åstadkomma utökad lagringskapacitet i Clab

SSM bedömer att SKB:s redovisning av åtgärder som kan vidtas för att öka

lagringskapaciteten i Clab (kompaktering av styrstavar, torrlagring av styrstavar, endast utnyttjande av kompaktkassetter samt eventuellt utbyggnad med ytterligare ett bergrum med förvaringsbassänger) på en övergripande nivå motsvarar myndigheterna

förväntningar.

51