Handlingsplan för använt bränsle

SKB redovisar i underkapitel 2.3 en övergripande handlingsplan för använt kärnbränsle och en motsvarande övergripande huvudtidsplan i redovisas i figur 2-5 (sida 57 i Fud- program 2013). SKB redovisar en sammanfattande nulägesbeskrivning och redogör därefter för fortsatta planer för att etablera och driftsätta ett slutförvarssystem för det använda kärnbränslet.

40

Kapitel 10 i Fud-program 2013 utgör en översikt och introduktion till

den mer detaljerade redovisning av den teknikutveckling som pågår för att åstadkomma slutförvaring av det använda kärnbränslet redovisas i avsnitt 11-15 i SKB:s rapport. SSM lämnar kommentarer på SKB:s redovisning i detta avseende under kapitel 5 i denna rapport.

SKB:s verksamhet för den framtida hanteringen av använt kärnbränsle anges huvudsakligen omfatta följande delar:

- Arbete för att sköta SKB:s del av tillståndsprövningen av KBS-3-systemet. - Teknikutveckling av KBS-3-systemet för att kunna ta det i industriell drift. - Projekt Kärnbränsleförvaret som ansvarar för planering, projektering, uppförande

och driftsättning av slutförvarsanläggningen i Forsmark.

- Projekt Clink som ansvarar för planering, projektering, uppförande och driftsättning av den integrerade anläggningen för mellanlagring och inkapsling i Oskarshamn. - Planering för utökning av mellanlagringskapaciteten i Clab utöver 8 000 ton bränsle. - Planering, projektering, uppförande och driftsättning av produktionssystemet för

kapslar.

- Säkerhetsredovisningar för KBS-3-systemet.

SKB sammanfattar nuläget för arbetet med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle i följande punkter:

- SKB:s planer för fortsatt arbete utgår från inlämnade ansökningar. För närvarande pågår en process där SKB besvarar frågor och lämnar kompletteringar till SSM och mark- och miljödomstolen

- Projektet Kärnbränsleförvaret har etablerats i Forsmark och slutfasen av systempro- jektering pågår. Ett långsiktigt arbete har inletts för att bygga upp den organisation och kompetens som behövs framöver.

- Arbetet med att ta fram erforderliga säkerhetsredovisningar som underlag inför kommande beslutssteg.

- Projekt för teknikutveckling har etablerats som styrs av en strategisk teknikutveckl- ingsplan som kopplar ihop teknikutveckling med anläggningsprojekt och framtida säkerhetsredovisningar.

SKB redogör därefter översiktligt för fortsatta verksamheter i syfte att etablera ett slutförvarssystem för använt bränsle (KBS-3-systemet) med fokus på viktiga milstolpar och kommande inlämnande av preliminära säkerhetsredovisningar (PSAR) som underlag för att få påbörja byggarbetena.

41

SKB redogör också för behovet av att utöka mellanlagringskapaciteten i Clab liksom för behovet av att uppgradera (modernisera) Clab. SKB redovisar också översiktligt för fortsatt planering avseende uppförande och driftsättning av inkapslingsanläggningen och slutförvaret för använt bränsle, Därutöver redovisar SKB översiktligt principerna för att etablera ett produktionssystem för kapslar liksom planerade åtgärder för att komplettera transportsystemet så att det omfattar transporter avinkapslat bränsle.

Remissinstansers synpunkter

Boverket konstaterar att flertalet anläggningar i kärnavfallskedjan antingen har tillstånd eller att tillståndsprövning pågår där SKB föreslagit platser. Dock har lokaliseringen av deponi för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL, ännu inte varit föremål för någon lokaliseringsprocess. Det gäller även ett eventuellt centralt markförvar för lågaktivt driftavfall.

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) anser att frågan om lokalisering av ett nytt slutförvar för kortlivat låg- och medelaktivt radioak- tivt avfall bör utredas ytterligare. Särskilt bör fördelarna med en inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregional grundvattenströmning undersökas.

Föreningarna anser att en säkerhetsanalys för ett slutförvar för kortlivat låg- och medelak- tivt radioaktivt avfall deponerat på ett djup av 500 m i ett inströmningsområde för grund- regional grundvattenströmning bör genomföras. Om resultatet av en säkerhetsanalys för ett slutförvar för kortlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall deponerat på ett djup av 500 m i ett inströmningsområde för grundregionals grundvattenströmmar visar sig gynn- sam anser föreningarna att säkerhetsanalysen bör vidgas till att även gälla långlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall. Föreningarna menar att det skulle finnas fördelar med en samordning av slutförvaringen av de bägge avfallstyperna.

Föreningarna deltar i de pågående prövningarna av ansökningar för att få bygga ett slut- förvarssystem för använt kärnbränsle. Den kunskap som föreningarna har erhållit om förutsättningarna för att KBS-metoden skulle kunna ge en långsiktig säker slutförvaring av använt kärnbränsle har lett till att föreningarna inte anser att tillstånd bör ges till det planerade slutförvarssystemet. Om så även blir fallet behövs särskilda åtgärder för att hitta alternativ.

Naturskyddsföreningen Uppsala län menar att den tidspress SKB tvingas arbeta under i SFR-ärendet inte gagnar arbetet att söka efter den långsiktigt bästa lösningen från miljö- och säkerhetssynpunkt. Ett exempel är att SKB inte planerar att utreda alternativa lokali- seringar och genomföra säkerhetsutredning på motsvarande nivå som för Forsmarklokali- sering för utbyggnad av SFR. Det visar på en motsättning mellan ekonomi och säkerhet när en snäv tidplan inte ger tid och utrymme för att jämföra säkerheten mellan olika alter- nativ.

42

Naturskyddsföreningen Uppsala län begär ett förtydligande vad gäller uttrycket ”en be- gränsad mängd radionuklider med längre halveringstid” än 31 år (Fud-rapporten sidan 32). SKB bör som komplettering av detta Fud-program, eller i Fud-program 2016, redo- göra för vilka radionuklider som kan komma att ingå i nuklidinventariet av radionuklider med längre halveringstider än 31 år, med angivande av halveringstider. Föreningen anser att det också är nödvändigt att SKB redovisar förekomst och beräknade mängder av andra miljöfarliga ämnen som kan förekomma i avfallet och förorsaka miljöproblem.

Opinionsgruppen för säker slutförvaring (Oss) noterar att i handlingsplanen för låg- och medelaktivt avfall ingår bland annat en utbyggnad av SFR, vilket ur ett industriperspektiv är logiskt. Ur ett samhällsperspektiv och utifrån erfarenheterna från slutförvarsprocessen för kärnbränsleavfall är det enligt Oss uppfattning att börja i fel ända. Oss menar att en utbyggnad av befintlig anläggning möjligen skulle kunna vara resultatet av en process, men inte vara ett på förhand uppställt mål. Oss saknar därför ett resonemang i Fud- program 2013 kring byggande av en ny SFR-anläggning som utgår från dagens miljökrav och inte från villkor som gällde då befintligt SFR byggdes.

Oss konstaterar vidare att tidplanen för utbyggnaden av SFR anger att arbetet med miljö- konsekvensbeskrivningen ska vara klart under början av 2014 och att en ansökan ska inlämnas kort därefter. Informationen från SKB är att samråd enligt miljöbalken ska hål- las i februari 2014 och att en ansökan ska lämnas in under mars 2014. Utifrån erfarenhet från tillståndsprocessen för kärnbränsleförvaret är samrådsredogörelsen, och hur frågor från samrådet har hanterats av sökanden, av avgörande betydelse för ansökans kvalitet. Oss ställer sig därför frågande till tidplanen och möjligheten till att i ansökan omhänderta frågeställningar som lyfts i samråden. I SKB:s tidplan bör därför också hänsyn tas så att det ges utrymme för hanteringen av ett preliminärt MKB-dokument, vilket bland annat Östhammars kommun och miljöorganisationer har efterfrågat i samrådet.

Beträffande framtagning av ansökningshandlingar är avsikten att i den nya SFR-

anläggningen ska även mellanförvaras långlivat avfall. Oss antar att det därför kan inne- bära att det måste ställas särskilda villkor på anläggningen och på den hanteringen. Oss saknar en redovisning av detta.

Beträffande tillståndsprövning och detaljprojektering ska en preliminär säkerhetsredovis- ning ingå i ansökan. Oss menar att ett sådant dokument även ska ingå i underlaget för samrådet enligt miljöbalken.

Beträffande utbyggnad och överlämning till driftorganisation skriver SKB att ”Utbygg- naden av SFR inte får påverka säkerheten i det befintliga SFR”. Oss efterlyser en redogö- relse av vilka faktorer som skulle kunna påverka säkerheten och hur dessa har omhänder- tagits. Det räcker enligt Oss uppfattning inte med att hänvisa till ”gällande system för säkerhetsledning”.

43

Beträffande handlingsplan för använt kärnbränsle noterar Oss att SKB:s fortsatta verk- samhet bland annat omfattar säkerhetsredovisningar för KBS-3-systemet. Oss upplever att det återstår mycket arbete gällande säkerhetsredovisningar och teknikutveckling för KBS-3-systemet och att det saknas viktig information för att säkerställa att den sökta slutförvarslösningen verkligen är den lämpligaste.

I tidplanen redovisas ”milstolpar” för bygge och drift, men Oss saknar en koppling till tidplan för pågående studier och forskningsprojekt med koppling till förvarets funktioner och långsiktiga säkerhet. Oss tänker särskilt på studien LOT 2 kring kopparkorrosion, som SKB AB inte avser att slutredovisa före tillståndsprövningen är klar.

Beträffande transporter anser Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO) att det saknas en miljökonsekvensbeskrivning för alternativen sjötransport respektive landtrans- port med avseende på energiförbrukning, växthusgaser - utsläpp och haverikonsekvenser.

Umeå universitet efterlyser en tydligare redovisning av möjligheterna att tidigarelägga utbyggnaden av SFR och SFL. Dessa är planerade att tas i drift 2024 resp. 2045. Härvid avses speciellt hur man avser att hantera en situation där av någon anledning en eller flera av de tio reaktorer som är i drift i Sverige måste stängas, och driften avvecklas tidigare än planerat.

Östhammars kommun menar att om ansökan att få bygga ett SFL-förvar av en eller annan anledning inte skulle bli godkänd, eller förvaret av någon annan anledning inte kan upp- föras som planerat, finns en risk för att SFR inte kommer att kunna förslutas, då anlägg- ningen delvis kommer att vara ett mellanlager. Kommunen påpekar att det är av betydelse att SFR inte förvandlas till ett permanent mellanlager utan möjlighet till förslutning.