Vi placerar sedan ut artefakterna framför barnen där barnen ges möjlighet att testa föremålen i vattnet (se figur 7). Transkriberingen som följer är en sammanställning av barnens svar från båda grupperna.
Figur 7: Visar när alla artefakterna är utplacerade framför barnen.
Pedagogen tar upp skruven och frågar: Flyter eller sjunker den?
Stina: Skruven är liten och sjunker Rasmus: Den sjunker för det är metall
Rut: Skruven sjunker för den är tung. Tunga saker sjunker eller hur?
Lisa: Den sjunker Oskar: Den sjunker
Pelle: Skruven sjunker för den är gjord av metall
Figur 8: Visar när 5-åringarna släppt skruven i vattnet.
I situationen med skruven svarar alla barn bestämt och det upplevs att de är säkra på sitt svar. Det upplevs inte att de använder någon härmningsteknik men det är svårt att säga om Lisa och Oskar använder sig av härmningsteknik. De ser fundersamma ut båda två när de ska ge sitt svar. Barnen samtalar med
26
varandra om varför skruven sjunker. De belyser begreppen tung och liten. Två utav barnen fokuserar på vilket material skruven är gjord av. Utifrån indelning i stadier inryms det här i det som kallas för den konkreta tankeoperationernas period (Piaget, 2013). I denna period samtalar barnen med varandra men byter ej kunskaper med varandra, det upplevs att de inte lyssnade in varandra utan är fast i sin egen tankeprocess. I detta moment kan det ses utifrån Piagets stadieteori det preoperationella tänkandet, där barnen är egocentriska och äger sitt eget centrum och det kretsar runt dem själva.
Aktiviteten fortsätter med båten.
Pedagogen lyfter upp båten och frågar: Flyter eller sjunker båten?
Rasmus svarar att: Det är plast så den flyter Rut säger att: den flyter
Stina svarar också att: det är plast och den flyter Oskar: Båten flyter för den har luft i sig
Lisa: Den flyter Pelle: Den flyter
Pedagogen: Vad hände varför flyter den?
Oskar: Jag har en badmadrass hemma som flyter.
Figur 9: Visar när ett barnen placerar båten i vattnet.
I utforskandet med båten beskriver ett barn att den består av plast alltså flyter den, vi ställde en följdfråga om varför plast flyter. Barnet hade ingen förklaring på detta. Situationen kan kopplas till det preoperationella tänkandet där barnet har sina påståenden men kan inte gå in djupare på svaret för att bevisa det. Ett barn kopplar till sina egna erfarenheter om att båtar kan flyta för de har luft i sig. Svaret består av egna erfarenheter där barnet har upplevt att hens badmadrass som är formad som en båt flyter. Svaret kan kopplas till Piagets preoperationella tänkande där barnens svar kretsar kring dem själva och deras egna erfarenheter. Det kan också kopplas att barnet kopplar materialets form för betydelsen av att kunna flyta.
27
Forskaren pekar på Popcornkärnor: “flyter eller sjunker dom?”
Stina, Rasmus och Rut: Den flyter Lisa: Kärnan flyter för den har en flytväst.
Pelle och Oskar: Dom flyter
Figur 10: Visar på när popcornkärnorna har sjunkit till botten.
Här har Lisa skapat en egen tankeprocess genom att hen har kopplat till att när något flyter då kan man ta hjälp av en flytväst. Utifrån Piaget kan vi se att Lisa har relaterat till sina egna erfarenheter och vad hen har kunskap om. Det framgår inte i resonemanget varför popcornkärnan har en flytväst. Det kan spekuleras om barnet blandar ihop det poppade popcornet och popcornkärnan att de poppade blir som en flytväst. Eller så kopplar barnet att något flyter med hjälp av en flytväst. Barnen är fortfarande kvar i det egocentriska tänkandet där de utgår utifrån sig själva och ser sig själv i centrum (Piaget, 2013).
Aktiviteten går vidare med nästa artefakt.
Pedagogen lyfter upp de poppade popcornet och frågar: Flyter eller sjunker det poppade popcornet?
Rasmus, Stina: Den sjunker
Oskar: Popcorn sjunker eller smälter
Pelle: Popcorn flyter om den är i en skål som på bilden.
Forskaren: Men flyter eller sjunker popcornet om den inte har en skål?
Pelle: Den sjunker.
Lisa: Ser osäker ut och säger sjunker.
28
Figur 11: Visar på när barnen har fått testa att släppa popcorn i vattnet som visade sig flyta.
Här blir det tydligt att ett av barnen har gjort en koppling mellan bilden och aktiviteten. Pelle tror att popcorn flyter om de ligger i en skål. Här fokuserades det inte något på material på skålen men det som kan ses är att han gör en koppling att något kan flyta om de får vara i något som liknar en båt. Detta kan ses utifrån Piaget stadieteorier i den preoperationella fasen då barnen är i det egocentriska stadiet. Barnet kopplar mycket till sig själva och deras egna erfarenheter (Piaget, 2013). Lisa däremot, använde sig av en härmningsteknik då hon kände sig osäker på vad hon skulle svara och hen tänkte inte efter utan härmade de andra barnen.
Aktiveten fortsätter
Pedagogen tar upp clementinen och frågar barnen: Sjunka eller flyta clementinen?
Oskar och Lisa: Den flyter Pelle: Den är rund och flyter Rasmus: Den sjunker för den är tung Stina: Den flyter
Rut: Den sjunker.
Figur 12: Barnen har släppt ner clementinen i vattnet.
29
Här kan vi se att alla barnen funderar och det upplevs inte att de använder någon härmningsteknik, de äger sina egna tankar. Ett barn fokuserar på formen rund, är något runt flyter den. Detta kan också kopplas till Piaget (2013) preoperationella tänkandet, där barn kopplar ihop händelser med sina egna erfarenheter. Det framkommer att ett barn använder begreppet tung. Är något tungt sjunker det.
5.10 Konstruktion av egna båtar
Barnen blir tilldelade varsin foliebit och ombeds att konstruera en båt. Barnen verkar ha en god förståelse för vad som ska göras och hur de ska skapa sin båt.
Det går fort och dom släpper i dem i vattnet. Efter ett tag inser de att det läcker in vatten i båten. Barnen tar snabbt upp båten ur vattnet och börjar kommunicera om att de behöver skapa kanter på folien. Barnen var delaktiga i processen och konstruerade först en platt båt och sen började de konstruera kanter för att inget vatten skulle komma in. Barnen visade en stor kreativitet i skapandet och samtalade om att de måste göra kanter på båtarna så det inte kommer in vatten för då kommer den att sjunka. De testade sina båtar och konstruerade om dem, när de märkte att det kom in vatten.
Figur 13: Barnen har fått konstruera sina egna foliebåtar och får testa dem i vattnet.
Det upplevs att barnen har en god förståelse för begreppen flyta och sjunka så aktiviteten går vidare med att utmana barnen.
Pedagogen frågar: Hur kan stora båtar på sjön flyta?
Stina: förklarar att de ligger som vi gör i vattnet när vi flyter och visar med hela kroppen
Rasmus: Det är magi Rut: Vet inte
Forskare: Varför flyter båtar och skruven sjunker?
Rasmus: För att det är ett experiment
30
I detta moment kunde de samarbeta med varandra och samtalade om att båten behöver kanter och lyssnar på varandra mer än i de tidigare momenten. Utifrån sina observationer ändrar de konstruktion för att påverka utfallet. Piaget (2013) tar upp i de konkreta tankeoperationernas stadie att barnen kan arbeta med grupparbeten men det är svårt att säga ifall de kan hjälpa varandra och lyssna in varandra. I de konkreta tankeoperationernas stadie utvecklas barnen i att de kan ta hjälp av varandra. I vår studie blir det tydligt att barnen har samarbetat och lärt sig något av varandra och även lyssnat in varandra för att lära sig. Här kändes det som att det gick att utmana barnen och barnen började också förklara varför de tror båtar kan flyta på sjön. Rasmus ser det som magi, medan Stina gör en liknelse mellan oss människor och båtar. Detta är intressant då Piagets (2013) teori i de preoperationella tänkandet förklarar att barn ofta påstår saker men inte har en förklaring. Barnen hade en förklaring på deras sätt och börjar kanske övergå från egocentrisk till sociocentrisk, som innebär att man börjar se andra och utgår inte alltid utifrån sig själv och sina egna känslor utan kan sätta sig in i andras situationer (Piaget 2013).