Figur 1: Bilder på olika artefakter utplacerade framför barnen.
Pedagogen: Vad ser vi på bilden?
Lova: popcorn!
Den andra pedagogen frågar: Simmar popcornet på bilden på ytan eller är den nere på botten?
Lova: På botten!
Övriga barn svarar också: På botten.
Efter att Lova har svarat att popcornet kommer att vara på botten så upplevs det att de övriga barnen svarar snabbt efter och svaren känns inte genomtänkta.
Vi fortsätter med bilderna och barnen ser frågande ut och försöker få svar från oss. Barnen visar inget stort engagemang under den inledande diskussionen. I samtalet svarar barnen korrekt på vissa frågor men ofta känns det som de använder sig av gissningar och härmningar. Det är i det här skedet oklart om de verkligen förstår. Att barnen upprepar och härmar varandras svar överensstämmer med Piagets (2013) stadieteori, den pre-operationella stadiet.
I detta stadie använder sig barnen av härmningar för att få ett utvecklat språk och utveckla sin förståelse. I den inledande diskussionen är det inga skillnader i hur barnen i de två grupperna agerar eller uttrycker sig.
5.3 Den praktiska aktiviteten
Vi går vidare med att placera alla artefakter som visas på bilderna på bordet och frågar barnen om skruven flyter eller sjunker (se bild 2). Barnen får testa sina hypoteser med hjälp av vattenbalja. I detta moment upplevs barnen engagerade och nyfikna på vad som ska hända.
20
Figur 2: Artefakter placerade på bordet framför barnen.
Pedagogen: pekar på skruven och frågar “flyter eller sjunker den?
Simon: “skruvar min pappa har såna hemma” den flyter och ändrar sig direkt och säger nej den sjunker.
Vera och Emil: Den sjunker
Molly, Lova och Noel svarar efter varandra: På botten Pedagogen: varför tror ni skruven sjunker?
Barnen i båda grupperna ser fundersamma ut och svarar: vet inte.
Barnen i båda grupperna gav ingen förklaring på frågan varför skruvarna sjunker.
Figur 3: Visar när skruvarna testats i vattnet och sjunkit till botten.
Alla barn tog en varsin skruv och var delaktiga, de såg nyfikna ut och visade ett större engagemang när de fick använda sin känsel i aktiviteten. Det kunde noteras att något barn kände på artefakten med munnen. Detta kan kopplas till Piagets (2013) stadieteori det sensomotoriska stadiet. Piaget beskriver att barnen undersöker med hjälp av munnen. Under aktiviteten kunde det överblickas att ett barn ville plaska i vattnet och leka med artefakterna. I momentet kopplar Simon till egna erfarenheter om att pappan har skruvar
21
hemma. Detta kan kopplas till Piagets stadieteori den pre-operationella stadiet där barnens egna upplevelser står i centrum.
Pedagogen tar upp plastbåten och frågar: flyter eller sjunker den?
Emil: Båtar flyter, det har jag sett på sjön.
Simon: Jag har en båt hemma som flyter.
Vera: Båtar kan flyta Noel: Den flyter
Molly och Lova: Jag vet inte Pedagogen: Varför flyter båten?
Barnen i båda grupperna hade inget svar på den frågan.
Figur 4: Barnen testar båten i vattnet.
I diskussionen kopplar barnen till sina egna erfarenheter. De vet att båtar flyter för det har de sett på sjön. Något barn har en båt hemma som också kan flyta.
Detta kan kopplas till Piagets (2013) stadieteori den preoperationella fasen där barnen är egocentriska och kopplar händelser till sitt eget liv. I aktiviteten fick de en följdfråga om varför kan båtar flyta? Barnen gav inget svar på frågan.
Detta kan också relateras till Piaget om det egocentriska då barnen ofta påstår saker men går inte in djupare på svaret. Det upplevs som att barnen grundar sina tankar utifrån föremålets form då de svarar att de har sett båtar på sjön flyta förut med samma utseende.
Aktiviteten går vidare med att pedagogen lyfter upp en clementin och frågar: flyter eller sjunker den?
Emil: Den sjunker
Vera: svarar också att: den sjunker Simon: den flyter för det gör bollar
Noel, Lova och Molly svarar: den flyter för att den är tung
22
Figur 5: visar när barnen utforskade clementinen i vattnet.
Här framkommer det igen att barnen relaterar till sina egna erfarenheter och barnet ser sig själv i centrum där det kopplar allt till sitt eget liv och vad de har varit med om (Piaget 2013). En annan upptäckt som framträder är att flera barn argumenterar att clementinen kommer sjunka för att den är tung. Här kan det noteras ett mönster hos barnen där de fokuserar på föremålets tyngd.
Pedagogen går vidare med att ta fram en folieboll och frågar: flyter eller sjunker den?
Noel: Den sjunker Lova: Sjunker
Molly: Den är stor och sjunker
Simon, Vera och Emil svarar: Den sjunker
I detta moment kändes det som att barnen använde sig av gissningar för att formulera hypoteser, förutom Molly som verkar förknippa begreppet flyta och sjunka med föremålets storlek. Piaget (2013) beskriver hur barn kan använda sig av härmningar för att skapa förståelse, något som här sker frekvent. En ny aspekt som framträdde var att ett barn såg ett samband i att om den är stor då sjunker den.
Aktiviteten går vidare med sista föremålet och pedagogen frågar: Flyter eller sjunker popcornkärnan?
Molly: Den är liten och flyter Lova: Den flyter
Noel: Den är liten och kan flyta
Emil, Vera och Simon svarar efter varandra: Den flyter
I momentet uppstår det ett nytt begrepp liten, är en artefakt liten flyter den.
Detta kan skapa tankar hos pedagogen om det är Noels egna resonemang eller om han använder sig av en härmningsteknik genom Mollys svar att den är liten och flyter. Det kan också noteras att Vera, Simon och Emils svar inte var genomtänkta då de svarade direkt efter varandra att de flyter. I aktiviteten kunde barnen se att popcornkärnan sjönk och barnen såg fundersamma ut och tittade på pedagogerna.
23