Barns utforskande i en flyta och sjunka- aktivitet
Children`s exploration in a floating and sinking- activity Emma Martinsen och Michaela Järnesund
Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: 15 hp
Handledare: Jan Andersson Examinator: Ami Cooper Datum: 15 februari 2021
[Children´s exploration in a floating and sinking activity]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Emma Martinsen och Michaela Järnesund, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
II
Abstract
The purpose of the study is find out what understanding the children at the age of 3 and 5 have of the physical phenomenon float and sink and to investigate whether a practical activity contributes to a deeper understanding of the phenomenon. Children at two departments at two different preschools participated in the study. Piaget’s stage theory was used to study how the children of different ages acted and expressed themselves during the activity.
The investigations started with an initial discussion about the concepts of float and sink, which then turned into a practical exercise where the children had to make hypotheses and investigate the buoyancy of different objects. The activity ended with a discussion about what they had experienced through the pracitical activity. Sound recordings and field notes from the four groups’
implementation of the activity were complied and analyzed qualitatively. The results show that the practical activity contributed to the children creating a better understanding of the concepts of float and sink and that they began to use concepts relating to density. The practical activity helped to create curiosity and good communication, where the children themselves got to try it out practically. The three-year-olds created an understanding of where an artifact is in the water when it floats or sinks during the practical activity. The children began to use some concepts related to density, such as size, shape and weight. The survey showed that the 5-year-olds had an understanding of floating and sinking, but the practical activity contributed to them also them also starting to use concepts related to density concepts, and to a greater extent that the 3-year-olds.
Keywords:
Explore, Float, Hypothesis, sink, Understanding.
III
Sammanfattning
Syftet med studien är att ta reda på vilken förståelse barnen i 3-årsåldern respektive 5-årsåldern har för det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka samt att undersöka om ett praktiskt inslag bidrar till en fördjupad förståelse för fenomenet. I studien deltog barn från två avdelningar på två olika förskolor.
Piagets stadieteori användes, för att studera hur barnen i de olika åldrarna agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Undersökningarna startade med en inledande diskussion kring begreppen flyta och sjunka, som därefter övergick till en praktisk övning där barnen fick ställa hypoteser och undersöka olika föremåls flytförmåga. Aktiviteten avslutades med en diskussion om vad de har upplevt genom det praktiska inslaget. Ljudupptagning och fältanteckningar från de fyra gruppernas genomförande av aktiviteten sammanställdes och analyserades kvalitativt. Resultatet visar på att det praktiska inslaget bidrog till att barnen skapade en bättre förståelse för begreppen flyta och sjunka samt att de började använda sig av begrepp relaterade till densitet. Den praktiska aktiviteten bidrog till att skapa nyfikenhet och en god kommunikation, där barnen själva fick testa praktiskt. Treåringarna skapade en förståelse för var en artefakt befinner sig i vattnet när den flyter eller sjunker och under den praktiska aktiviteten började barnen använda några begrepp som relaterar till densitet som storlek, form och tyngd. Undersökningen visade att 5-åringarna hade en förståelse för flyta och sjunka men den praktiska aktiviteten bidrog till att de också började använda sig av densitets-begrepp, så även i högre grad än 3-åringarna.
Nyckelord:
Hypotes, Utforska, Flyta, Förståelse, Sjunka
IV
Förord
Ett stort tack till förskolorna som ville delta i vår undersökning och kunde göra detta möjligt. Ett stort tack också till Jan Andersson som har stöttat oss i handledning genom hela studien. Vi som har gjort studien har fördelat arbetet lika och sammanställt allt tillsammans.
V
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 4
2.1 ATT LÄRA SIG NATURVETENSKAP GENOM UPPTÄCKTER OCH UTFORSKANDE ... 4
2.2 UNDERVISA NATURVETENSKAP PÅ FÖRSKOLAN... 5
2.3 EXPERIMENTETS ROLL FÖR VÅR FÖRSTÅELSE AV NATURVETENSKAP ... 6
2.4 FLYTA OCH SJUNKA PÅ FÖRSKOLAN ... 8
2.5 PEDAGOGENS ROLL I UNDERVISNINGEN PÅ FÖRSKOLAN ... 9
3 TEORI ... 11
4 METOD ... 13
4.1 URVAL ... 13
4.2 GENOMFÖRANDE... 13
4.3 DATAINSAMLINGSMETODER ... 15
4.4 DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 15
4.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16
4.6 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 17
5 ANALYS OCH RESULTAT ... 18
5.1 TREÅRINGARNA ... 18
5.2 INLEDANDE DISKUSSION ... 18
5.3 DEN PRAKTISKA AKTIVITETEN ... 19
5.4 KONSTRUKTION AV EGNA BÅTAR... 23
5.5 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 23
5.6 SAMMANFATTANDE ANALYS 3-ÅRINGARNA ... 23
5.7 5 ÅRINGARNA ... 24
5.8 INLEDANDE DISKUSSION ... 24
5.9 AKTIVITET ... 25
5.10 KONSTRUKTION AV EGNA BÅTAR... 29
5.11 AVSLUTANDE INTERVJU ... 30
VI
5.12 SAMMANFATTANDE ANALYS 5-ÅRINGARNA ... 30
6 DISKUSSION ... 32
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 32
6.2 METODDISKUSSION ... 35
6.3 FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER ... 37
7 REFERENSER ... 38
8 BILAGOR ... 42
1
1 INLEDNING
I vårt examensarbete har vi valt att undersöka vilken förståelse barn i olika åldrar har för fenomenet flyta och sjunka, samt hur en undersökande aktivitet kan bidra till barns förståelse för begreppen flyta och sjunka. I undersökningen valdes en flyta och sjunka-aktivitet eftersom detta är något barn fascineras över. Under alla våra verksamhetsförlagda perioder har vi noterat att barnen studsar av glädje när de kan överblicka utegården full av vattenpölar. Barnen kan vara sysselsatta i timmar när de utforskar vattnet. Barnen brukar också slänga olika artefakter i vattnet och studera vad som händer med föremålet.
Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2014) tar upp att barnens utforskande inom naturvetenskap oftast börjar i en upptäckt om exempelvis en fråga. Efter en upptäckt börjar vanligtvis observationer, då ges barnen möjlighet till att inkludera alla sina sinnen. Pedagogen har som roll att vara lyhörd och lyssna in barnens olika hypoteser. En situation som vi särskilt kommer ihåg från vår egen VFU var ett barn som fundersamt frågade varför stenarna försvann under vattnet när hen stod och slängde både stenar och löv i vattenpölarna. Här väcktes tankar och frågor om hur vi som blivande förskollärare kan skapa aktiviteter som hjälper barnen i deras sökande efter kunskaper.
Undersökningen har hämtat inspiration från Gross (2012) som lyfter fram vattnets funktion för att utveckla kunskap hos barnen inom naturvetenskap.
Forskaren tar upp att vatten är ett bra verktyg att använda för att utveckla kunskap inom fysikaliska fenomen och betonar att barn kan underhållas i evigheter i vattenlek. Vatten öppnar upp för barns utforskande och experimenterande. Gross benämner att en flyta och sjunka-aktivitet öppnar upp för mycket begrepp som exempelvis densitet samt vattnets lyftkraft. Enligt Gross behöver barnet medling av pedagogen för att skapa en förståelse för begreppet densitet samt att fenomenet förstärks med samtal efter ett utforskande. Denna studie bidrar med att ge verksamma pedagoger på förskolan kunskap om hur vi kan utnyttja barnens intresse för vatten genom att skapa en experimenterande aktivitet där barnen ges möjlighet till utforskning genom en flyta och sjunka-aktivitet. Studien bidrar till hur en flyta och sjunka aktivitet kan användas för att öppna upp för samtal om begreppen densitet och vattnets lyftkraft. Studien undersöker om ett praktiskt inslag där barnen är delaktiga skapar en bredare förståelse för densitet och vattnets lyftkraft.
2
1.1 Bakgrund
Under våra verksamhetsförlagda perioder har det noterats att de fysikaliska fenomen som uppstår dagligen på förskolorna inte har någon plats i den dagliga verksamheten. Detta är intressant då förskolans läroplan säger att barnen ska utveckla en ”förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket, 2018, s.14).
Pedagogerna på förskolan har alltså ett uppdrag att främja en utveckling för fysikaliska fenomen hos barnen. Detta är en viktig kunskap att utveckla och senare under barnens utbildning kommer de att arbeta vidare med fysikämnet.
Nilsson (2005) betonar vikten av att förskolans verksamhet introducerar naturvetenskap redan på förskolan. Vilket förhoppningsvis leder till positiva attityder för ämnet senare i utbildningen. Thulin (2011) tar också upp betydelsen att barn ges möjlighet att arbeta med naturvetenskap på förskolan.
Våra tankar är att det är viktigt att vi stimulerar fysikämnet på förskolan för att börja lägga en grund för fortsatt lärande inom ämnet senare i barnens utbildning. Läroplanen tar upp att ”Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning” (Skolverket, 2018, s.10). Detta kräver dock att pedagogen har kunskap om ämnet för att kunna utmana barnen vidare i sina upptäckter.
Vår studie bidrar med kunskap om hur vi kan forma en undervisning där barnen får utforska och experimentera fysikaliska fenomen. Vår läroplan säger att
”Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation” (Skolverket, 2018, s.7).
3
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att ta reda på 3-åringars respektive 5-åringars förståelse för det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka samt om en praktisk aktivitet bidrar till att barnen får en ökad förståelse för fenomenet.
Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:
• Hur uppfattar barnen begreppen flyta och sjunka?
• På vilket sätt bidrar en praktisk aktivitet till en ökad förståelse hos barnen för fenomenet flyta och sjunka?
4
2 LITTERATURGENOMGÅNG
Under denna rubrik kommer vi ta upp forskning som är relevant för vår undersökning.
2.1 Att lära sig naturvetenskap genom upptäckter och utforskande
Solis, Curtis och Hayes-Messinger (2017) beskriver hur barns utforskande i leken på förskolan kan bidra med kunskap och hur pedagoger kan upptäcka de fysikaliska fenomen som sker i barnens lek. Forskarna har observerat barn på två olika förskolor för att kartlägga hur utforskandet med leksaker lägger en grund för att förstå fysik. I artikeln hänvisar forskarna till Piagets teori om att barn utvecklar abstrakta tankar när de utforskar föremål. Solis m.fl. menar om barn erbjuds olika objekt kan de hjälpa dem att forma abstrakta idéer. Detta fungerar som en inkörsport till ett lärande inom naturvetenskap. Forskarna beskriver att barn till exempel kan ges en förståelse för flytkraft och densitet genom att experimentera i leken. De beskriver också att såpbubblor kan användas för att förstå ytspänning. Forskarna observerade en händelse i sin studie där barn lekte med gungor. De kunde överblicka hur barnen anpassade sin tyngdpunkt samt när de använde kraft för att ge gungan rörelse.
Resultatet visar att när barn utforskar leksaker i lekfulla situationer skapar de frågor och formulerar egna hypoteser. Detta öppnar upp för ett laboratorium där barn kan experimentera med sina hypoteser.
Forskarna tar upp att objektets olika egenskaper bjuder in barn till kommunikation om olika begrepp. En viktig aspekt de tar upp i artikeln är att barnens vardagliga lek kan utnyttjas för att inkludera barns utforskande i fysik.
Levy (2012) har också beforskat arbetet med naturvetenskap. Forskaren tar upp hur barn kan upptäcka genom att arbeta med konstruktion inom fysikämnet.
Levy beskriver att barnen har gått igenom olika tester. De har använt sig av två olika grupper varav en grupp inte har getts möjlighet till att använda konstruktion för att förstå vattnets flöde. Författaren beskriver att de har intervjuat alla barnen med lika frågor om hur vattnet kan flöda sen har en grupp arbetat vidare med konstruktion för att sedan avslutningsvis bli intervjuade igen. Resultatet visade att den grupp som har använt sig av konstruktion har vunnit mera kunskap. Författaren tar också upp i studien att de barn som inte har använt sig av konstruktion under processen har börjat konstruera hemma istället och fortsätter vara nyfikna på vattnets flöde och har kommunicerat om detta med vårdnadshavare. De barn som har arbetat med konstruktion i undersökningen visade inget fortsatt intresse i hemmiljön.
5
2.2 Undervisa naturvetenskap på förskolan
McDonald (2012) redogör för hur man kan forma en undervisningssituation för att stimulera begreppen flyta och sjunka. I studien tar forskaren upp att en strategi kan vara att barnen får studera två likadana artefakter som kan användas i olika skepnader. Ett exempel forskaren betonar är att använda sig av folie för att skapa en båt av materialet. Folien kan formas till en båt och flyta, foliebiten kan också knycklas ihop till en boll där forskaren beskriver att barnen kan upptäcka att folien också kan sjunka. McDonald tar upp att genom att forma aktiviteten efter detta arbetssätt kan barnen skapa en förundran hur detta kan ske. Forskaren menar att strategin går ut på att först skapa en nyfikenhet hos barnen och göra dem engagerade och sedan efter detta sker den praktiska aktiviteten där barnen får arbeta med utforskning av materialet. När man har utforskat artefakterna så får barnen förklara vad de kunde se i situationen och vad dom har upptäckt och slutligen kan man utvärdera och diskutera om vad som hände i lärprocessen. Resultaten i denna undervisningssituation visar att det kan startas ett kritiskt tänkande hos barnen genom arbetssättet.
Leuchter, Saalbach och Hardy (2014) beskriver också en strategi i arbetet med naturvetenskap. Deras studie är gjord i Schweiz med barn i åldrarna 4 och 9 år.
Leuchter m.fl. tar upp att metoden i undersökningen är att använda en strukturerad inlärningsmiljö där barnen har arbetat med att jämföra olika material. Forskarna beskriver att de har använt förtester och sluttester för att kunna notera barnens förståelse för flyta och sjunka. Forskarna har också använt en kontrollgrupp som inte har deltagit i aktiviteten utan bara i för och efter testerna. I för och eftertestrena beskriver Leuchter m.fl. att frågorna består av att barnen ska samla olika material och förklara vad som flyter och sjunker.
I aktiviteten har barnen arbetat med flera stationer med olika material och en vattenbalja. I undersökningen har objekten varierat i form, storlek och vad de är gjort av. I aktiviteten har barnen fått se bilder på olika material där de ska förklara vilken som flyter eller sjunker. Forskarna tar också upp att de har arbetat med problemlösning för att få ett material som flyter till att sjunka och ett som sjunker till att flyta med hjälp av vattenbaljan. Resultatet visade att det var positivt med strukturerade uppgifter och det gynnade barnen att arbeta med en variation av föremål. Forskarna tar upp att barnen visade på en djupare förståelse i efter testerna när de hade utfört aktiviteten. De beskriver att barnen började kommunicera om vad ett objekt består av för material och en förståelse för att formen på objektet påverkar flytförmågan.
Thulin (2010) lyfter också ett tillvägagångssätt för att nå kunskap i naturvetenskap som handlar om att lägga fokus på barnens frågor i lärandet.
Forskaren tar upp att barnens frågor inom naturvetenskap är en viktig byggsten
6
för att nå ett lärande inom ämnet. I sin studie har forskaren lyft fram barnens frågor i undersökandet med jord. Datainsamlingen har bestått av en förskoleavdelning med 12 barn i åldrarna 3–5 år. I undersökningen har sju flickor och fem pojkar varit inkluderade i studien. I undersökningen har forskaren valt att videobservera aktiviteten. Forskaren betonar att arbetet inom naturvetenskap kan börja med undersökningar för att stimulera lärandet inom olika fenomen. Fokus i studien är vad jord är och hur jord blir till. Thulin beskriver att de första barnen gör är att arbeta praktiskt med jord. I det praktiska inslaget beskriver Thulin att de gör olika upptäckter. Forskaren tar upp att barnen upptäcker olika föremål i jorden som de sedan ska kategorisera efter material. Nästa moment handlar om hur jord blir till och i detta moment tar forskaren upp kretsloppet. Resultatet i undersökningen visade att barnens diskussioner består av frågor om materialet som är i fokus. Frågorna består också av barnens erfarenheter sedan tidigare.
Delserieys, Jegoup, Boilevinka och Ravanis (2018) betonar ett arbetssätt utifrån konstruktivismen, för att skapa kunskap inom skuggbildning. De har gjort en undersökning i Frankrike där 52 barn i åldrarna 5–6 år deltog.
Delserieys m.fl. beskriver att barnen delades in i mindre grupper och undersökningen bestod av ett förprov, sedan ett moment där barnen arbetade utifrån konstruktivismen och avslutas med ett sluttest. Forskarna tar upp att förtestet och sluttestet består av samma frågor och de videoinspelade intervjuerna. Förtestet består av frågor om hur skuggbildning bildas, barnen får förklara vart en skugga skulle bildas mellan en lampa och ett objekt. Det sista momentet beskriver forskarna handlar om att barnen ska förklara vart skuggan av två lampor bildas mot ett föremål. Delserieys m.fl. tar upp att i det undersökande arbetssättet ska barnen arbeta efter konstruktivismen och pedagogen är med och vägleder i varje steg. I varje steg får barnen göra olika uppgifter med hjälp av material för att göra olika skuggbildningar. Barnen ska få en förståelse vart lampan och objektet ska placeras för att de ska hamna på en specifik plats. Undersökningen går vidare med att barnen ska få skuggan att hamna mellan lampan och föremålet. Det visar sig att detta inte går att genomföra, forskarna menar att barnen ska få starta en tankeprocess. Under aktivitetens gång ska barnen få uppleva hur de kan påverka vart skuggan hamnar. Resultatet i undersökning visade att en konstruktivistisk strategi gynnade barnen positivt för det fysikaliska fenomenet skuggbildning. Det visade en djupare förståelse i sluttesterna jämfört med förtesterna.
2.3 Experimentets roll för vår förståelse av naturvetenskap
Pereira, José Rodrigues och Marques Vieira (2020) betonar att en strategi för yngre barn är att arbeta praktiskt, denna strategi lägger en grund för fortsatt arbete inom naturvetenskap. Pereira, m.fl. menar att ett praktiskt inslag i
7
undervisningen kan handla om att göra barnen aktiva i processen. I denna process kan barnen arbeta med att utforska och experimentera. Genom att använda experiment närmar barnen sig naturvetenskap på ett tydligt tillvägagångssätt. Forskarna tar upp att de har använt sig av en metod som kallas didaktisk strategi. I denna strategi ges barnen möjlighet till att utforska och förklara sina upptäckter. Pedagogen ska vägleda barnet i kunskapssökandet, barnen i undersökningen är 3–5 år gamla. Forskarna menar att syftet är att ta reda på om en didaktisk strategi är relevant att använda när barnen ska få kunskap om olika objekts material. De beskriver att det första momentet handlar om att barnen ska börja utforska klassrummet och samla olika objekt, för att sedan identifiera vilket material de är gjorda av. Forskarna redogör att pedagogen går vidare med att göra grupperingar av föremålen i samma material för att sedan lägga till ett objekt som är gjort av något annat material. Barnens uppgift blir att ta reda på vilket material som inte hör till kategorin. Pereira m.fl. menar att detta ska lägga en grund för att barnen ska förstå materialets egenskaper. Resultatet visar att en didaktisk strategi var effektiv med yngre barn. Barnen observerades under processen och det visade sig att när de fick utforska kunde de också lösa uppgifter. Forskarna betonar att förskollärarens kompetens inom naturvetenskap är betydelsefullt för att kunna vägleda barnet i lärprocessen.
Poddiakov (2011) beskriver i sin artikel om barns upplevelser av experiment på förskolan. Forskaren tar upp att det inte finns mycket utrymme för experiment på förskolan. Genom att arbete med experiment ges barnen möjlighet till att formulera egna hypoteser detta gynnar barnen positivt och slutligen bidrar detta med nya kunskaper. Poddiakov menar att barn i åldrarna 3 och 6 år utforskar mest och experiment ger utrymme för detta. I arbetet med denna metod får barnen stimulera alla sina sinnen. Forskaren tar upp att det är betydelsefullt att stimulera barnens kreativitet då skapas det möjligheter för experiment. Forskaren har använt sig av observation i undersökningen när barn ska förstå rörelsens tid beroende av hastighet och avstånd. Forskaren tar upp att det första momentet i undersökningen var att testa barnens förståelse med hjälp av bilder. Bilderna bestod av två vägar som varierar i form och längd som slutligen leder till ett hus. De använder sig av bilar för att visa vilken bil som kommer fram till huset först. Barnen fick sedan svara på vilken väg som är längts och vilken som är kortast. Poddiakov beskriver att nästa moment handlar om att barnen ska förklara hur två bilar som startar samtidigt på två vägar som består av olika längder kan komma till huset samtidigt. Forskaren går vidare med att använda experiment där barnen får använda en lång ränna och en kort ränna som bollar ska släppas i samtidigt. Rännorna har handtag som kan vridas för att ändra lutningen på dem för att kunna ge bollarna olika hastighet.
Forskaren tar upp att när barnen lutade rännan hade de inga svårigheter med
8
att förstå hastigheten. Poddiakov tar upp att barnen skapade en förståelse för att bollen i den långa rännan kunde komma ner snabbare jämfört med den korta om de lutade den i en viss vinkel. Resultatet i studien visade att experiment bidrog med djupare kunskap om rörelsens tid beroende av hastighet och avstånd jämfört när barnen bara fick studera bilder. Forskaren menar att barn utvecklar sin tankeprocess när de integrerar med materialet.
2.4 Flyta och sjunka på förskolan
Larsson (2016) beskriver flera studier i sin avhandling om det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka. Larsson (2016a) beskriver hur 4–6 åriga barn i Grekland har arbetat laborativt i en flyta och sjunka aktivitet. Studien var utformad från en modell där barnen skulle förutsäga, observera och utvärdera.
Resultatet i undersökningen visar att barnen utvecklar sina resonemang om flyta och sjunka när de fokuserar på materialet. Larsson (2016b) lyfter också fram en undersökning från Schweiz där barnen är 4 och 9 år. I aktiviteten har barnen arbetat laborativt med flyta och sjunka. Resultatet i undersökningen är att barnen utvecklar sin begreppsförståelse när de fick ställa sina hypoteser och det visade sig att barnen kunde ger mer förklaringar om det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka.
Tang, Yaw och Woei (2012) tar också upp i sin studie om ett arbetssätt inom flyta och sjunka. Forskarna beskriver i sin artikel om hur förskolebarn i Singapore i åldrarna 6–8 år har arbetet med begreppen flyta och sjunka. De tar upp hur lek kan skapa nya uppfattningar om varför föremål sjunker eller flyter.
I studien placerades 3 barn runt ett bord, forskarna använde sig av videoinspelning. En av forskarna gick runt barnen och videoinspelade och samtidigt gjorde en ljudinspelning. Det användes också observation där forskaren förde anteckningar. Undersökningen varade 90 minuter, de inkluderade olika artefakter som bollar, gem, träklossar, kulor och plastbehållare. Tang m.fl. beskriver att barnen fick börja med att formulera hypoteser om vilken artefakt som kommer flyta eller sjunka. Efter detta fick de placera artefakterna i vatten, forskarna beskriver att barnen började samtala om vikt och att artefakter kan sjunka när de blir blöta. Genom observationerna kommunicerade barnen om att föremål sjunker för de är tunga och de flyter för de är lätta. Resultatet visade att en lekfull kontext bidrog med att barnens resonemang blev djupare. De såg också att barnen blev medvetna om att en artefakt inte bara behöver flyta eller sjunka det finns också ett mellanläge.
Detta visade sig när de använde en variation av artefakter i lärprocessen Pramling och Pramling Samuelsson (2010) har också beforskat ett arbete inom flyta och sjunka. De beskriver i sin studie hur ett barn 3,3 år har arbetat
9
praktiskt med begreppen flyta och sjunka i interaktion med en pedagog. Barnet har testat sina hypoteser i utforskandet i en flyta och sjunka aktivitet där barnet började använda sig av begreppen flyta och sjunka i förklaringar. Barnet började använda sig av begreppen lätt och tung. Författarna tar upp att barnet inte har skapat sig en förståelse inom begreppen densitet och vattnets lyftkraft.
Barnet har börjat reflektera över dessa begrepp, forskarna menar att pedagogen har riktat barnets nyfikenhet mot begreppen under lärprocessen. Genom detta arbete menar forskarna att detta lägger grunden för att bygga mer kunskap samt att det startas ett intresse för begreppen. Barnet får möjlighet till att testa sina egna hypoteser i undersökningen. Genom denna process startas det första steget mot att förstå naturvetenskap. Forskarna menar att barnets tanke och handling lägger en grund för lärandet. De menar att förskolebarn inte är på en kognitiv utveckling för att förstå densitet och vattnets lyftkraft, då detta betraktas utifrån Piagets filosofi.
Kohn (2020) beskriver i sin artikel om förskolebarns samtal om densitet, forskaren lyfter fram att begreppet densitet är ett tungt begrepp att behärska och förståelsen kommer oftast senare i livet. Undersökningens syfte är att synliggöra yngre barns förståelse för densitet. Forskaren lyfter fram att barn besitter en erfarenhet av att leka med olika artefakter i vattenlek. Kohn tar upp att en missuppfattning för begreppet densitet är ofta att tunga föremål har en hög densitet. Det är betydelsefullt att barn skapar en förståelse att det inte handlar om vikt. Studien inkluderar förskolebarn, skolbarn samt vuxna i undersökningen för att kunna notera förståelsen hos de olika åldrarna. I genomförandet delade man in individerna i olika grupper. Det första forskaren gjorde var att plocka fram vardagliga föremål exempelvis en sked. Deltagarna fick svara på om de trodde föremålen skulle sjunka eller flyta, det visade sig att alla åldrar behärskade detta. Efter detta moment plockade forskaren fram olika träbitar och placerade de i två grupper, där ingen träbit har ett identisk utseende i samma grupp. En av grupperna är klädda i aluminiumplattor här vill forskaren lägga fokus på densitet och visa att träbitarna kan se identiska ut men att de kan bete sig olika i vatten. Resultatet visade att detta moment hade alla åldersgrupper svårare att behärska om artefakten flyter eller sjunker. 3- åringarna fokuserar mycket på tyngd och under aktiviteten kunde forskaren se att 5-åringarna behärskade detta i en högre grad jämfört med 3-åringarna. 5- åringarna fokuserar på vikt och använder sig också av begreppet densitet. Det visade sig också i undersökningen att vuxna hade svårigheter med begreppet densitet.
2.5 Pedagogens roll i undervisningen på förskolan
Fridberg, Jonsson, Redfors och Thulin (2020) betonar pedagogens roll i undervisningen för att producera kunskap. Författarna har riktat
10
uppmärksamheten mot den verbala kommunikationen mellan barnet samt pedagogen. De menar att interaktion och samspelet mellan individer är en viktig byggsten i vår undervisning. Författarna menar att pedagogen samt barnen ska nå en intersubjektivitet tillsammans. Detta innebär att vi är inkluderade i samma aktivitet samt utbyter en dialog med varandra. Författarna tar upp att de har följt flera grupper med barn som har arbetat med vattenanvändning. Det visade sig genom analysen av videoobservationen att när det blev ett avbrott i intersubjektiviteten mellan pedagog samt barn runt ett lärandeobjekt förlorade de interaktionen med varandra i kommunikationen.
Avbrotten uppstod när det skedde missförstånd av exempelvis ord eller termer.
Författarna drog slutsatsen att pedagogens medvetenhet och vägledning är betydelsefull i barnens lärande.
Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) fokuserar på undervisnings begreppet i sin artikel. I deras forskning använde de sig av en kvalitativ metod där de hade strukturerade fokusgruppsamtal. I det samtalet diskuterades frågor i en viss ordning som samtalsledaren bestämt. De förskollärare som deltog i samtalen arbetade med barn mellan 1–3 år. I studien har de undersökt hur personal i förskolan resonerar kring begreppet undervisning med de yngsta barnen. Forskarna beskriver att de har använt sig av ljudinspelning som transkriberades. Resultatet visade att det pågår olika diskussioner om undervisnings begreppet. Forskarna beskriver att det är ett begrepp i förändring och de tar upp att undervisnings begreppet ger oss möjligheter och begränsningar. Det är mycket som förskollärarna ska förhålla sig till exempelvis föräldrarnas förväntningar, barnens rätt till undervisning och kvalitén i undervisningen. Jonsson m.fl. beskriver att verksamheten ska utformas så barnen ges möjlighet till utforskning. De tar upp att de yngsta barnens lärande sker i deras handlingar och att pedagogen ska vara närvarande och observera situationer för att fortsätta vägleda dem i kunskapssökandet.
Enligt forskarna är de av betydelse att förskollärare kommunicera med barnen om ämnesinnehåll och att dessa samtal kan skapa ett tema att arbeta med. Det ses som betydelsefullt att ta vara på spontana konversationer med barnen i den pedagogiska verksamheten. Genom de spontana mötena mellan förskollärare och barn skapas det didaktiska val som påverkas av vilken kompetens och kunskap de har kring förskolans uppdrag och aktörer.
11
3 TEORI
Wang (2014) beskriver i sin artikel hur vi kan utforma vår undervisning utifrån ett konstruktivistiskt synsätt. I denna inlärning bör inte barnen vara passiva mottagare av kunskap utan barnen ska ges möjlighet till utforskning som ska ske med andra individer. Forskaren betonar att miljön bör utformas så att den ger barnen möjlighet till konstruktion. Wang menar att barnen ska vara aktiva i sin lärprocess. Forskaren tar upp att konstruktivismen handlar om att barnen är aktiva och konstruerar kunskap. Wang beskriver att pedagogens roll blir att vägleda barnet i processen samt att undervisningen ska utformas utifrån barnens aktuella kunskap. Vår studie utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv.
I vår undersökning ska vi också undersöka om förståelsen skiljer sig mellan de olika åldrarna när de gäller fenomenen flyta och sjunka. Vår studie tar utgångspunkt i Piagets utvecklingsstadier för att notera skillnaderna för förståelsen av fenomenet flyta och sjunka hos 5-åringar respektive 3-åringar.
Den sensomotoriska perioden 0–2 år
Piaget (2013) beskriver att den här perioden för barnet är en hel kopernikansk revolution i en liten skala. Piaget beskriver att barnet relatera allt till sig själv eller närmare bestämt så relaterar barnet till sin egen kropp. I det här stadiet handlar det mycket om sinnena. Piaget tar upp att i detta stadium så undersöker barnet genom att stoppa saker i munnen och barnet utvecklar sitt sugande från 0–2 år. Första tiden ammar barnet och sedan upptäcker barnet tummen och fingrarna och stoppar dem i munnen. Till sist så börjar barnet upptäcka föremål som ska testas i munnen. Piaget redogör också att barnet utvecklas i de andra sinnena också och de kan exempelvis vara synen och förståelsen av att en person inte blir en annan person när hen tar på sig ett annat klädesplagg. Eller att barnet börjar förstå att om någon försvinner ur ett rum så är hen inte på andra sidan jorden utan hen kommer tillbaka och finns i ett annat rum.
Det preoperationella tänkandets period 2–7 år
Piaget (2013) beskriver att i den här åldern sker det en förändring emotionellt och intellektuellt. Piaget tar upp att barnen börjar utvecklas verbalt och börjar kommunicera med individer runt omkring sig och från tidig ålder börjar barnen använda sig av en härmningsteknik där dom lär sig genom att härmas. På så vis får barnen ett bättre språk då dom lär sig genom att härma andra. När det kommer till barnets tänkande så menar Piaget att barnet ofta påstår saker men när vi frågar något om det så lägger de inte någon energi på att bevisa det. Det kan kopplas till det egocentrerade beteendet som barn i detta stadie befinner
12
sig i, egocentrisk innebär att barnet ser sig själv i centrum. Allt kretsar kring dem själva och deras upplevelser. Barnet har då svårt att sätta sig in någon annans situation eller sätta sig in i någon annans känslor.
Det konkreta tankeoperationernas period 7–12 år
Piaget (2013) beskriver att i denna period börjar barnet skolan. Barnet börjar socialisera sig mer och mer och genom det börjar barnet kunna sätta sig in mer i andras situationer och känslor. Piaget tar upp ett exempel på ett grupparbete med barn i 7-årsåldern, där man kan se att barnen pratar tillsammans men sätter sig sedan på egen hand och skriver. Det är svårt att se om barnen lyssnar på varandra och hjälper varandra i arbetet och det är något som utvecklas med tiden då barnet börjar gå från egocentrisk till sociocentrisk.
Det abstrakta tänkandets period 12-16 år
I den här perioden börjar barnen förstå mer svåra begrepp och i den här perioden börjar barnet få ett mer vetenskapligt tänkande. Piaget (2013) tar upp att i detta stadie börjar barnen skapa ett reflekterande tänkande.
I vår undersökning befinner sig alla barnen i det preoperationella tänkandets period 2–7 år. I studien är det intressant att se om de framkommer skillnader mellan 3 och 5-åringarna och om man under aktivitetens gång kan se nyanser av andra stadier.
13
4 METOD
Metodansats
I undersökningen används metodansatsen designbaserad forskning. Barab och Squire (2013) beskriver att designbaserad forskning handlar om att forskaren vill ta reda på vad som händer i en given situation, vilket kan ske genom att forskaren designar en aktivitet som möjliggör att beforska det som avses.
Forskaren kan vara delaktig under den pågående aktiviteten för att samspela med deltagarna och på så sätt ytterligare styra och avgränsa den empiri som samlas in. Vi har valt att använda oss av en designbaserad metod i och med att vi själva har designat aktiviteten och genomfört den tillsammans med de deltagande barnen.
4.1 Urval
Undersökningen genomfördes på två förskolor med barn i åldern 3 och 5 år.
Varje avdelning bestod av 18 barn. I studien deltog inte alla barn på respektive avdelningar. Anledningen till valet av de här två förskolorna är att de är bekanta sedan vår verksamhetsförlagda utbildning. Förskolorna ligger i en mindre kommun i mellan-Sverige. Det kändes tryggare att göra undersökningen på en plats där forskare och barn är bekanta med varandra.
Valet av att göra undersökningen med barn i åldern 5 år och 3 år är på grund av att syftet i studien är att undersöka skillnader i förståelse och agerande mellan de olika åldrarna i en flyta och sjunka- aktivitet. Genom att organisera barnen i grupper baserat på ålder kan barnens förståelse för flyta och sjunka i de olika åldrarna enklare jämföras.
4.2 Genomförande
De första som gjordes i studien var att föra en dialog mellan pedagogerna på respektive avdelningar om att få ett godkännande att få genomföra undersökningen. På plats informerades pedagogerna om vad som skulle undersökas och hur aktiviteten skulle genomföras. Efter detta kontaktades rektorerna på vardera förskola där de också informerades om undersökningen.
De fick också en blankett där de fick ge sitt samtycke (se Bilaga 1). Efter detta lämnades samtyckesblanketter ut på förskolorna där vårdnadshavarna skulle ge sitt samtycke skriftligt (se Bilaga 2). I blanketterna presenterades det lite kort om vår undersökning och hur den ska genomföras. Blanketten informerade även att ljudinspelning skulle göras med mobiltelefon i undersökningen. Samtyckesblanketterna inhämtades samma dag som undersökningen genomfördes. Barnen var väldigt glada och förväntansfulla på
14
vårt experiment som skulle utföras. Samtyckesblanketter lämnades ut till vårdnadshavarna på respektive avdelningar. På 5-årsavdelningen deltog 6 barn och på 3-års-årsavdelningen deltog det också 6 barn.
Aktivitet flyta och sjunka
Varje grupp bestod av 3–4 barn då det kändes som en lagom grupp för att kunna höra och uppmärksamma det som barnen säger. Hela aktiviteten pågick under 20–30 minuter, där en av oss höll i aktiviteten och den andra observerade och skrev ner i ett anteckningsblock. Undersökningen delades in i 3 olika moment. I första steget fick barnen se några bilder av olika artefakter där de fick kommunicera om vad bilderna föreställde. De fick möjlighet att skapa hypoteser om vilka föremål som sjunker eller flyter. I det andra momentet placerades föremålen framför barnen och de fick ställa hypoteser och pröva det praktiskt med hjälp av vattenbaljan. I det tredje och sista steget kommunicerade alla tillsammans om upptäckterna från det praktiska inslaget i en gemensam diskussion. Genom denna process undersöktes det om ett praktiskt inslag bidrog till en djupare förståelse för det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka. På grund av de rådande omständigheterna kring covid-19 genomfördes aktiviteterna utomhus för att förhindra eventuell smittspridning.
Materialet som var med i aktiviteten bestod av bilder på de olika artefakterna som användes i undersökningen. Artefakter som fanns med var Duplo, duplobåt, skruvar, poppade popcorn, popcornkärna, clementin och aluminiumfolie. För att genomföra aktiviteten behövdes också en vattenbalja där föremålen skulle testas i. Hela aktiviteten är utformad efter en strategi vid namn POE, vilket kan förklaras som Predict, Observe and Explain. Furqani, Feranie och Winarno (2018) beskriver att strategin går ut på att barnen i första steget ställer en hypotes om varje föremål vad dom tror ska hända. I andra steget handlar det om att genomföra och se om hypotesen stämmer och i sista staget skapas det en kommunikation mellan barnen om vad som hände och varför. I denna process ges barnen möjlighet till att bygga ny kunskap.
Figuren visar när alla bilder på artefakterna är placerade framför barnen.
15
Inledande diskussion
I undersökningen genomfördes en aktivitet som var delad i två grupper på varje förskola där vi har observerat och lyssnat in barnen resonemang i diskussionen.
Diskussionen är utformad från en semistrukturerad intervju. Diskussionen utgick från samma frågor som ställdes till samtliga grupper om vilka artefakter de tror flyter eller sjunker. Christoffersen och Johannessen (2015) tar upp semistrukturerad intervju och det är en metod där man till viss del har förutbestämda frågor men att den som är respondent formar intervjun utifrån deras svar. Barnen samtalade utifrån sin förståelse där forskarna är lyhörda för barnens dialoger, detta bidrar slutligen till skapandet av nya frågor.
Observation
Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att observation är en lämplig metod om man vill ha direkt tillträde till det man söker. När observation används som metod så inkluderas alla sinnen och alla sinnesintryck. I observationsmetoden ges det möjlighet till tolkning utifrån forskarnas egen synvinkel. Franzén (2014) tar upp att det finns ostrukturerad och strukturerad observation. I en ostrukturerad observation antecknas det som är relevant för studien. Franzén beskriver att i en strukturerad observation finns det redan färdiga kategorier som ska överblickas. I studien valdes en ostrukturerad observation för att kunna notera allt som skedde i aktiviteten.
4.3 Datainsamlingsmetoder
Ljudinspelning
Back och Berterö (2019) beskriver att en ljudinspelning är en bra metod att använda för att spara data. Till hjälp för att spela in ljud användes en mobiltelefon. Aktiviteten placerades avskilt på gården för att undvika störningsmoment i ljudupptagningen. Under aktiviteten dokumenterades det med foton på artefakterna och barnens egna båtar av folie. Back och Berterö menar att när vi skriver efter talspråket i ljudinspelningen kommer texten framstå annorlunda samt inte bli grammatiskt korrekt. Genom att samla in data med ljudinspelning har forskarna kunnat lyssna flera gånger på barnens dialoger.
4.4 Databearbetning och analysmetod
Efter genomförd aktivitet så transkriberades materialet direkt. Wiggins och Eriksson Barajas (2019) beskriver att transkribering är det första momentet i analysdelen. Med transkribering menas att forskaren antecknar det som sägs i datamaterialet med exakta ord och antecknar det som är relevant för studien för att få svar på syftet i undersökningen. Under transkriberingen fick barnen
16
fingerade namn på grund av etiska överväganden. Franzén (2014) betonar vikten av att renskriva reflektioner direkt efter aktiviteten då det ligger färskt i minnet. I undersökningen har data analyserats genom en kvalitativ analys.
Fejes och Thornberg (2019) beskriver att en kvalitativ analys handlar om att forskaren analyserar datamaterialet, man organiserar materialet och kodar materialet. Forskaren försöker också hitta ett mönster i materialet. Prövningen i den här kvalitativa analysen är att vi får in en stor mängd data och då är det viktiga att ta fram de som är relevant för undersökningen (Fejes & Thornberg, 2019).
Efter undersökningarna lyssnade vi aktivt på materialet från ljudinspelningarna för att kunna kategorisera och hitta ett mönster för att organisera data. Anteckningar som fördes under aktiviteten lästes igenom för att sedan transkriberas för att få en bredare uppfattning. För att upptäcka ett mönster studerades det om det finns likheter i svaren hos 3-åringrna. Det studerades också om det finns likheter i svaren hos 5-åringarna och slutligen undersöktes det om det finns likheter i 3-åringarnas svar jämfört med 5-åringarnas. I analysen användes också Piagets stadieteori för att kunna notera skillnader och likheter i svaren hos 3-åringarna respektive 5-åringarna.
4.5 Etiska överväganden
Undersökningen följde de etiska regler som en forskare behöver förhållas sig till. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver kraven som ska betraktas:
Enligt Informationskravet ska forskaren informera om vad forskningen handlar om. De inblandade fick ett informationsbrev (se bilaga 1) där rektorerna i respektive kommun fick ett informationsbrev om undersökningen.
De får läsa om vad undersökningen handlar om och vilken metod som ska användas. Vårdnadshavarna fick också ett informationsbrev att läsa för att se hur studien ska gå till väga (se bilaga 2).
Samtyckeskravet. Deltagande i forskning ska vara frivilligt, och alla deltagare fick ta beslut om de vill delta i studien. I informationskravet skickades också en samtyckesblankett till rektorerna så att de kunde ge sitt godkännande till undersökningen (se bilaga 1). Denna blankett lämnades också ut till vårdnadshavarna på respektive förskolor, där de fick lämna samtycke om de vill att deras barn skulle vara med i studien (se bilaga 2). Löfdahl (2014) betonar att vi behöver samtycke från vårdnadshavare när barn är under 15 år.
Konfidentialitetskravet. Vårdnadshavarna informerades om att de som medverkar i studien anonymiseras och att ingen information om plats eller
17
namn på förskolor skrivs ut någonstans. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att alla personuppgifter ska förvaras på ett sätt så att ingen obehörig kommer åt det. Det är också något som informerades ut så att alla ska känna sig trygga i studien och vilja delta.
Nyttjandekravet. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att detta är ett krav som handlar om att insamlandet av material får endast användas inom forskningen. Vetenskapsrådet (2017) tar upp att när vi spelar in barnen så måste vi förvara materialiteten så att de inte hamnar i fel händer. Det framgick tydligt i vår studie att allt material vi fått in kommer raderas när studien är klar.
Det som kan bli en utmaning i undersökningen är att läsa av barnen ifall de vill vara med eller inte. Alla barn kanske inte uttrycker sig verbalt, det är viktigt att vara uppmärksam på kroppsspråket och se vad barnen visar. Vår undersökning strävar att nå ett barns perspektiv för att synliggöra deras åsikter.
Roos (2014) tar upp att ett barns perspektiv handlar om att se barnets vilja. I vår studie blev alla barnen informerade om att de får avsluta studien när de vill.
4.6 Validitet och reliabilitet
Christoffersen och Johannessen (2015) tar upp att reliabilitet innebär att studien designas så att den ger liknande svar oavsett hur många gånger den genomförs. Vår undersökning upplevs inte ha en hög reliabilitet då den inte har utförts under en lång tid. För att undersökningen skulle ha haft högre reliabilitet så skulle den ha behövt bestå av fler barn och testats flera gånger.
Det går inte att garantera att en annan forskare skulle få samma resultat då barnens dagsform kan variera. Det kan också vara skillnad på barngrupper och barnen kan ha kommit olika långt i sin utveckling.
Validitet handlar om “i vilken utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka” (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2018, s.102). I våra Frågeställningar vill vi undersöka barns förståelse av flyta och sjunka och vad en praktisk aktivitet kan bidra med. Aktiviteten har utformats så den passar med våra frågeställningar. Studien kan därför anses ha hög validitet.
18
5 ANALYS OCH RESULTAT
I denna del presenteras analysen av undersökningens empiriska datainsamling.
Avsnittet inleds med en presentation och analys av de diskussioner kring begreppen flyta och sjunka som ägde rum tillsammans med barnen inför aktiviteten. Analysen fortsätter sedan med den praktiska aktiviteten där barnen testar sina hypoteser. Avslutningsvis presenteras och analyseras den gemensamma avslutande diskussionen, för att kunna tydliggöra barnens förståelse för begreppen flyta och sjunka. Avsnittet som följer är organiserat utifrån de två grupperna med 3-åringar, som sedan följs av de två grupperna med 5-åringar. Transkripten som presenteras nedan är exempel på hur barnen svarade i de olika grupperna. I transkripten som följer har forskarna rollen som pedagoger.
5.1 Treåringarna
Tre barn deltog i grupp1. Molly, Lova samt Noel och tre barn deltog i grupp 2, Vera, Emil och Simon. Barnens namn är fingerade Diskussionen med barnen inleddes med frågor om vilka artefakter de tror kommer flyta eller sjunka.
Syftet var att undersöka vilken förståelse och erfarenheter barnen hade för begreppen.
5.2 Inledande diskussion
Diskussionen inleddes med att bilder på olika artefakter placerades framför barnen, där barnen gavs möjlighet att berätta vad bilderna föreställde (se Figur 1). Barnen fick sedan frågan om de visste vad flyta och sjunka innebar? Barnen i båda grupperna såg fundersamt på varandra, de hade inget svar på det men förklarade istället vad de såg på bilderna. Pedagogerna fick förklara att en artefakt flyter om den är på ytan och sjunker när den hamnar på botten. En av pedagogerna introducerar begreppen densitet och vattnets lyftkraft översiktligt och förklarar att detta påverkar om något flyter eller sjunker. Barnen visade först inget större intresse för begreppen vid detta tillfälle.
Det vi kunde se i den inledande diskussionen var att barnen blev tysta, men efter ett tag började de visa engagemang genom kommunikationen om bilderna. Det framkom att de inte hade förståelse för vad flyta och sjunka innebar. Samtalet som följer nedan ägde rum när alla bilderna låg utspridda på bordet framför barnen.
19
Figur 1: Bilder på olika artefakter utplacerade framför barnen.
Pedagogen: Vad ser vi på bilden?
Lova: popcorn!
Den andra pedagogen frågar: Simmar popcornet på bilden på ytan eller är den nere på botten?
Lova: På botten!
Övriga barn svarar också: På botten.
Efter att Lova har svarat att popcornet kommer att vara på botten så upplevs det att de övriga barnen svarar snabbt efter och svaren känns inte genomtänkta.
Vi fortsätter med bilderna och barnen ser frågande ut och försöker få svar från oss. Barnen visar inget stort engagemang under den inledande diskussionen. I samtalet svarar barnen korrekt på vissa frågor men ofta känns det som de använder sig av gissningar och härmningar. Det är i det här skedet oklart om de verkligen förstår. Att barnen upprepar och härmar varandras svar överensstämmer med Piagets (2013) stadieteori, den pre-operationella stadiet.
I detta stadie använder sig barnen av härmningar för att få ett utvecklat språk och utveckla sin förståelse. I den inledande diskussionen är det inga skillnader i hur barnen i de två grupperna agerar eller uttrycker sig.
5.3 Den praktiska aktiviteten
Vi går vidare med att placera alla artefakter som visas på bilderna på bordet och frågar barnen om skruven flyter eller sjunker (se bild 2). Barnen får testa sina hypoteser med hjälp av vattenbalja. I detta moment upplevs barnen engagerade och nyfikna på vad som ska hända.
20
Figur 2: Artefakter placerade på bordet framför barnen.
Pedagogen: pekar på skruven och frågar “flyter eller sjunker den?
Simon: “skruvar min pappa har såna hemma” den flyter och ändrar sig direkt och säger nej den sjunker.
Vera och Emil: Den sjunker
Molly, Lova och Noel svarar efter varandra: På botten Pedagogen: varför tror ni skruven sjunker?
Barnen i båda grupperna ser fundersamma ut och svarar: vet inte.
Barnen i båda grupperna gav ingen förklaring på frågan varför skruvarna sjunker.
Figur 3: Visar när skruvarna testats i vattnet och sjunkit till botten.
Alla barn tog en varsin skruv och var delaktiga, de såg nyfikna ut och visade ett större engagemang när de fick använda sin känsel i aktiviteten. Det kunde noteras att något barn kände på artefakten med munnen. Detta kan kopplas till Piagets (2013) stadieteori det sensomotoriska stadiet. Piaget beskriver att barnen undersöker med hjälp av munnen. Under aktiviteten kunde det överblickas att ett barn ville plaska i vattnet och leka med artefakterna. I momentet kopplar Simon till egna erfarenheter om att pappan har skruvar
21
hemma. Detta kan kopplas till Piagets stadieteori den pre-operationella stadiet där barnens egna upplevelser står i centrum.
Pedagogen tar upp plastbåten och frågar: flyter eller sjunker den?
Emil: Båtar flyter, det har jag sett på sjön.
Simon: Jag har en båt hemma som flyter.
Vera: Båtar kan flyta Noel: Den flyter
Molly och Lova: Jag vet inte Pedagogen: Varför flyter båten?
Barnen i båda grupperna hade inget svar på den frågan.
Figur 4: Barnen testar båten i vattnet.
I diskussionen kopplar barnen till sina egna erfarenheter. De vet att båtar flyter för det har de sett på sjön. Något barn har en båt hemma som också kan flyta.
Detta kan kopplas till Piagets (2013) stadieteori den preoperationella fasen där barnen är egocentriska och kopplar händelser till sitt eget liv. I aktiviteten fick de en följdfråga om varför kan båtar flyta? Barnen gav inget svar på frågan.
Detta kan också relateras till Piaget om det egocentriska då barnen ofta påstår saker men går inte in djupare på svaret. Det upplevs som att barnen grundar sina tankar utifrån föremålets form då de svarar att de har sett båtar på sjön flyta förut med samma utseende.
Aktiviteten går vidare med att pedagogen lyfter upp en clementin och frågar: flyter eller sjunker den?
Emil: Den sjunker
Vera: svarar också att: den sjunker Simon: den flyter för det gör bollar
Noel, Lova och Molly svarar: den flyter för att den är tung
22
Figur 5: visar när barnen utforskade clementinen i vattnet.
Här framkommer det igen att barnen relaterar till sina egna erfarenheter och barnet ser sig själv i centrum där det kopplar allt till sitt eget liv och vad de har varit med om (Piaget 2013). En annan upptäckt som framträder är att flera barn argumenterar att clementinen kommer sjunka för att den är tung. Här kan det noteras ett mönster hos barnen där de fokuserar på föremålets tyngd.
Pedagogen går vidare med att ta fram en folieboll och frågar: flyter eller sjunker den?
Noel: Den sjunker Lova: Sjunker
Molly: Den är stor och sjunker
Simon, Vera och Emil svarar: Den sjunker
I detta moment kändes det som att barnen använde sig av gissningar för att formulera hypoteser, förutom Molly som verkar förknippa begreppet flyta och sjunka med föremålets storlek. Piaget (2013) beskriver hur barn kan använda sig av härmningar för att skapa förståelse, något som här sker frekvent. En ny aspekt som framträdde var att ett barn såg ett samband i att om den är stor då sjunker den.
Aktiviteten går vidare med sista föremålet och pedagogen frågar: Flyter eller sjunker popcornkärnan?
Molly: Den är liten och flyter Lova: Den flyter
Noel: Den är liten och kan flyta
Emil, Vera och Simon svarar efter varandra: Den flyter
I momentet uppstår det ett nytt begrepp liten, är en artefakt liten flyter den.
Detta kan skapa tankar hos pedagogen om det är Noels egna resonemang eller om han använder sig av en härmningsteknik genom Mollys svar att den är liten och flyter. Det kan också noteras att Vera, Simon och Emils svar inte var genomtänkta då de svarade direkt efter varandra att de flyter. I aktiviteten kunde barnen se att popcornkärnan sjönk och barnen såg fundersamma ut och tittade på pedagogerna.
23
5.4 Konstruktion av egna båtar
Barnen tilldelas varsin bit folie där de ska konstruera sin egen båt, barnen ser frågande ut och söker hjälp hos forskarna. Barnen konstruerar sedan båtar med hjälp från forskarna. Barnen ser nöjda ut och med nyfikenhet placerar de sina båtar på vattnet. Barnen noterar att båtarna flyter och det upplevs inte som att de är engagerade i skapandet av båtarna.
5.5 Avslutande diskussion
Vi berättar att vi har arbetat med något som kallas densitet och vattnets lyftkraft och förklarar begreppen kort. Barnen visar inte något jättestort intresse för detta men när de får frågan var något befinner sig när det sjunker svarar barnen på botten. Frågar vi barnen var artefakten är om de flyter svarar barnen på vattnet. Barnen beskriver inte att något flyter eller sjunker men de förklarar med andra ord var artefakten befinner sig i baljan. Efter aktiviteten upplevs det som att barnen har skapat en förståelse var en artefakt befinner sig när den flyter eller sjunker vilket de inte visade kunskap om innan aktiviteten.
5.6 Sammanfattande analys 3-åringarna
Det kunde synliggöras i den inledande diskussionen att barnen inte visade något intresse och blev tysta, men efter ett tag började de prata om vad de såg på bilderna. Det upplevdes att de inte hade förståelse för vad begreppen flyta och sjunka innebär. I aktiviteten kopplade barnen mycket till egna erfarenheter som exempelvis att de har en båt hemma som de har sett flyter, eller att de trodde att clementinen flyter för den är likadan som en boll. I detta moment blir det tydligt att barnen går in på form och vikt på artefakterna. Genom att barnen samtalar om form och vikt så arbetar barnen indirekt med begreppet densitet. Barnen härmade varandra när de skulle berätta om något flyter eller sjunker det upplevs som att det blev ett sätt för dem att lära sig vad begreppen innebär.
I det praktiska inslaget visade barnen ett större engagemang och i det undersökande arbetssättet börjat barnen skapa en förståelse vart en artefakt befinner sig när den flyter respektive sjunker. I detta moment blir det tydligt att barnen fått en djupare kunskap om begreppen flyta och sjunka. Under aktiviteten kopplar barnen även till egna erfarenheter som exempelvis att båtar kan flyta för det har de sett på sjön. I detta moment kan man tolka att barnen associerar båtar till funktionen att kunna flyta. En intressant aspekt är att ingen valde att lämna aktiviteten trots att den första delen i aktiviteten inte upplevs som de var engagerade.
24
I den avslutande intervjun så upplevs det som att barnen har fått en djupare förståelse för vad som händer när något flyter eller sjunker. Barnen använde mycket rörelse och pekade ner på botten när de visade att något sjunker. Det visar sig i vår studie att den praktiska aktiviteten gynnade barnen positivt där de startade en kommunikation om en artefakts egenskaper.
5.7 5 åringarna
Tre barn deltog i grupp 1, Stina, Rasmus och Rut och tre barn i grupp 2, Lisa, Pelle och Oskar. Barnen har fått fingerade namn. Diskussionen med barnen inleddes med frågor om begreppen flyta och sjunka. Syftet var att undersöka vilken förståelse och erfarenheter barnen hade för begreppen.
5.8 Inledande diskussion
Det första pedagogerna gör är att placera bilderna framför barnen och frågar vad de ser (se bild 6). Barnen svarar med stort engagemang vad de ser på bilderna. Vi frågar vilka föremål som flyter eller sjunker och kan se att barnen visar en förståelse för begreppen flyta och sjunka, då de pekar nere på botten och på ytan. De förklarar att när något sjunker är den på botten. Pedagogen öppnar upp för begreppen densitet och vattnets lyftkraft men barnen visar inget stort intresse för dessa begrepp.
De skapar hypoteser om vilken artefakt som flyter eller sjunker. Skruven pekade de på och säger direkt att den sjunker. Hypoteserna de skapar stämde för alla artefakter förutom på popcornet och popcornskärnan. Barnen blev ivriga och vill undersöka föremålen i vattenbaljan för att se om deras hypoteser stämmer. När de får frågan varför de tror något flyter eller sjunker så svarar de att skruven är tung och då sjunker den. Barnen svarar att popkornkärnan är liten och därför flyter den. Båten flyter, för att det har de sett i andra sammanhang.
25
Figur 6: Bilder på de artefakter barnen samtalade om i den inledande diskussionen.
5.9 Aktivitet
Vi placerar sedan ut artefakterna framför barnen där barnen ges möjlighet att testa föremålen i vattnet (se figur 7). Transkriberingen som följer är en sammanställning av barnens svar från båda grupperna.
Figur 7: Visar när alla artefakterna är utplacerade framför barnen.
Pedagogen tar upp skruven och frågar: Flyter eller sjunker den?
Stina: Skruven är liten och sjunker Rasmus: Den sjunker för det är metall
Rut: Skruven sjunker för den är tung. Tunga saker sjunker eller hur?
Lisa: Den sjunker Oskar: Den sjunker
Pelle: Skruven sjunker för den är gjord av metall
Figur 8: Visar när 5-åringarna släppt skruven i vattnet.
I situationen med skruven svarar alla barn bestämt och det upplevs att de är säkra på sitt svar. Det upplevs inte att de använder någon härmningsteknik men det är svårt att säga om Lisa och Oskar använder sig av härmningsteknik. De ser fundersamma ut båda två när de ska ge sitt svar. Barnen samtalar med
26
varandra om varför skruven sjunker. De belyser begreppen tung och liten. Två utav barnen fokuserar på vilket material skruven är gjord av. Utifrån indelning i stadier inryms det här i det som kallas för den konkreta tankeoperationernas period (Piaget, 2013). I denna period samtalar barnen med varandra men byter ej kunskaper med varandra, det upplevs att de inte lyssnade in varandra utan är fast i sin egen tankeprocess. I detta moment kan det ses utifrån Piagets stadieteori det preoperationella tänkandet, där barnen är egocentriska och äger sitt eget centrum och det kretsar runt dem själva.
Aktiviteten fortsätter med båten.
Pedagogen lyfter upp båten och frågar: Flyter eller sjunker båten?
Rasmus svarar att: Det är plast så den flyter Rut säger att: den flyter
Stina svarar också att: det är plast och den flyter Oskar: Båten flyter för den har luft i sig
Lisa: Den flyter Pelle: Den flyter
Pedagogen: Vad hände varför flyter den?
Oskar: Jag har en badmadrass hemma som flyter.
Figur 9: Visar när ett barnen placerar båten i vattnet.
I utforskandet med båten beskriver ett barn att den består av plast alltså flyter den, vi ställde en följdfråga om varför plast flyter. Barnet hade ingen förklaring på detta. Situationen kan kopplas till det preoperationella tänkandet där barnet har sina påståenden men kan inte gå in djupare på svaret för att bevisa det. Ett barn kopplar till sina egna erfarenheter om att båtar kan flyta för de har luft i sig. Svaret består av egna erfarenheter där barnet har upplevt att hens badmadrass som är formad som en båt flyter. Svaret kan kopplas till Piagets preoperationella tänkande där barnens svar kretsar kring dem själva och deras egna erfarenheter. Det kan också kopplas att barnet kopplar materialets form för betydelsen av att kunna flyta.
27
Forskaren pekar på Popcornkärnor: “flyter eller sjunker dom?”
Stina, Rasmus och Rut: Den flyter Lisa: Kärnan flyter för den har en flytväst.
Pelle och Oskar: Dom flyter
Figur 10: Visar på när popcornkärnorna har sjunkit till botten.
Här har Lisa skapat en egen tankeprocess genom att hen har kopplat till att när något flyter då kan man ta hjälp av en flytväst. Utifrån Piaget kan vi se att Lisa har relaterat till sina egna erfarenheter och vad hen har kunskap om. Det framgår inte i resonemanget varför popcornkärnan har en flytväst. Det kan spekuleras om barnet blandar ihop det poppade popcornet och popcornkärnan att de poppade blir som en flytväst. Eller så kopplar barnet att något flyter med hjälp av en flytväst. Barnen är fortfarande kvar i det egocentriska tänkandet där de utgår utifrån sig själva och ser sig själv i centrum (Piaget, 2013).
Aktiviteten går vidare med nästa artefakt.
Pedagogen lyfter upp de poppade popcornet och frågar: Flyter eller sjunker det poppade popcornet?
Rasmus, Stina: Den sjunker
Oskar: Popcorn sjunker eller smälter
Pelle: Popcorn flyter om den är i en skål som på bilden.
Forskaren: Men flyter eller sjunker popcornet om den inte har en skål?
Pelle: Den sjunker.
Lisa: Ser osäker ut och säger sjunker.
