Detta avsnitt syftar inledningsvis till att visa på de slutsatser jag dragit utifrån den teori och empiri som tidigare presenterats för att besvara de frågeställningar som studien ämnar besvara. Avslutningsvis uppvisas perspektiv och möjligheter för företaget samt framtida forskningsområden som på ett eller annat sätt berörts av denna studie.
9.1. Tydliggörande av studiens slutliga resultat
Det som främst framkommer av denna studie menar jag är att den ledarskapsutbildning som företaget låter sin personal gå är uppskattad. Både utifrån upplevelsen av lärande i samband med utbildningen, men också när man ser till de behållningar deltagarna får. De behållningar som deltagargruppen upplever sig erhållit var:
Ökad lyhördhet,
Tydligare kommunikation,
Vikten och förmågan att se varje individ.
Ser man däremot till de behållningar initiativtagarna önskade att deltagarna skulle förvärva presenteras de enligt följande:
Förbättrat ledarskap gentemot sina medarbetare,
Utveckling av ledarskapstekniker.
Den behållning som jag utifrån det resultat empirin presenterar ser ha störst tyngd är den ökade kommunikationen. Under en av intervjuerna uttryckte en informant att konversation är
en förutsättning för kommunikation som i sin tur är grunden för ett gott ledarskap. Detta
uttalande anser jag sammanfattar på ett bra sätt förmedlar vad ledarskap innebär. Ser man däremot till olika former av ledarskap är det inte så att denna studie kommit fram till att situationsanpassat ledarskap är ”den sanna” formen. Det framkommer dock att det är en lättarbetad form av ledarskap, förutsatt att ledaren har fingerkänsla för varje situation. Skulle jag däremot välja en ledarskapsapproach ligger situationsanpassat ledarskap väldigt nära till hands.
Utifrån ett strikt företagsperspektiv på denna studie bör man se över funktionen av Code of
Ethics. Dels då det inte uppfattas som vida känt och inte heller är alltför överensstämmande
med den ledarskapsapproach man utbildar sina medarbetare i. Den del som jag uppfattar som mest central och även mest motsägelsefull är den då man ser att ledningen ska ha funktionen av förebilder men inte har redskap och vetskap att agera därefter. Ser man till individen i denna situation anser jag att kravet på ett felfritt beteende ställs, men aldrig ges möjligheten att efterlevas, varken av ledningen eller deltagarna då det gemensamma språket är av största väsentlighet för att beteendet ska uppfattas som felfritt.
Mitt intresse för ledarskap har funnits länge och tackvare det arbete som denna studie inneburit för mig har min förståelse och fascination av ämnet ökat. Som jag nämnde tidigare
49
har jag flera gånger undrat vad ett gott ledarskap innebär. – om man ser till resultatet från denna studie är svaret att det är relativt. Det beror helt enkelt på hur situationen ser ut och de förutsättningar som finns. På frågan om personlighetsegenskaper är avgörande för om individen blir en bra ledare är fortfarande tudelat. Vad jag utläser från teori och empiri är att ett gott ledarskap ligger delvis på individens fallenhet och delvis på de erfarenheter och lärdomar individen tagit av tidigare kontakter med ledarskap, både praktiskt och teoretiskt.
9.2. Tänkvärda perspektiv och idéer för framtiden
Ser man enbart till det företag som denna studie har fokuserat på hade det i och med fusionen varit intressant att titta på ledarskapet utifrån ett vidgat kulturellt perspektiv som hade möjlighet att ge större utrymme till den förändringsprocess företaget befinner sig i. Detta då förändringen torde påverka den pedagogiska utgångspunkt man använder sig av i relationen mellan den svenska och den internationella ledningen. En studie av detta slag kräver mer tid och erfarenhet än vad som fanns till förfogande för denna studie. Det skulle däremot kunna vara ett ämne för en studie på högre akademisk nivå än kandidatnivå. En studie av detta slag ser jag även har fördel på en vetenskaplig nivå då fusioner av det aktuella slaget har en ökad förekomst på den svenska marknaden.
Ser man till ledarskapsutbildningen hade en jämförelse av deltagarnas upplevelse i direkt samband med utbildningen och senare vid en eventuell uppföljning även kunnat vara aktuell. Detta då det potentiellt skulle tydliggöra en utveckling hos deltagarna som möjliggör vidare forskning och framsteg av ledarskapsutbildningar. Något som torde vara av intresse för både företag, vetenskap och samhället i stort. Ett intressant perspektiv vore att dessutom förankra en dimension för deltagarnas medarbetare och undersöka vad de anser förändrats i samband med att deras ledare genomgått en utbildning vars fokus ligger på ledarskap. Framtida möjligheter och intressen torde finnas både för det individuella företaget och konsultföretaget för vidareutveckling av sin verksamhet. Det är även av intresse på en samhälls- och vetenskaplig nivå då upplevelserna förmodligen är applicerbara även på andra företag inom den marknad företaget är verksamt. Den främsta vinsten på samhällsnivå ser jag hur som helst skulle ligga i att varje förbättrat ledarskap innebär i längden en förbättring på samhällsnivå.
1
R
EFERENSERAhltorp, Birgitta (1998). Rollmedvetet ledarskap – om chefsroller och ledningsstilar i
strategisk samverkan Malmö: Liber AB
Alänge, Sverker; Lindström, Johnny & Lundberg Nilsson, Helena (1998). Ledarskap ur
koncernchefsperspektiv Göteborg: IMIT/SIQ
Chamorro-Premuzic, Tomas (2007). Personality and individual differences Malden, Massachusetts: BPS Blackwell book
Dalen, Monica (2011). Intervju som metod Dalby: Gleerups Utbildning AB
Dewey, John (1933/1998). How We Think - A restatement of the relation of reflective thinking
to the educative process. (Rev. uppl.) Boston, Massachusetts: Houghton Mifflin.
Döös, Marianne; Wilhelmson, Lena & Backström, Tomas (2010). Chefer i samarbete: om
delat och utvecklande ledarskap Malmö: Liber
Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet (5:e uppl.) Stockholm: Natur och kultur Ekstedt, Else (2008). Att leda chefer – Stöd och inspiration Stockholm: Norstedts Juridik AB Ellström, Per-Erik & Hultman, Glenn (red.) (2004) Lärande och förändring i organisationer -
Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2010).
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad (3:e uppl.)
Vällingby: Norstedts Juridik
Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur
Holmberg, Ingalill & Åkerblom, Staffan (2006). Modelling leadership – Implicit leadership theories in Sweden. Scandinavian Journal of Management, 22(4), 307-329.
Hyldgaard, Kirsten (2008). Vetenskapsteori - En grundbok för pedagogiska ämnen Stockholm: Liber
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur
Landy, Frank J. & Conte, Jeffrey M. (2007). Work in the 21st century – an introduction to industrial and organizational psychology (2:e uppl.) Oxford: Blackwell Publishing
2
Miettinen, Reijo (2000). The concept of experiential learning and John Dewey’s theory of reflective thought and action. International Journal of Lifelong Education, 19(1), 54-72. North, Douglass C. (1990). Institutions, Institutional Change and Economic Performance
New York: Cambridge University Press
Northouse, Peter G. (2007). Leadership: Theory and Practice (4:e uppl.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications, Inc.
Northouse, Peter G. (2010). Leadership: Theory and Practice (5:e uppl.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications, Inc.
Yukl, Gary (1989). Managerial leadership: A review of theory and research. Journal of
Management, 15(2), 251-289
Yukl, Gary (2006). Leadership in Organizations (6:e uppl.) New Jersey: Pearson Education International
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning.
Vroom, Victor H. & Jago, Arthur G. (1988). The leadership – Managing participation in
organizations Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall Inc.
Wallo, Andreas (2008). The Leader as a Facilitator of Learning at Work: A study of
learning-oriented leadership in two industrial firms Linköping: Linköping University Electronic
3
A
PPENDIXAppendix I - Följebrev till deltagare
Hej XXX!
Mitt namn är Filippa Sjölin och jag jobbade på XXX:s personalavdelning i somras. Efter en sommar “i verkligheten” väcktes mitt intresse för den Ledarskapsutbildning Du nyligen gått. När hösten började startade den termin då jag ska skriva mitt examensarbete, i pedagogik med inriktning mot vuxna i arbetslivet, vilket jag tycker är ett ypperligt tillfälle för mig att titta närmare på den utbildning Du gått. Jag är intresserad av Din upplevelse av utbildningen. Jag skulle vara väldigt tacksam om Du skulle vilja ställa upp på en intervju.
Lite information
Denna förfrågan har skickats ut till Dig som deltagit vid den ledarskapsutbildning som hölls i Stockholm.
Intervjun kommer att ta ca.30 minuter att genomföra.
Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få de tillförlitliga och användbara resultat som mitt examensarbete bygger på.
De svar du ger hanteras konfidentiellt. Endast jag kommer att ta del av dina individuella svar. När min uppsats är klar skickar jag den gärna till Dig om du är intresserad av att läsa resultatet.
Har du några frågor rörande intervjun eller uppsatsen i övrigt svarar jag gärna på dessa.
Stort tack på förhand!
4 Appendix II - Följebrev till initiativtagare
Hej XXX!
Mitt namn är Filippa Sjölin och jag jobbade på XXX:s personalavdelning i somras. När hösten började startade den termin då jag ska skriva mitt examensarbete, i pedagogik med inriktning mot vuxna i arbetslivet, vilket jag tycker är ett ypperligt tillfälle för mig att titta närmare på den Ledarskapsutbildning ni låtit vissa medarbetare genomgå under hösten. Jag skulle vara väldigt tacksam om Du skulle vilja ställa upp på en intervju som rör denna utbildning och dess ämne.
Lite information
Denna förfrågan har skickats ut till Dig då du var med som initiativtagare till, och har insikt vad gäller den ledarskapsutbildning som hölls i Stockholm.
Intervjun kommer att ta ca.30 minuter att genomföra.
Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få de tillförlitliga och användbara resultat som mitt examensarbete bygger på.
De svar du ger hanteras konfidentiellt. Endast jag kommer att ta del av dina individuella svar. När min uppsats är klar skickar jag den gärna till Dig om du är intresserad av att läsa resultatet.
Har du några frågor rörande intervjun eller uppsatsen i övrigt svarar jag gärna på dessa.
Stort tack på förhand!
Filippa Sjölin, (telefonnummer)