I detta avsnitt följer metoddiskussioner vars fokus ligger på den valda metoden och de eventuella för- och nackdelar som metodvalet kommit att utgöra för studien.
5.1. Ensam är stark – eller?
Något som talar för kvaliteten av denna studie är att jag ensam genomfört samtliga intervjuer och på så vis undvikit att intervjuerna genomförts på olika sätt. Jag utgår alltid ifrån mina egna referensramar, vilket inte nödvändigtvis är de samma som hos någon annan. Att vara ensam författare är något Dalen (2011) ser som en styrka. Detta då hon ser en problematik i att två författare inte med nödvändighet har tagit del av en gemensam utbildning, vilket leder till att intervjuerna inte genomförs på samma sätt. Jag kan däremot se en styrka i möjligheten att föra diskussioner med en medförfattare då det möjliggjort ge en större bredd till studien och även en eller annan ny infallsvinkel.
Vad gäller diskussionen om objektivitet hade det optimala varit att studera ett företag som jag inte tidigare haft någon direkt kontakt med. Med anledning av detta är det angeläget att delge mina tankar kring valet av företag. Den främsta anledningen till att jag valde det aktuella företaget var att jag kände till deras situation och såg det som ett bra exempel. Jag såg även en möjlighet att göra en närmare studie av hur verkligheten fungerar och sätta detta i relation till vad litteraturen lärt ut under mina år på olika universitet (Lund och Uppsala).
Något jag är medveten om är att min tidigare anställning på företaget i fråga kan ha medfört att en viss partiskhet infunnit sig. Min uppfattning är att då anställningstiden var så pass kort (2 månader) borde inte den utgöra något hinner för min objektivitet med hänsyn till studiens syfte. Jag ser att min tidigare kontakt med företaget medför en förståelse för hur verksamheten är uppbyggd, vilket jag inte haft annars. Detta är något som jag upplevde underlättade intervjuerna väsentligt. Vidare hade jag, som tidigare nämnts inte vetat innebörden av den begreppsapparat som branschen använder sig av. Däremot har jag inte fått någon uppfattning om att bilden förskönats inför mig, utan snarare tvärtom. Ser man till studier som utgör föremål för forskareffekten fanns en risk att mina informanter skulle anpassa sina svar extra mycket då de sedan tidigare kände till min relation till företaget.
5.2. Förberedande och genomförande av studien
En diskussion gällande att metodvalet föll på intervjuer kan anses vara något överflödigt. Detta då studiens syfte är att förmedla informanternas upplevelser av utbildningen. Jag menar att en studie av subjektiva upplevelser är svårt att förmedla genom exempelvis enkäter. Om något för studien skulle varit möjlig att ändra på i efterhand hade min önskning varit att bestämma mig för studiens syfte, mål och frågeställningar tidigare. Detta hade medfört att en observationsstudie varit möjlig, vilket är något jag ser skulle förstärkt avsnittet gällande ledarskapsutbildningens pedagogiska utgångspunkt. Utifrån den åsikt som Esaiasson et. al. (2010) framför gällande slumpmässiga och osystematiska fel är det min mening att medvetenheten jag framfört gällande påverka av reliabiliteten medför att dessa beslut varken
28
är slumpmässiga eller osystematiska. Vad gäller valet att använda mig av semistrukturerade intervjuer baserade jag det på Kvales (1997) tankar om att forskningsintervjun är ett samspel där kunskap utvecklas genom dialog. Jag anser att en strukturerad intervju inte kan vara en dialog, då det handlar om frågor och svar och inte ett samtal. Även om syftet med semistrukturerade intervjuer i grund och botten handlar om frågor och svar anser jag med stöd av Kvale att en dialog frambringar ett bättre resultat med studiens syfte i åtanke.
Ser man till det förberedande arbete som gjordes inför intervjuerna är jag av åsikten att ett följebrev är tydligt och ett muntligt samtal är svårt för den presumtiva informanten att gå tillbaka till och göra en överläggning. Vidare är det möjligt att ett telefonsamtal överrumplar och gör att informanten då ger antingen ett positivt eller negativt svar utan att hinna tänka efter. Vad gäller följebrevet hade jag däremot valt att tillägga det faktum att jag önskade använda mig av bandupptagning vid intervjun. Detta då jag fick reaktioner från några av informanterna när jag nämnde detta i samband med intervjun. Reaktionerna i fråga handlade om att det inte stod något i följebrevet om bandupptagning. Man undrade varför inspelningen behövdes och när jag svarade att det var för att underlätta bearbetningen av materialet gavs fullt stöd. Utifrån resultaten från intervjuerna tror jag inte att informanterna svarade annorlunda i jämförelse med vad de gjort utan inspelning, detta är dock inget jag med säkerhet kan fastställa.
Urvalet av informanter är ett begränsat antal individer, i relation till hur stort området för ledarskapsutbildning är för det konsultföretag man valt att använda sig av. Däremot berör denna studie endast utbildningen i fråga, vilket medfört att mitt urval inte kunnat förstoras något nämnvärt. Men eftersom jag är ute efter individernas personliga upplevelser anser jag att urvalet utgörs av ett acceptabelt antal. Ser man till de individer som av okända anledningar valde att inte delta i studien ser jag att deras deltagande potentiellt hade kunnat påverka resultatet i en negativ riktning. Givetvis kan jag inte med säkerhet fastslå varför bortfallet av informanter valde att inte svara på följebrevet, men en diskussion kring detta bör hur som helst föras. Att spekulera fram definitiva anledningar är något som jag ser som nästintill omöjligt, men vill ändå presentera möjliga anledningar. Dessa anledningar kommer av mina besök då intervjuerna genomfördes. Som jag ser det kan bortfallet potentiellt kommit av två anledningar. Den första är att de inte kände att de hade tid att svara på mejlet, vilket torde betyda att de således inte hade tid att medverka vid en intervju. Tidsbristen tror jag hade medfört att informanten inte gett de utvecklade svaren som hade givits i de fall då denne inte känt tidsbrist. Den andra anledningen är att de inte kände något engagemang inför utbildningen, vilket hade medfört ett helt annat resultat av studien. Det är något som hade varit intressant att studera, men inte möjligt i detta fall då informanterna inte besvarade mejlet.
Ser man däremot till intervjuerna som sådana upplevde jag en tydlig skillnad mellan de intervjuer som hölls personligen jämfört med den som gjorde över telefon. Jag beskrev tidigare att jag tog längre tid på mig vid telefonintervjun vilket jag i efterhand . Detta är något som jag upplever fick stor betydelse då det uppstod någon form av missförstånd gällande vilken utbildning studien syftade till. Detta missförstånd hade troligen inte upptäckts om
29
intervjun genomförts i ett högre tempo. Utifrån telefonintervjun fick jag däremot värdefull information utifrån upplevelsen av ledarskapet som sådant på företaget. Även om min tanke inledningsvis var att få ut information gällande ledarskapsutbildningen anser jag att den information jag fick var väldigt värdefull utifrån ett helhetsperspektiv av ledarskap. Denna intervju gav slutligen information gällande utbildningen, men fokus låg helt klart på upplevelsen av ledarskap.
Något som slutligen bör nämnas i denna diskussion är det faktum att konfidentialitetskravet för studien har medfört att information som jag skulle vilja framföra i samband med den kommande resultatpresentationen inte är möjlig. Vidare är det konfidentialitetskravet som ligger till grund för att en hel av svaren på intervjufrågorna inte redogörs för i utsträckning jag egentligen önskat göra. Beslutet att inte framföra de intressanta svaren var komplicerat då det många gånger handlade om att jag var tvungen att genomföra en hel del ”kill your darlings”. Det är hur som helst min åsikt att löftet om konfidentialitet överväger min önskan om att framföra de intressanta svaren.
30