Kurs-, föreläsnings- och övrig bildningsverksamhet
”Folkbildning och beredskap” var rubriken på UNT:s ledare den 25 oktober 1941. De skrev att flera organisationer har verksamhet i folkbildande syfte, en verksamhet som ger mycket resultat. ”Inte minst bland arbetarklassen råder både aptit på bildning och ett vaket intresse för det som rör sig i tiden. Numera finns på detta håll både kunskap och förståelse, något som faller särskilt i ögonen om man jämför nutida förhållanden med den tid då arbetarklassen ännu inte nått upp till ansvar för stat och samhälle” slog man fast. Här ser man ett exempel på hur andra grupper såg på arbetarklassen och bildning. Det framgår att man ser positivt på de folkbildande rörelserna och på arbetarnas ”kunskapshunger” och omvärldsintresse.
ABF:s förste anställde
Alla som ägnade sig åt att driva ABF Uppsala framåt gjorde det på sin fritid, men ABF var en bland flera fritidssysselsättningar eftersom de som var aktiva inom ABF också var aktiva i många andra sammanhang. Man hade en expedition på Kungsängsgatan 6, som var högkvarter för verksamheten och där man hade sina styrelsemöten, men man hade ingen anställd, vilket man i början av 1940-talet började diskutera. När ett nytt verksamhetsår började 1 maj 1943 anställde Uppsala ABF sin första instruktör, och det blev Sven Bellkvist, som var den ledande ABF:aren.162
Studiearbetet i Uppsala inleddes 1940–1941 med en föreläsnings- och introduktionskurs anordnad av Upplands Kulturnämnd i vilken ABF deltog. Kursen avsåg att skänka ett visst mått av vägledning till blivande studieledare i aktuella frågor berörande den inre och yttre beredskapen.163 Studieledarkursen hade förstås med krigssituationen ute i Europa att göra. I samarbete med
Uppsala F.C.O.164 och nykterhetsorganisationen Verdandi165 anordnades i
Folkets Hus en kurs i aktuella nykterhets- och bildningsfrågor. Föreläsningarna hette: ”Från skråtidens dryckestvång till L.O.-apellen”, ”Våra hem i kris- och
162 Werkelin, 1991, s. 55–57.
163 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1940–1941, s. 3–5. 164 F.C.O. = Fackliga Centralorganisationen
165 Studentföreningen Verdandi bildades i Uppsala 1882 och nykterhetsorganisationen Verdandi bildades i Stockholm 1896, dessa båda hade visserligen arbetarrörelsens idéer och tankar som grund, men var ändå
krigstider”, ”Livsglädje och nervgifter”.166 Samarbete med nykterhetsorganisationer förkom ofta, nykterhets- och arbetarrörelsen var intimt förknippade mad varandra och man hade ofta dubbelt medlemskap i rörelserna. Jag får den uppfattningen att man ansåg det viktigt att väcka arbetarna och upplysa dem kontinuerligt i nykterhetsfrågan, detta är en viktig aspekt i bildningsarbetet. En av alkohol avtrubbad människa kan inte göra mycket för arbetarrörelsens sak, en sådan person kan inte tillgodogöra sig bildning och är inte redo för övertagandet av viktiga poster i samhället.
På hösten 1948 bildades ABF:s amatörteatergrupp. De bildade en styrelse och övade en kväll i veckan och något mer inför premiärerna. Gruppen
uppträdde på fackföreningar och andra föreningar.167 Bildandet av
teatersällskapet kan man se som en stark tendens mot det personlighetsbildande idealet, som ju har att göra med estetiska ämnen/aktiviteter och utveckling av människans själsförmögenheter.
Inom föreläsningsverksamheten anordnas under 1940–1941 s.k. krigsföreläsningar för inkallade beredskapsmän. Ämnen vid föreläsningarna var var bland annat ”Demokratins problem”, ”Den andliga beredskapens problem”, ”Aktuella världshändelser”, ”Världskrisen och Sverige”, ”Våra hem i kris- och krigstider”. Israel Holmgren – diktaturbekämparen – var en av föreläsarna detta år.168 Kursen anordnades av Upplands Kulturnämnd.169 Efter två års uppehåll hölls detta år semesterkursen åter sedvanligt på Wik.170 En viktig uppgift i studiearbetet tycktes vara att hålla utbildning i aktuella världshändelser. Krigsföreläsningarna och kursen i aktuella nykterhets- och bildningsfrågor är exempel på denna typ av verksamhet. Ämnena som behandlades under föreläsningarna hör till medborgarbildningsidealet, då de ämnade att upplysa de inkallade om aktuella världshändelser, så att de skulle få en god nutidsorientering.
Distriktet ordnade tillsammans med Wiks folkhögskola en semesterkurs vid Wik under tiden 21–26 juni. Följande föreläsningar förekom: ”Sverige i världshushållet”, ”Arbetarrörelsens insats i kampen för demokrati”, samt ”Vårt
modersmål”. Det blev en mycket lyckad kurs som samlade 28 deltagare.171
Dessa föreläsningar anser jag att man kan föra till medborgarbildningsidealet.
166 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1940–1941, s. 3–5. 167 Werkelin, 1991, s. 61–62.
168 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 8
169 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1940–1941, opag. 170 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 8
”Vårt modersmål” kanske man eventuellt kan räkna till självbildnings- och/eller det personlighetsbildande idealet.
Elise Ottesen-Jensen
Bland föreläsarna fanns detta år, 1940–1941, fru Elise Ottesen-Jensen. Det är första gången som hon medverkar i ABF-distriktets verksamhet. Hon talade över ämnet: ”Sexualvetenskapens senaste rön”. Hon skulle senare under åren
komma att medverka mycket flitigt inom ABF:s verksamhet.172 Dennas
medverkan i ABF:s verksamhet tror jag var banbrytande och en mycket viktig del i bildningshänseende. En person, i synnerhet kvinnorna vi den tiden, som är upplyst i detta ämne känner kanske att hon har fler valmöjligheter och inser att hon kan ha kontroll över sitt eget liv. Denna känsla av insikt och kontroll, kan så i sin tur på sikt leda till att kvinnorna har möjlighet att ta större plats i bildningsarbetet, inta nya arenor inom både bildningssfären och yrkesliv.
En föreläsningskurs hölls under 1941–1942 med bland andra Gunnar Hirdman. Ämnena var: ”Från gathörnet till parlamentet”, ”Anteckningar och materialinsamling”, ”Säg det med svenska”, ”Mötespsykologi”. Hugo Heffler höll föreläsningar om: ”Föreningslivet som kulturfaktor”, ”Föreningskunskap – ett led i modern samhällskunskap”, Arnold Sölvén höll en föreläsning i
”Landsorganisationens nya stadgar”.173 Samtliga föreläsningar har en klar
inriktning mot medborgarbildningsidealet.
Under 1941–1942 deltog ABF på inbjudan av Uppsala stadsbibliotek i utställningen ”Boken och tiden” i bibliotekets nya lokaler. Utställningen omfattade följande avdelningar: ”Världen idag”, ”Det levande förflutna”, ”Samhället vi leva i”, ”Att se med nya ögon”, ”Var ska vi ta’t”, ”Den unga generationen”, ”Svensk bokkonst 1941”, ”Dansk och norsk litteratur”, ”ABF:s billiga bokserier”. Utställningen har en mycket stark personlighetsbildande inriktning genom tyngdpunkten på litteraturen och språket.
En Nils Ferlin-afton hölls under 1941–1942, med diktuppläsning av skådesspelerskan Gun Robertsson. Fil. Kand. Emil Lemhagen sjöng till luta egna tonsättningar av Ferlindikter. Ett kåseri med ljusbilder ”Vårt folk och boken” har hållits med läroverksadjunkten Carl Cederblad.174 Här ser man en klar inriktning mot det personlighetsbildande idealet, genom den starka tonvikten på det estetiska.
172 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 9 173 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1941–1942, s. 3–4.
När det gäller föreläsningsverksamheten har Uppsala lokalavdelning i samarbete med F.C.O under 1942–1943 ordnat en facklig aftonskola. Föreläsningar: ”Kulturhistorisk översikt”, Arbetarrörelsens historia”, ”Fackföreningsrörelsens historia”, ”Aktuella försörjningsfrågor”, ”Svenskt näringsliv”, ”Nationalekonomi”, ”Bokföring”, ”Fackföreningsrörelsen och lagstiftningen”. Kursen samlade endast 23 deltagare. Här ser vi att olika ämnen studerats som representerar två olika syn på bildning. Till största delen överväger medborgarbildningsidealet, men där finns också inslag av det polytekniska bildningsidealet, genom studier i bokföring, svenskt näringsliv och nationalekonomi.
I samband med musikens vecka anordnade ABF tillsammans med IOGT en serie med tre föreläsningar med grammofonillustrationer. Föreläsare var director musices Sven E. Svensson. Vid dessa föreläsningar medverkade även musik och sångcirklarna.175 Här ser vi återigen ett exempel på samarbete med en nykterhetsorganisation. Dessa aktiviteter kan dessutom föras till det personlighetsbildande idealet p.g.a. sin estetiska inriktning.
Ingen semesterkurs har hållits under 1942–1943 p.g.a. allt för få deltagare och ekonomiska sviter efter föregående års förlust.176 Ett arbetarrörelsen arkiv har startats 1943–1944 under ABF:s regi.177 1945–1946 deltog ABF-distriktet i
bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund.178 I samarbete med
Uppsalastudenternas kursverksamhet anordnades 1945–1946 en studieledarträff vid Wiks folkhögskola. Vid träffen medverkade folkskollärare Hemfrid Bark, Riddarhyttan, med föredrag och diskussionsinledning över ”Ungdom och studiearbete”. Docent Örjan Lindberger, Stockholm, ”Vad kan vi lära av litteraturen?”. Mr. Read från British Council: ”Varför studera språk?” Professor Haugen från USA höll en mycket uppmärksammad redogörelse om de metoder som användes vid språkundervisningen inom den amerikanska invasionsarmén. ABF:S studierektor Gunnar Hirdman avslutade så en med stort intresse åhörd diskussionsinledning om: ”Akademiker – arbetare i folkbildningsarbetet”. Folkbildningsdagarna hade samlat 90-talet deltagare från skilda organisationer.179 Här kan man skönja ett ökat intresse för internationella influenser, man tar in externa föreläsare, för att dessa ska få ge sitt bidrag till bildningsarbetet. Fönstret utåt har nu öppnats på glänt, detta tror
175 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1942–1943, opag. 176 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 9
177 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933– 1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1943–1944, s. 1–3. 178 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932-1982, uå, s. 11–12.
jag beror mycket p.g.a. det ökade intresset för studiet av engelska och vikten av att tillägna sig ett andra språk. Studieledarträffen hade starka inslag av både medborgarbildning och personlighetsbildning. Medborgarbildningsidealet kan man se i ämnet ”Ungdom och studiearbete” samt ”Varför studera språk?”, det personlighetsbildande idealet kan man se i ”Vad kan vi lära av litteraturen”, men även i ”Varför studera språk?”
ABF började 1946 tillsammans med RFSU:s uppsalaavdelning med föreläsningar i sexualhygien och som föreläsare hade man Elise Ottesen-Jensen, 400 personer kom. Året efter kom Ottesen-Jensen tillbaka med samma föreläsning. Under sex kvällar höll hon tolv föreläsningar i universitetets aula.
Till varje föredrag kom drygt 350 personer.180 Detta var uppenbarligen
föreläsningar som rönte ett stort intresse med tanke på deltagarantalet. Det var som tidigare nämnts, mycket viktigt med denna typ av upplysningsarbete för arbetarna, i synnerhet för kvinnorna.
1946/47 var ABF:s studieprogram mer omfattande och påkostat tryck än tidigare. Nu var det inte längre bara ett vikt A4-ark, utan man började med ett häfte på 16–20 sidor i A5-format.
Under hösten 1947 hade den första specialproducerade och pedagogiskt upplagda språkfilmen premiär i Nannaskolans aula, med en publik på över tvåhundra människor. Filmen hade länge använts som språkbildare inom studieförbundens studiecirkelverksamhet, men då har det mest visats otextade spelfilmer ur den vanliga biorepertoaren. Det var ABF, TBV och den kände språkfilmspionjären Gunnar Lindholm som stod bakom premiärvisningen av filmen med namnet ”Filmen som språklärare”. Det var en engelsk språkkurs i tolv avsnitt, där ett avsnitt ska visas varje träff studiecirkeln har. 181 Här ser man hur engelska språket börjat inta en särskild plats. Språk intog en viktig plats i bildningsarbetet då det är en nyckel till kommunikation arbetare i världen emellan, men det kan också ha setts som en allmänbildande faktor att studera språk. Genom att vara språkkunnig öppnas fler forum för arbetaren att delta i, samhället och vad det har att erbjuda arbetaren, öppnas på fler än ett sätt. Även arbetaren själv öppnar sig och kan interagera och ta del av fler samhällsfunktioner, och som tidigare nämnts får man tillgång till litteraturskatterna.
Serieföreläsningar har under året anordnats dels av lokalavdelningarna och dels i distriktets egen regi. Bl.a. ”Livsåskådningar i kamp” har hållits varav fyra föreläsningar hölls gemensamt med IOGT.182
Inom föreläsningsverksamheten dominerar de fackliga ämnena, medborgarbildningsidealet är alltså det dominerande. Uppsala ABF-avdelning har utöver sina egna cirklar i samarbete med Uppsala studenters kursverksamhet anordnat 66 studiecirklar.183
Avdelningen har förmedlat studieledare till fackföreningar, som bedrivit egen studieverksamhet, likaså tillhandahållit upplysningar i olika studiefrågor. Samarbete har bedrivits mellan tjänstemännens bildningsverksamhet och Uppsalastudenternas kursverksamhet. Sålunda har ett flertal studiecirklar bedrivits tillsammans. Tillsammans med TBV (Tjänstemännens bildningsförbund) anordnades en föreläsnings- och studiekurs i levande kommunalkunskap. I kursen medverkade olika kommunala tjänste- och förtroendemän. Dessa redogjorde för olika avsnitt av den kommunala förvaltnings- och självstyrelsen. Elise Ottesen-Jensen var föredragshållare i upplysningsföredrag ”sexuella frågor”. I samarbete med Industriens upplysningstjänst och lokalavdelningen av TBV anordnades under vårterminen en föreläsningsserie om samhälle och näringsliv.
På inbjudan av föreningen Verdandi deltog ABF-avdelningen tillsammans med arbetarrörelsens fackliga och politiska huvudorganisationer i ett diskussionsmöte över ”efterkrigsprogrammet” och ”folknykterheten”.184
Föreläsningskurser som hållits har varit i ämnena: sexualhygien, svensk socialpolitik, framtidens skola (demokratins skola, utbildning av missanpassad ungdom, den psykiska ungdomsvården, den nya skolan, utbildningens
demokratisering, skolan och yrket).185 Kurs- och föreläsningsverksamheten
uppvisar i slutet av 1940-talet en stark dominans mot medborgarbildningsidealet. Ämnena avspeglar bildningsintressena och dessa är ensidigt inriktade mot kommunala, sociala/samhälleliga och politiska spörsmål.
Omfattande kurs- och föreläsningsverksamhet
Kurs- och föreläsningsverksamheten var av stor omfattning under 1948–1949. På distriktets initiativ har lokalavdelningarna i Enköping, Skutskär, Österbybruk, Bro, Låssa, Tierp och Tobo anordnat konstutställningar som drog
182 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1,Verksamhetsberättelse 1946–1947, s. 7–10. 183 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 12.
184 UKA, FA, E2:2 Årsberättelse 1946–1947, s. 4–6. 185 UKA, FA, E2:2 Årsberättelse 1947–1948, s. 4–5.
över 3000 besökare. Konserter har arrangerats på flera platser i länet för att
stimulera musiklivet.186 Kanske denna boom i verksamheten berodde på det
förändrade världsläget? Det hade gått några år sedan krigsslutet och man hade nu återhämtat sig efter krigsåren som präglats av en nedgång i verksamheten.
En studieresa har tillsammans med RESO anordnats till utställningen ”Konstskatter från Wien” och till Valdemars udde. Litteraturserien ”Vår tids litteratur”, som speciellt ägnades barn- och ungdomslitteraturen, fick god uppslutning och blev verkliga succéer tack vare medverkan av författarinnan Astrid Lindgren och skådesspelerskorna Elsa Olenius och Ethel Sjögren.
Föreläsningskurser som hållits var inom ämnena: sexualhygien, vår tids litteratur, företagsdemokrati, kassabokföring och revision, tidsproblem under debatt (anordnad i samarbete med Laboremus och socialdemokratiska tjänstemannaförbundet), företagsekonomi, praktisk fackföreningsorganisation, fackliga aftonskolan, arbetarskydd, amatörteaterns problem, talteknik och röstvård, musikhistoria, fackliga problem, cirkelföreläsningar (kvinnans ställning på arbetsplatsen, vart ska jag vända mig?). Här kan man urskilja alla fyra ideal. ”Vår tids litteratur” och ”amatörteaterns problem”, samt cirkelföreläsningarna omfattas av det personlighetsbildande- och självbildnings idealet, ”företagsekonomi”, ”kassabokföring och revision” samt ”arbetarskydd” hör till det polytekniska idealet. ”Tidsproblem under debatt”, samt ”fackliga aftonskolan” är av medborgarbildande karaktär.
En kurs för nämndemän har hållits: Vad dömer vi efter (strafflagstiftningen, professor Ivar Agge)? Hur dömer vi? Vad dömer vi till?
Ungdomsproblem, praktisk hemkunskap och gymnastik.187 Fortfarande
dominerar de fackliga och sociala ämnena, men de estetiska, personlighetsbildande ämnena har börjat ta allt större plats både när det gäller cirkel- och föreläsningsverksamheten.
I Uppsala lokalavdelning har under 1949–1950 hållits kurser i sexualhygien, föreningslivets kris, teaterns problem, våra folkrörelser, företagsekonomi, kassabokföring och revision, företagsdemokratins problem, demokratins ledareproblem, uppfostringsproblem, aktuell kommunalpolitik, kurs i filmfrågor, modern konst, brandskydd, samaritvård och arbetarskydd.188
Ämnena har varierat, men arbetarrörelsens kulturuppgifter har varit det dominerande inslaget. Fackliga och ekonomiska ämnen har under 1949–1950
186 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 12–13. 187 UKA, FA, E2:2 Årsberättelse 1948–1949, s. 4–10.
studerats i samma omfattning som tidigare.189 I lokalavdelningarnas kurser och föreläsningar har också arbetarrörelsens kulturuppgifter haft en framskjuten plats. ABF-teatern i Uppsala har under året arbetat ambitiöst och givit många
föreställningar.190 Teaterverksamheten tycker jag hör till det
personlighetsbildande idealet men de kan delvis föras till medborgarbildningsidealet i de fall när/om uppsättningen bjöd på teater som skulle väcka publiken för de sociala frågorna. Då jag inte vet vad som stod på ABF-teaterns repertoar är det dock svårt att säkert uttala sig om detta. Tonvikten ligger alltså på den medborgarbildande inriktningen, med undantag av personlighetsbildande inslag som teaterns problem och modern konst.
Aktuell kommunalpolitik kallades en föreläsnings- och diskussionsserie som anordnades tillsammans med Uppsala arbetarekommun och där en utmärkt orientering gavs över vad staden uträttar på skilda områden. ”Kulturhistoriska strövtåg” var rubriken på ett serieföredrag som hölls i universitetshuset av landsantikvarie Nils Sundqvist. En konstutställning har anordnats tillsammans med FCO och Uplands Konstförening med färglitografier i Folkets Hus. I samband med utställningen hölls en serie föredrag om konst.191 Denna estetiska verksamhet hör till det personlighetsbildande idealet.
Biblioteksverksamheten
Rapporter inflyter återigen från biblioteken under 1940–1941.192 ABF-distriktet tog initiativ till två bibliotekskurser i samarbete med Upplands biblioteksförening. Till dessa kurser inbjöds även bibliotekarierna från övriga bildningsorganisationer i Uppland. Kurserna hölls i Alunda och Bålsta. Stadsbibliotekarie P. Harnesk höll en orientering i länets biblioteksfrågor samt en värdering över de 1939 och 1940 utkomna böckerna, lämpade för bibliotek. En tjänsteman från Uppsala stadsbibliotek redogjorde för klassifikation och katalogisering. Studiesekreterare H. Heffler, Stockholm, talade om bestämmelser för biblioteksanslagen.193
189 UKA, FA, E2:2 Årsberättelse 1949–1950, s. 5–10.
190 UKA, FA, ABF Uppsala län under 50 år – en krönika 1932–1982, uå, s. 13–14. 191 UKA, FA, E2:2 Årsberättelse 1949–1950, s. 5–10.
192 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1940–1941, s. 3–5.
ABF:s bokserie
1940–1941 samlades studieledarna till överläggning om åtgärder för spridandet av den av ABF:s centralbyrås sammansatta serier med billiga men goda böcker. Den kommitté som vid detta tillfälle tillsattes hade genom cirkulärskrivelse till anslutna organisationer och cirklar anmodat dessa att verka för spridandet av dessa böcker. Försäljningen inom en del föreningar gick utmärkt. I serien ingick följande arbeten: Ivar Lo-Johanssons ”Bara en mor”, Maxim Gorkis ”Min barndom”, Upton Sinclairs ”Kung Kol”. Man ville ha ut litteraturen till ”folket” till ett bra pris och genom ABF:s bokserie var detta möjligt. Om det blev en försäljningsframgång är svårt att säga något om, styrelseberättelsen är vag där och kanske man vill verka lite mer positiv till försäljningsframgången ”inom en del föreningar”, än vad den egentligen var.
Från bagare Otto Ottander har avdelningen ännu en gång haft nöjet att mottaga en samling litteratur. Man fick motta 18 årgångar av tidskriften
”Tiden”, ett värdefullt komplement till referensbiblioteket.194 Då och då
mottogs gåvor i form av böcker och tidskrifter, från privatpersoner, förutom dem man fick i anslag av stat, kommun och landsting. Biblioteket var ett viktigt nav i verksamheten som man som flera privatpersoner engagerade sig i.
Inom distriktet finns 1940–1941 34 bibliotek. Sammanlagda bokantal för distriktet är 13.596, boklånen uppgår till 20.947 och antal låntagare har varit 2.270.195 Bibliotekens antal ligger på ungefär samma nivå som under slutet av 30-talet.
Inom distriktet fanns 1941–1942 34 bibliotek, ”särskilt ömmande är gruppen som genom ekonomiska svårigheter är förhindrad att erhålla anslag. Försök bör därför göras, antingen av lokala fackliga organisationer eller kommunala myndigheter, att erhålla anslag till bokinköp”, en önskan som tar sig i uttryck i verksamhetsberättelsen.
Uppsalaavdelningen har haft 401 utlån (1940 var det 253 utlån). Övrig litteratur finns numera i stadsbiblioteket därför finns ingen statistik över antal boklån och låntagare tillgänglig. Bokutlåningen utvisar i jämförelse med tidigare arbetsår både inbördes ökning och minskning, men slutresultatet för distriktet blir ökat antal låntagare och boklån. Genom ökningen av bokutlåningen kan man se att det finns ett stort intresse för den egna bildningen.
ABF-distriktet ordnade tillsammans med Upplands biblioteksförening en bibliotekskurs vartill IOGT, NTO m.fl. inbjöds att stå som medarrangörer. Programmet upptog följande föreläsningar: ”Boken som bildningsmedel, klassifikation, katalogisering, genomgång av nyinkommen litteratur lämpade för mindre bibliotek. Kursdeltagarna fick också under stadsbibliotekariens ledning gå igenom det nya stadsbibliotekets lokaler. Kursen samlade 34 deltagare, varav 13 var ABF-are.196 Bibliotekskurserna var viktiga inslag i biblioteksverksamheten. Här fick man bättre kännedom om hur biblioteksskötsel skulle gå till, men man är inte riktigt nöjd med uppslutningen till kurserna, framkommer i verksamhetsberättelsen.
Inom distriktet finns 1942–1943 34 bibliotek. Enligt centralbyrån har den under året inlämnade statsbidragsansökan för länet upptagit 22 bibliotek. De övriga har p.g.a. följande skäl inte kunnat erhålla något statsbidrag: fem har inte förbrukat tidigare anslag, sex har mindre än 25 kronor i lokala utgifter, en har underlåtit att sända årsredogörelse.197
Bibliotekskurs hölls även under 1942–1943. Programmet upptog två föreläsningar i bibliotekstekniska frågor av biblioteksassistent Tore Fries. Dessutom höll kassör Mauritz Andersson föreläsning om bokinköp, rapportering, anslag och samarbete och slutligen gick stadsbibliotekarie P. Harnesk igenom nyutkommen litteratur, lämpade för mindre bibliotek.. Kursen