• No results found

ABF:s bildningsverksamhet under 30-talet

In document Arbetare och bildning (Page 49-59)

Kurs-, föreläsnings- och övrig bildningsverksamhet

Varje år när Uppsala ABF kom ut med sitt studieprogram presenterades det i lokaltidningen Upsala Nya Tidning i ”ABF-spalten”. I oktober 1939 skrev tidningen under rubriken ”Upsala ABF-avdelning och studiecirkelarbetet.” att ”avdelningen har många strängar på sin båge”. ”Studiearbetet vidgar perspektiven, skärper blicken för det kulturellt värdefulla och danar karaktären; studiecirkelarbetet utgör inkörsporten för vägen till bokskatterna, det förnämsta bildningsmaterialet”. Det årets litteraturcirklar skulle ägnas åt studiet av nyare svensk litteratur. Studiecirklar som skulle lära deltagarna att förstå konstens och de konstnärliga uttrycksmedlen. I programmet rekommenderades man också att delta i de utflykter som studenternas studieledareförening skulle ordna och att delta i arbetarinstitutets föreläsningar. ”Sök dig till böckerna –

anlita stadsbiblioteket”, sa man också.116 Här ser man nyhumanismens

personlighetsbildande ideal, böckerna ska dana läsarens karaktär och fram ska en ny personlighet formas, bättre rustad och utvecklad.

Olika syn på bildning

Verdandi hade 1939 på Hushållsskolan en diskussion med titeln ”Folkbildning – arbetarbildning”. ABF:are, men också representanter från andra folkbildningsorganisationer i Uppsala och för Studenternas studieledarförening deltog. ABF:s rektor Gunnar Hirdman inledde med att tala om folkbildningen i allmänhet och ABF i synnerhet. Han talade om vilka uppfattningar om arbetarklassens frivilliga bildningsarbete som existerade inom olika grupper i samhället. En del menade att bildning av arbetarna är ett medel för den kämpande arbetarklassen att vinna makt och att göra sig rustad för att genomföra den politiska och sociala omvälvningen. Detta resonemang lutar sig mot medborgarbildningen som ideal. Andra menade att arbetarklassens bildning enbart handlade om att den enskilde individen ska kunna tillgodogöra sig kunskap, och att det har ett värde i sig. Här har man det personlighetsbildande- och självbildningsidealet som utgångspunkt. Ginner menar, när han talar om det personlighetsbildande idealet, att människan först måste bli människa, sedan yrkesman. Individen kommer före samhällsnyttan.

Den nyhumanistiska personlighetsbildande uppfattningen var långt ifrån okänd för svenska folkbildare. ABF:s Gunnar Hirdman företrädde själv ståndpunkter som låg nära nyhumanismen.117

Hirdman underströk just detta att arbetarnas bildningsrörelse bygger på deltagarnas egna bildningsbehov, som är knuten till arbetarklassens livserfarenheter, dess allmänna livssyn och målsättningar. Därför kan man inte beteckna ABF som en politisk företeelse. ”En organisation som ABF kan och bör vara politiskt neutral, vilket den också är”118 menade Hirdman.

Magister Torsten Schmidt från studenternas studieledarförening underströk vikten av att de som deltar i folkbildningsarbetet gör klart för sig vad människor vill lära sig, och till vilka man vänder sig. Fil. kand. von Hofsten tvivlade på att ABF var politiskt neutral. Han menade att det är stor skillnad mellan borgerlig och socialistisk livsåskådning och att man inte kommer förbi det. ABF-rektorn Hirdman hävdade att det i teorin är svårt att dra en klar gräns mellan borgerlig och socialistisk livssyn, men att det i praktiken går bra.

Läroverksadjunkt Carl Cederblad från Uppsala Arbetarinstitut förklarade att man givetvis inte kunde komma ifrån att syftet med ABF från början var intimt förknippat med arbetarrörelsens politiska strävanden. Men så småningom vidgade fältet sig och nu lyfts ABF upp av en strävan att ge sina

deltagare en fördjupad bildning.119 Här är självbildningstanken stark,

självaktiviteten är ett växelspel mellan den personliga tillägnelsen och det sociala sammanhanget. Genom att deltagarna i studiecirkelarbetet reflekterar kollektivt över det lästa och därmed distanserar sig från det invanda och självklara kan de sätta innehållet i relation till sin egen verklighet.120

Hirdman underströk att arbetarnas bildningsrörelse bygger på deltagarnas egna bildningsbehov, som är knutna till arbetarklassens livserfarenheter, dess syn på livet och dess målsättningar Här kan man alltså skönja vilka olika bildningsideal som fanns vid tidpunkten. Dels medborgarbildningsidealet, där arbetaren genom att bilda sig ska kunna föra den politiska och sociala kampen och vinna makt, dels det personlighetsbildande- och självbildningsidealet, där de personliga bildningsbehoven och kunskapsprocessen är det primära.

117 Ginner, 1988, s. 19 118 Gustavsson, 1991, s. 163. 119 Werkelin, 1991, s. 49–51.

Ett nära samarbete mellan IOGT:s och NTO:s studieledare ägde rum, vilket också resulterade i att en universitetscirkel startade. Ingen föreläsning hade dock hållits under detta arbetsår p.g.a. ekonomiska skäl.121

En ny lokalavdelning i Alunda bildas under 1933–1934. Det centrala i kursverksamheten under 1933–1934 är semesterkursen vid Wiks folkhögskola.

På initiativ av socialdemokratiska kvinnoklubben och ABF har Dr. Olle Sandler hållit föreläsning i ”Hemmets hygien” och ”Vår föda”.122 Dessa verkar vara mycket praktiska ämnen och man får en känsla av att de har ett uppfostrande syfte. ”På det här sättet ska du som en god ordentlig medborgare sköta ditt hem och laga din mat”. Jag anser med andra ord att dessa ämnen hör hemma i medborgarbildningsidealet.

Örbyhus lokalavdelning bildas under 1935–1936. Föreläsningar tillsammans med andra organisationer anordnas på flera platser inom distriktet.123 I samarbete med Metalls studiekommitté har under 1935–1936 en föreläsningskurs anordnats i deklarationsfrågor och universitetet har upplåtit lärosal till kursen.124 Här kan man åter se ett exempel på samarbete mellan arbetare och akademiker. Ett upprop spreds 1934–1935 med uppmaning att ”icke försumma föreläsningarna”.125 Det står klart att man fäste stor vikt vid föreläsningarna som bildningsverktyg, även om cirklarna var det främsta.

Styrelsen har deltagit i ABF-distriktets och Upplands Kulturnämnds årsmöten, är representerad i Upplands Biblioteksförening och har deltagit i samarbetskommitténs sammanträden.126

Under året 1938–1939 har Uppsala socialdemokratiska arbetarkommun anslutit sig till ABF-avdelningen.

Vid ett möte i december månad med representanter för en rad bildningsorganisationer bildades Uppsala teater- och musikstudio vars uppgift skulle vara ”att främja intresset för god teaterkonst och musikutövning och för

förståelsen av deras kulturvärden…”127 Här ser vi ett exempel på

personlighetsbildande, estetiska aktiviteter, där individens personlighetsutveckling står i centrum. Nyttan är inte det främsta målet, utan att individen får utveckla den inre människan.

121 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1931–1932, opag. 122 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1933-1934, opag.

123 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1935–1936, opag. 124 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1935–1936, opag.

125 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1934–1935, opag. 126 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1937–1938, opag. 127 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1938–1939, opag.

Uppsalaavdelningen har under 1938–1939 har haft en föreläsning angående riktlinjer för studiet av demokratins problem, den besöktes av 15

personer. En deklarationskurs har också hållits.128 Kursen i demokratins

problem hölls antagligen p.g.a. den rådande instabiliteten i världen, dvs. kriget, eftersom det var viktigt att hålla sig beredd och orienterad i världsläget.

Biblioteksverksamheten

Under åren 1929–1935 deponerade ABF i Uppsala 1.729 böcker till stadsbiblioteket. Därefter hade ABF:s studiecirkelbibliotek 218 böcker kvar. Det var mest uppslagsböcker, så det blev ett referensbibliotek av studiecirkelbibliotekeket, som studiecirklarna kunde använda sig av. Ville man låna böcker fick man numera istället gå till stadsbiblioteket.

Under året 1930–1931 har biblioteket använts endast som

referensbibliotek.129 1931 ville fackföreningarna lämna ABF-avdelningen

eftersom man inte längre hade någon biblioteksverksamhet, de inte hade något intresse för studiecirkelverksamheten.130

Under 1934–1935 bildas lokalavdelningen i Gimo. Både cirkelverksamhet som bokutlåning har minskat något. Det finns 31 bibliotek i hela länet, två nya bibliotek har tillkommit under året, en del av dessa för dock en tynande tillvaro. Bokbeståndet för länet utgörs av 9.159 band. 16.465 utlån har gjorts av 1.744 låntagare.131 Gemensamt med stadsbibliotekarien har tillfälle givits studieledare att diskutera litteraturinköp.132 Likaså har litteraturinköp under

1935–1936 verkställts i samråd med stadsbibliotekarien.133 Samarbetet med

stadsbiblioteket och dess personal fortsätter sålunda även under 30-talet.

Bibliotekens antal har under 1935–1936 vuxit till 35. I länets bibliotek finns sammanlagt 10.163 band och 19.859 boklån har gjorts av 1.323 låntagare.134 Här har alltså skett en ökning från föregående år. ABF-distriktet och Wiks folkhögskola anordnade under 1935–1936 en semesterkurs vid Wik. Kursen som hölls var i föreningsteknik och biblioteksvård, anordnad av Uplands kulturnämnd vid Sigtuna folkhögskola. Uplands biblioteksförening hade även inbjudit distriktets bibliotekarier till en kurs i biblioteksskötsel vid

128 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1938–1939, opag. 129 UKA, FA, E2:2 Verksamhetsberättelse 1930–1931, opag.

130 Werkelin, 1991, s. 44.

131 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1934–1935, opag. 132 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1934–1935, opag.

Wiks folkhögskola. ”Vi uttrycka att flera av våra bibliotekarier tillvaratar tillfället att bevista en sådan kurs när inbjudan kommer utsändas härnäst”, lät

arrangörerna meddela.135 Här ser man vilken stor vikt som lades vid

föreningsarbetet och bibliotekets roll inom denna. Biblioteket är ett nav i bildningsarbetet som inte får försummas och misskötas, detta skulle dra ned kvalitetsnivån i bildningssträvandena. Uppmaningarna till ett deltagande i bibliotekskurserna visar vilken stor vikt som lades vid dessa kurser, man kan alltså skönja ett allt större intresse för biblioteksverksamheten under 1930-talet.

1937–1938 finns inom hela länet 35 bibliotek. Dessa innehåller 10.830 band och har haft 20.988 hemlån av 2.155 låntagare. En liten ökning av bokbeståndet har skett från 1935/36. Några av distriktets bibliotek ligger för närvarande nere, ett av biblioteken bedriver verksamhet men verksamhetsrapport saknas. De mindre biblioteken verkar generellt ha det betydligt svårare att kunna bedriva en kvalitetsmässig verksamhet. De verkar marginaliserade och i periferin. Kanske hade de svårt att hävda sig och kan hända saknade de eldsjälar som ombesörjde anslagsansökningar och litteraturinköp. Det kanske inte fanns tillräckligt befolkningsunderlag som gjorde det möjligt att driva biblioteken på ett engagerat sätt.

Bibliotekskurser

I samarbete med Uplands biblioteksförening anordnades en mindre kurs för ABF-bibliotekarier i stadsbiblioteket i Uppsala. Bibliotekspersonal hade ställts till förfogande och följande föreläsningar och demonstrationer förekom: genomgång av facklitteratur, klassificering, katalogisering, utlåningsmetoder, samt en skildring av skönlitterära författare från sekelskiftet. Biblioteksföreningen hade anslagit medel till kursen, som hade 13 deltagare.136

Eftersom biblioteken utgjorde en mycket viktig del av verksamheten var kurser i biblioteksskötsel ett återkommande inslag. Man ville ha kunniga bibliotekarier i organisationen som verkligen skulle vara införstådda med hur seriös biblioteksskötsel gick till. Föreningsbiblioteken skulle inte skötas sämre än de kommunala. Ett intimt samarbete vad gäller bokinköp fördes med stadsbibliotekarien, man förlitade sig tydligen på att dennes litteraturkännedom skulle komma arbetarbiblioteket, med sin speciella inriktning på litteratur, till gagn?

135 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1935–1936, opag. 136 UKA, FA Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1936–1937, opag.

Biblioteken har blivit 36 stycken under 1937–1938.137 De på cirklarnas verksamhet grundade bokinköpen verkställdes även under 1938–1939 i samråd

med stadsbibliotekarien.138 Inom distriktet fanns 1938–1939 35 bibliotek.

Antalet bibliotek har under årtiondet vuxit från 31 till 35 stycken, det säger något om bibliotekets roll i expansionen av bildningsverksamheten. Bokantalet uppgick till 12.408, boklånen var 23.186 till antalet och låntagarantalet uppgick till 2.768. Biblioteksverksamheten har på ett flertal platser gått framåt och man hyste förhoppning om att ”utlåningen troligen kommer ytterligare att förbättras under kommande år”. En del bibliotek arbetade dock under svåra ekonomiska förhållanden, då de saknade stödet av anslutna organisationer, vilket även för flera hade omintetgjort statsanslag. På en del platser inom distriktet pågick en centralisering av biblioteksverksamheten genom sammanförandet av olika bildningsorganisationers bibliotek till gemensam lokal.139

ABF-distriktet tog initiativ till ordnandet av två bibliotekskurser i samarbete med Uplands biblioteksförening. Programmet hölls i Tierp och Enköpings Godtemplarlokal. Programmet tog upp: klassifikation, bokutlåning, katalogisering och genomgång av nyutkommen facklitteratur samt biblioteksverksamhetens centralisering. Föreläsare var P. Harnesk, fröken Ulla Ihran och sekreterare H. Heffler. Till kursen hade inbjudan riktats till bibliotekarierna inom IOGT:s, NTO:s m.fl. distriktsorganisationer. Kurserna besöktes av 33 (16 från ABF) och 32 (12 från ABF) deltagare.140 Återigen ser vi här ett exempel på hur viktigt det var att bibliotekarierna hade god kompetens för att biblioteksverksamheten skulle hålla hög kvalité. ABF-bibliotekarierna fick genom kurserna bättre kunskaper i bibliotekets olika verksamhetsområden.

Inga rapporter från biblioteken inkommer under 1939–1940 och kursverksamheten måste helt inställas p.g.a. deltagarbrist.141 Skälet till nedgången i kursverksamheten berodde troligtvis på kriget som härjade i Europa som medförde att många var i beredskap.

Biblioteksverksamheten minskade under 1939–1940, dock kan nämnas att vid jämförelse med tidigare arbetsår omläggning skett beträffande Uppsala som

137 UKA, FA Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1937–1938, opag. 138 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1938–1939, opag.

139 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1,Verksamhetsberättelse 1938–1939, opag. 140 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1938–1939, opag.

under detta år inte bokför någon utlåning, då den numera sker genom Uppsala stadsbibliotek.142

Studiecirkelverksamheten

En ökning av cirklarnas antal skedde under 1930–1931, dock har den planerade föreläsningsserien i sociala spörsmål ej kunnat verkställas. Styrelsen riktade en allvarlig maning till alla organisationer att ”noga ge akt på vad studiearbetet har att betyda för all ideell verksamhet.”143

Studiecirkel- och biblioteksverksamhet har under 1931–1932 pågått i samband med cirklarna som i år varit 32 stycken med 454 medlemmar. Detta är det hittills största antalet medlemmar i avdelningen.144

Studiecirklarnas antal uppgick till sammanlagt 117 stycken i länet under 1932–1933. De ämnen som studerades i första hand var föreningskunskap, kommunikationskunskap och historia – i huvudsak arbetarrörelsens historia. Inom gruppen övningsämnen var det svenska, matematik och bokföring som blev föremål för studierna. Engelska hade inte ännu slagit igenom, utan esperanto studerades som främmande språk. Vid den tiden fanns det många inom arbetarrörelsens led som i esperanto såg det nya världsspråket som skulle underlätta samarbete mellan världens arbetare och skapa den international som ifrån begynnelsen varit arbetarrörelsens mål.145 Här tycker jag att man kan se en tendens mot dels självbildnings- och medborgarbildningsidealen, men även mot det personlighetsbildande idealet. Vad jag menar är att studiet av esperanto till en viss grad är en del i den enskildes kunskapsprocess och att denna process äger rum i studiecirkel där man i gemenskap med andra, i samma sociala kontext, studerar, reflekterar och inhämtar kunskap. Det lästa integreras dels i den egna personligheten genom den personliga tillägnelsen, dels genom ett socialt växelspel, där man reflekterar över den kollektiva erfarenheten.

Medborgarbildningstanken kan man se i studiet av esperanto, i det hänseendet att om arbetare världen över talade ett gemensamt språk, skulle man stå starkare tillsammans och samarbete i de för arbetarrörelsens viktiga frågor, skulle kunna äga rum. Studiet av språk blir då i högsta grad en medborgerlig strävan för samhällsnyttan.

142 UKA, FA, Uppsala ABF-distrikt 1933–1967 B1:1, Verksamhetsberättelse 1939–1940, opag. 143 UKA, FA, E2:2 Verksamhetsberättelse 1930–1931, opag.

144 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1931–1932, opag.

Var kommer då den personlighetsbildande tanken in? Jo, att tillägna sig ett språk ser jag som en högst personlig upplevelse också, på det sättet att språket öppnar dörrar till litteraturens skatter. Detta kan visserligen i förlängningen vara till gagn för kollektivet och det är ju en positiv bieffekt, men ur det personlighetsbildande idealets synvinkel kan man se den personliga poängen med språkstudier, i synnerhet när det gäller svenska och engelska, som senare kom att få ett uppsving. Vikten av individens tillgång till kulturarvet genom språket, kan inte nog understrykas. Studiet av matematik och bokföring anser jag hör till det polytekniska idealet

Studiecirklarnas antal har ökat något under 1933–1934.146 Det är också i

huvudsak studieverksamhet som bedrivits under året. 147 En föreläsning i

kommunalkunskap har har hållits och en cirkel bildades sedan i ämnet.148 Ett antal ämnen har studerats under året, bland dessa ämnen märks; Arbetarrörelsens historia, amatörteater, arbets- och läsecirkel, bokföring, esperanto, fackföreningskunskap, kooperation, kvartettsång, kommunalkunskap, modern litteratur, matematik, nationalekonomi, svenska språket, svenskt näringsliv, socialism, organisationskunskap och vår föda.149

Några nya cirkelämnen under verksamhetsåret var: bostadsfrågor, befolkningsfrågan, föreningarnas ekonomi, föreningskunskap, hälsolära, hemekonomiska frågor, internationell politik, kontroll- och kostnadsfrågor, kooperationen och näringslivet, politisk historia, propagandafrågor, socialistisk litteratur, vad är partiet, och vår föda.150 Ämnena som studerades under detta år är skiftande till innehåll och kan ledas till alla de fyra idealen. Arbetarrörelsens historia, fackföreningskunskap, svenskt näringsliv, socialism och internationell politik t.ex. är ämnen som hör till den medborgerliga sfären, dvs. medborgarbildningsidealet är den bildningssyn man tänker på som drivkraften i studiet av dessa ämnen. Ämnen som amatörteater, kvartettsång, vår föda och hälsolära samt svenska språket och esperanto har det nyhumanistiska personlighetsbildande idealet som drivkraft. Svenska språket och esperanto går även in i medborgarbildningstanken, språkkunskaper kan ju både vara till personlig som kollektiv gagn, likaså vår föda och hälsolära har ett visst mått av medborgarbildnings- och självbildningsideal i sig.

146 UKA, FA, E2:2 Verksamhetsberättelse 1930–1931, opag. 147 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1933-1934, opag. 148 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1933–1934, opag. 149 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1933–1934, opag.

Matematik, nationalekonomi, bokföring, svenskt näringsliv, kooperationen och näringslivet t.ex. kan ha sin utgångspunkt i det polytekniska bildningsidealet, som inkluderar produktionens och arbetets villkor, även tekniska och vetenskapliga ämnen. Kunskaper i dess ämnen skulle stärka arbetarens fackliga och politiska situation.

Studiecirkelantalet visar en tillbakagång under 1936–1937. Intresset för föreläsningar håller dock i sig under 1936–1937. I likhet med föregående år har studieprogrammet planerats i samarbete med studenternas studieledarförening, som ordnat med ledare.151

Distriktets materiella resurser har vuxit något under 1937–1938. Studiecirkelarbetet har ökat med 24 nya cirklar och sammanlagt, i länet, finns nu 125 cirklar. Studiet av engelska påbörjas smått i några cirklar.

Föreningskunskap samlar fortfarande det största antalet deltagare.152 Nya

cirklar som under året 1937–1938 varit verksamma är: hembiträdesfrågor, mätningsteknik, samt skatte- och deklarationsfrågor.153

1938–1939 börjar krigets kalla vind att anas. Val av studieobjekt förändras, man studerar demokratins problem och internationella frågor om fred. Antalet cirklar liksom antalet medlemmar har stigit avsevärt. Vidare heter det i verksamhetsberättelsen: ”Ty trots de onda tider vi lever i – eller just därför – måste ännu större kraft läggas på att det fria och frivilliga studiearbetet vinner

större utbredning.”154 Vid jämförelse med föregående års cirkelverksamhet

framgår att engelska och svenska språket är på frammarsch. Esperanto har gått tillbaka. Bland nya ämnen märks bl.a. kulturhistoria, hembygdskunskap och demokratins problem. Organisations- och föreningsfrågor har behandlats i överraskande stort antal cirklar. Studiecirklar i gymnastik var dock en av de

populäraste under året.155 Gymnastik anser jag att man kan föra till

självbildnings- och det personlighetsbildande idealet.

Bristen på kvalificerade studieledare var alltjämt kännbar, framför allt gällde detta för ämnen som arbetarrörelsens historia, organisations- och föreningskunskap med flera. Arbetarrörelsens historia ”borde ju ägnas större uppmärksamhet då detta ämne i stor utsträckning får betraktas som

151 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1936–1937, opag. 152 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1937–1938, opag. 153 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1937–1938, opag. 154 UKA, FA, E2:2 Styrelseberättelse 1938–1939, opag. 155 Werkelin, 1991, s. 50.

grundläggande för förståelsen av de kulturella strävanden arbetarrörelsen gjort till sina”, menar man.156

Året är 1939–1940 och kriget är ett faktum. Inkallelser och andra hinder försvårar verksamheten. Cirkelarbetet sjunker väsentligt från 143 cirklar under tidigare verksamhetsår till 93 detta år.157

En kurs har hållits i organisations- och föreningskunskap. Följande ämnen behandlades: ”Från gathörnet till parlamentet”, ”Anteckningar och materialinsamling”, ”Säg det med svenska”, ”Mötespsykologi”, ”Föreningslivet som kulturfaktor”, ”Föreningskunskap – ett led i modern samhällskunskap”, ”Föreningslivet och samhället” samt ”Demokrati och ansvar”. Intresset för denna kurs var synnerligen stort. Ändamålet med kursen var att få fram bra studieledare till cirklarna.158 Orsaken till nedgången i verksamma cirklar måste ses mot bakgrunden av de oroliga tiderna med därtill kända följder.159

Lokalfrågan

Våren 1937 diskuterades det i Uppsala om nybyggnation av lokaler till stadsbiblioteket. ABF och de andra studieförbunden diskuterade tillsammans med Uppsala Arbetareinstitut hur man skulle föra fram sina åsikter i sammanhanget. Efter samtal dem emellan framförde arbetarinstitutet till stadsfullmäktige vikten av att Arbetarinstitutet, studiecirkelverksamheten i Uppsala och stadsbiblioteket borde samarbeta, eftersom de alla håller på med folkbildning. Arbetarinstitutet tyckte att man i stadsbibliotekets nybyggda lokaler också borde ha plats med föreläsningar och studiecirklar. I föreläsningslokalen borde det ges möjlighet till regelbundet förekommande bokutlåning. Studiecirklarnas serieföreläsningar borde förläggas till den ordinarie föreläsningslokalen och bli öppna för en större allmänhet. Om

In document Arbetare och bildning (Page 49-59)

Related documents