Bibliotekskurser har hållits och en ny studiecirkel som hållits under 1942–1943 är faktiskt just en i biblioteksskötsel. Under 1942–1943 når ABF-biblioteken sitt maximital vad gäller utlån och låntagare sedan börjar lånefrekvensen att sjunka och denna tendens håller under sig resten av decenniet och diskussionen om överlåtandet av ABF-biblioteket tog ny fart p.g.a. detta
1943–1944 börjar efterkrigsproblem att studeras, esperanto har fallit i glömska, endast en cirkel har varit aktiv. Förhoppningarna om ett för arbetarrörelsen i världen gemensamt språk har grusats.
Engelska har tagit täten och dragit till sig det största intresset bland enskilda ämnen och cirklarna har ökat markant.
1947–1948 minskar cirklarna i Uppsala och det sker en tillbakagång av sociala och ekonomiska ämnen samt språk. Fackföreningskunskap är det enskilda ämne som gått tillbaka kraftigt. Under 1948–1949 var kurs- och föreläsningsverksamheten omfattande och konserter anordnades på ett flertal platser för att stimulera musiklivet. Detta år slår rekord vad gäller antal cirklar. En orsak till Uppsalas framryckning är att de fått en heltidsanställd instruktör. En annan är att kvinnorna gör sitt intåg i studiearbetet. Det har nu skett en ökning inom alla ämnesområden, i första hand inom de sociala och ekonomiska, i andra hand inom de estetiska ämnena såsom musik, sång och teater. Av intresse att påpeka är att diskussionen inom arbetarrörelsen om kulturfrågorna har satt sina spår när det gäller studiearbetet, de estetiska cirkelämnena har nämligen ökat kraftigt under 1949/50. Sexualfrågan har börjat studeras i och med Elise Ottesen-Jensens föreläsningar. Nu har sexualupplysningsarbetet verkligen kommit igång då det börjat bli lite öppnare att tala om dessa spörsmål samt att man insett vikten av upplysning inom detta område.
I början av 1940-talet ser man en stark tendent mot det polytekniska bildningsidealet i cirkelämnena, mot mitten av decenniet dominerar medborgarbildnings, självbildnings och det personlighetsbildande idealet. I slutet av 40-talet innehåller verksamheten starka inslag av nyhumanismens personlighetsbildande ideal, genom konserter och litteraturserie. Tonvikten har hamnat mer på de estetiska ämnena, jag tror att man insett värdet av denna inriktning i bildningsarbetet.
Slutdiskussion
Genom studiecirklarna ser man att synen på kunskap/bildning, som man vill att deltagarna skall tillägna sig, bygger dels på det personlighetsbildand idealet, dels på medborgarbildningsidealet. Grundsynen på bildning sett ur studiecirkelns synpunkt är självbildningsidealet, men utöver självbildningsidealet ryms sedan andra ideal genom de olika ämnen man studerade inom cirkeln.
Särskilt starkt i bildningsverksamheten under de tre årtiondena framstår medborgarbildningsidealet. Stor vikt i föreläsnings- och studiecirkelverksamheten lades vid den ”samhällsinriktade” utbildningen, där studier i ekonomiska, politiska, kommunala och sociala frågor var starkt framträdande. Dessa ämnen går in under medborgarbildningsidealet. Den språkliga och estetiska utbildningen var visserligen viktig och ett led i personlighets- och kulturdaningen, men denna upplever jag ändå intog en andra plats i prioritet. Det finns alltså två dominerande aspekter på arbetarens bildning, dels den politiska sociala uppgiften och dels kulturuppgiften.
I början av 1920-talet dominerar medborgarbildningsidealet och det personlighetsbildande idealet. I mitten av 20-talet övervägde det personlighetsbildande idealet i studieverksamheten och i slutet av decenniet dominerar medborgarbildningsidealet. Under detta decennium hölls en kampanj mot smutslitteraturen, man ansåg alltså att litteraturen hade stor inverkan på individen och att dålig litteratur kunde ha en mycket negativ inverkan på arbetarens bildning. Man lyckades, med hjälp av samarbete, få tidskriften ”Fäderneslandet” fick sluta sin utgivning. Det tycker jag visar på hur viktigt man ansåg att litteraturen var för arbetarens bildning. Man ville ha ut god och uppbygglig litteratur till arbetarna för att de skulle bli allmänbildade och kunna få mer makt i samhället. Detta, vikten av litteraturen, ser man även i det att man förde ut boklådor till skogsarbetarna.
Man dryftar även frågan om barnen och bildning, skulle det vara möjligt med en medborgarskola för barn? Man kommer fram till att tiden inte är mogen för detta p.g.a. borgerlighetens åsikter om de ”socialistiska” söndagsskolorna. Frågan om huruvida det är lämpligt för arbetare att studera ”borgerliga ämnen” dryftas också under 20-talet. Studiet av nationalekonomin är det heta samtalsämnet och man kommer fram till att det kan vara till gagn för arbetare att förstå nationalekonomiska spörsmål för att bättre kunna ta del i omvärldens frågor och problem. Det var alltså den integrationistiska synen på bildning som ”vann”.
I slutet av 20-talet hade bokbeståndet ökat, vilket kan tyda på att stor vikt lades vid att studiecirklarna verkligen hade god litteratur av hög kvalité och ett rikhaltigt bokbestånd att välja sin litteratur ur.
I början av 1930-talet tycks två huvudfåror dominera; medborgarbildnings- och självbildningsidealet, med en stark dragning åt det personlighetsbildande i självbildningsidealet. I slutet av årtiondet får de estetiska, personlighetsbildande aktiviteterna ett uppsving. Under detta årtionde riktas uppmaning till presumtiva deltagare att söka sig till böckerna, detta visar vilken syn man hade på boken i bildningshänseende inom ABF. Man riktar också uppmaningar till folk att delta i bibliotekskurserna som anordnades – generellt kan man se en tendens till att man lade större vikt vid biblioteksverksamheten under 30-talet. Under 1939–40 ligger mycket av verksamheten, inom alla områden, nere p.g.a. kriget och medföljande deltagarbrist. I och med krigsutbrottet, 1938–39, ändras val av studieobjekt, man studerar demokratins problem och internationella fredsfrågor. Studiecirkelantalet visar en tillbakagång under 1936–37, men intresset för föreläsningar håller i sig. 1939–40 sjunker cirkelverksamheten ytterligare, liksom all övrig verksamhet och diskussion förs om att lägga all bildningsverksamhet under ett och samma tak, stadsbibliotekets. Verksamheterna skulle gynna varandra ansåg man.
Under 1940-talets första år kan man skönja medborgerliga, personlighetsbildande och polytekniska inslag i studiecirkelarbetet. De fackliga, dvs. de medborgarbildande ämnena dominerar i kurs- och föreläsningsverksamheten, men man kan också skönja det personlighetsbildande idealet genom teater- och musikverksamheten.
Under årtiondets mitt kan man skönja tendenser mot medborgarbildnings-, självbildnings- och det personlighetsbildande idealen I slutet av decenniet tar dock de personlighetsbildande ämnena och aktiviterna en allt större plats, bl.a. genom en omfattande teater- och musikverksamhet, poesiaftnar, litteraturserier, utställningar, konserter samt medverkan under musikens vecka. ABF:s amatörteatergrupp bildades också under detta årtionde.
ABF: s verksamhet präglades av kriget under 40-talet och det märks bl.a. genom de s.k. krigsföreläsningarna. Sexualundervisningen blir också en del av bildningsarbetet under 40-talet.
Utlånen tenderar att öka och under 1942–43 når ABF-biblioteken sitt maximital i antal lån och låntagare, sedan börjar det gå nedåt. Det var en stor ökning av cirklarna i slutet av decenniet och detta berodde på att kvinnorna
gjorde sitt intåg i studiearbetet samt att man fått sin första heltidsanställda instruktör.
Att ge någon riktigt exakt bild av vilka ideal som dominerade unde de tre årtiondena är svårt, så resultaten får inte tolkas allt för snävt, de får mer ses som starkare tendenser och dragningar åt respektive bildningsideal. Klart är dock att ABF:s bildningsarbete under samtliga årtionden innehöll inslag av alla fyra bildningsideal. Den starkaste dominansen låg dock hos själbildningsidealet som manifesterade sig genom själva studiecirkelarbetet, samt medborgarbildningsidealet som visar sig genom studiet av samhällsinriktade ämnen: politiska, fackliga, sociala ämnen och ekonomi. Nyhumanismens personlighetsbildande ideal kan man se under alla tre årtionden, men med en allt starkare tendens under 1940-talet.
Samarbetet mellan ABF och olika bildningsinstitutioner var viktigt och utbrett. Man var absolut inte främmande för samarbete med studenter och universitetet, tvärtom var det ofta förekommande under de tre decennierna. Man hade föreläsningar i universitetshuset och man samarbetade med stadsbiblioteket både när det gällde bibliotekskurser, bokinköp och lokalfrågan. Samarbete med nykterhetsorganisationer förekom i hög utsträckning. Där tror jag att tanken på den ”nyktra arbetaren” finns; en arbetarstam förslavad under alkoholen är inte möjliggjord för ett samhällsövertagande.
Att biblioteken spelade en viktig roll i bildningsarbetet går inte att nog understryka. Det var genom dem arbetarna fick tillgång till den speciella bildning de annars skulle fortsatt att vara utestängda från.
Sammanfattning
Bildning är ett komplext fenomen. Det innebär en växelverkan mellan personliga, inre processer och den mellan individ och samhället. I min uppsats har jag försökt bilda mig en uppfattning om hur arbetarrörelsens såg på bildning och vilka bildningsideal som varit förhärskande i Uppsala ABF mellan åren 1920–1950. Genom att titta på ABF:s bildningsverksamhet; biblioteks-, studiecirkel- och föreläsningsverksamhet m.m., har jag sökt svara på dessa frågor.
De bildningsideal som jag tittat närmare på och använt mig av i analysen av materialet är medborgarbildnings- och självbildningsidealet, det polytekniska och det personlighetsbildande idealet.
Jag kom fram till att de ideal som dominerar början av 1920-talet är medborgarbildningsidealet och det personlighetsbildande idealet. I mitten av 20-talet övervägde det personlighetsbildande idealet i studieverksamheten och i slutet av decenniet dominerar medborgarbildningsidealet.
I början av 1930-talet dominerar två ideal; medborgarbildnings- och självbildningsidealet, med en stark dragning åt det personlighetsbildande i självbildningsidealet. I slutet av årtiondet gör de estetiska, personlighetsbildande aktiviteterna en frammarsch.
Ser man på 1940-talets första år skönjar man medborgerliga och polytekniska inslag i studiecirkelarbetet. De medborgarbildande ämnena, främst de fackliga, dominerar i föreläsningsverksamheten. Under årtiondets mitt kan man skönja tendenser mot medborgarbildnings-, självbildnings- och det personlighetsbildande idealen I slutet av decenniet tar dock de personlighetsbildande ämnena allt större plats.
ABF:s bildningsarbete under de tre årtiondena innehöll dock inslag av alla
fyra bildningsideal. De bildningsideal som dominerade är själbildningsidealet
som manifesterade sig genom själva studiecirkelarbetet, samt medborgarbildningsidealet som visar sig genom studiet av samhällsinriktade ämnen: politiska, fackliga, sociala ämnen och ekonomi. Nyhumanismens
allt starkare tendens i början av 20- och 30-tal samt i slutet av 40-talet. Det polytekniska bildningsidealet framskymtar vi några tillfällen i studiecirkelämnen som bokföring, stenografi och matematik.
Förkortningslista
FA=Folkrörelsernas arkiv