acetyltryptamin, ett ämne från en tidig evolutionär fas av melatonin

Nyligen har David Klein upptäckt ett ämne i blod som liknar melatonin och som visar en 24-timmarsrytm med 2- till 15-faldig ökning på natten . N-acetyltryptamin har in-verkan på en blandad stimulerande (agonistisk) och hämmande (antagonistisk) mot-tagare (receptor) som också reagerar på melatonin (Backlund o a 2017) . Denna upp-täckt ger en ny möjlighet att utvidga vår förståelse för dygnsrytmens biologi .

Rytmmaskering

Rytmmaskering och kliniska besvär förekommer vid bl .a . skiftarbete, flyg- och rymdresor . Rytmmaskering är ett uttryck som används då man skiljer dygnsrytmen från vilo-aktivitetsrytmen . Ett sådant experiment med sällsynt långt dygn utfördes av Åkerstedt o a (1979) . Tolv friska personer som hölls vakna i 64 timmar visade att trötthet, kroppstemperatur och melatoninnivåer samvarierade med den naturliga dygnsrytmen under minst tre dygn .

Flygresor kan orsaka jet lag

Det psykiska obehag som även fullt friska personer kan förnimma efter långa flygre-sor över longituder som kallas ”jet lag” har likheter med symtomen vid depression . De första personer som överhuvudtaget kunde besväras av jet lag var Wiley Post och Harold Gatt som flög jorden runt i ett enmotorigt plan » Winnie Mae» på 8 dagar och 16 timmar den 23 juni till 1 juli 1931 . Vid flygresor över flera tidszoner liksom vid skiftesarbete kan störningar i hjärnans rytmer och av de psykiska funktionerna uppstå . Individer som flyger österut får omedelbart en kortare dag än 24 timmar utan att motsvarande omställning av hormonfasen hinner ske inom samma tids-rymd, medan de som flyger västerut får ett förlängt dygn vilket i allmänhet är lättare att anpassa sig till . Även resor i nord-sydlig riktning från få soltimmar under vintern på våra breddgrader till sydligare länder med fler soltimmar kan bidra till en stör-ning av den biologiska klockan (Diekman och Bose 2018) .

Vakenterapi och behandling av depression följs med röstanalys och aktivitetsmätare

Biologiska rytmer är naturliga fenomen som finns såväl vid hälsa som sjukdom . Som redan framhållits är det viktigt att beakta kronobiologiska synpunkter vid studium av många sjukdomar t ex de affektiva störningarna . Speciellt de med bipolär

sjuk-dom visar tydliga, ibland snabba svängningar i humöret, uppåt vid mani och nedåt vid depression . Vid behandling av de affektiva sjukdomarna försöker man återställa balansen och hälsan . Ett nytt sätt att objektivt mäta stämningsläget hos en patient med humörsvängningar introducerades av Åsa Nilsonne 1987 i hennes avhandling ”Speech in depression” . Hon visade genom analys av rösten att språkets rytm och melodi, s .k . prosodi, förändrades med depressionsdjupet . Nilsonne fann också att man genom röstanalys kan bedöma de snabba behandlingseffekterna som sker vid sömndeprivation (vakenterapi) då patienten håller sig vaken en hel natt . En annan fördel med röstanalys är att prov på rösten kan samlas in vid ett telefonsamtal . Dans-ka psykiatrer har förfinat metoden och Dans-kan följa stämningsläget hos sina bipolära patienter genom röstanalys och annan information som samlas in via smartphone (Faurholt-Jepsen o a . 2016) .

Ljusterapi vid vinterdepression

Ljusterapi ger ofta snabbare förbättring än läkemedel vid viss typ av depression och lämpar sig också för patienter som av olika skäl inte tål antidepressiva farmaka (By-lesjö o . a . 2000, Wetterberg 2016) . Terapin ges vanligtvis under två timmar på mor-gonen, då patienterna får vistas i ett rum med ljus som är ungefär tio gånger starkare än den belysning som man normalt har inomhus i hemmiljön (Wetterberg 1991) . Ljusterapi kan hjälpa patienter med nedstämdhet, framförallt av den typ som drab-bar personer under den mörka årstiden, s .k . vinterdepressioner (Rastad et al . 2017) . Studiet av effekten av ljusterapi på ögats näthinna, särskilt rodopsinreceptorns funk-tion hos deprimerade och friska kan vara av intresse för att komma åt bakomlig-gande orsaker till depressionssjukdomarna (Bowrey o . a . 2017) . De ökade kunskaper om den biologiska klockan i mellanhjärnan som erhålls i samband med forskning om ljusterapi bör kunna bidra till utveckling av effektivare läkemedel som kan vara enklare att använda än ljusbehandling (Brancaccio o . a . 2017) . Nya mätmetoder och användning av speciell belysning för äldre med sömnproblem har utvecklats av bland andra Wulff och Foster (2017) .

Elektrisk stimulering av hjärnan vid depression

Preliminära resultat kan tyda på att det föreligger mer generella förändringar i recep-torkänslighet i nervsystemet vid affektiva sjukdomar . Det förefaller som om de flesta behandlingsmetoder som används vid nedstämdhet på ett eller annat sätt normalise-rar störda biologiska rytmer i hjärnan . Elektisk stimulering (ECT) s .k . elbehandling påverkar hjärnans rytmer vilket kan avläsas med den alltmer förfinade EEG-meto-den . Wahlund o a . (2009) studerade tre diagnostiska undergrupperna av

deprime-rade patienter beträffande hjärnvågornas utseende genom analys av deras frekvens-spektrum av EEG . Forskarna fann tre undergrupper: (1) psykotisk depression hade höga delta- och theta-vågor, (2) egentlig depression hade hög förekomst av delta-, theta- och gammavågor och (3) patienter med bipolär depression som hade hög förekomst av gammavågor . Slutsatsen var att hjärnans rytmer visade olika mönster hos olika typer av depression, ett fynd som kan hjälpa till för att välja rätt behandling till rätt patient . (För information om de olika hjärnvågornas frekvens, se Tabell 1) .

Transkraniell magnetstimulering (TMS) av hjärnan vid depression

TMS som är en relativt ny teknik där man ger upprepade mycket korta (1 tusendels sekund) magnetiska pulser till hjärnan . Pulsrytmerna skapas av en elektromagnetisk spole som placeras intill patientens hårbotten och skapar ett svagt elektiskt fält i den underliggande hjärnvävnaden . Magnetfältet skall vara över en viss tröskel och riktas åt lämpligt håll för att aktivera speciella nervceller i hjärnan . Patienten är vaken un-der behandlingen och sitter i en bekväm stol med en hjälm på huvudet . Den kliniska tillämpningen av de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen för TMS finns utlagda på web-länken: http://norrastockholmspsykiatri .se/Om-oss/Press/aktuellt/rtms-i-soci-alstyrelsens-nya-riktlinjer/

Tabell 1. Hjärnans rytmer i hertz (Hz) som mäter antal vågor per sekund (frekvens) Frekvens Benämning Rytmerna förknippas med följande tillstånd:

200–600 Hz Ultrasnabba vågor Registreras under epileptiska anfall – förekommer inte vid normala förhållanden

80–200 Hz Snabba vågor Kan utgå från normal syn- och känselbark

30–80 Hz Gammavågor Högre mentala förmågor som problemlösning

och vakenhet

14–30 Hz Betavågor Aktivt eller intensivt tänkande, aktiv koncentration, och upprymdhet

8–13 Hz Alfavågor Vaken men vilade, förstadiet till sömn, yrvaket tillstånd, REM-sömn*, meditation och drömmande

4–7 Hz Thetavågor Djup meditation, sömn

1–3 Hz Deltavågor Djup, drömlös sömn .

*REM-sömn, från engelska ”Rapid Eye Movement sleep”, som är de perioder i sömnen då man vanligtvis drömmer.

En tjeckisk forskargrupp har nyligen vidareutvecklat TMS-behandlingen med en intensiv repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (I-rTMS) . Avsikten är att framkalla specifika EEG-förändringar för behandling av patienter med negativa

symptom vid schizofreni . Preliminära resultat tyder på att IrTMS kan ge bättre effekt än läkemedel för en begränsad grupp patienter med svårbehandlad schizo-freni (Sverak o a 2017) . Fortsatt forskning om sambandet mellan hjärnans rytmer och behandlingseffekten med fler patienter och kontrollgrupper krävs för att kun-na bedöma TMS-metoden plats i den psykiatriska terapiarsekun-nalen . Ett fenomen som kan uppträda under TMS-behandling är att patienten kan uppleva korta ljus-blixtar . Detta ljusfenomen kan samvariera med rytmiska frekvenser i hjärnbarken (Samaha o a . 2017) . Liknande ljusblixtar (phosphenes) uppfattades hos 47 av 59 astronauter då de flög i låg omloppsbana runt jorden, vilket är högst 200 mil över havet (Fuglesang o a . 2006) .

Psykoterapeutiska aspekter på de cerebrala tidsrytmerna

Sigmund Freud (1856 – 1939) intresserade sig för människans tidsuppfattning i flera skrifter . Han skrev att normalt sorgearbete skulle man inte behandla därför att ”tiden läker alla sår” . Freud ansåg att psykiska hämningar som grundlagts tidigt i barn-domen och som förträngts till det undermedvetna inte förändrades spontant med tiden . Tidiga barndomsminnen var enligt Freud gömda och glömda tills de kunde upptäckas av analytikern och han skrev att i ”detet” (Id) finns ingenting som motsva-rar tid . Freud ansåg att detet förblir infantilt i sin funktion genom hela människolivet och förändras inte med tiden eller erfarenheten, eftersom det inte är i kontakt med den yttre världen . Detet påverkas således inte av verkligheten, logiken eller den var-dagliga världen, eftersom den verkar inom den omedvetna delen av själslivet . Det var istället ögonblickets psykologiska associationer där allting rymdes i nuet som var av betydelse . Det har ansetts att det faktum att Freud bortsåg från tidens och rytmernas betydelse starkt hämmat utvecklingen av alternativa förklaringsmodeller till svängningar i känsloläget .

I rättvisans namn bör nämnas att Freud under sina sista år insåg att hans linjära tidsuppfattning inte kunde förklara psykiska processer och sjukdomssymtom av ryt-misk natur, t ex återkommande årstidsbundna depressionsperioder . I själva verket framhöll Freud (1933) att tidsaspekten borde utgöra grunden för fortsatta studier som skulle kunna leda till ”the most profound discoveries . Nor, unfortunately, have I myself made any progress here .” Resultaten om psyket och hjärnans rytmer som klarlagts under den senaste tiden har lett till att tidsaspekten kan studeras även när den används i kliniskt, psykoterapeutiskt arbete bland annat för att inge patienten hopp för framtiden, återställa självkontroll i nuet, ge realistiska förväntningar fram-över, att skapa harmoni i patientens samspel med andra personer och ge en sund medvetenhet om livstidens begränsning .

Tidsuppfattningen vid psykiska sjukdomar

Vid den manodepressiva sjukdomen sker en förändring av psykets tidsuppfattning varvid tanke och känsla blir långsam och dysforisk vid depression och vid mani upplevs en snabb tankeförmåga och euforisk känsla . Även vid andra sjukdomstill-stånd som schizofreni, paranoida sjukdomstillsjukdomstill-stånd och ångest sker förändringar i psykets tidsuppfattning med fragmentering, desorientering och desynkronisering, respektive förskjutning av fokus, på det förflutna eller på framtiden . Väl fungerande tidsrytmer hos hjärnan är betydelsefulla för ett väl fungerande psyke . Funktionerna i hjärnbarken, upplevelser av retningar från sinnesorgan som syn, hörsel, känsel, lukt och smak, liksom känsloupplevelserna, visar rytmiska förlopp vilket är särskilt tydligt under dygnet vid övergång mellan sömn och vakenhet . De biologiska ryt-merna kan i avsaknad av harmoniserande miljöfaktorer förlängas eller förkortas . Om hjärnans olika tidsrytmer inte är synkroniserade uppstår disharmoni med risk för ohälsa .

Jet lag hos häst förebyggs med blått ljus

Ett specialfall för veterinär rytmforskning gäller bästa sättet att transporterna täv-lingshästar för att snabbast möjligt anpassa deras dygnsrytmer vid interkontinentala resor över longituder, t .ex . vid resor mellan Europa och USA (Walsh o a 2013) . Blått ljus från lysdioder som riktas mot ena ögat på hästen sänker sömnhormonet mela-tonin . Syftet är att minska risken för jet lag och ge hästen bättre förutsättningar att prestera optimalt vid tävling (Bild 6) .

Liknande blått ljus som används för hästarna testas vid den Internationella rymdstationen ISS (av engelska: International Space Station, ryska: Междунаро́дная косми́ческая ста́нция, МКС) (Brainard o a . 2016) . https://science .nasa .gov/news-articles/the-power-of-light

6. Blått ljus från lysdioder som riktas mot hästens ena öga framkallar en dosberoende sänkning särskilt av melatonin. Metoden användes då hästen snabbt behöver ställa om dygnsrytmen vid tävlingar mellan olika tidszoner. Foto med tillstånd av Christiane O’Brien, www.equilume.com

Rytmstörningar vid rymdresor utanför jorden och till Mars

Det första stora steget ut i rymden togs av Jurij Gagarin som i raketen ’Vostok 1’ flög jor-den runt jor-den 12 april 1961 på 108 minuter . Det första steget av en mänsklig fot på nen togs av Neil Armstrong den 20 juli 1969 . Resan med ’Apollo 11’ från jorden till må-nen och åter tog 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder . De speciella förhållanden som astronauter upplever med möjlighet att välja arbetstidernas och sömnperiodernas längd (sovtid) utgör ett intressant och viktigt fält för att studera kritiska tidpunkter för omställning av den biologiska klockans rytmer (Fuglesang1 2013) . Rymdfarmakologin är i sin linda . Ingen vet ännu hur läkemedel fungerar vid tyngdlöshet, om en vanlig dos som används på jorden blir för mycket eller för lite på en rymdfärja . http://www .esa . int/Our_Activities/Human_Spaceflight/Astronauts/An_astronaut_s_rhythm

Solljus hela resan till Mars

Rytmen för måltider och sovtid m .m . måste anpassas vid resor till planeten Mars . På resan till Mars kommer man att ha solljus hela vägen . Visserligen svagare alltef-tersom man avlägsnar sig solen mot Mars, men det blir aldrig natt på grund av att någon planet skymmer solen (Fuglesang, personligt meddelande 2017) .

Ett dygn på Mars är t .ex . något längre än det vi har på jorden: 24 timmar, 39 minuter och 35 sekunder . Ett år på Mars är 687 jord-dygn (www .mars-one .com) . Tidigt 2022 planeras att produktionen av vatten, syre och atmosfär skall vara färdig på Mars . Den 14 september 2022 beräknas uppskjutningen ske av den första människan som skall sätta sin fot på Mars . Om allt går bra så tar resan till Mars sju månader och skall kunna ses live på webben dygnet runt . I april 2023 planeras de fyra första rymdfararna landa på Mars yta och tas emot av robotarna som redan byggt bostäderna åt dem . Sedan kan utforskningen av den nya planeten börja . Bland annat ska resenärerna till Mars leta efter spår av nuvarande eller tidigare liv och ut-föra olika experiment, till exempel se hur växter från jorden beter sig på Mars och hur snabbt de kan anpassa sig till de nya livsrytmerna .

I juni 2025 skall en andra grupp med fyra astronauter landa på mars med ny hård-vara och transportmedel som skall ge möjligheter att upptäcka ännu mer av Mars .

Rytmstudier av saltintag och vattenbalans vid simulerad rymdflygning

Men redan nu har simulerade rymdfärder gett nya intressanta resultat om basala kroppsrytmer hos människa, t ex beträffande saltintaget . Rakova o a . (2017) har publi-cerat två fristående studier med simulerad rymdflygning med 105 och 205 dagars

var-aktighet . Tio friska män gavs 3 olika saltintag med 6, 9 och 12 gram per dygn . På alla tre nivåerna av saltintag påvisades en veckovis rytmisk frisättning av mineralkortikoi-der2 med ökad vattenreabsorption via njurkoncentrationsmekanismen . Sammantaget visade experimentet att människor reglerar osmos och vattenbalans genom rytmisk frisättning av mineralokortikoider och glukokortikoider3, vilket ger ett endogent över-skott av kroppsvatten och en mer exakt reglerad utsöndring av salter .

Fler gener i den biologiska klockan utforskas

För 80 år sedan visste man inte var i kroppen den biologiska klockan (”urverket”) fanns, än mindre vilka arvsanlag (gener) som styrde dygnsrytmen . Nobelpriset 2017 i fysiologi eller medicin belönade de forskare som först funnit några av klockme-kanismens viktiga gener (Patke o a . 2017) . Den essentiella dagliga rytmen av tre av dessa gener Period 1 (Per 1), Period 3 (Per 3) och Neuronal PAS domain protein 2 (NPAS2) har visat sig vara skadad vid schizofreni (Sun o a . 2016) . Andra klockgener visar genetiska avvikelser vid såväl schizofreni (Johannson o a . 2016) som depression (Lavebratt o a . 2010, Geoffroy o a . 2015, Jankowski o a . 2017) . Ytterligare arvsanlag i klockan är kända men man vet ännu inte vilken funktion de har (Brown o a . 2017) . Muskelansträngningar har en positiv inverkan på dygnsrytmen (Peek o a . 2017) liksom måltiderna som kan stabilisera dygnsrytmen (Wehrens o a . 2017) . En ak-tuell översikt av klockgenernas verkan har publicerats av Joseph Takahashi (2017), samma person som upptäckte rytmgenen CLOCK (Vitaterna o a . 1994) .

Ett angeläget mål är att på ett effektivt sätt kunna förebygga och behandla sömn-störningar - och andra rytmrubbningar - så att vi kan vara pigga på dagen och sova bra på natten (Geoffroy o a . 2017) . Det gamla hälsorådet “bra mat, bra sömn, mo-tion, frisk luft och solljus” har fått alltmer stöd i modern genetisk forskning .

Referenser

Akerstedt T, Fröberg JE, Friberg Y, Wetterberg L . Melatonin excretion, body tempe-rature and subjective arousal during 64 hours of sleep deprivation .

Psychoneuroen-docrinology. 1979 Jul;4(3):219-25 .

Arrhenius, S . On the influence of carbonic acid in the air upon the temperature on the ground . Phil. Mag . 1896, 41, 237-276 .

Backlund PS, Urbanski HF Doll MA, Hein DW, Bozinoski M, Mason CE, Coon SL, Klein DC Daily Rhythm in Plasma N-acetyltryptamine . J Biol Rhythms . 2017 Jun;32(3):195-211 . doi: 10 .1177/0748730417700458 .

Beck-Friis Johan, Melatonin in depressive disorders – a methodological and clinical

study of the pineal-hypothalamic-pituitary-adrenal cortex system. Avhandling,

Karo-linska institutet,1983 .

Bowrey HE, James MH, Aston-Jones G . New directions for the treatment of depres-sion: Targeting the photic regulation of arousal and mood (PRAM) pathway . Depress

Anxiety . 2017 Jul;34(7):588-595 .

Brainard GC, Barger LK, Soler RR, Hanifin JP . The development of lighting counter-measures for sleep disruption and circadian misalignment during spaceflight . Curr

Opin Pulm Med . 2016 Nov;22 (6):535-44 .

Brancaccio M, Patton AP, Chesham JE, Maywood ES, Hastings MH . Astrocytes Control Circadian Timekeeping in the Suprachiasmatic Nucleus via Glutamatergic Signaling . Neuron . 2017 Mar 22;93(6):1420-1435 .

Brown LA, Williams J, Taylor L, Thomson RJ, Nolan PM, Foster RG, Peirson SN . Meta-analysis of transcriptomic datasets identifies genes enriched in the mamma-lian circadian pacemaker . Nucleic Acids Res. 2017 Sep 29;45(17):9860-9873 .

Bylesjö I, Forsgren L, Wetterberg L . Melatonin and epileptic seizures in patients with acute intermittent porphyria . Epileptic Disord . 2000 Dec; 2(4):203-208 . PMID: 11174150 .

Diekman CO, Bose A . Reentrainment of the circadian pacemaker during jet lag: East-west asymmetry and the effects of north-south travel . J Theor Biol. 2018 Jan 21;437:261-285 . doi: 10 .1016/j .jtbi .2017 .10 .002 .

Ellegård Alvar, Nyman Hans . Medicinens språk . Läkartidningen. Vol 98, nr 20, 2490, 2001 .

Forsgren, E . Mikroskopiska och experimentella leverundersökningar. Diss . Karolinska institutet, 1927 . Åhlén & Åkerlunds boktryckeri, Stockholm .

Fuglesang C, Narici L, Picozza P, Sannita WG . Phosphenes in low earth orbit: survey responses from 59 astronauts . Aviat Space Environ Med. 2006;77(4):449-52 .

Fuglesang C . 13 dygn i rymden. Förlaget Fri tanke . 2013 .

Geoffroy PA, Hoertel N, Etain B, Bellivier F, Delorme R, Limosin F, Peyre H Insom-nia and hypersomInsom-nia in major depressive episode: Prevalence, sociodemographic characteristics and psychiatric comorbidity in a population-based study . J Affect

Di-sord. 2017 Sep 25;226:132-141 .

Geoffroy PA, Lajnef M, Bellivier F, Jamain S, Gard S, Kahn JP, Henry C, Leboyer M, Etain B . Genetic association study of circadian genes with seasonal pattern in bipolar disorders . Sci Rep. 2015 May 19;5:10232 .

Halberg F . Physiologic considerations underlaying rhythmometry, with special re-ference to emotional illness . Symposium Bel-Air III . Geneva, Masson et Cie, p 73, 1968 .

Henriksen TE, Skrede S, Fasmer OB, Schoeyen H, Leskauskaite I, Bjørke-Bertheus-sen J, Assmus J, Hamre B, Grønli J, Lund A . Blue-blocking glasses as additive

tre-atment for mania: a randomized placebo-controlled trial . Bipolar Disord. 2016 May;18(3):221-32 . doi: 10 .1111/bdi .12390 .

Holmgren H . Studien über 24-stundenrhythmische Variationen des Darm-, Lungen-

und Leberfetts : nebst Untersuchungen über die Morphologie der Fettresorption, des Leberfetts, des Leberglykogens und der Gallenvorstadien, sowie über die 24-stundenr-hythmischen Variationen im Gehalt des Pankreas an Zymogengranula. Diss .

Karolin-ska institutet, 1936 .

http://norrastockholmspsykiatri .se/Om-oss/Press/aktuellt/rtms-i-socialstyrelsens-nya-riktlinjer/

Ingvar D . H . Cerebral blood flow and metabolism related to EEG and cerebral fun-ctions . Acta Anaesthesiol Scand, Suppl 45:110-114, 1971 .

Jankowski KS, Dmitrzak-Weglarz M . ARNTL, CLOCK and PER3 polymorphisms - links with chronotype and affective dimensions . Chronobiol Int. 2017 Jul 14:1-9 . Johansson A . S ., Owe-Larsson B ., Hetta J ., Lundkvist G .B . Altered circadian clock gene expression in patients with schizophrenia . Schizophr. Res. 174, 17–23, 2016 . Lavebratt C ., Sjoholm L . K ., Partonen T ., Schalling M ., Forsell Y . PER2 variation is associated with depression vulnerability . Am. J. Med. Genet. B Neuropsychiatr. Genet . 153B, 570–581, 2010 .

Lerner A . Melatonin: Historical Aspects. In Light and Biological Rhythms in Man. Ed . L . Wetterberg . Pergamon Press, pp . 437-442, 1993 .

Mutt, Viktor . On the preparation of secretin. Avhandling Karolinska institutet, 1959 . Möllerström, J . En klinisk-experimentell studie över blod- respektive urinsockerhaltens

dygnsvariationer vid näringstillförsel hos friska och diabetici. Diss . Acta Soc . Med .

Suec . 56, 1, 1930 .

Nilsonne Åsa . Speech in depression: A methodological study of prosody. Avhandling, Karolinska institutet . 1987 .

Patke A, Murphy PJ, Onat OE, Krieger AC, Özçelik T, Campbell SS, Young MW . Mu-tation of the Human Circadian Clock Gene CRY1 in Familial Delayed Sleep Phase Disorder . Cell. 2017 Apr 6;169 (2):203-215 .

Peek CB, Levine DC, Cedernaes J, Taguchi A, Kobayashi Y, Tsai SJ, Bonar NA, Mc-Nulty MR, Ramsey KM, Bass J . Circadian Clock Interaction with HIF1α Mediates Oxygenic Metabolism and Anaerobic Glycolysis in Skeletal Muscle . Cell Metab. 2017 Jan 10;25(1):86-92 .

Pilorz V, Helfrich-Förster C, Oster H The role of the circadian clock system in phy-siology . Pflugers Arch . 2018 . doi: 10 .1007/s00424-017-2103-y .

Rakova N, Kitada K, Lerchl K, Dahlmann A, Birukov A, Daub S, Kopp C, Pedchenko T, Zhang Y, Beck L, Johannes B, Marton A, Müller DN, Rauh M, Luft FC, Titze J . Increased salt consumption induces body water conservation and decreases fluid intake . J Clin Invest. 2017;127(5):1932-1943 .

Light Room Treatment . Psychiatry J. 2017;2017:6867957 . doi: 10 .1155/2017/6867957 . Romell L-G . 1922 . Luftväxling i marken som ekologisk faktor. Die Bodenventilation

als ökologischer Faktor. Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt (0283-3093)

Nr 19:2 . Avhandling Stockholms universitet, 1922 .

Ronge Hans, Olivecrona Christina . ”Sommartid” ur ljus- och strålningshygieniska synpunkter . Socialmedicinsk tidskrift, Nr 5, 175-185,1962 .

Samaha J, Gosseries O, Postle BR Distinct Oscillatory Frequencies Underlie Excita-bility of Human Occipital and Parietal Cortex . J Neurosci. 2017 . 15;37, 2824-2833 .