Den sociala hälsogradienten

En av de mest sensationella och berömda studierna om relationen mellan ojämlik-het och morbiditet är Whitehallsundersökningarna . Whitehall I är en omfattande longitudinell studie av regeringsanställda vid det brittiska regeringskansliet White-hall omfattande allt från vaktmästare och springpojkar till fasta sekreterare, alla med fast anställning, hyggliga löner och med tillgång till samma nationella hälsovård . Studien visade att deras morbiditet ökade och förväntad livslängd minskade i takt med att deras rang i hierarkin sjönk . Dödligheten före pensionsåldern visade sig där bilda samma stege som byråkratin, även när man tog hänsyn till rökning och andra

riskfaktorer . De som befann sig längst ner dog först, och de som befann sig högst upp dog sist (Marmor, 2004) . Hälsan följer en social gradient . Michael Marmot, hu-vudansvarig för studien benämner detta statussyndromet (Marmot, 2004) .

Den första Whitehallundersökningen (Whitehall I) som påbörjades 1967 och som omfattar åttatusen statstjänstemän, alla män, klassificerade enligt deras anställ-ningsnivå, det vill säga deras rang i yrkeshierarkin .

(Whitehall II, den andra undersökningen av statstjänstemän, omfattade både män och kvinnor . Den visade att statussyndromet drabbar båda könen) .

Männen längst ner i hierarkin löper vid fyrtio till sextiofyra års ålder fyra gånger så hög risk att dö som de högre administrativa cheferna högst upp i hierarkin . Men mer dramatisk är skillnaden mellan topp och botten i själva gradienten . Den näst högsta gruppen har högre dödlighet än den högsta .

Fettrik kost, rökning, högt kolesterolvärde ökar risken för hjärtsjukdom . För lite motion och för mycket mat leder till fetma, diabetes och hjärtsjukdom . Whitehal-lundersökningen bekräftar betydelsen av dessa faktorer för dödligheten i hjärtsjuk-dom men visade samtidigt att oberoende förekomsten eller frånvaron av riskfaktorer är det sämre för ens hälsa att ha lägre rang än att ha högre rang . En rökare som har låg rang löper större risk att drabbas av hjärtsjukdom än en rökare av högre rang . En ickerökare som har lägre rang löper högre risk för hjärtsjukdom än en ickerökare av högre rang . Hälsobeteendet är således inte den huvudsakliga förklaringen till den sociala hälsogradienten .

Inga av dessa regeringsanställda led brist på några materiella förnödenheter . Dessa data talar för att underliggande faktorer opererar som är relaterade till den so-ciala omgivning . Vi skall senare diskutera olika potentiella biologiska banor genom vilka påverkan på nervsystemet, som en individs respons på den sociala omgivning-en, kan undergräva kroppens försvarsförmåga och ge upphov till olika sjukdomar . En rad senare studier har visat att den sociala gradienten vid hälsa gäller oss alla . Gradienten förändrar exempelvis diskussion om orsaksförhållandet mellan fattigdom och hälsa . Gradienten förskjuter fokus från absolut fattigdom till relativ fattigdom . Den centrala frågan är ojämlikhet, inte fattigdom som sådan (absolut fat-tigdom) . Michael Marmot skriver i sin bok The Health Gap

The gradient changes the discussion fundamentally . The gradient implies that the central issue is inequality, not simply poverty . . .poverty still remains hugely important for health, but relief of poverty is conceptually simple, even if politically and practically difficult . Inequality, on the other hand, implies that not only is having enough to make ends meet important, but so too is what we have relative to others (2015, s .28) .

I en uppmärksammad artikel US socioeconomic and racial differences in health: Patterns and explanations skriver författarna David Williams och Chiquita Collins

Further evidence that the health disadvantage of low socioeconomic status (SES) groups is not driven by an absolute standard of economic well-being comes from comparisons of the African American population in the United States with their counterparts in the Caribbean . Although the average income in Barbados is under US $3000, life expectancy among the black men in Barbados was 71 years in 1988, while it was 65 years for black men in the United States . Infant mortality in Barbados was similar to that of US blacks - 19 per 1000 births .

The evidence is fairly clear that reductions in equalities are closely linked to reduc-tions in societal inequality . Factors such as medical care, even if equally provided to all, are unlikely to diminish SES differentials . Increased access to health enhancing resources may improve health for both high and low social status groups without reducing the health disparity between them” (1995, s . 379) .

Göran Therborn ger tre illustrativa exempel i sin bok . Skådespelare som vinner en Oscar lever längre än nominerade skådespelare som inte vinner (Redelmeier & Singh, 2001) . Nobelpristagare har längre medellivslängd än andra vetenskapsmän, enligt en mycket välgjord studie som gick igenom nobelpristagarna i kemi och fy-sik under 1900-talets förra hälft (Rablen & Oswald, 2008) . I London är det numera sjutton års skillnad i förväntad livslängd för män mellan övre medelklassområdena Chelsea och Kensington och fattiga Tottenham Green, en skillnad lika stor som den mellan Storbritannien och Burma . Skillnaden i förväntad livslängd för män mellan Londons trettiotre stadsdelar har ökat från 5,4 år 1999-2001 till 9,2 år 2006-2008 . Om man åker österut på Jubileee-linjen förkortas innevånarnas förväntade livslängd med ett halvår för varje hållplats (Therborn, 2013) .

I samhället som i naturen genereras krafter av gradienter . Som vi konstaterat för-ändrar detta faktum diskussionen om fattigdomens betydelse för hälsan . Den cen-trala frågan är ojämlikhet . Om ekonomerna som grundade Världsbanken känt till detta skulle denna organisations mission vara att minska inkomstojämlikhet snarare än försöka utrota fattigdom .

Denna förskjutning av fokus introducerades av sociologin . Robert Merton, en av sociologins portalfigurer . Han präglade begreppen referensgrupp och relativ de-privation i slutet på 1960-talet . Det finns fog för att utförligt citera Merton i detta sammanhang .

[ ] . . .the theory of reference groups and relative deprivation starts with the simple idea . . . that people take the standards of significant others as a basis for self-appraisal and eva-luation . Some of the inferences drawn from this idea are at odds with common-sense ex-pectations based upon an unexamined set of ’self-evident’ assumptions . Common-sense, for example, would suggest that the greater the actual loss experienced by a family in a mass disaster, the more acutely it will feel deprived . This belief is based on the unexami-ned assumption that the magnitude of objective loss is related linearly to the subjective appraisal of the loss and that this appraisal is confined to one’s own experience . But the

theory of relative deprivation leads to a quite different hypothesis - that self-appraisal de-pend on people’s comparisons of their own situation with that of other people perceived as being comparable to themselves (1948, 40-41) .

Denna hypotes förklarar varför konformism råder i en homogent fattig grupp och varför missnöje flammar upp inför uppenbar orättvisa som när en grupp får det bättre i snabbare takt än andra . När alla är fattiga klagar ingen .

Conservatives claim that earnings are far more important than rank . Important to whom? Not to the vast majority of wage earners . For them, relative deprivation is just as bad as insufficient income, for it makes them feel worthless . It does not make an African American feel good to know that he earns 100 times more than an Angolan . Normally, people care just as much for their relative standing as for their income . Unlike ortho-dox economists and politologists, sociologists have known this ever since the pioneering work of Robert Merton . . .in 1950 (Bunge, 2009, 98) .

Den slutsats vi kan dra i detta avsnitt är att det sociala rättviseidealet fortfarande är giltigt och också uppnåbart när man beaktar det faktum att de mer jämlika samhäl-lena också är de friskaste (Wilkinson, 2009) . Detta är giltigt på såväl individ - som social nivå . Social ojämlikhet undergräver människor fysiologiskt som observatio-ner och experiment utförda under de senaste två årtiondena visat . Dessa studier avslöjar att socialt utanförskap och orättfärdig underordnad ställning orsakar stress vilket höjer kortisolnivån vilket i sin tur skadar hjärnvävnaden och försvagar im-munsystemet till den grad att sjukdom uppstår (Kemeny, 2009) . Stressbegreppet för-tjänar därför ett eget avsnitt i denna framställning .

V. Begreppet stress

Begreppet stress brukas för att beteckna fyra olika fenomen: själva stimuleringen (stressorer), upplevelsen av stimuleringen, den fysiologiska och psykologiska reak-tionen på stimuleringen samt återkoppling och upplevelse av stressreakreak-tionen (Er-iksen & Ursin, 2013) . Ibland framgår det inte i litteraturen vilken av dessa fyra be-tydelser man betonar . I denna framställning definierar jag stress som en systemisk störning som även om den inte gör ont eller uppvisar tydliga symtom, så drabbar den vissa inre organ och förändrar deras funktion . Följande definition hämtad från Mario Bunges arbete Medical Philosophy . Conceptual Issues in Medicine speglar andemeningen i systemism:

Stress is perhaps the most interesting disease for philosophers of mind and social philo-sophers, because it crosses all the levels of organization, except that of artifacts . In fact, stress is a psycho-neuro-endocrino-immune-social disease, so that its study calls for the

convergence of five disciplines . This is one more falsifier of two popular doctrines: nati-vism and hermeneutics . Natinati-vism is of course the opinion that we are fully products of our biological inheritance: that the environment and learning can at most fine-tune what we bring with us at birth . This thesis has been refuted by the success of maternal care, schooling, and epigenetics - the latest and booming phase of genetics .

A central thesis of hermeneutics is that there is a chasm between culture and nature, hence also between the cultural (or social) and the natural sciences . Of course, these disciplines are different, but overlap partially, and the occurrence of biosocial facts, from medical assistance to murder, necessitates the cultivation of biosociological disciplines, such as psychology, demography, epidemiology, and social medicine (s . 68) .

A. Vad säger Whitehallstudierna om förhållandet mellan stress, social status och