läroplaner 1962-2011
Åsa Morberg
Hälsa och hälsofostran i ämnet gymnastik/idrott i grundskolans läroplaner
Den här essän handlar om politikers syn på hälsa och hälsofostran inom ämnet gymnastik/idrott . Syftet är att studera de riktlinjer och anvisningar som ges i grund-skolans läroplaner18 . De fem läroplanerna från 1962 till 2011 är studieobjekt, dvs . Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lpo 11 . Läroplansreformer för grundskolan har under denna tid genomförts ungefär vart tionde år . Läroplanerna är politiskt beslu-tade dokument och läroplaner med kursplaner är föreskrivande dokument för lä-rare . De visar hur statsmakterna anser att hälsa och hälsofostran i ämnet gymnastik/ idrott ska behandlas i skolan . Ett miljöperspektiv finns i läroplanerna, men det är inte kopplat till hälsa och hälsofostran i ämnet gymnastik/idrott förrän i Lpo 2011 . Beslut i riksdagen innebär ofta kompromisser mellan flera politiska partier och texterna i läroplansbeslut är framförhandlade . Texterna i läroplanerna är därför kompromisser . Läroplanen och kursplanerna säger ingenting om verksamheten i skolväsendet, även om läroplanerna är grundskolans styrdokument .
Förändringar inom skolan tar sin början på den politiska nivån och går sedan vidare steg för steg till läraren på klassrumsgolvet och till skolans elever . Om en lä-roplan verkligen innebär en reell förändring i skolan beror på om lälä-roplanen imple-menteras eller inte (Daun, 1997) . Goodson talar om att det uppstår ett glapp mellan det normativa och det implementerade (Goodson, 1997) .
I den här essän studeras läroplanerna för grundskolan under en period på cir-ka 50 år . Problemställningen är: Hur har skolans uppdrag i grundskolans läroplan förändrats och utvecklats, när det gäller hälsa och hälsofostran i ämnet gymnastik/ idrott?
I ett läroplansteoretiskt perspektiv är läroplanen ett begrepp som innefattar mera än enbart den förordningstext som beslutats av Sveriges riksdag och regering . Ett läroplansteoretiskt perspektiv omfattar hela den föreställningsvärld i vilken skolan och dess undervisning ingår .
Översättningen till engelska av läroplansbegreppet skulle därför vara
lum”, och inte begreppet ”syllabus” som är ett smalare begrepp (Linde, 2012) . I lä-roplansteori fokuseras läroplanen i en utvidgad betydelse, eftersom diskursen om läroplanen ofta finns med i läroplansteoretiska studier . Med diskurs menas ”talet om” och ”debatten om” läroplanen (Börjesson & Palmblad, 2007) .
I läroplansteori talas om tre arenor för att analysera hur urvalsprocesser av inne-håll påverkar läroplanen . Dessa arenor är formuleringsarenan, transformeringsare-nan, även kallad den medierande aretransformeringsare-nan, och realiseringsarenan . Formuleringsa-renan är där urvalsprocesser och förhandlingar sker, som slutligen leder fram till styrdokumenten . Läroplanen realiseras sedan lokalt i skolan där lärare i bästa fall undervisar med utgångspunkt i gällande läroplan . Transformeringsarenan beskriver verklighetens komplexitet, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer som har in-flytande över hur läroplanens ideal tolkas (Linde, 2012) .
Läroplaner med kursplaner skapas sammanfattningsvis på den s .k . formule-ringsarenan, medan genomförandet sker på den s .k . realiseringsarenan . Här följer ett exempel från transformeringsarenan eller den medierande arenan, på den debatt som förts om skolans hälsofostran i ämnet idrott . Exemplet är från 2003, men har aktualitet även 2017 .
Läkare slår larm om elevers hälsofostran – ett exempel på ett debattinlägg med aktualitet 2017
Hälsa och hälsofostran i grundskolan är viktigt och engagerar många . Grundsko-lan behöver ta ett helhetsgrepp på elevernas hälsofostran . Med helhetsgrepp menas att synsättet omfattar flera aspekter och dimensioner . Det är en av grundskolans viktigaste uppgifter, enligt Lars Banke, distriktsläkare och skolläkare i Vinslöv . Han intervjuades i en artikel i Kristianstadsbladet (6 september 2003) och rubriken var ”Läkare slår larm om elevers hälsofostran . Skolan måste ta ett helhetsgrepp” . Arti-keln presenteras som ett exempel på den debatt som förts:
Idrottsämnet har successivt minskat i omfattning på alla stadier i skolväsendet, under de senaste årtiondena . Skolan i Sverige har få idrottstimmar i jämförelse med andra eu-ropeiska länder, trots att all forskning visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på både kropp och själ . Bättre bentäthet, bättre blodsockerkontroll, bättre hjärthälsa, bättre motståndskraft mot stress och bättre koncentrationsförmåga, som gynnar lärandet . Det är några av de positiva effekterna med fysisk träning .
Bör antalet idrottstimmar ökas ytterligare? Bör elevernas bussande till aktiviteter utanför skolan minska? Behöver skolan integrera föräldrarna i hälsofostran? Behö-ver grundskolans lärare uppdatera sina kunskaper i hälsa och hälsofostran? Skulle grundskolan exempelvis kunna erbjuda överviktiga barn speciellt anpassad
gym-nastik? Skulle skolorna kunna ta ett ansvar vad gäller den kost som serveras/eller finns att köpa i skolan? Det finns mängder av viktiga frågor, menar Lars Banke, att reflektera över, att diskutera och att besluta om inom hälsoområdet .
De här frågorna som lyfts fram i artikeln engagerar sammanfattningsvis politi-ker, skolledare, skolhälsovården, lärare, föräldrar och elever . Hälsa och hälsofostran bör, enligt Lars Banke i artikeln ovan, vara en viktig del i all undervisning i hela grundskolan, men något helhetsgrepp har inte tagits . Gymnastik eller idrott har haft, och har alltjämt, ett huvudansvar för hälsa och hälsofostran, men hälsa och hälso-fostran ingår också i många andra ämnen i skolan, exempelvis i biologi, hemkunskap m .fl . Helhetsgreppet som diskuterades redan 2003, saknas alltjämt 2017 .
Definitioner av begreppen hälsa och hälsofostran
Att ha god hälsa betyder för många ”att vara frisk och att må bra” . Hälsan påverkas av vad man äter, av motionen, av stressnivån, av sömnen, av rökning och av alkohol och av droger . Hälsan påverkas också av om man trivs med sig själv, och med de män-niskor man har runt omkring sig och om man tycker att livet har mening . Begreppet hälsa har förändrats i betydelse över tid . Hälsobegreppet har fått en annan innebörd i dagens skola, främst beroende på förändringar i samhället . Skolan skall fostra till hälsa .
Det finns inga entydiga definitioner av begreppen hälsa och hälsofostran i någon av de läroplaner som ingår i studien . Hälsa kan definieras på många olika sätt . De föreställningar om hälsa som finns under olika tider är beroende av såväl historiska som kontextuella sammanhang . Hälsa kan dels betraktas som frånvaro av sjukdom, dels som ett slags ideal för det goda livet . Utöver föreställningar, som inte alltid klar-görs, knyts hälsa till både måttfullhet och självdisciplin, medan sjukdom kopplas till svaghet, något som kan utgöra en moralisk-etisk komplikation, i samband med människors möten med hälso- och sjukvården .
I den här essän används begreppet ämne, i betydelsen ett konstruerat studieom-råde i grundskolan . Det ämne som behandlas i studien är gymnastik/idrott . Begrep-pet hälsa och hälsofostran tas upp i flera andra ämnen också .
Ämnet gymnastik/idrott och hälsa har förändrats såväl till form som innehåll un-der den tid studien omfattar (Myndigheten för skolutveckling, 2007) . Ämnets namn har förändrats över tid, liksom dess innebörd . År 1980 bytte ämnet namn till Idrott . Namnet blev då idrott, utan vidare precisering . Genom 1994 års läroplan ändrades namnet sedan till Idrott och hälsa (Lpo 94, s . 12) . Namnbytena hänger givetvis sam-man med ämnets innehåll . I Lpo 94 betonades hälsa mer och målen i ämnet för-ändrades också följaktligen . I Lpo 94 skrevs att ”ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den
egna livsstilens betydelse för hälsan” vidare står det att skolan ska i sin undervisning eftersträva att eleven ” utvecklar god kunskap som främjar hälsa” (Lpo 94, s . 22) . År 2011 kom en ny läroplan som medförde flera förändringar av skolans organi-sation och undervisningsinnehåll . I Lgr 11 (2011) beskrivs ämnets syfte: ”Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet” (Lgr 11, s . 51) . Undervisningen i hälsa innebär att eleverna själva lär sig att i framtiden kunna ta hand om sin egen hälsa och därmed få förutsättningar att leva ett långt och hälso-samt liv . Däremot finns det inte tydligt formulerat vad hälsa är, eller hur begreppet hälsa ska tolkas eller definieras i styrdokumenten .
Analys av utvecklingen i Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11
Förändringarna i läroplanerna Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lpo 11 innebär inte att själva idrottsundervisningen i skolan har förändrats . Läroplanerna beskriver hur statsmakterna anser att idrottsämnet borde fungera, men läroplanerna säger ingen-ting om själva verksamheten i skolväsendet .
Det finns naturligtvis information att tillgå om hur ämnet genomförs i skolan, men det ligger utanför syftet med den här essän . Det primära syftet är att studera de texter i form av riktlinjer och anvisningar som ges i läroplanerna .
Idrottsämnet har utvecklats under 1980- och tidigt 1990-talet till att gå från ett färdighetsbaserat prestationsämne, till ett slags hälsoinriktat motionsämne . Idrotts-lärare har känt sig osäkra om vad som egentligen gäller . Osäkerheten bottnar bland annat i att det av och till har diskuterats om gymnastiken överhuvudtaget ska vara ett obligatoriskt ämne i skolan .
Anvisningarna i läroplanen är också betydligt mindre utförliga än för några de-cennier sedan . En översikt över de förändringar som skett i de fem läroplanerna för grundskolan i tabell 1 . Där presenteras ämnets namn . Ordet hälsa finns endast med i de två senaste reformerna, Lpo 94 och Lpo 11 .
Tiden som ämnet förfogar över i grundskolans timplan presenteras också . Där syns minskningen i tillgänglig tid, från 3 timmar till 1,5 timme per vecka . Svenska elever har färre idrottstimmar än elever i Norge och Danmark, minst i hela Norden och färre än de flesta länder i Europa . Det innebär i princip en halvering av ämnets tid under en tidsperiod på cirka 50 år . Styrningen av skolans verksamhet presenteras också i tabell 1, och i de två senaste reformerna har ansvaret flyttats från staten till kommunerna och till de lokala skolorna . Kommunerna tolkar läroplanen och för-väntas omsätta sina tolkningar och profileringar i en kommunal skolplan . De lokala skolorna förväntas sedan skapa en lokal skolplan på rektorsområdet . Det handlar om att prioritera innehåll på två nivåer, en kommunnivå och en skolnivå .
Läropla-nernas styrningsform presenteras också . I de två första läroplanerna styr staten med innehåll, men i de övriga två med mål . Att styra med detaljerade innehållsbeskriv-ningar har lämnats .
På 1990-talet förändras relationerna mellan stat och kommun . Kommunerna får det fulla ansvaret för genomförandet av skolans verksamhet . Den ekonomiska styr-ningen läggs också på kommunerna . Målstyrning innebär att styra en verksamhet med uppsatta mål . Målstyrning kopplas ofta samman med decentralisering . Skolans styrning decentraliserades också från och med 1990-talet .
Förenklat får självständiga skolor krav som ska uppfyllas och skolorna har se-dan självständigt ansvar att bestämma hur dessa krav skall tillgodoses . Arbetssättet handlar om kollektiv fostran i de två första läroplanerna och individuell utveckling i de övriga tre läroplanerna . Momentets namn presenteras, liksom det fokus som hälsa och hälsoundervisning har .
Tabell 1
Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lpo 11
Namn på Gymnastik Gymnastik Idrott Idrott och Idrott och
ämnet hälsa hälsa
Tim/vecka C:a 3 C:a 3 C:a 3 C:a 2 C:a 1,5
under grundskolan
Ansvaret för Staten styr Staten styr Staten styr Kommun Kommun
styrningen och skolan och skolan
styr styr
Styrform Innehåll Innehåll Mål Mål Mål
Arbetssätt Kollektiv Kollektiv Individuell Individuell Individuell fostran fostran utveckling utveckling utveckling Moment Hälso-fostran Hälso-fostran Hälsa, hygien Hälsa och Hälsa och
och ergonomi livsstil livsstil
Huvudsakligt Hälsa och Hälsa och Kondition och Hälsa och Mer ekologiskt innehåll hygien, hygien styrka, helhet: synsätt
laganda, Konditions- förstärka sin utveckla självdisciplin träning psykiska själv- elevernas hjälpsamhet bild, samt fysiska, ledarförmåga bibringas mer psykiska och
hälsolärans kunskap sociala
regler, behovet om vilka förmåga samt av fysisk bidragande ge kunskaper aktivitet för faktorer om den egna rekreation fysisk aktivitet livsstilens och hälsa” har på hälsan . betydelse för hälsan
Fem reformer på cirka 50 år dvs. ny läroplan vart tionde år
Det finns ett slags rullande läroplansöversyn i Sverige . Läroplanerna för grundsko-lan innehåller såväl övergripande mål och övriga riktlinjer som kurspgrundsko-laner och tim-planer och förändras över tid .
Läroplaner är politiska dokument som dels uttrycker politiska intentioner, dels är avsedda att fungera som styrmedel för skolans undervisning . Läroplanerna för grundskolan har bytts fem gånger under cirka 50 år . Det är täta reformer som rullar in över skolområdet . Det betyder att det har genomförts en läroplansreform var tionde år . Ämnets kursplaner har också förändrats fem gånger på drygt femtio år .
Begreppet hälsa har också förändrats och utvecklats i fem tydligt identifierbara steg vart tionde år . Begreppet hälsa syns i den senaste reformen ge mer öppenhet för lärare och elever att själva tolka vad som ska genomföras och hur det ska genomföras och definiera nyckelbegreppen, exempelvis begreppet hälsa och hälsofostran . Kopp-lingen till miljöperspektiv har också utvecklats från ingen koppling alls, till en sådan koppling i Lpo 2011 .
När riksdagen beslutade om den nya grundskolan 1962 var detta en första bör-jan till alla reformer inom skolväsendet som skulle genomföras under de kommande årtiondena . Det gällde framförallt under 1960-talet, som troligen är det mest hän-delserika årtiondet i svensk skolhistoria . Det var inte bara den nya grundskolan med samlad skollag, samlad skolstadga och ny läroplan, Lgr 62, utan också ett nytt gymnasium, tvåårig fackskola och en ny yrkesutbildning . 1970 beslutade riksdagen också om en ny och samlad läroplan för gymnasieskolan LGY70 .
Samhället präglades av stor framstegsoptimism på 1960-talet . Omfattande stadssaneringsprojekt förekom i många svenska städer . Omfattande rivningar ge-nomfördes av äldre stadskärnor . Teknikens utveckling var också på frammarsch . År 1968 präglades av protester bland ungdomar, studenter och vänsteraktivister (SOU 1961:30)
År 1968 beslutades om ytterligare en revision av grundskolans läroplan (Lgr 62) för att främst förhindra att högstadiet blev en återvändsgränd för eleverna . Obero-ende av tillval på högstadiet skulle eleverna nu kunna välja teoretisk eller praktisk linje på gymnasiet . Förändringen var mycket betydelsefull för den nu aktuella läro-plansreformen och den var ett av uttrycken för strävandena att skapa jämlikhet inom skolväsendet . Lgr 69 ersatte Lgr 62 som endast varade i sju år . Under 1970-talet kom gymnastiken i skolan mer och mer att likna ”föreningsidrottens tävlingsverksamhet” . Idrottslärare kände sig då osäkra på gymnastikundervisningens mål och innehåll . Lgr 69 var den andra läroplanen för grundskolan och den utökades med hela 12 olika supplement . Styrningen från staten stärktes väsentligt och mängden text öka-des i läroplanen .
till idrott . Lgr 80 tog bort betygen för de lägre årskurserna . Smärre timplaneföränd-ringar gjordes också . Genom Lgr 80 började uttrycket ”En skola för alla” att använ-das . Annars var inte denna läroplan inte någon mera genomgripande eller särskilt betydelsefull reform . Ämnet ”idrott” vidgades till att omfatta inte bara fysisk träning, utan även stimulans till psykisk, social och estetisk utveckling .
Läroplanen från 1980 fick en ny målbeskrivning med fyra punkter . En av dessa är att kroppsrörelsen ska uttryckas i glädje, och inte ur ett estetiskt perspektiv, som i Lgr 62 och Lgr 69 .
Den punkt som skiljer sig mest markant från de övriga läroplanerna är att en helt ny aspekt lagts in i målbeskrivningen, som beskriver hur eleverna ska få möjlighet till att förstärka sin psykiska självbild, samt få mer kunskap om vilka bidragande faktorer fysisk aktivitet har på hälsan .
I Lpo 94 ändrades namnet från idrott till ”Idrott och hälsa” . Utformningen av kursplanen blev också mer utförlig än i tidigare kursplaner . Ämnet ska nu vara mer individualiserat och inriktat på frågor som även rör miljö och livsföring . Eleverna ska dessutom göra personliga ställningstaganden och egna hälsoprofiler . Tanken är att ett förändrat levnadssätt ska utvecklas på ett naturligt sätt och inte genom regler och lagar .
Reformerna beslöts i bred partipolitisk enighet på riksplanet . Även om det bland lärare på och i media fanns olika meningar om frågan om exempelvis differentiering “när och hur skulle elever välja väg och varför detta skulle ske” .
Grundskolan ersatte folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan och den allmänna realskolan . De skolformer som ändå fortsättningsvis en tid fanns utanför grundskolan var flickskolan och den praktiska realskolan . Vid sidan av gymnasierna fanns också fackskolorna, handels- och tekniska gymnasier som övergick från att vara tvååriga 1961 för att 1966 inordnas i det nya treåriga gymnasiet .
Hälsobegreppet i läroplanerna, från bara hygien till en hel livsstil
I Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80 kopplades begreppet hälsa till hygien och dessutom till att eleverna själva skulle kunna ta hand om sin kropp i ett hälsoperspektiv . I Lpo 94 och Lpo 11 förändrades hälsobegreppet så att elevens totala livsmiljö och livsstil fick allt större betydelse .
Lgr 80 var mer resultatinriktad än tidigare läroplaner . I Lgr 80 skulle exempelvis elevernas kondition mätas . Uppsatta mål om vad som ska presteras hade tydliggjorts, istället för att tidigare kursplaner kopplade kondition till hälsa i ett mer teoretiskt perspektiv . Lgr 80 handlade mera om praktiska moment i idrottsundervisningen . I och med Lpo 94 försvann mätningen av konditionen och den psykiska mentala hälsan framställdes som allt viktigare . Det var först genom Lpo 94 som hälsa fick en
större central roll i kursplanen, men samtidigt blev hälsobegreppet mera diffust . Lgr 11 har vissa likheter med Lpo 94 men där benämndes ändå hälsobegreppet tydligt under rubriken ”Hälsa och livsstil” .
Kursplanen i ämnet idrott och hälsa innebar att hälsa både i och utanför skolan gav eleverna ett ännu större ansvar . Det blev desto viktigare att hälsa kunde defi-nieras så att eleverna skulle veta hur de ska främja sin egen hälsa . Ämnet idrott och hälsa handlar dock inte speciellt mycket om hälsa . I alla fall inte om man ska tro de granskningar som Skolinspektionen har gjort . I april 2010 gjorde myndigheten 304 oanmälda lektionsbesök i årskurs 7–9 i en så kallad flygande inspektion . Av 800 noteringar kunde endast tolv kopplas till begreppet hälsa . (Skolinspektionsrapport, publicerad den 8 juni 2015) .
Ämnets förändringar, inte enbart namnändring
Ämnet idrott och hälsa har genomgått en lång rad förändringar, inte enbart namnför-ändringarna, utan även i fråga om innehållet och målen vad gällde hälsobegreppet . I Lgr 62 fanns begreppet hälsa under Hälsofostran och i Lgr 69 under Elevers hälsa och hygien . I kursplanen från 1980 är ett av huvudmomenten Hälsa, Hygien och Ergonomi som eleverna ska få kunskap i . Hälsobegreppet kopplades även sam-man med skötsel av hygien, klädsel, ergonomi, kost och att förebygga skador i dessa tre kursplaner som en gemensam utgångspunkt . Skillnaden är dock att Hälsa, Hy-gien och Ergonomi är ett huvudmoment i Lgr 80, medan det i de andra kurspla-nerna endast var inslag som bara skulle behandlas (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80) .
Från Lgr 80 till Lpo 94 kopplades hälsobegreppet till elevernas fysiska, psy-kiska och sociala hälsa samt att eleverna skulle få kunskap om den egna livsstilens betydelse för hälsan . Även Lpo 11 framhåller vikten av elevens medvetenhet om sin egen hälsa:
Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fy-siska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet . Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande ( Lpo 11, s . 51) .
I Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80 beskriver inriktningen på olika huvudmoment inom ämnet idrott och hälsa, men genom Lpo 94 gick undervisningen över till att omfatta olika kunskapsområden . I ett sådant område ställer man samman ett innehåll . Till skillnad från tidigare kursplaner blev begreppet mera otydligt och diffust, vilket gör det svårare för läraren att tolka, definiera och planera undervisningen så att hälsobe-greppet verkligen kommer till uttryck i undervisningen .
att känslor, kropp, intellekt och tankar är beroende av varandra . Detta kan i sin tur medföra en utveckling av elevernas egen kroppsuppfattning .
Kroppsideal och kroppsuppfattning i likhet med föreningars idrottsverksamhet
En god kroppshållning skulle eftersträvas i Lgr 62 . Man skulle vara rak i ryggen . Det fanns ingen riktig definition i läroplanen, men en bra hållning beskrevs enligt följan-de: Det är när det finns en god balans mellan skelett, leder och muskler som skyddar kroppen mot skada eller överansträngning . Viktfördelningen är jämn över kroppens olika delar och ingen kroppsdel utsätts proportionellt för mer belastning än någon annan . Detta kontrollerades noga av skolhälsovården och det utvecklades till och