Några avslutande reflektioner över ojämlikhet och ohälsa

Ojämlikhetsbegreppet har vidgats från att tidigare enbart handlat om inkomstskill-nader . Den välkände nationalekonomen Amartya Sen ställer frågan ’Inequality of what?’ och svarar: ’Of possibilities for human functioning’ (1992) . I dagsläget är ma-joriteten av mänskligheten berövad sin potential för förverkligandet av sina möjlig-heter . Sex millijoner barn dör årligen innan de fyller fem år . Chansen för överlevnad för dem som föds in i världens fattigaste 20 procent är endast hälften jämfört med dem i den rikaste kvintilen . Ojämlikhet i förväntad livslängd växer i de flesta rika länder . Fram till nu har denna trend haft sin förklaring i att rika personer lever läng-re medan livskurvorna för de sämläng-re bemedlade stagnerat . Men som bl a olika media rapporterat har den absoluta medellivslängden för vita män och kvinnor i USA med som mest en high-school utbildning minskat . För vita kvinnor har den förkortats med fem år sedan 1990 (Therborn, 2017) . Hälsogradienten gör sig åter påmind .

Frågan inställer sig varför länderna kring Atlanten har varit så mycket mer fram-gångsrika att bekämpa rättsliga ojämlikheter som mellan män och kvinnor, vita och färgade, hetero- och homosexuella, än inkomstojämlikhet . Likhet inför lagen väger dock lätt i jämförelse med ekonomisk ojämlikhet, ett problem som fortfarande plå-gar alla politiska demokratier . Ni minns väl Anatole France’s bon mot: ”Lagen i sin oändliga visdom, tillåter såväl rika som fattiga att sova under Paris broar .”

VIII. Slutord

Avsikten med denna essä har varit att problematisera diskussionen kring sambandet hälsa och miljö mot bakgrunden av ett systemiskt perspektiv . Jag har lagt tyngd-punkten på ojämlikhet som en sjukdomsframkallande stressor och hur vår sociala position påverkar hälsa och livslängd . Av utrymmesskäl blir min framställning be-gränsad och exempelvis inte berört förebyggande hälsovård . För att läsaren skall få någonting till livs när det gäller detta område tar jag tillfället i akt att visa på förtjäns-terna med ett systemiskt tänkande inom medicin och epidemiologi .

Om hälsovård förbättras i ett utvecklingsland genom vaccination och sanitära anläggningar kommer mortalitet och morbiditet att omedelbart minska . Som en följd av detta kommer befolkningsmängden troligen att öka dramatiskt, vilket i sin tur leder till matbrist, arbetslöshet, miljöförstöring och politisk oro . Endast en kom-bination av hälsovårdsprogram med utbildnings- och ekonomiska reformer kan motverka de oönskade bieffekterna av en snabb förbättring av allmänhälsan . Psyko-log Andreas Falk (personlig kommunikation) har gjort mig uppmärksam på att väst-världen (av en händelse) löst problemet med folkökning genom trygga pensionssys-tem (fram till åtminstone för 20 år sedan), som gör individen mindre beroende av att ha många barn, eventuellt understött av en generell effekt av låg barnadödlighet . Enligt Falk vore det värt mödan att i detalj studera vad som hänt i sambandet folk-ökning - trygghet - reformpolitik - barnadödlighet (utan inbördes ordning) och hur man kan bruka denna kunskap för att nå en systemisk lösning på problemet . Man kan aldrig göra endast en sak . Skälet till detta är att människor agerar i och på något system, naturligt, socialt eller en mix av båda . Genom att förändra någon av dess komponenter så påverkar man många andra komponenter ofta på ett oför-utsägbart sätt . Det är visserligen sant att vilken del som helst i en bil kan repareras eller ersättas oberoende av resten, men inte när den är i rörelse . På samma sätt kan anatomen skära i någon del av liket utan att störa resten, men kirurgen kan bara reparera en del av den levande kroppen såvida han immobiliserar den och stöttar de andra delarna som påverkas av operationen . Men samhället kan inte sättas ur funk-tion . Det måste repareras när det är igång . Analogier med bilar och lik är till föga hjälp för experter på sociala frågor .

Referenser

Bartley, M . & Plewis, I . (1997) Does health-selective mobility account for socioeco-nomic differences in health? Evidence from England and Wales, 1971 to 1991 .

Jour-nal of Health and Social Behaviour 38:376-86 .

Blanc, D, Harding, S . & Rosato, M . (1999) Does social mobility affect the size of the socioeconomic mortality differential? Journal of the Royal Statistical Society, Series A

Statistics in Society 162:59-70 .

Bunge, M . (2009) Political Philosophy New Brunswick (U .S .A .) and London (U .K .) . Bunge, M . (2013) Medical Philosophy. Conceptual Issues in Medicine London: World Scientific .

Dickerson, S, Gruenewald, T & Kemeny, M (2004) When the social self is threate-ned: Shame, physiology and health Journal of personality 72(5):1191-1216 .

Eriksen, H & Ursin, H (2013) Kognitiv stressteori I: B . Arnetz & R . Ekman (utg)

Falk, A (2017) Personlig kommunikation .

Kemeny, M (2009) Psychobiological responses to social threat: Evolution of a psy-chological model in psychoneuroimmunology Brain, Behavior and Immunity 23:1-9 . Klinenberg, E (2002 [2015]) Heat Wave. A Social Autopsy of Disaster in Chicago Chicago: University of Chicago Press .

Marmot, M (2004) Statussyndromet Stockholm: Natur & Kultur . Marmot, M (2015) The Health Gap London: Bloomsbury .

Marmot, M, Allen J . Bell, R . Blumer, E . & Goldblatt, P (2012) WHO European re-view of social determinants of health and health divide The Lancet 380:1011- 29 . Merton, R (1968) Social Theory and Social Structure New York: Free Press .

Rablen, M & Oswald, A (2008) Mortality and immortality . The Nobel Prize as an experiment into the effect of status upon longevity Journal of Health Economic 20(6): 1462-71 .

Redelmeir, D & Singh, S (2001) Survival in Academy-Award winning actors and actresses Annals of International Medicine 134(10): 955-62 .

Sen A (1992) Inequality Reexamined Cambridge, MA . Therborn, G (2013) Ojämlikhet Dödar Lund: Arkiv Förlag .

Therborn, G (2017) Dynamics of inequality New Left Review 1103:82 . Wilkison, R & Pickett, K (2009) Jämlikhetsanden Stockholm: Karneval förlag . Williams, D & Collins, C (1995) Socioeconomic and racial differences in health: Pat-terns and explanations . Ann. Rev. Sociol. 21: 349-86 .

Windahl, G (2012) Systemtanken inom den vetenskapliga psykologin Acta Academine

Hälsa och miljö ur ett