I och med antagandet av Framtidens Hälso-och sjukvården har Region Stock-holm sedan 10-talet byggt sitt sjukvårdsystem genom att särskilja den öppna specialiserade vården, som sker utan inläggning över natten från den slutna specialiserade vården som sker i sjukhusen, under en eller flera dagar. Detta har lett till flertalet vårdval, där sorterade och osorterade specialiteter har bru-tits ut ur sjukhuset, för att i stället utföras av privata vårdföretag enligt LOV eller LOU-standarder. De många olika vårdvalen har lett till kritik från professionen om avsaknaden av utbildningsplatser, uppsplittrad forskning och en sjukvård som präglas av många olika vårdgivare utan något helhetsansvar. Sverigede-mokraterna vill se en fortsatt vård som utförs av såväl offentliga som privata aktörer, men med en reglering och tydliggörande av vårdgivarnas uppdrag och ansvar.
Vår modell utvecklar det befintliga forskningsnavet akademiska specialist-centra (ASC), till ett forsknings- och utbildningsnav för samtliga öppna vård-valsspecialiteter. ASC-enheterna, ska finnas inom respektive medicinsk disci-plin och agera som en central uppfångande tratt vid remissflöden av patienter från primärvården. Genom att remissgranska och skicka vidare patienter i be-hov av specialistvård antingen till vårdval, eller till sjukhuset.
ASC ska därmed utgöra samlingspunkten genom att vara motpart till vårdvalens aktörer, eller sjukhuset i det fall öppenvården utförs. Således säkerställs en tyd-ligare och kontrollerade vårdkedja där patienter ”flyter igenom” och fördelas av ASC- vilket hindrar osäkerhet och diagnosglidning mellan de olika vårdaktö-rerna inom vårdvalen. I korthet tar ASC, tillsammans med husläkarmottagning-ens fasta vårdkontakt ett helhetsgrepp om patienthusläkarmottagning-ens öppna specialistvård, samt vid behov samverka med sjukhusets slutenvård. Därutöver ska särskilt fo-kus riktas mot arbetet med patientflöden i forsknings- och utbildningssyfte för framtidens sjukvårdspersonal. Där ASC delar ansvaret med hälso-och sjuk-vårdsförvaltningen som kvalitetsgranskare och utvärderare av vårdinsatserna och därtill ges verktyget för uppföljning och ifrågasättande av insatser utförda av såväl vårdval som inom sjukhusvården.
ASC:s plats i vårdnätverket:
Samverkar med primvård/fast vårdkontakt inom primärvårdsnätverket samt sjukhusbunden slutenvård
Finns representerad inom samtliga öppna specialiteter
Kontrollerar patientflöden genom remissgranskning och remisstyrning
Arbetar som motpart till öppna vårdvalsmottagningar samt sjukhus-bunden öppenvård genom delegerad kvalitetsuppföljning.
Arbetar egenhändigt med särskilda patientflöden efter behov i utbild-nings och forskutbild-ningssyfte, samt samverkar med vårdval och sjukhus-vård.
Synen på vårdval
I grunden ser vi positivt på att sjukvårdsutbudet består av såväl privata som of-fentliga aktörer inom öppenvård (primärvård) som specialiserad öppenvård (specialistvård). Däremot delar vi inte den blågröna regionledningens ensidiga övertro på marknadskrafterna och de privata aktörernas obegränsade etable-ring, eftersom denna leder till uppsplittrad vård med många spridda privata vårdgivare utan ett helhetsansvar för patientens tillfrisknande. Dagens nästin-till obegränsade vårdmöjligheter i form av 39 vårdval i olika storlekar med olika specialiteter riskerar att skapa ett sjukvårdsystem där den multisjuka patien-ten med komplex eller oklar sjukdomsbild bollas runt mellan privata vårdgivare
Däremot ser vi inte heller att avskaffandet av vårdval skulle lösa på sjukvårdens problem, i stället skulle en återgång till det planekonomiska tänkandet som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna föreslår, innebära ett förbud mot pri-vata vårdaktörer. Genom att avskaffa vårdval, alltså privat drivna sjukvården kommer vårdgivares företag att stängas ner, deras anställda sjukvårdpersonal kommer sannolikt lämna det kliniska arbetet medan andra väljer att flytta från Region Stockholm och söka arbete på annan ort. Mellanvägen är i stället vård-val, men med tydlig koppling till offentliga koordinerande enheter. Därför före-slår vi en förstärkt roll för ASC-enheterna, där privata vårdutförare agerar som underleverantörer.
Specialistvården ska samlas runt patienten
I Region Stockholm finns i dag en uppsjö av privata vårdaktörer, i varierande storlek och med varierande kompetens, kapacitet och lokalförutsättningar för att erbjuda öppen specialistvård. Det är positivt med en mångfald av aktörer, stora som små som kan utmana gamla normer och arbetssätt. Det för att hitta nya lösningar som ökar nöjdheten och förbättrar hälsan för patienten. Däremot måste patienten känna att vårdgivarna samlas kring patienten. Det vill säga att de privata specialistvårdgivarna bör knytas ihop med ASC-enheterna som age-rar som central nod och som säkerställer samverkan och uppföljning för pati-enten där vårdbehovet föreligger. Om en vårdgivare inte kan utföra ett särskilt avancerat ingrepp ska ASC-koordinera och samverka med andra vårdenheter.
Genom att centralisera den öppna specialistvården till ASC så stärks vårdgivar-nas roll och ansvar i kedjan som tydliga underleverantörer av särskilda vårdin-satser, detta för att undvika dagens situation där patienter bollas runt mellan vårdgivare och specialister – i brist på helhetsansvar.
Vårdval – efter personalföreningarna, patientföreningarna och sjukhusens be-hov
Under budget 2019-perioden beslutade den blågröna majoriteten att införa vårdval reumatologi. Detta trots att såväl en av de största patientföreningarna, reumatikerförbundet som läkarföreningarna för reumatologer, varnade för konsekvenserna. Vi ser i grunden positivt på möjligheten till att släppa in fler privata aktörer men varnar samtidigt för att gå emot patienters och profession-ens vilja. Inom de specialiteter som fungerar väl, med korta väntetider och hög nöjdhet bör politiken vara försiktig med att riva upp gamla system. För att ut-värdera de befintliga vårdvalen, men även de nya vill vi genomföra en större di-alog mellan patientaktörer, läkarföreningar och sjukhus inom de olika öppna specialiteterna. Detta i syfte att uppnå en bättre förståelse där vårdvalen och de privata aktörerna effektivt kan samverka med och komplettera de områden där behov av alternativt arbetssätt, mångfald och nytänkande finns.
Branschråd för respektive vårdvalsområde
Region Stockholm har närmare 39 olika vårdval inom en drös olika specialist-områden och behandlingsspecialist-områden, i såväl öppen som specialiserad vård. Sett ur ett Sverigeperspektiv är Stockholm närmast unika med sin höga andel ex-terna utförare inom tidigare oprövade vårdvalsområden. Det kan vara positivt att vara pionjär genom att utveckla nya vårdlösningar där även privata företag kan komplettera det offentliga genom att öka kvaliteten och tillgängligheten.
Däremot kvarstår svårigheten att utforma korrekta och optimala avtals/för-frågningsunderlag, inte minst i ljust av den kontinuerligt utvecklade medicin-tekniken, behandlingsutvecklingen och läkemedelsframtagningen. För att und-vika uråldriga och dåligt uppdaterade avtal som inte ersätter vårdgivare för nya metoder, vill vi att ett branschråd sammansatt av privata aktörer, tjänstemän inom Region Stockholm samt därtill offentliga aktörer – för respektive vårdvals-område. Rådet ska årligen föreslå uppdateringar och utvärderingar utav avta-len/förfrågningsunderlagen för att säkerställa att Region Stockholms patienter ges rätten att ta del av de nyaste och mest effektiva behandlingarna och läke-medelsterapierna.
Stärkt utbildningsuppdrag för vårdvalsaktörer
De privata aktörerna inom Region Stockholms olika vårdval har i dag ett vagt avtalskrav att delta i utbildningen av nya ST-läkare och inom ramen för VIL och VFU. Trots avtalsmässiga krav så inverkar vårdgivarnas storlek, sett till lokaler, utrustning och handledarförutsättningar på deras möjlighet att delta i utbild-ningsuppdraget. För oss är det av yttersta vikt att en övergång av sjukhusavdel-ningar till öppna specialiserade vårdval inte får inverka negativt på utbildningen av framtida vårdpersonal. Vi förespråkar därför ett tydligare utbildningsupp-drag för privata vårdgivare för att avlasta offentliga sjukhus, där vårdvalet ska innebär att varje vårdgivare åläggs med krav om att ta emot ett visst antal me-dicinstudenter efter storlek och omsättning. Om en vårdgivare på grund av dess storlek eller lokalbegränsningar inte förmår att uppfylla sin kvot bör det åligga vårdgivaren att samverka inom ett nätverk med andra vårdgivare för att tillmans uppfylla sitt utbildningsuppdrag av ST, AT och VIL. Genom krav på sam-verkan mellan privata vårdgivare in vårdnätverk mellan verksamheter ges vård-valens aktörer möjligheten att tillsammans efter förmåga och kapacitet arbeta för att tillgodose utbildningsbehovet av ny sjukvårdspersonal.
Fördjupade kompetensförsörjningsanalyser
Grunden i en framtida hälso-och sjukvården är tillgången specialistläkare och specialist-/legitimerade sjuksköterskor samt undersköterskor och annan vård-personal. Inom sjukvårdsystemet har Region Stockholm ansvaret för att säker-ställa kompetensförsörjningen genom att komplettera de medicinska universi-tet KI, med utbildningsplatser inom de olika sjukvårdsverksamheterna. Däre-mot saknas en årlig genomgående helhetsanalys och kartläggning över de olika specialiteterna, med pensionsavgångar, avhopp från utbildningen och påbör-jade ST-examinationer. För att bättre möta framtidens vårdbehov och anpassa specialistutbildningarna därefter bör Region Stockholm ta fram fördjupade kompetensförsörjningsanalyser. Därutöver ser vi behovet av att kravsätta pri-vata vårdaktörer att inrapportera data avseende anställda, deras medicinska specialitet och ålder, för att möjliggöra för helhetstänkande regionala kompe-tensanalyser.
Utvecklad kostnadskontroll inom de specialiserade vårdvalen
Inom de öppna specialiserade vårdvalen finns alltid en risk för höga kostnads-ökningar som beror på ökade besök och behandlingar av befintliga eller nya pa-tienter vilket i sin tur ger ökade rörliga inbetalningar från Region Stockholm till vårdgivaren. Flera vårdval av osorterad karaktär, det vill säga med hela speci-alistområden, saknar i dag remisskrav från primärvården. Detta kan resultera i att patienter som skulle kunna behandlats helt eller delvis på en mindre kost-sam nivå (vårdcentralen) i stället väljer att uppsöka specialist, vilket genererar högre kostnader för skattebetalarna och Region Stockholm. Den först åtgärden för en god kostnadskontroll bör därför vara remisskrav som standard vid breda osorterade vårdval.
Den andra åtgärden är att avgränsa de breda vårdvalen tydligare mot den, där enklare ingrepp kan genomföras i samverkan med och av primärvår-dens aktörer. Detta för att säkerställa att de medicinska konsultationerna och ingreppen alltid sker på lägsta effektiva omhändertagande nivå (LEON-princi-pen).
Den tredje åtgärden utgår från utökade revisioner kring verksamheternas upp-fyllnad av krav, resultat och kvalitet. Genom de fyra åtgärderna, remisskrav, av-gränsa ansvar gentemot primärvården, delat kostnadsansvar och hårdare upp-följning så finns goda förutsättningar för en tydlig och ändamålsenlig kostnads-utveckling.
Vårdgarantikansli
Inom Region Stockholm finns ett vårdgarantikansli som ansvarar för att koordi-nera patientens specialistvård för att på så sätt uppnå den nationella vårdga-rantins tidsramar om primärvårdsbesök inom 3 dagar, besök hos specialist inom ytterligare 90 dagar samt därefter operation/behandling inom ytterligare 90 dagar. När en patient inte förväntas få vård inom vårdgarantin tidsramar kopplas kansliet in och söker efter möjliga vårdgivare bland Region Stockholms vårdgivare, därefter bland vårdgivare nationellt. Däremot görs inga försök att koordinera utomlandsvård när vårdgivare inom Sverige har långa väntetider. Vi vill därför utreda möjligheten till att etablera närmare samarbeten med de nor-diska grannländerna (Finland, Norge, Danmark), dit patienter kan slussas som inte erbjuds vård inom vårdgarantins ramar. Genom att erbjuda sjukvård utom-lands säkerställs att särskilt utsatta grupper med cancer, hudsjukdomar och al-lergi ges ett snabbare omhändertagande som ökar livskvaliteten.