En omfattande andel av vårdinsatserna och därmed sjukdomsproblematiken för multisjuka äldre härstammar från ett otillräckligt omhändertagande inom äldreomsorgen. Eftersom huvudmannaskapet inom äldreomsorgen genom hemtjänst, korttidsboende och äldreboende utgörs av respektive kommun ten-derar Region Stockholm att enbart fokusera på sjukvården. Medan det är kvali-teten, tillgängligheten och den förebyggande vården och omsorgen som avgör hur många gånger och när äldre multisjuk patient tvingas uppsöka sjukvård på akutmottagningen och den specialiserade vården. En god sjukvård, förebygger
För att förbättra vårdkedjan av äldre vill vi införa ett särskilt samverkansråd mellan sjukhusets akutmottagning, områdets geriatriska mottagning vårdcen-traler och kommunrepresentanter från äldreomsorgsverksamheterna. Detta syftar till att kartlägga förebyggande insatser inom kommunal omsorgsregi, så som utvecklandet av socialpsykiatriskt team och andra projekt för att tidigt fånga upp patienter och undvika sjukvårdsinsatser. Men även omsorgsfrågor som äldres matlust, fallolyckor och samverkan i gränssnittet mellan hemtjänst och hemsjukvård.
Trygg utskrivning från slutenvården i samarbete med kommunal äldreomsorg Inom flertalet kommuner har modellen Trygg mottagning pilottestats. Trygg mottagningen syftar till att utgöra en bättre länk och samverkan för äldre som har vårdats inom sjukhusens slutenvård, som vid utskrivning ska återgå till sitt eget hem eller ett tillfälligt korttidsboende. Trygga mottagningsteamet består av undersköterskor som utför ett proaktivt arbetssätt för att redan på sjukhu-set etablera en personlig kontakt med den äldre. För att därefter under de åtta första dagarna utföra hemtjänsten genom omsorg och service – samt koordi-nera kontakten med hemsjukvården, primärvårdsrehabiliteringen samt eventu-ell bostadsanpassning. Efter 5-10 dagar sker en gradvis överlämning till den or-dinarie hemtjänsten som övertar ansvaret. Projektet har tidigare testats i Stockholm stad med en övervägande del positiva svar från såväl äldre som per-sonalen. Vi ser positivt på projektet och önskar utreda möjligheten att etablera modellen trygg hemgång, eller liknande pilotstudier inom samtliga av Region Stockholms kommuner. Företrädesvis kan avtalet ske genom förbundet Stor-Stockholm och Region Stor-Stockholm.
Stöd till anhörigvårdare av kommun och hemsjukvård
I Region Stockholm 26 kommuner skiljer sig de sociala insatserna och inform-ationen till anhörigvårdare. Anhörigvårdare är en omfattande målgrupp som nästintill består av var tredje person, som i någon kapacitet vårdar om en anhö-rig med sjukdom. Anhöanhö-rigvårdarna är en stor tillgång för svensk sjukvård däre-mot saknas ofta tillräcklig hjälp från det offentliga för dessa vårdare. Jämfört med våra skandinaviska och europeiska grannländer uppfattas den offentliga sektorns hjälp till anhörigvårdare vara högst bristfällig, där var tionde saknar stöd av kommunen i rollen som anhörigvårdare. För ett effektivt sjuksystem krävs goda förebyggande insatser på lägsta nivå där en anhörigvårdare i många fall varken tar ut ekonomisk ersättning och avlastar det tungt belastade sjuk-husbundna vårdplatserna och socialtjänsten. Vi ser därför vikten av att säker-ställa att samtliga kommuner, i samverkan med hemsjukvården erbjuder bättre stöd till anhörigvårdare genom kontakt och information.
Utvecklad egenvård för patienter innan och efter utskrivning
En avgörande avlastning för svensk sjukvård är patienters möjlighet till egen-vård, alltså vård som kan utföras av individen själv eller av individens närmaste.
Trots en återkommande vikt av egenvård i den politiska strategin så består det regionala hälso-och sjukvårdsystemet av flera brister som hindrar egenvården.
I Vårdanalys, patienternas väg i vården, tydliggörs att sjukvården är sämre på att ge information som gör det möjligt för patienten att ta välgrundade beslut om sin vård och hälsa och därtill inte lyckas skapa förutsättningar för patienten att ta en mer aktiv roll. Slutligen brister sjukvården även när det gäller att invol-vera patienterna genom att uppmuntra dem att ställa frågor. Vid många lättare åkommor men även vid förebyggande och preventivt hälsoarbete behöver in-formationsflödet mellan läkare och patient samt patientensanhöriga förbätt-ras. Detta avser såväl vilka symptom och egenvårdskurer som kan företas men även alternativa behandlingar. Vi vill därför se en utvärdering av egenvården och möjligheten till denna i Region Stockholm för att främja möjligheten att ta en mer aktiv roll för de som kan och vill.
Hemrehabilitering bör ingå i hemtjänstens uppdrag
Hemtjänstverksamheten agerar i dag under den kommunala huvudmannen och utgår från personlig omvårdnad och service i hemmet, där majoriteten av äldre har ett behov av ett par timmars hemtjänst i veckan. Hemtjänstens funktion som hjälp i den äldres vardag är därmed kritisk för en god livskvalité och ett gott hälsotillstånd. Vid utskrivning från slutenvården finns ofta stora rehabilite-ringsbehov för att återfå koordination och muskelstyrkan. Medan primärvårds-rehabiliteringen ligger under Region Stockholm så ligger den kommunala hem-tjänsten under respektive kommun. Detta skapar en barriär som leder till att hemtjänsten inte ges förutsättningar att samverka med fysio-och arbetstera-peut för att hjälpa den äldre till enklare hemträning, eller följa upp och hjälpa den äldre med sitt träningsprogram som den regionbaserade rehabiliterings-enheten har rekommenderat. Vi vill utveckla hemtjänstpersonalens uppdrag till att även kunna instruera och bistå brukarna med enklare hemrehabilitering, i samverkan med fysioterapeuten och rehabiliteringsenheten. Exempelvis kan hemtjänstpersonal instruera brukarna hur de bäst gör förflyttningar med mer.
En utredning bör komma tillstånd för att utvärdera hur samverkan mellan re-habteamet och hemtjänsten ska se ut samt vilka samverkansavtal som Region Stockholm bör sluta med kommunerna för att för hemtjänstpersonal att delta i hemrehab. Genom hemrehab ges de äldre ytterligare hjälp att kontinuerligt följa upp och utveckla sin träning och därmed muskelstyrka, vilket på sikt leder till ett förbättrat hälsotillstånd, färre fallolyckor och minskade onödiga besök på akuten och inom vården.
Eftersträva fast kontaktperson inom hemtjänsten
Det råder i dag en bred samsyn kring vikten av kontinuitet genom personliga relationer och personkännedom mellan patient och hälso-och sjukvårdsperso-nalen, vilket även bör eftersträvas inom den kommunala vård- och äldreomsor-gen. Vi ser därför positivt på att aktivt verka gentemot kommuner och stads-delsnämnder för att öka möjligheterna för de sjukaste äldre att erhålla en fast kontakt med samma biståndshandläggare eller omsorgspersonal inom hem-tjänsten om brukaren själv önskar det. Genom att sträva mot en personlig kon-tinuitet och relationer mellan hemtjänsten och handläggaren så tillförsäkras en bättre förståelse för den äldres personliga situation och hälsoutveckling. Det i sin tur kan leda till ett tydligare samarbete med primärvårdens fasta husläkare och hemsjukvårdens personal.
Utveckla korttidsboenden med rehabiliteringsinsatser
Korttidsvården består i dag av kommunala och privata korttidsboenden, som likt särskilda äldreboenden bemannas av vårdpersonal i form av undersköters-kor och vårdbiträden samt sjukvårdspersonal i form av sjukskötersundersköters-kor. Årligen skrivs närmare 12 000 personer i Region Stockholm in i korttidsboenden där hälften utgörs av intag från hemmet och hälften genom intag från slutenvården – ofta geriatriken. Korttidsboenden är därmed en viktig omsorgsform på kom-munalnivå för de patienterna som inte klarar sig hemma med hemtjänst, men som inte heller är så pass dåliga att en plats på ett äldreboende är nödvändigt. I stället kan ett par veckors vistelse på ett korttidsboende ge den äldre möjlig-heten att återfå muskelstyrkan och bli bättre innan hemgång.
Vi ser en stor potential i att bättre samordna och utveckla de olika korttidsbo-endena som i dag drivs av 26 kommunala huvudmän för att avlasta de geria-triska slutenvårdsmottagningarna. Vi vill därför att Region Stockholm verkar för tydliga krav på tillräcklig medicinsk utrusning och tester. Vilket kan möjliggöra fler anamneser (bedömningar) på korttidsboenden, utan behovet att genomföra onödiga besök till akutmottagningen för patienter med ett subakuta hälsotill-stånd. Därtill behöver korttidsvården kompletteras med ett tydligt rehabilite-ringsuppdrag som tillser att de äldre inte enbart erhåller omsorg men även re-habilitering för att stärka muskelstyrkan och blir fysiskt förberedda inför sin ut-skrivning till hemmet. Genom förebyggande rehabilitering för de äldre som inte klarar sig utan hemtjänst, men inte är tillräckligt dåliga för ett äldreboende så kan fallolyckor i hemmet förebyggas och därmed undvika onödiga besök inom akutsjukvården.
Lättgeriatrik för äldre med akut vård-/omsorgsbehov – en kombination av korttidsvård och akutvård
Inom Region Stockholms olika kommuner finns ett hundratal olika äldre- och demensboenden och därtill korttidsboenden. Samtidigt innebär den rådande bristen på äldreboendeplatser och den demografiska förändringen att andelen äldre med hemsjukvård och hemtjänst ökar kraftigt. Individer med vård och om-sorg i hemmet är en utsatt grupp som vid skador, fallolyckor och andra sjuk-domsutbrott – riskerar att få besöka närakut eller akutmottagning. Äldre med hemsjukvård och omsorg med subakuta sjukdomsfall och skador riskerar i sin tur att få vänta i tiotal timmar på akutsjukhusen där de får såväl liggsår som andra sjukhusrelaterade infektioner. Vi vill därför utreda en alternativ modell där den fasta läkarkontakten, i samråd med slutenvården inom geriatrik dirige-rar den äldre till en lätt-geriatrik som är ett mer avancerat korttidsboende med uppdrag för vård och omsorgsinsatser upp till läkarnivå. Lätt-geriatriken är i praktiken ett mer avancerat korttidsboende som drivs i regional regi, och sam-finansieras med kommunerna i syfte att avlasta akutmottagningen samt geria-triken i de fall patienter har ett vård-och omsorgsbehov som är tillfälligt.
Ge SÄBO-läkaren ansvaret för samtliga äldre inom korttidsvården
Avtalsreformen under 2017 för läkare i särskilda boenden, vilken inkluderar korttidsboenden, medförde att patienter med intag från sjukhusvården erhöll den vanliga SÄBO-läkaren. SÄBO-läkaren besökte patienternas boende på veckobasis för samtal och uppföljning av patienternas hälsa. Däremot skulle patienter som kom in på korttidsboendet genom ett direktintag från hemmet behålla sin tidigare husläkare. Den bakomliggande tanken var att ett bibehål-lande av samma vårdcentral skulle leda till kontinuitet. Dock har undersök-ningar genomförda av Äldrecentrum i rapport, korttidsvården i Stockholms län 2018, visat på omfattande problematik. Vårdpersonalen vittnar om svårigheten att komma i kontakt med patienters husläkare och tidsbrist att utföra hembe-sök hos vårdcentralerna. I stället har SÄBO-läkaren i vissa fall fått gå in för att täcka upp uppdraget oavlönat. Vi vill därför återgå till den tidigare modellen där samtliga patienter inlagda på korttidsboende erhåller den avropade SÄBO-lä-karen. Detta syftar till att förenkla administrationen för personalen samt tydlig-göra läkarens uppdragsområde.
Fast namngiven läkare inom vårdval sjukvård på särskilt boende (SÄBO) I slutet av livet hamnar de sjukaste äldre på ett äldreboende, som antingen kan vara utformat med en geriatrisk inriktning eller demensvård. De hundratal äldreboenden som finns i de 26 olika kommunerna i Region Stockholm lyder un-der olika kommunala huvudmän. Inom äldreboendeformen erbjuds omsorg men även vård av kommunala sjuksköterskor. Region Stockholm samverkar med äldreboendena genom vårdvalet sjukvård i särskilt boende som utgår från en läkarkontakt som besöker äldreboendets brukare. Läkarkontakten som utgörs av en specialist i geriatrik eller allmänmedicin och är ofta kopplad till en vård-central – till vilka brukarna på äldreboende väljer att lista sig på. I dag råder olika förhållanden inom SÄBO där vissa äldreboenden har en god personalkontinuitet medan andra erhåller nya läkare vid nya besök. Vi vill därför utveckla SÄBO for-men för att följa upp jouransvaret och jourstödet samt säkerställa en fast vård-kontakt på namngiven läkare för individerna boende på äldreboende.