Vårdcentralernas ska delta vid vårdplaneringsmöten efter utskrivning
Vid utskrivning från slutenvården, ofta den geriatriska vården, ska husläkar-mottagningens distriktsköterska och den kommunala biståndshandläggaren samt eventuell hemtjänst eller SÄBO delta i ett vårdplaneringsmöte där vården och omsorgen av den äldre koordineras och planeras. Trots vetskapen att en god utskrivning från sluten sjukhusvård till hemmet ofta kan innebära en stor påfrestning för den äldre, vilken i värsta fall leda till nya besök på akuten eller återinläggning på vårdavdelningen så brister i dag samordningen. Ofta väljer vårdcentralerna att inte delta under vårdplaneringen på grund av tidsbrist eller för kort kallelsetid. Vi vill därför genomföra en genomsyn av dagens system för att säkerställa att samtliga vårdgivare deltar och att möjligheterna finns att delta såväl genom digitala medel som fysiska medel – beroende på patientens behov. Därtill vill vi genom granskning och stickprovskontroller säkerställa att samtliga vårdcentraler uppfyller sin skyldighet gentemot sina listade.
Inkludera hemtjänsten och primärvårdsrehab vid utskrivningsplanerna
Ett gott omhändertagande vid utskrivning från sjukhusets slutenvård utgår från en bra samverkan mellan de vårdaktörer som kommer säkerställa den äldres vård- och omsorg. Dessa utgörs i dag av den kommunala biståndshandlägga-ren, representanter från vårdcentralen samt den ansvariga slutenvården. Där-emot saknas hemtjänstpersonal och rehabiliteringsvårdgivaren. För att främja en bättre och närmare teamsamverkan mellan aktörerna fysiskt men även i di-gitalt i koordinationssystemet vill vi säkerställa att hemtjänsten och rehabilite-ringen deltar i utskrivningsplanerna. Genom att inkludera en bred grupp av ak-törer kan samarbetsteam skapas runtomkring den äldre med tydliga kontakt-personer och en klar ansvarsfördelning.
En samlad geriatrisk vård
Den geriatriska vården i Region Stockholm är en komplex vårdform dels bero-ende av målgruppen multisjuka äldre. Men också för att den involverar ett stort antal olika vårdgivare inom såväl LOU, LOV, vårdval seniorvård samt offentliga sjukhusavdelningar. I Stockholmsregionen bedrivs geriatriska specialistvården inom tolv geriatriska kliniker. Sju upphandlade enligt LOU, upphandling och fem drivs i egen regi, varav tre av Stockholms läns sjukvårdsområde och två av akut-sjukhus. På grund av vårdplatsbristen så vårdas många patienter även på klini-ker för internmedicin och ortopedi på akutsjukhusen medan vissa tas omhand utav närakuter, primärvårdsrehab och ASiH. Inom den geriatriska slutenvården behöver Region Stockholm verka för att öka vårdplatserna för att möta upp framtida behov genom minskade överbeläggningar och utlokaliseringar. Därtill bör geriatriken föra en nära samverkan med det ovan föreslagna lätt-geriatri-ken för att främja direktinskrivningar och bli avlastad med enklare geriatriska patienter.
Utveckla den avancerad sjukvård i hemmet
Avancerad sjukvård i hemment (ASIH) är en slutenvårdform i hemmet för post-operativ vård eller vid tillfällig försämring av kronisk sjukdom,som inte behöver kontinuerlig övervakning dygnet runt. Vårdformen sker genom hemplacerad medicinteknik såsom dropp, syrgas, intravenös antibiotika och blodtransfus-ioner, samt hembesök av läkare och sjuksköterska. Inom ASiH samarbetar per-sonalteam, som leds av en läkare med syfte att samordna patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, samt strävar efter att samarbeta med kommunal äldreomsorg och hemtjänst.
Inom ASiH finns stora förbättringsbehov för att främja samarbete med sluten-vårdsavdelningen på sjukhus, för att stärka vårdkedjan och även åta sig mer komplexa patienter med exempelvis andnöd, blodtransfusioner, avancerad smärtlindring. Vi vill därför få till stånd en utredning kring ASiHs samverkan med sjukhusen samt en översyn av ersättningsystemet i syfte att styra mot en list-ningsbaserad ersättning per inskriven patient, som kombineras med vård-tyngdsindex för att premier de vårdenheter som tar emot mer komplexa och svårare sjuka patienter. Särskilt fokus bör ligga på att genomför en samlad ut-redning av vårdformer för hemsjukvård (basal hemsjukvård, ASiH, öppenvårds-geriatrik), särskilt för de mindre patientgrupperna inom ASiH, det vill säga icke palliativa patienter, till exempel kroniskt sjuka patienter.
Stärkt palliativ vård
Den palliativa specialiserade vården ges i livets slutskede när kroppen inte svara på läkemedelsbehandling. Behandlingen åsyftar till att minska smärtan och ökat välmående under individens sista tid i livet. Sjukvårdsinsatsen sker inom vårdvalsformatet av ett tiotal privata och offentliga aktörer. Dessa sam-verkar nära med ASIH, öppenvården och sjukhusens specialister för att överta de sjukaste patienterna till den slutna palliativa vården. Där patientgrupper med KOL, cancer och hjärtsvikt vanligast förekommer. Inom Region Stockholms verksamheter finns goda förutsättningar för en palliativ vård med det social, existentiella och medicinska perspektivet och ett fullgott omhändertagande av patienten. Region Stockholm vårdgivare vittnar i dag om att samverkan mellan primärvården och den palliativa vården brister. Socialstyrelsens undersökning – palliativ vård i livets slutskede – visar på att enbart varannan primärvårdsmot-tagning har etablerade rutiner med hemsjukvården och den kommunala omsor-gen för patienter vid behov av vård i livets slutskede. Krav bör främst åläggas primärvårdsaktörerna för en tydlig samverkan mellan kommuners vård-och omsorgsboenden, primärvården och den slutna palliativa vården.
Förbättrad vårdplanering med krav på deltagande för samtliga vård-och om-sorgsaktörer
När en patient inom palliativ vård ska överföras till en annan vårdform, eller an-nan enhet är det mycket viktigt att information om tidigare och aktuell sjuk-historia, läkemedelsordinationer samt framtida planering förmedlas och plan-eras tillsammans med de aktörer som ska finnas med i den fortsatta vården av patienten. I många fall kan enskilda aktörer som sjukhuset, primärvårdsen-heten som utför sjukvård eller ASIH vårdgivaren utebli vid planering av insatser efter inskrivning till den specialiserade palliativa sjukvården. Det bör därför sär-skilt utkrävas av samtliga att delta under vårdplaneringen, där frånvaro bör leda till ekonomiska konsekvenser och på sikt grövre sanktioner.
Utveckla Palliativt kunskapscentra som nav för den palliativa sjukvården Palliativt kunskapscentrum (PKC) startades 2015 i syfte att öka kunskapen om palliativ vård inom Stockholms läns landsting och länets samtliga kommuner.
PKCs huvuduppgifter utgår från att sammanställa aktuell kunskap- och utveckl-ingsarbetet så att forskning omsätts till praktik på arbetsplatsen, samt utbilda och ge stöd/råd inom palliativa frågor till personalgrupper som vårdar patien-ter. Fram till 2020 har verksamheten varit lyckad med webbutbildningar, utbil-dade ombud och nyhetsbrev. Vi ser en stor potential i att få fler kommuner att delta inom PKC, för en bättre och evidensdriven palliativ vård. För att utveckla PKC till ett kompetensnav inom Region Stockholm och för dess 26 kommuner bör samtliga kommuner bli medlemmar av PKC och lokalt delta inom utbild-ningsarbetet. I dag är enbart sju kommuner medlemmar, där de resterande 17 har anfört ekonomiska orsaker, behovet av att ha ett nationellt kompetenscent-rum och avsaknaden av behovet kring ytterligare palliativ utbildning. Sverige-demokraterna tror på vikten av en stark regional aktör för att sprida forskning och utveckling inom palliativ vård, men även för att agera samordnare mellan forskare och kliniska verksamheterna. Vi vill därför inleda särskilda samtal med kommunerna i syfte att etablera en ny utformning av PKC för gemensamma reg-ionala riktlinjer och kompetens inom palliativ vård.
Psykiatrisk vård - med fokus på förebyggande hälsa
Den psykiatriska vården har sedan decennier varit förknippad med problem, vad avser tillgänglighet och vårdkvalitet. Ett bristande fokus på förebyggande åt-gärder i kombination med långa väntetider till barn-och ungdomspsykiatrin har skapat en situation där personer med psykisk ohälsa får vård först efter att ohälsan har brutit ut och i värsta fall när de väl har blivit inskrivna i den specia-liserade psykiatrin.
Enligt Folkhälsomyndigheten uppger över var fjärde person– hela 27 procent - att man lever med ett dåligt eller mycket dåligt psykiskt välbefinnande. Det motsvarar närmare 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder - mellan 20 och 65 år.
Därtill har den nationella samordnaren inom området psykisk hälsa påpekat att varannan svensk någon gång i livet kommer att drabbas av psykisk ohälsa, vilket gör åkomman till en av samhällets största folkhälsoutmaningar.
Sverigedemokraterna i Region Stockholm verkar för en trygg och effektiv barn- och ungdomspsykiatri med god tillgänglighet, utan långa väntetider och fram-förallt ett bra omhändertagande när barnets utredning är färdig. Under 2019 fick vart femte barn i behov av uppföljande vård vänta längre än vårdgarantins 30 dagar. Genom en bättre samverkan, med patienten i fokus där man samlar samhällets resurser tillsammans, ges goda förutsättningar för snabba resultat och därigenom en bra grund för forskning och utveckling som arbetar med fö-rebyggande åtgärder i syfte av att minska framtida vårdkostnader inom psykia-tri men även samhället i stort.