Aktivitetsbeskrivning

Projektledningen beskriver vad man i utvärderingssammanhang

kallar för programteorin1 för Fortunas aktiviteter kortfattat såhär:

De aktiviteter som deltagarna deltog i under Fortuna, var, tillsammans med samtal och coaching, nyckeln till bättre hälsa och därmed möjligheter att kunna återgå till arbetslivet. Det räcker inte med samtal, man måste få mer. Ett mål var att ge deltagarna verktyg för att själv kunna hantera eller påverka sin hälsa.

Denna tankegång resulterade i fem olika teman som alla syftade till att utveckla en helhetssyn på individens hälsa, och som byggde på personalens erfarenheter och kunskaper:

Samtal/Coaching – Deltagaren fick varje vecka träffa sin personliga coach. Samtalen syftade till att motivera och inspirera deltagaren till en hälsosammare livsstil. Genom

1

Programteorin används som ett verktyg i utvärderingsforskningen för att förklara en åtgärd och vad den innebär. Programteorin är ingen direkt avbildning av den faktiska genomförelseprocessen utan en rekonstruktion av en tänkt implementering. Med andra ord – hur är det tänkt att insatserna ska generera målet i verksamheten? (Vedung, 1998).

samtalen hade man för avsikt att göra anknytningar till arbetsmarknaden.

Avslappning/meditation – Denna aktivitet hade till syfte att hjälpa deltagaren att utveckla meditations-, andnings och avslappningstekniker för att ge dem ett redskap att hantera stress och slappna av.

Fysisk aktivitet – innefattade promenader och stavgång samt yoga, Qi gong och frigörande dans.

Utbildning i form av studiecirklar var obligatoriska för deltagarna att genomgå. Förutom dessa anordnades det kontinuerligt föreläsningar och seminarium som behandla- de områdena hälsa och livsstil. Exempel på föreläsnings- ämne var hudvård, Qi gong, naturterapi, hudvård, akupunktur, homeopati, antroposofi och astrologi. Det erbjöds även en kurs i ”kvinnokraft”.

Konstnärliga/kulturella aktiviteter – här erbjöds bildterapi som en behandling i gruppform. Man gjorde också olika utflykter och studiebesök.

Deltagarna tilldelades parallellt med verksamhetens aktiviteter också hemuppgifter som byggde på det som de lärt sig i Fortuna såsom avslappning, meditation, vila, fysiska, konstnärliga och

kulturella aktiviteter. Ett individuellt schema utarbetades under

samtalen med livsstilscoachen som deltagaren skulle följa som ett led i vägen till en bättre livsföring.

För att ge en känsla av hur man tänkte i utvecklingen av inne- hållet och samtalen i Fortuna, återges här ett längre citat från en intervju med en av livsstilscoacherna:

Vad har hänt med mig om jag är sjukskriven länge? Jag tappar livsgnistan, jag blir ensam, om jag nu haft någon självkänsla så tappar jag den för jag har ingen uppgift […] Man är bara sjuk. Då måste man börja med att titta på det som är glädje. Vad är det du tycker är roligt? Det har jag frågat jättemycket. Där tror jag kan du börja med någon slags läkning. […] Man ska inte bara behandla kroppsliga symptom utan man ska söka glädjen.

Så jag har frågat saker som: Vad tycker du är kul? Vad är det bästa du vet? Och så har de pratat om det och sen kanske de har gjort det. Och sen har vi försökt skapa aktiviteter utifrån det. Så vi hade aktiviteter som skulle kunna tillfredsställa olika intressen. […]Sen köpte vi in böcker med glädjefulla budskap. Lite lättare, livsbejakande böcker och även faktaböcker. Och sen är det det sociala som man uppmuntrar med en studiecirkel - egentligen mycket därför att alla har ju jättemycket att komma med. Alla som är här är livserfarna människor. Det är också det här att få känna att jag har någonting att säga som är viktigt. Det kan man göra i en studiecirkel så småningom när man bör- jar känna sig trygg. Det blev också det att de hade en tillhörig- het. De hade sin grupp på något sätt. Vi skulle både ha fysiska och andliga aktiviteter. Och inspirerade till dessa typer av akti- viteter gjorde vi även i våra samtal. Sen ville vi att man skulle måla för att stimulera det själsliga eller andliga. Och så ville vi ge kunskap också. Vi hade mycket föreläsningar. Sen ville vi att de skulle ha någon form av redskap att slappna av. Meditatio- nen var jätteviktigt redskap för att hantera sitt liv och sig själv. Yoga, det är ju både andligt och fysiskt. Vi ville tillfredställa alla sinnen; inte bara föreläsningar, inte bara meditation. Inte bara det ena eller det andra utan hela paletten skulle vara med. Sen försökte jag också få in de här aspekterna i samtalen. Vad gör du fysiskt? Vad gör du för andligt? Avslappning, meditation eller lyssna på musik? Gör du något konstnärligt? Det var de punkterna varje vecka. Så det var egentligen samma tankesätt i det individuella som i det stora.

Nedan kommer respektive metod att utvecklas mer ingående.

4.2.1 Samtal/coaching

Titeln ”coach” är inget skyddat begrepp. Detta medför att det kan användas i olika sammanhang med olika betydelse. 1996 bildades därför en intresseorganisation i USA, International Coach Federa- tion, med syftet att definiera och därmed också säkerställa en hög nivå för coachingyrket (se http://www.coachfederation.org/ICF/).

att stödja en klient att hitta sina egna lösningar och möjligheter och man fokuserar på nuet och framtiden. Det handlar med andra ord inte om att rådgiva och vägleda klienten i rätt riktning, utan

kärnan i coaching ligger i att det är klienten själv som skall reflek-

tera över vad hon vill och bör göra av sitt liv. Coaching har inslag av såväl terapi, filosofi, pedagogik, kommunikationsteori, vägled- ning, organisationspsykologi, idrottspsykologi och egenutveckling (Zachrison, 2007). Berg (ref i Zachrison 2007:4) har sorterat in begreppet coach i följande kontext:

En person som vill lära sig cykla kan vända sig till en terapeut, konsult, mentor eller coach. Det terapeuten gör är att uppmunt- ra personen att tala om sin rädsla för att lära sig cykla. Konsul- ten förklarar hur man cyklar. Mentorn å sin sida hoppar upp på cykeln och visar hur man gör när man cyklar. Coachen uppmuntrar personen att själv hoppa upp på cykeln och springer sedan bredvid tills personen har lärt sig att cykla själv.

Resultat från en mer djupgående forskning inom området coaching saknas ännu så länge. Vad som däremot framkommit är att

coaching som metod upplevs som väldigt positiv av både brukare

och utförare. Däremot är de faktiska effekterna mer svårmätbara då de resultat som hitintills visats bygger på subjektiva uttalanden (Zachrisson 2007 hänvisar till Ecers m.fl., 2006; Gjerde, 2004; Johansson & Persson, 2002).

Coachingarbetet i Fortuna började med att man tillsammans med deltagaren gick igenom en för alla coacher gemensam samtalsmall för att få en övergripande bakgrund om deltagarens livssituation. Det var frågor som handlade både om yrkeslivet samt frågor om drömmar och om mål i livet. Efter denna gemensamma bas jobbade personalen mycket utifrån sin egen personliga erfaren- het. Man hade med andra ord inte någon direkt gemensam modell att bemöta deltagarna efter. Detta behöver inte nödvändigtvis ses som en nackdel. Alla i personalen hade erfarenhet av sam- tal/coaching av något slag sedan tidigare och deltagarna gavs möjligheten att själva välja vem de ville ha som coach. Var man inte nöjd fanns alltid möjligheten att byta till någon man kände att man passade bättre ihop med.

Personalen i Fortuna menar dock att det hade varit bättre om man redan ifrån början jobbade utifrån en gemensam metod. Anledningen till att detta aldrig skedde kan till viss del bottna i att man från projektbeskrivningens sida inte riktigt definierat vad coaching egentligen skulle innebära. Som tidigare anförts fick personalen i januari månad gå en fyradagarskurs i vad coaching gick ut på. Alla i personalen menar att arbetet klarnade mycket efter denna kurs. Det gav dem fler verktyg att jobba efter och en gemensam bas att stå på. Även om coachkompetensen inte anses vara det viktigaste för Fortunas personal – projektledningen framhåller erfarenhet av samtal, livserfarenhet och kompetenser på andra och djupare områden som viktiga för att uppfylla Fortunas ambitioner – anser en person ur personalen idag att coachutbild- ningen borde ligga tidigare i projektet:

Det behövs att man känner till metoden och jobbar efter den. Så därför gick ju gänget här hastigt och lustigt en utbildning också. Det blev ju väldigt intensivt på tre, fyra dagar. De gick alltså en coachutbildning, en kort, kort variant. Och det var väl bra för då fick de också en insikt i vad det här med coaching var. Någonting annat kanske. Som egentligen som vi sa – det visste ju ingen. Det visste inte personalavdelningen, det visste inte jag. Men egentligen skulle man ha gått coachutbildningen innan man anställdes som coach

Även efter genomgången kurs är dock definitionen av coaching något ojämn när jag diskuterar det med personalen. Vid en jämfö- relse mellan stödsamtal och coaching menar en person att coaching först och främst grundar sig på friska personer och att sjuka perso- ner snarare bör ordineras till annan form av expertis. Därför, menade hon, blev sessionerna till en början mer inriktade åt stödsamtalsmetodiken:

Coachingen är ju en aktiv metod med vilken man jobbar fram människor utifrån vissa mål och syften, drömmar o.s.v. Så det är en strukturerad planering och det bygger på att man är kapabel att gå den vägen fram också och är mottaglig. Så man måste intellektuellt också vara mogen att gå in i den här

processen som det handlar om. Men ett stödsamtal, det handlar kanske mer att någon lyssnar. Deltagarna var ju i så dåligt skick och var inte riktigt mottagliga för att jobba med de här meto- derna.

Utifrån denna definition hävdar man i projektledningen att coaching egentligen inte passade in på den målgrupp man fick in i projektet till en början. Allt eftersom deltagarna blev bättre kunde coachingmetoden dock tillämpas. En annan person ur personal- gruppen är å andra sidan av åsikten att man kan coacha alla:

Det räcker inte bara med samtal eller bara terapi för det finns något i coachingen som är jättevärdefullt med de här personer- na. Jag skulle vilja komplettera coaching och stödsamtal. Jag tror också att det handlar om vad du har för idé om coaching. Jag tror att man kanske har lite olika definitioner. […] Det är

mycket coaching [i Fortunas verksamhet]. Coaching innebär att man leder eller stöttar personen att göra det bästa av sig själv. Och det är det jag tycker att vi har gjort. […] Man kan coacha vem som helst. […] Jag har coachat allihop – mer eller mindre. Ibland har jag coachat en hel timme, ibland har jag coachat en kvart och kanske lyssnat först och diskuterat och stämt av eller sådär, men sen kanske jag har coachat en kvart eller en halvtimme eller så. Det finns en väldig kraft i coaching.

Utvärderingen drar av dessa citat slutsatsen att det hade varit en fördel om metoden hade blivit tydligare specificerad i projektbe- skrivningen eller i riktlinjerna som personalen fick när de rekryte- rats till projektet. Detta med tanke på att coach som begrepp används i så många skiftande sammanhang och med många olika betydelser. Alternativet hade varit att coachutbildningen, som tidigare påpekats, borde ligga innan verksamheten med deltagarna kom igång. Viktigt att betona är dock att det därmed inte är sagt att resultatet av Fortunas verksamhet varit negativt på grund av detta. Eftersom personalen hade olika erfarenheter och utbildning- ar i bagaget, ser utvärderingen det dock som extra betydelsefullt med en tydlig definition av metoden så att deltagarna skulle kunna bemötas på ett likvärdigt sätt av alla i personalen.

Personalens syn på coachingens effekter är att de varit mycket goda på deltagarna i Fortuna. Genom att arbeta med att förändra attityder till sig själv och arbetsplatsen har vissa deltagare föränd- rat sitt perspektiv radikalt från att avsky sin arbetsplats till att älska den. En av coacherna berättar:

Det är något som har hänt. Hon har ändrat sig. Det har inte hänt så mycket på jobbet. Det är hon. Det är det som det handlar om. Det är mycket en attitydförändring som jag tycker att jag jobbar med. Sig själv. Till livet. Till arbetsplatsen. Arbetskamrater. Allting. Det är ju egentligen det. Om jag tänker efter så är det ju det som har hänt i Fortuna. Deltagarna ser sig själva och de har ett värde, och börjar man se att man själv har ett värde, då accepterar man inte heller att ha det hur som helst omkring sig. […].

Utvärderingen har fått ta del av åtskilliga historier om människor som kom till projektet, som en följd av flera års isolering p.g.a. sin sjukskrivning, hade låg självkänsla, social fobi och inte ville titta någon i ögonen. Idag har de vågat övervinna tidigare hinder och vågat exempelvis börja köra bil, åka ut och resa, de har börjat ta plats och göra sig fina. Personalen i Fortuna är slående överens om att med tanke på det tillstånd som deltagarna var när de kom till projektet har coachingen bidragit till stora förändringar på dessa personers livssituation. De menar att i stort sett alla deltagare genom coachingen har förändrat sin livsstil till det bättre.

I enkätundersökningen har också deltagarna en förhållandevis

ensidig syn på livsstilscoachingen som metod. På frågan Hur har

Du överlag upplevt samtalen med din livsstilscoach? svarade 63% av respondenterna att det har varit mycket positivt, och ytterligare 28%, att det varit ganska positivt. Utifrån enkätundersökningen har endast 6% upplevt coachingen som mer eller mindre negativt.

De personer som ställt sig negativa till coachingen har i enkätun- dersökningen angivit personliga anledningar till detta, (t.ex. att coachen vid några tillfällen ställt in sessionerna p.g.a. dubbel- bokningar), snarare än coachingen som metod. Det som deltagarna framhäver som bra är återkommande att samtalen har hjälpt dem att stärka självkänslan.

De har verkligen hjälpt mig att utveckla min förmåga att hante- ra livet. Givit mig goda verktyg att hantera stress och svåra situationer. Stärkt min självkänsla. Samtalen har innehållit allt ifrån praktisk coaching till djupa samtal om livet.

De utifrån samtalen utarbetade individuella scheman med aktivite- ter för hur man ska hantera veckan är något som framhållits som positivt av deltagarna. En deltagare skriver i ett brev till utvärde- ringen:

Genom studiecirkeln men framförallt genom bra coaching har jag fått möjlighet att finna verktyg och genom dem är jag på väg att hitta tillbaka till jämvikten i mitt liv – både kroppsligt och mentalt. Jag har lärt mig att lyssna på signaler inifrån. Trots en svår period i mitt liv har jag klarat av att arbeta

Omdöme livsstilscoachen 0 10 20 30 40 50 60 70

Mycket positivt Ganska positivt Ganska negativt Mycket negativt Procent

halvtid under en längre tid och detta är tack vare Fortuna. […] Mitt mål är att åter börja arbeta heltid och det kommer jag så småningom att klara av med hjälp av de redskap jag har fått med mig ifrån Fortuna.

Sammanfattningsvis kan utvärderingen sluta sig till att de individu- ella samtalen med livsstilscoachen har haft goda effekter om man ser till deltagarnas såväl som personalens upplevelser. Precis som antyddes i inledningen av detta avsnitt är det svårt att göra några mätbara observationer av dess effekter eftersom utvärderingen bygger på subjektiva uttalanden ifrån olika individer. Det är också svårt att göra ett objektivt uttalande om coaching som metod utifrån den ovanstående definitionen i detta projekt eftersom samtalsmetodiken i stort utgått ifrån de olika livsstilscoachernas personliga erfarenheter och därmed också olika metoder. Vad som dock bör poängteras, och som återkommer genomgående i samtal med deltagare såväl som med personal, har just det faktum att

någon lyssnat och haft tid för individerna inom denna målgrupp

haft en stor positiv effekt. Detta är personer som under flera år varit utestängda från arbetsmarknaden och ofta också varit väldigt socialt isolerade. Att någon ser dem som individer har många gånger haft stora positiva konsekvenser för deltagarna.

Det finns forskning som tyder på att hur rehabiliteringsaktörer- na bemöter individen är av betydande vikt för hur hon eller han värderar sig själv. Detta spelar stor roll när det gäller att återgå till arbete (se bl.a. Björklund och Svensson, 2006). Så oavsett om dessa coacher har använt sig av den allmänt vedertagna definitionen av coaching eller inte, kan vi dra slutsatsen att upplevelserna av de individuella samtalen varit nästan genomgående positiva bland utvärderingens informanter.

4.2.2 Avslappning/meditation

Denna aktivitet har använts för att hjälpa deltagarna finna redskap att hantera stress och ångest. I delrapporten, författad av projekt- ledningen, anges att det är ett mycket effektivt verktyg för hjälp till självhjälp. Yoga, Qi gong, Tai Chi och Meditation har i forsk-

ningssammanhang benämningen Body-Mind-träning (BMT), vilket fungerar som primär och sekundär prevention mot bland annat högt blodtryck, stress och olika problem i rörelseapparaten. De flesta tekniker inom BMT ökar kroppsmedvetenheten, självkänslan och självinsikten. Vissa tekniker ger också en ökad fysisk och men- tal styrka (Papp, 2004).

I början av september fick deltagarna lära sig enklare avslapp- nings- och visualiseringsövningar som de även fick i uppgift att an- vända sig av hemma. I november månad gick man över till yoga och meditation. Man har hållit totalt fyra meditationskurser under projektets gång samt en repetitionskurs och totalt har 20 deltagare deltagit i denna aktivitet. Kursen i meditation varade i sex tillfällen och startade om senare på året för att fler deltagare skulle erbjudas möjligheten att få gå den. Kursen hade för avsikt att ge deltagarna tekniker för att utöva meditation i sitt vardagsliv. Meditationen syftade i Fortuna att hjälpa deltagarna att hantera smärta och ångest. Fortunas delrapport låter göra gällande att deltagarna upp- levt förbättring av sin hälsa genom meditationen. Detta är dock inget som framgår i enkätundersökningen då inte den typen av fråga ställs. Av respondenterna i undersökningen har 22 personer engagerat sig i meditationen, 21 personer anger just meditationen som bra, när de ska lista vad som varit bra i Fortuna. Ingen listar meditationen som en dålig aktivitet. Vissa deltagare har berättat för utvärderaren att de funnit ett inre lugn genom meditationen som de numera använder i sin vardag som ett verktyg att tygla sin stress med.

4.2.3 Fysisk aktivitet

De fysiska aktiviteterna i Fortuna innefattade aktiviteterna frigö- rande dans, Qi Gong och Yoga. Deltagarna motiverades även att gå stavgång – något som ibland skedde i samband med coachings- tillfällena – samt Friskis och Svettis.

Yogakursen leddes av Fortunas projektledare som är utbildad yogainstruktör och som har arbetat med att hålla sådana kurser tidigare i sitt yrkesliv. Yogan hjälper till att utveckla en stark och avslappnad kropp, inre styrka samt ett inre lugn genom att den kombinerar fysiska rörelser, andningstekniker, djupavslappning

och meditation. Träningen anpassades till deltagarnas förutsätt- ningar och förmåga och ansågs därför kunna användas även av deltagare med svår smärta. Yogan anses påverka kroppen genom att spänningar och blockeringar släpper, förbättrar inre organ och ökar cirkulationen och flödet i kroppen för att leda till en känsla av lugn och välbefinnande (Delrapport juni 2007). Det var endast 8 deltagare som deltog i denna aktivitet och eftersom ledaren blev sjukskriven i november månad blev det inte mer än 7 tillfällen. Ledaren blev inte ersatt av någon annan, något som deltagarna är mindre nöjda med. Hur deltagarna uppfattat aktiviteten framgår inte av undersökningen, dels eftersom det endast var fyra av respondenterna som gått kursen och dels eftersom de har uppgivit motsägelsefulla uppgifter om hur de bedömer den.

Frigörande dans – även kallat fusiondans – har hämtat inspira- tionen ifrån västafrikanska dansstilen och har kompletterats av övningar i andning, avslappning och improvisation. Den innehåller