Om vi slår samman projektets gynnande och missgynnande fakto- rer kan vi sluta oss till följande lärdomar:
Ett projekt som Fortuna kräver mycket förberedelse och planering innan verksamheten kan komma igång med deltagarna. Viktigt är att ha upphandling av rehabiliter-
ingsaktörerna klar innan verksamheten påbörjas med deltagarna så att personal och deltagare hela tiden vet vad som kommer att ske.
Om ett nytt projekt med nya metoder utvecklas och man rekryterar personal externt som aldrig tidigare arbetat ihop, behöver personalen i projektet tid att utarbeta en samsyn på hur man ska bemöta deltagarna innan verksam- heten kommer igång.
Projektledningen behöver en nära relation till projektäga- ren, speciellt ifall rehabiliteringsaktörerna kommer utanför organisationen och inte har den insynen i de reglementen och förhållanden som råder. På så vis blir projektets idé mer förankrad hos utförarna, samtidigt som projektägaren har större kontroll och insikt i verksamheten. En närhet mellan projektägare och projekt innebär också att man i ett tidigt skede kan ingripa då eventuella problem uppstår. Formulera tydliga kriterier för målgruppen för att undvika
att få in deltagare som av olika anledningar har dåliga möjligheter att delta.
Blanda inte deltidssjukskrivna och heltidssjukskrivna i samma projekt. Eftersom deltidssjukskrivna förhindras deltagande på tider då de arbetar, borde en särskild verk- samhet som är mer anpassad efter deras förutsättningar ut- arbetas.
Sätt upp tydliga och mätbara mål för verksamheten så att alla deltagare och personal har en bild av vad som kommer att ske och vad som förväntas av dem.
Information om verksamheten och dess syften är viktig för att få motiverade deltagare rekryterade till projektet. Samtidigt kan handläggarna på Försäkringskassan och ar- betsledarna i högre utsträckning hjälpa till att finna poten- tiella deltagare till projektet.
Gör upp tydliga överenskommelser med finansiären (Försäkringskassan) innan projektet påbörjas och deltagare rekryteras så att omorganiseringar inte drabbar projektets utförande.
Kontakter med arbetsledarna är viktig för den sjukskrivne under sin tid borta ifrån arbetslivet. Att utarbeta former för hur dessa kontakter kan intensifieras rekommenderas av utvärderingen.
Utvärderingen kan inte något uttalande om coachingen som metod i projektet eftersom det inte funnits någon uttalad modell som alla arbetat efter. Personalen har utgått
helt efter sina egna erfarenheter och kompetenser. Vad som dock kan sägas är att många av de deltagare som funnits i projektet funnit det mycket värdefullt att någon sett och lyssnat på dem. Projektet har brutit deras isolering och hjälpt dem att hitta livsgnistan igen. Deltagarna har funnit ett meningsfullt och givande innehåll i Fortuna, och har i hög grad varit motiverade att utföra aktiviteterna.
Den sociala aspekten av denna typ av projekt är mycket viktig för deltagarna. Att träffa människor i samma situa- tion med liknande erfarenheter och problem är utvecklande för långtidssjukskrivna.
Engagera utvärderingen tidigt i processen. Detta för att möjlighet skall ges till före- och eftermätningar av deltagarnas upplevelser av projektet. Detta leder till en större insikt i metodernas effekter.
8 REFERENSER
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. Stockholm : Natur och kultur. Andersson, A., Ekberg K., Enthoven, P. Kjellman, G., Ockander, M., Skar-
gren, E., Åkerlind, I., Öberg, B. (2003) Vad är en god arbetslivsinriktad rehabilitering? – slutsatser baserade på en litteratursammanställnig. IHS Rapport 2003:1. Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings uni- versitet.
Andersson M., Aggestam, J., Tranquist, J. (2007) Hur mycket kan du jobba?
Malmö: Holmbergs.
Billinger, K(2005). ”Fokusgrupper – en datainsamlingsmetod” i Larsson, Lilja & Mannheimer (red): Forskningsmetoder i socialt arbete. Ss. 129-151. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, A., Svensson, T (2006). ”Fokus på hälsa, engagemang och stolthet – en diskussion av teoretiska perspektiv på rehabilitering av sjukskriv- na” i Börjesson, Bengt (red): Vågor på havet – tio texter om arbete och funktionshinder. Hälsohögskolan i Jönköping.
Blom, B., Morén, S (2007) Insatser och resultat i socialt arbete. Studentlittera- tur, Stockholm.
Delrapport, Fortuna (2007). Rosengårds stadsdelsförvaltning. Malmö. Ekberg K. (2000) ”Arbetslivsinriktad rehabilitering – synsätt och utvecklings-
behov”. ss. 388-397 i Socialmedicinsk tidskrift, vol 5.
Gard, G., Larsson, A. (2003). “Knowing from where we came: reflecting on return-to-work and interpersonal relationships”. Ss. 266-71 i Can J Occup Ther. Vol. 68.5,
Hetzler, Antoinette (2005) ”Inledning och bakgrund” (s. 11-29) i Sjuk-Sverige Försäkringskassan, rehabilitering och utslagningen från arbetsmarkan-
den. Hetzler, Antoinette, Melén, Daniel, Bjerstedt, Daniel (2005). Sym- posion, Stockholm.
Jansson, Inger & Björklund, Anita (2005) ”Erfarenheter av att återgå till arbe- te efter sjukskrivning och arbetslöshet” ss.97-126 i Börjesson, Bengt (red) Vågor på havet Tio texter om arbete och funktionshinder. Hälso- högskolan i Jönköping.
Karlsson, G. (2006) ”Goda resultat av trädgårdsterapi i Alnarp”. Uppsala nya tidning. 2006-03-26. Tillgänglig på http://www2.unt.se
Moll, S., Huff, J., Detwiler, L. (2003) “Supported employment: evidence for a best practice model in Psychosocial rehabilitation”. s.s. 298-310 i Can J Occup ther, vol 70:5,.
Offertförfrågan, Outplacementverksamhet Fortuna (2007). Rosengårds stads- delsförvaltning. Malmö.
Papp, M. (2004) “Body-Mind-träning (kropp- och själträning), dess fysiolo- giska och mentala effekter”. ss. 1-5 i Svensk idrottsforskning nr 2 2004.
Projektbeskrivning (2006) Fortuna. Rosengårds stadsdelsförvaltning. Malmö. Stachowicz, A. (2007) Riktlinjer vid arbetsanpassning och rehabilitering. Ro-
sengårds stadsdelsförvaltning, Personalavdelningen, Malmö.
Tranquist, Joakim (2007) Inspirerande aktivitet eller stödjande grupprocess? – en utvärdering av Motivations- och aktiveringsprogram för arbetslösa sjukskrivna (MAPS). Opublicerad stencil Malmö: Arbetslivsinstitutet.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk sam- hällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zachrison, H (2007) Hur bidrar coaching till att stödja klienterna att nå sina mål vid Trygghetsrådet? Stockholms universitet, psykologiska institu- tionen.
JO SEFIN A GG ES TAM UT V ÄRDERING A V F OR TUN A
Denna rapport är ett resultat av den utvärdering som Enheten för kompetensutveckling och utvärdering vid Malmö högskola gjort av projekt Fortuna - ett arbetslivsinriktat rehabiliterings- projekt initierat av Rosengårds stadsdelförvaltning. Projektet hade dels avsikten att tydliggöra roller och ansvar i organisatio- nen kring rehabiliteringsärenden. Man hade också ambitionen att återfå långtidssjukskrivna anställda tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden genom individriktade insatser för att förbättra deras livsstil och hälsa. Projektet anses vara nyskapande då det tagit ett helhetsgrepp kring individernas hela livssituation såväl i arbetslivet som i det privata livet. Livsstilscoacher skulle guida deltagarna fram mot en hälsosammare livsstil och med hjälp av outplacementföretag skulle man hjälpa deltagarna fi nna anställningar utanför stadsdelen.
Rapporten ingår i rapportserien Malmö högskolas utvärderings- rapporter som ges ut av Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola.
RAP
POR
T: 200
7:3
UTVÄRDERING AV FORTUNA
Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt