I enkätundersökningen har framgått att man generellt sett varit nöjd med aktiviteterna inom ramen för Fortunas livsstilsfas när man tittar på coaching, föreläsningar, studiecirklar, utflykter och övriga aktiviteter.
Undersöker man hur deltagarna upplevt Fortuna i stort är alla respondenter i undersökningen antingen mycket positiva eller ganska positiva, förutom tre personer som inte har någon uppfatt- ning.
Bland det som framhålls som bra med Fortuna som helhet är fram- förallt personalens kompetens. Man talar också om vinningarna med att träffa andra personer i liknande situation. Nedanstående citat ifrån deltagarna speglar väl den anda som har rått på Fortuna. Här skriver deltagarna vad de anser vara bra med Fortuna som helhet:
Att få prova på olika aktiviteter. Regelbundna samtal med coach. Ingen har tvingat mig att vara med i någon aktivitet. Vänlig och förstående personal!!!
Att man har kunnat vara den man är. Har man varit nere så är där alltid någon som säger något bra eller något vackert och då mår man mycket bättre. Att få träffa andra som också har hamnat på kant. Många nya vänner. Och det kommer man att sakna.
Att träffa likasinnade. Utbyta tankar och idéer. Man har fått alla verktyg för att komma vidare både med träning, smärthan- tering och i sin personliga utveckling.
Innan kändes framtiden mycket skrämmande och hopplös. Jag
OmdömeFortuna 0 10 20 30 40 50 60 70
Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning procent
visste inte om jag någonsin skulle kunna arbeta igen, det fanns inget arbete som jag skulle kunna klara av. Nu har jag fått hop- pet att det kanske finns något som jag kanske kan klara av!
Bland det som anges ha varit mindre bra i Fortuna är dels att det tog för lång tid innan många aktiviteter kom igång och att det var dålig information om när dessa skulle börja. Någon deltagare upplevde det svårt att få tag i samtalstid med sin coach. I övrigt har det poängterats att det varit för mycket fokusering på utbrändhet och att man skulle föredra att ha en bredare inriktning i projektet. Dessutom poängteras att det varit brist på tydligt ledarskap. Överlag kan man konstatera att en klar majoritet anser att Fortuna som helhet varit ett bra projekt. På frågan: ”Är Fortuna anpassat till dina behov?” svarar 22% till liten del och 6% inte alls. Nära 72% anser att detta skett till stor del eller helt och hållet.
69% är av åsikten att Fortuna har haft en positiv inverkan på självkänslan, medan 31% menar att den inte förändrats under deltagandet i Fortuna. För att dra någon vidare slutsats av detta hade utvärderingen behövt göra en mätning av hur självbilden var innan projektet för att göra en jämförelse med hur det såg ut när projektet avslutats. Mår man bra och har gott självförtroende
Är Fortuna behovsanpassat? 0 10 20 30 40 50 60
Helt och hållet Till stor del Till liten del Inte alls procent
redan innan projektets start, är det inte säkert att Fortuna upplevs ha medfört någon förändring.
Fysiskt respektive psykiskt sjukskrivna i Fortuna
För att utröna om ovanstående resonemang stämmer överens med hur deltagarna i Fortuna upplevt det utifrån vad de haft för sjuk- domsdiagnos, har svaren på ovanstående fråga korskörts mot denna uppdelning.
Hur har Fortuna inverkat på självkänslan?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 Mycket mer positiv
Lite mer positiv Lite mer negativ Mycket mer negativ
Har inte förändrats procent
Hur har Fortuna inverkat på självkänslan?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Mycket mer positiv
Lite mer positiv Lite mer negativ Mycket mer negativ Har inte förändrats procent fysisk psykisk
Här ser vi en tydlig skillnad i avseendet ”mycket mer positiv”. Medan 44% av de personer som har psykisk anledning till sin sjuk- skrivning anser att de har en mycket mer positiv självkänsla idag än innan man gick in i projektet, är det endast 15% av de med fysisk anledning som upplevt denna förändring. Tittar man på den grupp som inte anser att självbilden förändrats är de med fysisk sjukskrivning 10% fler än de med psykisk anledning.
Intressant är att titta på utfallet i frågan om Fortuna förbättrat individens möjligheter att börja arbeta.
Här har 13 personer, d.v.s. 41% svarat att dessa inte har föränd- rats under tiden i Fortuna. 31 % har blivit mycket bättre, 25% lite bättre och 3% lite sämre. Om dess resultat korskörs mot deltagar- nas sjukskrivningstyp, finner man ännu tydligare skillnader avse- ende fysisk respektive psykisk anledning till sjukskrivning. 72% av alla som blivit sjukskrivna av psykisk anledning upplever att de förbättrat sina möjligheter att börja arbeta i mycken eller liten grad, medan det endast är 31% av de med fysisk anledning som anser att arbetsmöjligheterna förbättrats (och då har de uteslutan- de ansett att det gjort det i liten grad). Bland dem som har oför- ändrad möjlighet till att börja arbeta är 62% fysiska och 28% psykiska.
Hur har Fortuna inverkat på möjligheterna att arbeta?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Mycket bättre Lite bättre Lite sämre Mycket sämre Inte förändrats procent
Tittar vi på hur deltagarna ställer sig till frågan om de upplever att
de kommit närmare arbetslivet1 genom Fortuna anser totalt 57%
att de gjort detta i ganska eller hög grad.
Förs förklaringsvariabeln ”typ av sjukskrivning” in ser det
nästan likadant ut som i föregående frågor. Det är de med psykisk anledning till sjukskrivning som till 73% anser sig ha kommit närmare arbetslivet genom Fortuna i hög eller ganska hög grad, medan motsvarande siffra för dem med fysisk anledning endast är 31%.
Sammanfattningsvis kan man säga att deltagarna upplevt aktivi- teter såväl som coachingstillfällena i Fortuna som övervägande positivt. En klar majoritet ställer sig också positiva till Fortuna i stort. I skrivande stund är det visserligen för tidigt att avgöra om Fortuna har lyckats med sina ambitioner utifrån målsättningarna – att slussa deltagarna tillbaka till arbetslivet vid projektets slut. Man kan dock, utifrån svaren på frågorna om Fortuna förbättrat
1
Anledningen till att två så liknande frågor har ställts i undersökningen beror på att en individ vis- serligen kan uppleva att hon eller han förbättrat sina möjligheter att arbeta, men att arbetsmarkna- den inte passar hans eller hennes kompetenser och intresseområden och vice versa. Det kan också vara så att man anser att metoderna i Fortuna utvecklat dina arbetsmöjligheter, men att man ändå anser att verksamheten i Fortuna ligger långt ifrån arbetslivet.
Hur har Fortuna inverkat på möjligheterna att arbeta?
0 10 20 30 40 50 60 70 Mycket mer positiv
Lite mer positiv Lite mer negativ Mycket mer negativ Har inte förändrats procent fysisk psykisk
arbetsmöjligheterna för deltagaren samt om Fortuna fört honom eller henne närmare arbetslivet, resonera kring Fortunas resultat utifrån dess målsättningar. Här är det mer oklart utifrån hur delta- garna har svarat i enkätundersökningen, då det endast är omkring hälften som anser sig ha förbättrat sina arbetsmöjligheter samt närmat sig arbetslivet genom sitt deltagande i Fortuna. Vid tolk- ningen av dessa siffror bör man å andra sidan ta i beaktande att en del av deltagarna har fysiska åkommor för vilka de inväntar opera- tioner och liknande och som därmed har medicinska orsaker som förhindrar dem att börja arbeta. För att undersöka saken närmare har jag jämfört dem som jag definierar som fysiskt sjukskrivna med dem som är psykiskt sjukskrivna om hur de ser på möjligheterna
att börja arbeta och kommit fram till att typ av sjukskrivning är en
viktig förklaringsvariabel i sammanhanget.
Därmed är det inte sagt att deltagaren inte fått andra vinningar av projektets insatser utan att det snarare finns anledning att förhålla sig skeptisk till urvalet av målgruppen. En person som exempelvis är diagnostiserad med cancer, som några av deltagarna i Fortuna är, kommer inte snabbare tillbaka till arbetslivet p.g.a. detta projekt, utan när de helt enkelt blivit friska. Detsamma gäller en person som har en fysisk åkomma för vilken hon behöver ge- nomgå en operation innan hon är anställningsbar. Dessa personer har således samma medicinska hinder med sig ur projektet som in i det, och är ingenting som rehabiliteringsaktören kan förändra. De som förbättrat sina möjligheter att arbeta och som kommit närma- re arbetslivet i högst grad är de som har en psykisk anledning till sin sjukskrivning. Av detta kan man dra slutsatsen att även om Fortuna upplevts som positivt av alla deltagare, är detta den grupp som enligt utvärderingen svarar bäst på Fortunas metoder om man tar dess målsättningar i beaktande. Har projektet andra syften än de som finns formulerade i projektbeskrivningen, som exempelvis att öka långtidssjukskrivnas livskvalitet, har dock majoriteten av deltagarna svarat positivt på projektets insatser.
Deltidssjukskrivna i Fortuna
Tidigare i texten berättas det om att de deltidssjukskrivna i Fortu- na känt sig utanför eftersom de ofta arbetat på tider då många av Fortunas aktiviteter var förlagda. Dessutom har några deltids-
sjukskrivna upplevt det som en stressfaktor att delta i Fortuna samtidigt som de arbetar. För de deltidssjukskrivna har personalen därför betonat att studiecirklarna och de individuella samtalen bör prioriteras bland Fortunas aktiviteter. För att mäta om de deltids- sjukskrivna deltagarna, trots sin kritik, upplevt någon förbättring av sin arbetsförmåga efter Fortunas insatser, har detta omdöme korskörts mot deltagarnas tjänstgöringsgrad.
Ovanstående diagram visar att samtliga deltidssjukskrivna deltaga- re har upplevt en förbättring av sina arbetsmöjligheter som ett resultat av Fortunas insatser. Därmed kan man dra slutsatsen att insatserna riktade till deltidssjukskrivna trots allt varit en god inve- stering utifrån hur deltagarna har upplevt dem. För att undvika att deltagarna känner sig utanför samt upplever deltagandet som en extra belastning i kombination med sitt arbete, bör man däremot resonera kring hur upplägget för deras deltagande på något vis kan anpassas mer efter deltidssjukskrivnas förutsättningar.
Hur har Fortuna inverkat på möjligheterna att arbeta?
0 2 4 6 8 10 12 14 Mycket bättre
Lite bättre Lite sämre Mycket sämre Inte förändrats antal Heltidssjukskrivna Arbetar 50% Arbetar 75%
SAMMANFATTNING | Genomförandet av livsstilsfasen
Innehållet i verksamheten utvecklades av projektets perso-nal och byggde på deras kunskaper och erfarenheter. Del- tagarna gavs också möjlighet att själva komma med förslag på vad de ville göra. Detta behöver visserligen inte betyda att resultatet blir dåligt, men att innehållet i verksamheten riskerar att ligga långt ifrån projektägarens ursprungliga avsikter med projektet.
Livsstilsfasen blev 4 månader försenad. Anledningen till detta var att rekryteringen av personalen inte var klar förrän i augusti – livsstilsfasen var beräknad att börja i maj. På mindre än en vecka förväntades personalen lägga upp planerna för verksamheten samt utarbeta ett gemen- samt förhållningssätt gentemot deltagarna. Deltagare menar att detta märktes, då personalen upplevdes som osäker i början och att det tog lång tid innan verksamheten kom igång på allvar. Aktivitetsplanen presenterades och godkändes av styrgruppen i oktober 2006. Då hade deltagarna varit inskrivna i projektet i två månader.
Tidsbristen i projektet gjorde att personalen inte hade tids- utrymmet att köpa in all verksamhet utifrån, utan fick själ- va leda olika aktiviteter. Detta gjorde att de fick en högre arbetsbelastning än vad personalchefen hade planerat. Alla respondenter i undersökningen har en positiv inställ-
ning till projektet i stort och är överlag nöjda med innehål- let i aktiviteterna i Fortuna. Särskilt framhålls de individu- ella samtalen med livsstilscoachen, bildterapin och Qi gongen. Även studiecirklarna ses som positivt, men det verkar som om upplägget till stor del dominerats av de psykiskt sjukskrivna och deras behov.
Föreläsningarna har upplevts som genomgående positiva, men kritik har riktats mot att det i samband med några fö- reläsningar erbjudits försäljning och ibland privat rådgiv- ning till höga kostnader. Med tanke på de långtidssjuk- skrivnas utsatta situation, är marknadsföring i dessa sammanhang något som utvärderingen avråder ifrån. Utvärderingen har kunnat skönja att personer med psykisk
anledning till sin sjukskrivning i större utsträckning anser sig ha förbättrat sin självbild, förmåga att arbeta och kommit närmare arbetslivet än de med fysisk anledning till
sin sjukskrivning. Av detta kan man dra slutsatsen att denna grupp svarar bättre på projektets metoder om avsik- ten är att återgå i arbete. Är avsikten något annat, som exempelvis att förhöja deltagarnas livskvalitet, är inte denna uppdelning relevant.
Trots ett visst utanförskap och ganska dåliga förutsätt- ningar att ta del av hela Fortunas utbud, uppger samtliga deltidssjukskrivna i undersökningen att de upplevt en förbättring av sina möjligheter att arbeta genom sitt delta- gande i Fortuna. Visserligen har inte denna rapport ett tillräckligt stort underlag för att göra ett vetenskapligt grundat uttalande, men man kan se tendenser på att om man ser över förutsättningarna för deltidssjukskrivnas deltagande i projektet, är det en god investering att satsa denna typ av resurser på denna grupp.
5 OUTPLACEMENT
Outplacement förklaras i delrapporten ifrån Fortuna som en aktivi- tet som ”ger hjälp och stöd till personer som av någon anledning måste sluta sin anställning eller finner nya karriärvägar.” (Delrap- port 2007). Outplacementföretagen använder sig av karriärs- konsulter som genom olika metoder skräddarsyr lösningar utifrån individens intressen och förväntningar. Först görs en bedömning av deltagarens arbetsförmåga genom att låta deltagaren göra en två veckor lång arbetsprövning. Därefter har man ambitionen att finna en ny anställning till deltagaren. Syftet med outplacementfasen i Fortuna har varit att hitta anställningar hos en annan arbetsgivare, utanför stadsdelsförvaltningen, eftersom man ansett att individer- nas rehabiliterings- och omplaceringsmöjligheter är uttömda. Outplacementfasen var tänkt att börja den 1 juni 2007 och skulle därefter pågå fram till den 30 november. De deltagare som i samråd med sin coach ansåg sig vara mogna, skulle skickas vidare till denna fas. Detta var således ingenting som alla deltagare i projektet skulle genomgå. För denna fas köptes två olika företag upp; Personalpartner AB och Nova Individ och Organisation.
Vid enkätundersökningen i maj svarade respondenterna följande på frågan om de ansåg sig vara redo inför outplacement:
Av ovanstående tabell att döma, tycks det inte finnas något samband mellan sjukskrivningslängd och om man anser sig vara redo för outplacement. Detsamma gäller variabeln ”typ av sjuk- skrivning”. Vi kan dock konstatera att för gruppen i stort var ungefär hälften redo helt och hållet eller till stor del och detta stämmer överens med de siffror som projektledningen givit på vilka som faktiskt gått ut i outplacement, dvs. 16 personer totalt. Vid ett möte med deltagarna i oktober fick jag träffa flera personer som blivit överlämnade till outplacementföretagen. De var alla väldigt positiva till de arbetsplatser som de har hamnat på och det verkade som om de haft stor möjlighet att komma med önskemål om var de var intresserade att arbeta. Dock fick man känslan av att det fortfarande fanns ett behov hos några av deltagarna att få fortsatt stöd under sina första veckor på arbetsplatsen.
Utvärderingen identifierar tre faktorer som påverkat förutsätt- ningarna för ett lyckat genomförande av Outplacementfasen negativt; informationen till deltagarna, tidpunkten för fasens start
samt Försäkringskassans förändrade riktlinjer. Nedan kommer
respektive område att gås igenom.
Sjukskrivningstid Sjukskrivningstid Sjukskrivningstid Sjukskrivningstid < 0,5 år 0,5 –1 år 1-3 år 3-5 år 5-8 år 8-11 år Tot Redo i Redo i Redo i Redo innnför nför för för Outplac Outplac Outplac Outplaceeeementmentmentment
Helt & hållet
1 0 1 1 0 0 3
Till stor del 0 0 7 1 2 1 11
Till liten del 0 1 1 2 1 1 6
Inte alls 0 0 0 2 1 1 4
Ingen åsikt 0 2 2 1 2 0 7