4. Analys
4.2 Allmänna skälighetsrekvisitet
Utöver kvalificerad insolvens fordras att gäldenären uppfyller det allmänna
skälighetsrekvisitet för att erhålla skuldsanering. Att en skälighetsbedömning ligger till grund för beslut om skuldsanering får anses ändamålsenligt med lagens rehabiliterande syfte.
Skuldsanering ställer krav på gäldenären att uppvisa lojalitet gentemot berörda borgenärer och KFM samt ålägger gäldenären en skyldighet att aktivt medverka i utredningsarbetet.144
Kraven på utredningsansvar hos gäldenären medför en pedagogisk effekt för gäldenären som får en överblick över skuldbilden samt insikt om bakgrunden till sin överskuldsättning.145 Omständigheter såsom skuldernas ålder och tillkomst, gäldenärens egna ansträngningar för att fullgöra förpliktelser gentemot borgenärer samt dennes medverkan under handläggning av ärendet, skulle beaktas inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen enligt SksanL (1994:334).146 Numera tas mindre hänsyn till skuldernas ålder och gäldenärens egna
ansträngningar för att nå uppgörelser med sina borgenärer.147
4.2.1 Betydelsen av skuldernas ålder tonas ned
I och med den reviderade SksanL 2011 kom betydelsen av skuldernas ålder att tonas ned.
Detta i ett led att förbättra möjligheterna för tidigare näringsidkare till en nystart i de fall denne hamnat på obestånd till följd av en misslyckad näringsverksamhet.148
Att lagstiftaren i detta sammanhang fäste uppmärksamhet på näringsidkare kan förklaras genom att kravet på skuldernas ålder slog särskilt hårt mot denna grupp. Näringsidkare har ofta en stor skuldbörda, vilket i allmänhet kvalificerar dem för skuldsanering. I många fall
142 År 2009 beviljades skuldsanering i 64 procent av fallen. Tio år senare hade andelen minskat till 60 procent.
Se KFM, Statistik rörande skuldsaneringsökningar 2007- 2019 och jfr KFM, Statistik över skuldsaneringsbeslut hos Kronofogden 2007-2019. Jfr avsnitt 2.1.
143 SOU 2013:72 s. 351.
144 Prop. 2015/2016:125 s. 60.
145 Mellqvist, 20 år med skuldsanering, s. 48.
146 4 § 3 st SksanL (1994:334).
147 Prop. 2005/06:124 s. 28 f. och s. 74; prop. 2010/11:31 s. 9 f. och s. 22 f.
148 Prop. 2010/11:31 s. 16.
uppstod skulderna i anslutning till tidpunkten för obestånd genom krediter som tagits kort tid före konkursen i ett led att försöka rädda verksamheten. Många gånger verkade de nyligen uppkomna skulderna i negativ riktning för en tidigare näringsidkare som ansökte om skuldsanering.149
Att skuldernas ålder tonats ned inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen kan, enligt min mening, tillsynes ses som en självklar rättsutveckling även i de fall
överskuldsättning uppstått som en följd av annan orsak än en misslyckad näringsverksamhet.
I takt med att krediter idag beviljas genom snabba förfaranden, bland annat genom SMS-lån, kan detta få konsekvenser för gäldenärens privatekonomi. Att skuldernas ålder då skulle inverka i negativ riktning för gäldenärer med behov av ekonomisk rehabilitering skulle innebära ett förlegat sätt att se på skulder.
4.2.2 Egenförsöket slopas
Att egenförsöket slopades i och med SksanL (2006:548) motiverades av att det ställdes för höga krav på gäldenärens egna ansträngningar att nå frivilliga uppgörelser med sina borgenärer. Det krävdes att gäldenären gjort en noggrann redovisning över sina tillgångar, skulder, inkomster, utgifter, familjesituation och eget förslag till uppgörelse.150 Egenförsöket vållade ofta huvudbry för gäldenären som behövde ha överblick över skuldbördan och dennes borgenärer. Många gånger innebar egenförsöket en avskräckande faktor som förhindrade gäldenären att ansöka om skuldsanering. Det ansvar som gäldenären ålades kom i själva verket att utgöra en komplex ansökningsprocess.151
Betydelsen av ett genomfört eller uteblivit egenförsök bör bedömas i varje enskilt fall. Genom att frångå ett uttryckligt krav på egenförsök i lagtext indikeras att det inte längre ställs ett formellt krav på gäldenären att nå uppgörelser med sin borgenär för att denne kan komma att bli aktuell för skuldsanering. I vart fall kan inte skuldsanering vägras enbart på den grund att ett egenförsök uteblivit.152 Enligt min mening har avskaffandet av egenförsöket varit
nödvändigt för att få fler gäldenärer att ansöka om skuldsanering. Effekten av avskaffandet kom att fördubbla antalet ansökningar följande år,153 vilket ytterligare antyder att
förändringen var behövlig.
4.2.3 Positivt eller negativt formulerat skälighetsrekvisit?
Frågan om ett positivt eller negativt utformat skälighetsrekvisit har aktualiserats i samband med att SksanL reformerats. Sedan tillkomsten av skuldsaneringsinstitutet har
149 Prop. 2010/11:31, s. 16.
150 Prop. 2005/06:124 s. 29. Jfr NJA 1998 s. 698.
151 SOU 2004:81 s. 209 f.
152 Hellners & Mellqvist, s. 105.
153 Cirka 4000 skuldsaneringsansökningar inkom år 2006. Följande år hade antalet ansökningar ökat till 6780. Se SOU 2008:82 s. 154. Jfr KFM, Statistik rörande skuldsaneringsansökningar 2007-2019.
skälighetsrekvisitet varit positivt utformat. I nuläget bygger alltså skälighetsbedömningen på en presumtion om att skuldsanering inte beviljas såvida inte gäldenären uppfyller vissa materiella villkor.154
Den lagtekniska skillnaden kan få visst genomslag i praktiken. Mellqvist hävdar att en negativ formulering svarar mer mot lagens rehabiliterande syftet eftersom utgångspunkten istället blir att skuldsanering beviljas såvida det inte är oskäligt. Det sänder en viktig signal till
rättstillämparen att söka efter argument mot skälighet jämfört med för skälighet som alltså är det rådande rättsläget. Med ett positivt formulerat skälighetsrekvisit indikeras att en enstaka omständighet kan göra det oskäligt att bevilja skuldsanering även om gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering är påtagligt.155 Med ett negativt formulerat rekvisitet tillmäts samma omständighet inte lika avgörande betydelse.
I sammanhanget kan det även belysas att HD i NJA 2017 s. 741 har givit utlåtanden om den allmänna skälighetsbedömningen. HD anför att enligt förarbetena till 1994 års SksanL bör det positivt utformade skälighetsrekvisitet inte få någon avgörande betydelse i den praktiska tillämpningen. Istället bör det allmänna skälighetsrekvisitet vara uppfyllt om det inte finns några skäl mot skuldsanering.156 Genom rättsfallet bör det rimligen kunna dras slutsats om att i de fall rättstillämparen tvekar på utfallet bör denne uppmuntras till att bifalla
skuldsaneringsansökan framför att ge avslag. Rättsutvecklingen tycks härvidlag verka för en presumtion för skuldsanering jämfört med vad som tidigare var fallet.157
154 Hellners & Mellqvist, s. 42. Jfr 9 § SksanL (2016:675).
155 Mellqvist, Social insolvens, s. 60.
156 NJA 2017 s. 741 p. 12.
157 Mellqvist, Social insolvens, s. 61.