2.1 Skuldsanering i siffror
Sedan införandet av skuldsaneringsinstitutet i Sverige har antalet skuldsaneringsansökningar i princip ökat för varje år.16 I början av 2000-talet var antalet ansökningar mellan 3500-4000 per år. Den siffran hade fördubblats till år 2007 efter att SksanL kommit att reformerats för första gången.17
En toppnotering med 20 513 ansökningar gjordes år 2019.18 Att antalet ansökningar ökat kan sägas vara en effekt av 2006 års reform av SksanL, vars primära syfte var att förenkla och effektivisera ansökningsförfarandet. Lagstiftningen fick mycket medial uppmärksamhet och gäldenärer hade avvaktat att inkomma med ansökningar i väntan på reformen.19 En ökad kunskap och medvetenhet om skuldsanering samt lågkonjunktur och ett förstärkt
välfärdssystem ses som andra bidragande faktorer till ökningen.20
Antalet beviljade skuldsaneringar har också ökat.21 Samtidigt kan det konstateras att andelen beviljade skuldsaneringar i förhållande till antalet ansökningar har minskat. År 2009
beviljades skuldsanering i 64 procent av fallen. Tio år senare hade andelen minskat till 60 procent.22 I en kortanalys från 2018 skriver KFM att faktorer såsom orsaken till
betalningsproblemen, ålder på de som ansöker och om gäldenären besökt en budget- och skuldrådgivare påverkar gäldenärens möjlighet att beviljas skuldsanering. Däremot är skuldbördans storlek inte en sådan inverkande faktor.23
16 Kronofogdemyndigheten, Statistik rörande skuldsaneringsansökningar 2007-2019,
https://kronofogden.entryscape.net/catalog/2/datasets/33 (Hämtad 2020-04-15). Jfr Sandvall, Lisbeth, Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering? Rapport från ett forskningsprojekt om
ansökningsbenägenhet, Rapport nr 2, Växjö, 2016, s. 7 och Riksrevisionen granskar, RiR 2015:14, Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser?, s. 10 f.
17 Se KFM, Statistik rörande skuldsaneringsansökningar 2007-2019.
18 Ibid.
19 SOU 2004:81 Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 25. Jfr Kronofogdemyndigheten, Årsredovisning budgetåret 2007,
www.kronofogden.se/download/18.44812de6133c5768d6780007885/1371144368984/arsredovisning_2007.pdf (Hämtad 2020-04-28), s. 20.
20 Kronofogdemyndigheten, Årsredovisning budgetåret 2010,
www.kronofogden.se/download/18.4531e9b8136989b0f5e800038523/1371144398364/Arsredovisning_2010.pd f. (Hämtad 2020-04-28), s. 27. Jfr RiR 2015:14, s. 63.
21 Kronofogdemyndigheten, Statistik över skuldsaneringsbeslut hos Kronofogden 2007-2019, https://kronofogden.entryscape.net/catalog/2/datasets/205 (Hämtad 2020-04-15).
22 Se KFM, Statistik rörande skuldsaneringsökningar 2007-2019 och jfr KFM, Statistik över skuldsaneringsbeslut hos Kronofogden 2007-2019.
23 Kronofogdemyndigheten, Orsaken till betalningsproblemen viktigare än skuldernas storlek vid beslut om skuldsanering, Korta analyser 2018:1, Stockholm, 2018,
www.kronofogden.se/download/18.958e8ae16379721b85481e/1529223723315/Skuldsanering_kortanalys.pdf (Hämtad 2020-05-01), s. 1.
2.2 Skuldsaneringsförfarandet och verkningar av ett skuldsaneringsbeslut
Ärenden om skuldsanering prövas av KFM på ansökan av gäldenären.24 En skuldsanering omfattar alla fordringar mot gäldenären som uppkommit före den dag då inledandebeslut25 från KFM meddelats.26 Det finns dock vissa undantag vad gäller fordringar som aldrig kan omfattas av skuldsanering enligt 31 § SksanL (2016:675).KFM:s beslut om skuldsanering innehåller en betalningsplan för gäldenären med instruktioner för hur och när gäldenärens betalningar gentemot borgenären ska ske.27 Ett sådant beslut utgör en exekutionstitel som alltså kan verkställas utan att beslutet vunnit laga kraft. Beslutet om skuldsanering kan utkrävas trots att det överklagats till tingsrätten.28 Ett beslut om
skuldsanering innebär i sin tur att borgenärens fordran procentuellt sätts ned.
Fordringsförhållandet mellan gäldenär och borgenär upphör inte men förändras.29
Gäldenären behåller rådigheten över sin egendom under tiden som skuldsaneringen pågår. Det utses därmed inte någon rekonstruktör eller förvaltare som vid rekonstruktion eller konkurs.30 Några övriga exekutiva åtgärder får inte vidtas mot gäldenären efter att det beslutats om att inleda skuldsanering. Det gäller dock inte för fordringar som uppkommit efter att ett sådant beslut har fattats.31
Genom skuldsanering befrias gäldenären helt eller delvis från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen.32 Skuldbefrielse för gäldenären inträder när denne fullföljt den betalningsplan som upprättats mellan KFM och gäldenären. Den löper vanligtvis under fem år33 under vilken gäldenären lever på existensminimum.34
24 4 § SksanL (2016:675).
25 För en definition av begreppet se 17 § SksanL (2016:675).
26 31 § SksanL (2016:675).
27 29 § 2 st 2 p. SksanL (2016:675).
28 Mellqvist, Mikael, Obeståndsrätten. En introduktion, 8 uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2017, s.115.
29 Ibid, s. 115.
30 Heuman, Lars, Specialprocess. Utsökning och konkurs, 8 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014, s. 276.
31 42 § SksanL (2016:675).
32 1 § 1 st SksanL (2016:675).
33 34 § SksanL (2016:675).
34 För en definition av begreppet se Kronofogdemyndigheten, Hur mycket får du behålla?, www.kronofogden.se/Hurmycketfardubehalla.html (Hämtad 2020-04-28).
2.3 Syftet med skuldsaneringslagen
2.3.1 Ekonomisk rehabilitering för gäldenären
Skuldsaneringsinstitutet syftar till att gynna gäldenären, borgenären och samhället i stort. Det gäldenärsgynnande syftet innefattar en möjlighet för svårt skuldsatta personer att komma tillrätta med sina ekonomiska problem och därigenom erhålla en ny chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv.35
Genom en skuldsanering åtnjuter gäldenären ekonomisk rehabilitering. En sådan
rehabilitering syftar dels till att befria gäldenären från sin skuldbörda, dels övriga sociala problem som skuldbördan ofta förorsakar.36 Avsikten är även att motivera gäldenären till att förbättra sin ekonomiska situation på såväl kort som lång sikt och genom detta få en stabil tillvaro. Gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering ska komma till uttryck inom ramen för den allmänna skälighetsbedömningen.37
2.3.2 Ett gagnande av borgenärskollektivet
Det gäldenärsrehabiliterande syftet ska avvägas mot borgenärens intresse av att bevara sina fordringsrätter oinskränkta. Denna avvägning illustrerar det spänningsförhållande som genomsyrar skuldsaneringslagens utformning och tillämpning. Borgenärskollektivet i stort gynnas av att gäldenären åtminstone betalar någon del av sina skulder. Utan skuldsanering finns risk för att borgenärens fordran inte betalades alls. Skuldsaneringssystemet ska därmed generera i vinst för borgenären.38
I 2004 års betänkande Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande förtydligades det att inte varje enskild borgenär, vars fordran omfattas av skuldsanering, gynnas vid varje skuldsaneringsbeslut. Syftet är istället att ett sådant beslut gynnar borgenärskollektivet i sin helhet.39 Genom skuldsanering besparas nämligen
borgenärskollektivet kostnader för lönlösa indrivningsförsök. I övrigt får det positiva
synergieffekter för samhällsekonomin i stort genom att gäldenärens benägenhet att tillskansa sig inkomster som inte deklareras avtar. Detta leder i sin tur till att skattebortfall och andra negativa samhällsekonomiska konsekvenser minskar. 40
35 Prop. 1993/94:123 s. 73.
36 SOU 1990:74 s. 223; prop. 1993/94:123 s. 97.
37 Prop. 1993/94:123 s. 96.
38 Ibid, s. 73.
39 SOU 2004:81 s. 150.
40 Prop. 1993/94:123 s. 73.
2.3.3 Prevention
Skuldsaneringsinstitutet ämnar även att tillgodose ett preventivt syfte genom att ställa högre krav på kreditgivare att bevilja krediter. Detta för att undvika att fler personer hamnade i överskuldsättning. Vid införandet av institutet påtalades att en medvetenhet om institutet hos borgenärer syftade till att påminna dessa om att löpande se över sin kreditprövning.41 Senare insolvensutredningar har dock konstaterat att privatpersoner möjligheter att ta kredit inte påverkats i någon vidare bemärkelse, varför lagens preventiva syfte har ifrågasatts.42
2.3.4 Övriga hänsynstaganden
I övrigt betonas det i 1994 års förarbeten vissa andra aspekter i skuldsaneringssystemets utformning, såsom att systemet inte får skada den allmänna betalningsmoralen.
Föreställningen om att skuldsanering är en enkel utväg för gäldenären att bli kvitt sin skuldbörda ska motverkas genom att förbehålla rätten till klart överskuldsatta gäldenärer.
Omfattande uppoffring från gäldenärens sida är ett krav för att beviljas skuldsanering. För att behålla den allmänna betalningsmoralen intakt framhålls att skuldsanering inte syftar till att fungera ”som någon sorts universalmedel mot sociala problem.”43
2.4 Beskrivning av skuldsanering enligt skuldsaneringslag (1994:334)
Det skuldsaneringsförfarande som återfanns i 1994 års SksanL bestod av tre steg och skulle underbyggas av en frivillighet från gäldenärens sida. KFM och domstolen skulle inte
involveras i ett första steg. Om inte gäldenären självmant ansökte om skuldsanering fanns det inte möjlighet att tvinga denne till att göra det.44
I ett första steg, egenförsöket, skulle gäldenären på egen hand försöka få till stånd en
uppgörelse med sina borgenärer. Till sin hjälp hade gäldenären ofta en kommunal budget- och skuldsaneringsrådgivare. I de fall egenförsöket misslyckats hade gäldenären att välja på att vända sig till KFM för en frivillig skuldsanering. I denna fas återfanns ett lagreglerat system som syftade till att underlätta för gäldenären att uppnå frivilliga uppgörelser med sina borgenärer.45
KFM tillsammans med gäldenären skulle upprätta ett gemensamt förslag som krävde samtliga borgenärers godkännande. Detta för att skuldsaneringen skulle få verkan. Den frivilliga skuldsaneringen ställde höga krav på gäldenären att uppfylla både formella och materiella
41 Prop. 1993/94:123 s. 73.
42 SOU 2004:81 s. 143.
43 Ibid, s. 97.
44 Prop. 1993/94:123 s. 74.
45 Ibid, s. 74.
kriterier för att bli beviljad skuldsanering. KFM hade befogenhet att avvisa ansökan på formella grunder om gäldenären exempelvis inte inkommit med den komplettering som fordrades för att ärendet skulle bli tillräckligt utrett. I de fall materiella brister uppvisades kunde KFM avslå ansökan.46
Om borgenären motsatte sig ett av KFM upprättat skuldsaneringsförslag fordrades en
domstolsprövning i tingsrätten för att beviljas skuldsanering. Tingsrätten kunde även besluta om tvingande skuldsanering som inte var i enlighet med borgenärens vilja.47
2.5 Skuldsaneringslag (2006:548)
SksanL (1994:334) ersattes av SksanL (2006:548) den 1 januari 2007. Den nya lagen byggde till stora delar på föregångaren. De materiella villkoren för att erhålla skuldsanering ändrades inte, däremot gjordes vissa formella ändringar i ansökningsförfarandet.48 2006 års SksanL syftade till att göra skuldsaneringsförfarandet enklare och mer effektivt. I ett led att uppnå detta avskaffades egenförsöket som ett krav för skuldsanering.49
Enligt det nya skuldsaneringsförfarandet skulle ansökan om skuldsanering och omprövning lämnas direkt till KFM. 50 Det ställdes inte längre ett formellt krav på gäldenären att försöka få till stånd en frivillig uppgörelse med sina borgenärer innan denne kunde ansöka om skuldsanering.51
KFM erhöll också befogenhet att fatta tvingande beslut även om borgenärer motsatte
skuldsanering.52 Att handläggningen både vad gällde ansökningar och omprövningar numera skedde hos KFM skulle förenkla skuldsaneringsförfarandet som tidigare ansetts vara alltför betungande för gäldenären.53 Det resulterade i en fördubbling av antalet ansökningar till KFM jämfört med tidigare.54
2.5.1 2011 års reform
I SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta presenterades åtgärder för att stävja skuldsättning hos överskuldsatta. Vidare angavs vissa förklaringar till varför gäldenärer inte sökt eller beviljats skuldsanering. Utredningen föreslog att skuldernas ålder som en del i den allmänna skälighetsbedömningen skulle tonas ned.55 Regeringen delade utredningens
46 Prop. 1993/94:123 s. 82 f.
47 22 § SksanL (1994:334).
48 Hellners & Mellqvist, s. 19.
49 Prop. 2005/06:124 s. 98.
bedömning. Kravet på att skulderna skulle ha uppnått en viss ålder passiviserade i många fall framför allt tidigare näringsidkare att ansöka om skuldsanering, vilket inte var ändamålsenligt med lagens rehabiliterande syftet. I många fall innebar det i sin tur sämre utsikter för
borgenärerna att få betalt sina fordringar.56
2.6 Skuldsaneringslag (2016:675) – nu gällande rätt
I den utredning som låg till grund för 2016 års SksanL konstaterades att det saknades viss kunskap och medvetenhet om skuldsaneringsinstitutet. Det fanns en föreställning om att ansökningsförfarandet var komplext och att kraven för att beviljas skuldsanering var höga.57 Den bristande information som fanns angående skuldsanering var bland de främsta orsakerna till varför gäldenärer inte ansökt om skuldsanering.58
2.6.1 Upplysningsskyldighet för Kronofogdemyndigheten
I ett led att öka kunskapsnivån om skuldsanering föreslogs ett antal åtgärdar i syfte att få fler gäldenärer att ansöka om skuldsanering. KFM har numera ett lagreglerat ansvar för att lämna information och upplysning till svårt skuldsatta personer som är eller har varit föremål för verkställighet enligt utsökningsbalken (1981:774) (UB) och därmed finns i myndighetens register.59 Regeringen påtalade att det föll sig naturligt att KFM skulle tillhandahålla sådan informationsspridning eftersom myndigheten är första instans i skuldsaneringsprocessen och således redan bistår till viss del med upplysningar om skuldsanering. Vidare innehar
myndigheten mer detaljerad information om den ekonomiska situationen hos de gäldenärer som redan finns registrerade hos myndigheten. På så sätt kan de enklare komma i kontakt med överskuldsatta som är i behov av hjälp för att komma till rätta med sin skuldbörda.60
2.6.2 Begränsat utredningsansvar för gäldenären
För att få fler gäldenärer att ansöka om skuldsanering försköts en del av utredningsansvaret från gäldenären till borgenären. Tidigare hade gäldenären haft i uppgift att redovisa för skuldernas innehåll, något som hade visat sig vara förknippat med vissa svårigheter. Det betonades dock att gäldenärens begränsade utredningsansvar inte skulle ske på bekostnad av det bakomliggande rehabiliterande syftet. Gäldenären hade fortfarande en skyldighet att aktivt medverka i utredningsarbetet.61
56 Prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering, s. 16.
57 SOU 2013:72 s. 84.
58 Ibid, s. 100.
59 2 § SksanL (2016:675).
60 Prop. 2015/2016:125 s. 55.
61 Ibid, s. 60.
För att allmänhetens förtroende för institutet skulle bestå uttalade regeringen att det var av väsentlighet att få fram sanningsenliga uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande. En hög kvalitet på uppgifterna eftersträvades för att det enbart skulle vara de som uppfyllde de högt ställda kraven i lagen som beviljades skuldsanering. För att säkerställa denna kvalitet utökades borgenärens ansvar att redovisa för sina innestående fordringar hos gäldenären. Borgenären skulle numera lämna uppgifter om fordringens storlek, när och hur den uppkommit samt andra uppgifter av väsentlighet för den allmänna
skälighetsbedömningen, exempelvis om fordran uppkommit genom brott.62
62 Prop. 2015/2016:125 s. 63.