1.1 Bakgrund
Introduktionen av skuldsaneringsinstitutet i Sverige hade föregåtts av en ökad
överskuldsättning bland svenska hushåll.1 Genom kreditmarknadens avreglering under 1980-talet sänktes kraven för nya kreditinstitut att tillträda marknaden. Konsumenter fick således fler valmöjligheter att låna pengar. Samtidigt effektiviserades kreditförfarandet genom
schablonartade eller uteblivna kreditprövningar. Detta i kombination med en alltmer aggressiv marknadsföring av varor och tjänster, utvecklade i vissa fall ett beteende präglat av
överkonsumtion bland konsumenter.2 Som en följd härav ökade nettoupplåningen hos banker och finansbolag bland svenska hushåll.3
Situationen förvärrades ytterligare genom fastighetsmarknadens värdenedgång och den ökade arbetslösheten, vilket medförde åtstramningar av krediter. Den ökade belåningen förorsakade skuldsättning som i många fall innebar bestående problem för kredittagare. Överskuldsatta hushåll saknade en egentlig möjlighet att ta sig ut ur skuldfällan.4
Ytterligare effekter av överskuldsättning skedde inom borgenärskollektivet där borgenärerna ådrog sig omotiverade kostnader genom lönlösa indrivningsförsök som dessutom skedde på bekostnad av Kronofogdens resurser. Samhällsekonomiska konsekvenser kunde även urskönjas genom att överskuldsatta gäldenärer tenderade att skaffa sig inkomster som inte deklarerades.5
Lagstiftarens konklusion blev således att ett skuldsaneringsinstitut var nödvändigt för att komma tillrätta med överskuldsättningen bland de svenska hushållen.6 En första
skuldsaneringslag (1994:334) (SksanL) kom att antas av Riksdagen 1 juli 1994. Lagen har reviderats och reformerats flertalet gånger fram tills nu gällande SksanL (2016:675) som trädde i kraft 1 november 2016. Utformningen och tillämpningen av SksanL har i samband med dessa kommit att förändras avseende de grundläggande kraven kvalificerad insolvens och allmän skälighet som måste vara uppfyllda för att gäldenären ska erhålla skuldsanering.7 En gemensam nämnare som kan urskönjas bakom reformerna tycks vara lagstiftarens
intention av att åstadkomma en nyanserad insolvensbedömning för att överhuvudtaget kunna
1 SOU 1990:74, Skuldsaneringslag. Delbetänkande av insolvensutredningen, s. 59.
2 Mellqvist, Mikael, 20 år med skuldsanering, Ny Juridik 2014 nr 2, s. 23–61, på s. 31.
3 SOU 1990:74 s. 59.
4 Hellners, Trygve & Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2011, s. 17 f.
5 Hellners & Mellqvist, s. 18.
6 Ibid, s. 18.
7 Mellqvist, Mikael, Nya skuldsaneringslagar – Några fromma framtidsförhoppningar, Insolvensrättslig Tidskrift 2017 nr 1, s. 68-84, på s. 69.
bevilja gäldenären skuldsanering.8 Detta för att uppnå ändamålet med skuldsanering, nämligen en möjlighet till ekonomisk rehabilitering för överskuldsatta gäldenärer.9
1.2 Syfte och frågeställning
Utgångspunkt för denna uppsats är att utreda huruvida skuldsaneringslagen har utvecklats mot att uppfylla det huvudsakliga syftet med skuldsaneringsinstitutet, nämligen möjligheten för gäldenären till ekonomisk rehabilitering. Sker tillämpningen av rekvisiten avseende
kvalificerad insolvens och allmän skälighet genom nyanserande totalbedömningar med beaktande av gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering? Har utformningen av lagen utvecklats mot att ge förbättrade förutsättningar för gäldenären att erhålla skuldsanering med hänsyn till lagens rehabiliterande syfte?
Genomförandet kommer särskilt att fokusera på att analysera dessa aspekter i ljuset av de grundläggande kraven kvalificerad insolvens och allmän skälighet som måste vara uppfyllda för att skuldsanering ska aktualiseras.
1.3 Avgränsning
F-skuldsanering kommer inte behandlas utan uppsatsen avgränsas till att enbart utreda och analysera utformningen och tillämpningen av SksanL för privatpersoner. En djupare analys genomförs avseende rekvisiten kvalificerad insolvens och allmän skälighet. De
frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara ställer dock inte krav på en fördjupning av skuldsaneringsförfarandet. Vidare kommer inte skuldsaneringsinstitutet att jämföras med andra insolvensrättsliga förfaranden varken på nationell eller internationell nivå. Det kommer därmed inte göras en komparativ utblick. Framställningen gör heller inga anspråk på
resonemang kring de lege ferenda.
1.4 Metod och material
Den rättsdogmatiska metoden har använts där utgångspunkten har varit att utreda allmänt vedertagna rättskällor i form av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin.10 En central del av materialet har bestått av förarbeten till den äldre och den nu gällande SksanL. Lagstiftningen på området är allmänt formulerad, varför det varit av väsentlighet med en fördjupning i lagmotiv och förarbeten.
8 SOU 1990:74 s. 262; prop. 1993/94:123 Skuldsaneringslag, s. 93. Jfr SOU 2008:82 Vägen tillbaka för överskuldsatta, s. 125, SOU 2013:72 Överskuldsättning och evighetsgäldenärer, s. 16, s. 182 och s. 283. Jfr prop. 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 40 f. samt prop. 2015/16:125 Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att börja om på nytt, s. 71 f.
9 SOU 1990:74 s. 223; prop. 1993/94:123 s. 97.
10 Nääv, Maria & Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, 2 uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2018, s. 21.
Enligt Sandgren utgör doktrinen information till de tre förstnämnda källorna, men är samtidigt en rättskälla i sig.11 Skuldsaneringsinstitutet har i doktrinen dominerande behandlats av
Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt, som även författat lagkommentarer till SksanL. För att balansera Mellqvists åsikter har andra författares verk undersökts i möjligaste mån.
Den rättsdogmatiska metoden accepterar även andra än de vedertagna rättskällorna med avsikt att utröna kritik och föra argumentation de lege ferenda.12 Det är dessutom av betydelse att använda andra källor än den traditionella rättskälleläran i syfte att åtskilja akademisk juridisk kunskap och praktisk juridisk kunskap.13 Studier som denna förutsätter således en undersökning av andra källor än enbart den traditionella rättskälleläran. Mycket av det som finns skrivet angående skuldsaneringsinstitutets effekter på individ- och samhällsnivå återfinns i rapporter från KFM, vilka också har utretts i syfte att belysa ämnet utifrån olika infallsvinklar och ge läsaren en helhetsbild över ämnet.
Den närmare betydelsen av det kvalificerade insolvensrekvisitet och det allmänna skälighetsrekvisitet har överlämnats till domstolarna att klargöra inom ramen för
rättstillämpningen.14 Därigenom har det varit väsentligt att utforska praxis på området som särskilt belyser de frågeställningar som uppsatsen syftar till att utreda. Den rättspraxisstudie som förs innehåller ett urval av rättsfall från Högsta domstolen samt hovrätterna.
Ifrågavarande domar har valts för att illustrera den utveckling som skett vad avser de krav som gäldenären behöver uppfylla för att erhålla skuldsanering. Av begränsat tid- och skrivutrymme har dock ett urval från tingsrätterna valts bort.
Två av de redovisade fallen, NJA 2010 s. 496 och NJA 2013 s. 128, innehåller principiellt viktiga utlåtanden. Rättsfallen har fått avsevärd betydelse för rättsutvecklingen. Att de även hänvisats till i förarbeten15 skvallrar också om deras vikt. En särskild fördjupad analys redovisas därför vad gäller NJA 2010 s. 496 och NJA 2013 s. 128 i syfte att frambringa en djupare förståelse för rättstillämpningen av det kvalificerade insolvensrekvisitet och det allmänna skälighetsrekvisitet.
1.5 Disposition
Utöver det inledande avsnittet redogörs det för bakgrunden till och syften bakom SksanL i avsnitt 2. Under samma avsnitt återfinns även en överblick över skuldsaneringsinstitutets historiska utveckling, dess förfarande samt verkningar av ett skuldsaneringsbeslut. Det redovisas också för statistik över antalet skuldsaneringsansökningar och beslut om
11 Sandgren, Claes. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015, s. 43 ff.
12 Nääv & Zamboni, s. 24.
13 Svensson, Eva-Maria, De lege inteprata- om behovet av metodologisk reflektion, Juridisk publikation, s. 211-226, på s. 211.
14 Persson, Annina H., Ett nytt skuldsaneringsförfarande, JT 2006-07 nr 1 s. 86 – 105, på s. 90.
15 SOU 2013:72 s. 15; prop. 2015/2016:125 s. 70.
skuldsanering. I avsnitt 3 framställs en fördjupning om de materiella villkoren i SksanL. Där behandlsr nästan uteslutande en genomgång av rekvisiten kvalificerad insolvens och allmän skälighet. Avsnittet innehåller därutöver en rättsfallsöversikt i syfte att redogöra för
tillämpningen av rekvisiten. Det efterföljande avsnittet innehåller en analys över vad som hittills presenterats i uppsatsen i syfte att utreda de frågeställningar som framställs.
Avslutningsvis presenteras avslutande synpunkter och slutsats av de frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara.