Ett vanligt sätt att kategorisera pedagogiska studier är i kvantitativ och kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning har sin bakgrund i naturvetenskapen. Inom denna forskning har objektiva mätningar och observationer en betydande roll. Forskaren försöker hitta mönster och lagbundenheter som kan antas gälla generellt. Man vill förklara, för att kunna dra säkra slutsatser. Som hjälpmedel för att kunna tolka resultaten används statistiska analysmetoder. Metoder som används inom kvantitativ forskning är ex. standardiserade test, strukturerade enkäter eller intervjuer, observationer enligt särskilt registreringsschema. Metoderna innebär att stora och representativa urval kan nås och det kan ses som en fördel. En nackdel kan vara att forskaren inte får svar på alla enkäter han eller hon har skickat ut, och då måste påminna igen om svaret. Detta kan ta mycket tid (Stukát, 2005).
Huvuduppgiften för den kvalitativa forskningen är att kunna tolka och förstå de resultat som kommer fram, inte att generalisera och förklara. Istället vill den kvalitativa forskaren karaktärisera och gestalta något. Ett viktigt instrument är djupintervjun. Andra exempel på instrument i kvalitativ forskning är olika öppna intervjuer, ostrukturerade observationer. Materialet bearbetas genom olika former av kvalitativ analys där forskarens egna tankar, erfarenheter och känslor har en betydande roll och ses som en tillgång för tolkningen.
Att använda observationer som undersökningsmetod innebär att verbala uttryck och olika beteenden studeras av forskaren. Forskaren är beroende av sin egen förmåga att kunna titta, lyssna och registrera det som händer. Fördelen med observationsmetoden är att forskaren får reda på vad människorna faktiskt gör och inte bara vad de säger att de gör (Stukát, 2005).
För att kunna utföra denna undersökning på ett optimalt sätt, hade etnografi varit den metod vi skulle ha valt. Vi hade kunnat observera om pedagogerna hade det förhållningssätt som de beskrev att de hade i intervjuerna osv. I etnografin som bygger på förstahandserfarenheter i kombination med intervjuer och deltagande observationer blir undersökningen mer heltäckande. Intervjuer kan om det utförs
i ett etnografiskt sammanhang, bli mer avslöjande, eftersom forskaren direkt kan använda sina egna intryck. Genom att forskaren under en längre tid vistats i sammanhanget, blir respondenterna mer öppna och avslappnade i intervjusituationen. Etnografi är en metod som omfattar flera olika tekniker. För en del forskare är etnografi en undersökning som intresserar sig för olika innebörder och arbetar med ostrukturerade data. För andra är etnografi undersökning under en lång tid av fältarbete, där forskaren förlitar sig på observationer av naturliga händelser, av dokument, kulturella frågor och intervjuer. Denna metod kan ge ett stort utbyte genom att forskaren får nära kontakt med en eller flera nyckelrespondenter som vägleder forskaren med viktig information (Alvesson och Deetz, 2000). Det hade varit mycket intressant att använda denna metod, men under den tid vi hade till förfogande för vår undersökning, fanns det inte utrymme till detta.
5.2 Metodval
Vår metod är utifrån det kvalitativa synsättet. Vi vill kunna tolka och förstå andra människors tankar inom ett visst område. Detta stämmer överens med tankarna i den filosofiska inriktningen fenomenologin, som ligger till grund som en inriktning inom den humanistiska vetenskapen och utifrån den har det kvalitativa synsättet växt fram. Stukát (2005) skriver att det handlar om att identifiera uppfattningar och beskriva variationer av uppfattningar. Forskaren väljer att beskriva hur något framstår eller ter sig för människor och inte hur något egentligen är. I vår rapport vill vi ta reda på olika pedagogers beskrivningar av koncentrationssvårigheter och hur deras förhållningssätt är mot barn/elever med dessa svårigheter. Vår uppgift är att tolka och förstå de resultat som kommer fram. Vi kan inte generalisera, inte heller förklara eller förutsäga resultaten.
Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer eftersom de kan leda till att de intervjuade kan beskriva sin vardag och sina upplevelser utifrån ett individuellt perspektiv. Ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt från intervjuaren ger möjligheten att lära sig av den intervjuade. Att förstå hur den intervjuade upplever sin situation. Den kvalitativa forskningsintervjun söker beskriva specifika situationer och handlingsförlopp ur den intervjuades värld. Det är inte allmänna åsikter som efterfrågas (Kvale, 1997).
Vi har gjort halvstrukturerade intervjuer. Metoden fungerar enligt följande: Intervjuaren är medveten om vilka ämnesområden som ska täckas in, men ställer frågorna i den ordning situationen inbjuder till. Utifrån att antal huvudfrågor som ställs likadant till alla, följs svaren upp på ett individualiserat sätt med olika följdfrågor. Då utnyttjas samspelet mellan den som frågar och den som tillfrågas
längre och nå djupare. Intervjuresultatet kan ibland sägas ge en motsägelsefull information, eftersom olika respondenter ger olika svar, men detta är i själva verket styrkan i samtalet. Utifrån denna metod kan man inte generalisera resultaten, eftersom metoden omfattar endast ett fåtal personers uppfattningar. Andra nackdelar med metoden är att den är tidskrävande och innebär ett omfattande för- och efterarbete.
Valet av halvstrukturerad intervju, berodde på att vi ville nå djupare med intervjun och få så uttömmande svar som möjligt. Dessutom var vår förhoppning att skapa ett gott samspel med respondenten. Kvale (1997) skriver att den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå och beskriva meningen hos centrala teman i den intervjuades livsvärld och att huvuduppgiften är att verkligen förstå vad den intervjuade menar och säger.
Alvesson och Deetz (2000) skriver att allt intervjumaterial kräver en omsorgsfull kritisk reflektion.
Intervjuer måste tolkas utifrån föreställningen att den intervjuade inte bara följer ett skript eller söker göra intryck… Intervjudata kan visa på intressanta drag i verkligheten bortom intervjumiljön… Forskaren bör dock bara göra en sådan bedömning efter noggrant övervägande och ge goda skäl till att hon betraktar intervjuberättelsen som ett trovärdigt vittnesmål om den sociala verkligheten (Alvesson & Deetz, 2000, s. 216-217).
Intervjumaterialet består aldrig av rena data, utan det är resultatet av hur en person uttrycker sig i en viss situation. Det som är intressant är om intervjuberättelserna hänvisar till något som finns utanför intervjusituationen och hur språket används. Det kan antingen handla om det som finns i människans huvud eller hjärta eller om den sociala verklighet som finns runt omkring (Alvesson och Deetz, 2000).
Olika saker som den intervjuade har upplevt kan direkt vara tillgängliga i intervjusituationen. Upplevelserna förmedlas inte bara genom ord utan även via tonfall, gester och uttryck. Detta sker naturligt i samtalet. Intervjun är genom ett språkligt samspel en social skapelse av meningar. Enligt detta relationella synsätt hjälper intervjuaren respondenten att utveckla sina tankar och meningar under intervjuns lopp (Kvale, 1997).
Vår förhoppning var att gå in i intervjusituationerna med ”öppna ögon”, vara aktiva, så att vi skulle få med oss så mycket information i form av tal, tonfall, gester och uttryck som möjligt. Vi var noga med att möta pedagogerna med ödmjuk respekt inför deras erfarenheter och det de ville berätta, och kommer att förvalta detta på bästa sätt.
5.3 Pilotstudie
Som en kvalitetssäkring av intervjufrågorna gjorde vi en pilot intervju. Personen vi intervjuade är förskollärare med erfarenhet av barn med koncentrationssvårigheter. Före intervjun fick vi en positiv respons på intervjuguiden. Vi var båda närvarande vid intervjun, som spelades in på band. En av oss intervjuade medan den andra observerade intervjusituationen och förde anteckningar. Effekterna av pilotstudien blev att vissa intervjufrågor behövde förtydligas, för att bättre kunna återkopplas till vårt syfte med undersökningen.