För att nå syftet, som var att undersöka vilka möjligheter och hinder sär- skoleelever och lärare upplevde i en inkluderande och exkluderande skol- form, kunde vi ha valt olika metoder. Forskare kan välja ett kvalitativ eller en kvantitativ inriktning. Stukát (2005) menar att vi även kan använda oss av begreppen ”hårddata” respektive ”mjukdata”, då begreppen kvalitativ och kvantitativ kan misstolkas. Forskning ur ett kvalitativt perspektiv syf- tar till att beskriva egenskaper och kvalitéer hos en företeelse. Det kvanti- tativa perspektivet syftar till att tala om hur vanligt förekommande en fö- reteelse är. Stukát menar att det kvantitativa perspektivet är vanligare inom naturvetenskapliga studier och att det kvalitativa perspektivet är vanligare inom humanveteskapliga studier. Oavsett vilken metod man väl- jer så har de sina styrkor och svagheter. Beroende på vilken typ av infor- mation vi vill ha fram väljer vi datainsamlingsmetod.
Thurén (1991) beskriver skillnaden mellan positivistisk och hermeneutisk inriktning. Fördelen med den positivistiska inriktningen, som har sitt ur- sprung i naturvetenskapen, är att den kan återupprepas och materialet som ligger till grund för forskningen kan användas av olika personer. Tanken är att vi ska få fram kärnan av kunskap.
Enligt positivismen har vi människor två och endast två källor till kunskap, det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut med vår logik. Vi ska inte lita på traditioner och auktoriteter, vi ska inte ägna oss åt lösa spekulationer, vi ska inte låta känslorna dra iväg med oss. Istället ska vi kritiskt undersöka alla påståenden och alla iakttagelser och endast stödja oss på fakta som vi kan anse säker- ställd med all rimlig sannolikhet. (Thurén, 1991, s. 15)
Thurén (1991) menar att inom hermeneutiken är alla våra intryck ett resul- tat av våra tolkningar. Vi har en förförståelse som påverkar vårt förhållan- de till företeelsen och vi kan genom detta få en kunskap som är mer nyan- serad än den positivistiska. Som specialpedagog är det svårt att enbart förklara företeelser och begrepp utifrån naturvetenskapliga lagar. Special- pedagogik kräver erfarenhet, nytänkande och lyhördhet Detta leder till en större erfarenhet som leder till att vi kan uppfatta finare nyanser.
Bell (1995) skriver att valet av datainsamlingsmetod avgörs av vilken form av undersökning man gör och vilken typ av information man vill ha fram. Författaren fortsätter att beskriva att oavsett vilken metodisk inrikt- ning man valt för sin undersökning är det tillåtet att avvika från den. Mer- riam (1994) beskriver fallstudien som en metod som kan användas för att undersöka en företeelse som sker just nu. Olika tekniker kan användas för att studera den specifika företeelsen. Syftet med en fallstudie är att skaffa sig djupgående kunskaper om den företeelse man valt att undersöka. Det är en undersökningsmetod som fokuserar på att upptäcka snarare än att bevisa. Merriam menar att de insikter som de inblandade kommer fram till direkt kan påverka det praktiska arbetet. De vanligaste teknikerna som används vid en fallstudie är intervjuer och observationer. Vid en kvalitativ fallstudie är det insikt, upptäckt och tolkning som ska var i fokus. Att prö- va en hypotes är, i motsats till en mer positivistisk forskningsmetod, un- derordnat. Det är viktigt att i en fallstudie se att frågorna man ställer sig i början har en relation till slutprodukten. De kunskaper som kommer fram från en fallstudie är konkreta och hämtade ur en levande miljö, de är grundade på den miljö som man tidigare varit verksam i och de utgår från forskaren erfarenheter. Sammantaget leder detta till generaliseringar och därmed förnyad kunskap.
Kvale (1997) skriver:
Den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att få fram nyanse- rade beskrivningar av olika aspekter av den intervjuades livsvärld; den arbetar med ord, inte med siffror. (s. 36)
Kvale fortsätter med att beskriva vikten av att förutsättningslöst försöka fånga in den intervjuades livsvärld. Detta är något som vi hoppas kunna uppnå under våra intervjuer.
5.2 Metodval
Vårt syfte med undersökningen, som var att undersöka vilka möjligheter och hinder särskoleelever och lärare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform, kan undersökas med hjälp av olika metoder.
Vi valde intervju som metod, för att på så sätt undersöka ämnet utifrån den intervjuades, respondentens, berättelse och därmed få så djupgående detaljer som möjligt. Vi önskade beskriva människors upplevelser och åsikter. Vi ville öka kunskapen kring och förståelsen för området. Genom analysen av intervjuerna ville vi finna samband och olikheter som vi sen
kunde dra slutsatser från. Seidman (Kvale, 1997) menar att det centrala är att ta del av människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten.
Vi valde intervjun som metod för att vi skulle ha en möjlighet att ställa följdfrågor och för att komma åt respondentens åsikter, attityder och be- rättelser. Att skicka ut en enkät hade gjort att vi fått möjlighet att nå fler respondenter men svaren hade troligen blivit mer kortfattade och vi hade missat det naturliga mötet i elevens och lärarens skolmiljö. Bortfallet hade troligen också blivit större vid en enkätundersökning. Att vi inte valde fallstudie som metod beror på att vi var intresserade av att undersöka hur det förhöll sig inom olika skolformer. Vi ville se hur elever och lärare upplevde elevernas skolsituation i både en inkluderande och exkluderande skolsituation. Enligt Merriam (1994) lämpar sig fallstudie som metod bra om man väjer att undersöka ett fall på djupet.
Vi valde att lägga stor vikt vid elevens berättelse. Szőnyi (2005) menar att det är viktigt att inte lägga in tolkningar i elevens berättelse. Vi ville lägga stor vikt vid elevperspektivet och vid tolkningar är det lätt att få ett vux- enperspektiv, vilket vi försökte ta hänsyn till vid bearbetningen. Samma förhållningssätt hade vi när vi intervjuade och analyserade lärarnas berät- telser.
Kvale (1997) menar att intervjumetoden är flexibel. Intervjuaren kan fånga upp följdfrågor under samtalets gång. Respondentens svar blir mer nyanserade än vid en enkät. Efterarbetet med att skriva ut intervjuerna är tidskrävande och tröttande. Detta är dock en förutsättning för att kunna bearbeta intervjuerna.
Stukát (2005) beskriver skillnaden mellan en strukturerad intervju och en ostrukturerad intervju. Vid den strukturerade intervjun använder intervjua- ren sig av ett fast intervjuschema. Frågorna är fasta både till sin form och till sin ordning. Detta innebär att metoden är oflexibel. I den ostrukturera- de intervjun utgår intervjuaren från ämnesområden, till exempel i form av en intervjuguide. Frågorna kan omformuleras så att respondenten uppfat- tar dem på ett enkelt och tydligt sätt. Det finns en möjlighet att ställa följdfrågor. Metoden kräver dock att intervjuaren har goda förkunskaper och kan läsa respondenten.
Vi valde att använda oss av ostrukturerade intervjuer för att kunna vara flexibla och kunna möta respondenten i vår undersökning. Vi genomförde
lärarna (se bilaga 1 och 2). Detta gjorde att våra frågor inte var precisa utan kom att anpassas till respondenten. De frågeområden vi satte upp kom dock att behandlas, om än i olika ordning.
5.3 Pilotstudie
Vår pilotstudie bestod av två intervjuer, en elevintervju och en lärarinter- vju. En effekt av våra intervjuer blev att vi insåg vikten av att inte ”hänga ut” någon elev och att det var viktigt att se till att respondenten kände sig trygg och inte utsatt av sina klasskamrater. Vi har blivit mer medvetna om de etiska aspekterna efter denna intervju eftersom respondenten lämnade ut sig själv. Lärarintervjun visade att vi behövde komplettera med en del följdfrågor för att fördjupa innehållet.
Intervjuaren måste hela tiden fatta snabba beslut om vad som ska frågas och hur det ska frågas; vilka aspekter av intervjupersonens svar som ska följas upp eller inte följas upp; vilka svar som ska tol- kas eller inte tolkas. (Kvale, 1997, s. 136)