• No results found

Under arbetets gång har vi förstått att elevassistenterna är oerhört viktiga personer framför allt för de individintegrerade eleverna vi intervjuat. Det hade varit intressant att studera elevassistentens roll i skolan. Används elevassistenterna som det är tänkt eller har de blivit lärarassistenter? Hur ser assistenterna på sin roll? Hur ser skolan på sina assistenter?

Den klara ökning av inskrivningar i särskolan som Tideman (1998) tydligt kunde se och den förändrade synen på detta som Carlbeck-kommittén (SOU 2004:98) bestämt annonserade i sitt betänkande borde bli föremål för en genomlysning. Hur har skolan skött kravet på fyra utredningar? Hur har skolan levt upp till kravet på att elever som skrivs in i särskolan ska ha en utvecklingsstörning? Hur använder skolan sina resurser och hur organi- seras dessa med tanke på särskole-eleverna som är individintegrerade? Arbetar skolan i den anda som anges i Carlbeck-kommittén? Detta skulle också ligga i linje med vad som redogörs för under rubriken diskussion där det framkommer att ansvarsfördelningen mellan rektorer och verk- samhetschefen är otydlig.

Vi konstaterar att inkludering och samverkan ställer krav på genom- tänkta strategier för organisation, undervisning, resurser och resurs- fördelning samt på personalens kompetens. (SOU 2004:98, 2004, s. 17)

Den utvecklade samverkan mellan de skilda skolformerna som Carlbeck- kommitténs betänkande (SOU 2004:98) så grundligt trycker på lyser med sin frånvaro i samtalen med lärarna. Denna fråga borde föras upp på dag- ordningen och belysas för att kunna leva upp till parollen ”En skola för alla”.

REFERENSER

Andersson, B. (1996). Integrering i skolan. Ett exempel på samverkan mellan särskola och grundskola. I T. Rabe & A. Hill. Boken om inte-

grering (ss. 163-173). Malmö: Corona.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (M. Elfstadius, övers.). Stockholm: Natur och kultur. (Originalarbete publicerat 1987).

Ainscow, A., Booth, T. & Dyson, A. (1999). Inclusion and Exclusion in Schools: Listening to Some Hidden Voices. In K. Ballard (Eds.), In-

clusive Education: International Voices on Disability and Justice

(pp. 139-151). London: Falmer Press.

Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlittera- tur.

Blom, A. (1999). Särskilda elever Om barn i särskola- bedömningsgrun-

der ställningstagande och erfarenheter. Stockholm: FOU-rapport

199:28. Stockholms stad.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, L. (2006). Delaktighet och funktionshinder – en studie av delak-

tighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder. Stock-

holm: Karolinska institutet.

Frithiof, E. (2002). Det didaktiska mötet mellan grundskola och särskola. Växjö: Växjö universitet. Institutionen för pedagogik.

Gustafsson, A. (Red.). (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlittera- tur.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber.

Imsen, G. (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Karlsudd, P. (2002). Tillsammans – integreringens möjligheter och vill-

kor. (Rapport D, 2002:1). Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen

för Hälso- och Beteendevetenskap.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitte- ratur.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Student- litteratur.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” –

Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndighe-

ten för skolutveckling.

Person, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.

Rabe, T. (1996). Integrering betraktad ur ett socialisationsperspektiv. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering (ss. 38-49). Malmö: Corona. Regeringens skrivelse 2005/06:151. Kvalitet och samverkan – om utbild-

ning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Tillgäng-

lig: www.regering.se (2006-09-23).

Rosenqvist, J. (1996). Integration – ett entydigt begrepp med många inne- bröder. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering (ss. 23-37). Malmö: Corona.

Rosenqvist, J. (2001). Aktuell forskning inom det specialpedagogiska fäl-

tet. Tillgänglig: www.skolverket.se (2005-02-22).

Rosenqvist, J. (2003). Integreringens praktik och teori. I SOU:2003:35.

För den jag är – Om utbildning och utvecklingsstörning. Carlbeck- kommitténs delbetänkande (s. 255-274). Stockholm: Utbildningsde-

partementet.

SFS 1985:1100. Skollagen med kommentarer 2002. Stockholm: Förlags- huset Gothia.

SFS 2006:67. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

behandling av barn och elever. Tillgänglig: www.regeringen.se

(2006-09-23).

Skolverket. (2000) Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen

i särskolan. Dnr 2000:2037.

Skolverket. (2002a). I särskola eller grundskola? Dnr 2002:2037.

Skolverket. (2002b). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Västerås: Fritzes.

Skolverket. (2006). Kommunernas särskola. Elevökning och variation i

andel elever mottagna i särskolan. Dnr 2006:01333.

SOU 1992:52 Ett samhälle för alla. Slutbetänkande av 1989 års handi- kapputredning. Stockholm: Allmänna Förlaget.

SOU 1999:63. Att lära och leda. Lärarutbildningenskommitténs slutbe- tänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 2004:98 För oss tillsammans: Om utbildning och utvecklingsstör-

ning. Slutbetänkande från Carlbeck-kommittén. Stockholm: Fritzes.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Szőnyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning - elevper-

spektiv på delaktighet och utanförskap. Pedagogiska institutionen:

Stockholms universitet.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Saltsjö-Boo: Tiger För- lag.

Tideman, M. (1998). I gränslandet mellan grundskola och särskola. In-

tervjuer med föräldrar till barn som blivit individuellt integrerade.

Rapport nr 12, Wigforssinstitutet, Högskolan i Halmstad.

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlit- teratur.

Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen: om att se olikheter som resurs i

skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad.

Unesco. (2001a). Unescos världskonferens i Dakar 2000. Utbildning för

alla. Stockholm: Svenska Unesco-rådet.

Unesco. (2001b). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stock- holm: Svenska Unesco-rådet.

United Nations. (1995). Standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Utrikesdepartemen-

tet/Socialdepartementet.

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolvä-

sendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Västerås: Fritzes.

Vetenskapsrådet. (2006). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: www.vr.se (2006-08-

29).

Webster´s New Twentieth Century Dictionary. (1968). New York: The

BILAGA 1

Intervjuguide – Elev

Synen på integrering i särskolan och grundskolan Inledning

Varför är vi här vilka är vi?

Informantens ålder, klass, familj, husdjur…. Tidigare skolgång

Har du alltid gått i denna klassen? Berätta hur har det varit?

Bra och dåliga saker

Berätta om en gång när du tyckte att du lyckades i skolan. Misslyckades

Självbild

Har du några kamrater/kompisar i skolan/fritiden? Vem är du med på raster?

Har du någon i klassen som du samarbetar bra med? Får du/alla vara med?

Vad innebär det att vara grundsärskoleelev? Varför är du grundsärskoleelev?

BILAGA 2

Intervjuguide – Lärare

Synen på integrering i särskolan och grundskolan Bakgrund Utbildningsbakgrund Yrkesbakgrund Organisation Lokaler Ledning – personal Värdegrund

Hur ser du på lärandet?

Skillnaden mellan lärandet i grundskolan - särskolan Vad står begreppen inkludering och exkludering för? Är inkludering alltid bra?

En skola för alla hur ser du på det?

Hur ser du på att man skriver in elever i särskolan men låter dem gå kvar i grundskolan?

Hur verkar ni för en inkludering? Lokal och verksamhet Finns det kostnadsaspekter med inkludering – exkludering Specialpedagogens roll

Vilken stöttning får du i undervisningen av eleven?

Har ni någon specialpedagog kopplad till arbetet med eleven? Orsaker till val av skolform

Vilka faktorer på verkar om eleven går i särskola eller integrerad i grund- skola?

- avstånd - eleven - skolan

- samhället - föräldrarna - andra orsaker

- status - lärarna

BILAGA 3

Till målsman för …. ……. i klass………..i Lillskolan

Inkludering, exkludering i ”En skola för alla” – Vad tycker eleverna?

Vi är två specialpedagogstuderande vid Malmö högskola. Under hösten kommer vi att skriva en uppsats i specialpedagogik. Vi behöver intervjua elever som är inskrivna i grundsärskolan. En av oss arbetar i Nässjö kommun som 7-9 lärare. Den andra arbe- tar i Vaggeryds kommun som specialpedagog.

I samarbete med verksamhetschef xx kommer vi att genomföra intervjuer med elever som är inskrivna i grundsärskolan. Några av eleverna är inskrivna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Några är inskrivna i grundsärskolan och har sin skol- gång där.

I skolvärlden pågår idag en diskussion om inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan. Vi vill i ett antal intervjuer av elever och lärare öka vår kunskap om hur eleverna i grundsärskolan ser på sin skolsituation.

Alla intervjuer vi genomför kommer att avidentifieras. Detta innebär att ingen kommer att kunna spåra vilken kommun, skola eller person intervjuerna gäller.

Målsättningen med intervjuerna är att ta reda på hur eleverna upplever sin skol- gång. Detta innebär att elevens berättande kommer att vara i det viktigaste i undersök- ningen.

För att vi ska kunna genomföra dessa intervjuer krävs att vi har ditt/ert godkännande som vårdnadshavare för X. Sänd tillbaka svarstalong i det medskickade kuvertet. Er medverkan är viktig och betydelsefull för att vi ska kunna genomföra vår under- sökning.

Hur du/ni några frågor om hur ska vi gå tillväga med intervjuerna så kan du/ni ringa Nicholas Hillergård alt. Anna Lindén.

Med vänliga hälsningar / Nicholas och Anna

______________________________________________________________ Elevens namn:

Målsmans underskift: Namnförtydligande:

Related documents