Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer som genomfördes, kan man finna de olika orsakerna som kan ligga till grund för algtillväxten och algblomningen i de öppna dammarna.
Grunda dammar med lågt vattendjup.
Nyetablering av vegetation - läckage av näringsämnen i första åren tills växternas blad växer och börjar med sin funktion med att ta upp näringsämnen från vattnet.
Dålig vattencirkulation på grund av låg flödeshastighet, felplacering av dammarna då vatten inte rinner kontinuerligt i systemet.
79 Brist på vattenväxter i dammarnas botten.
Brist på växter och träd i omgivande områden. Näringsrika vattenflöden från omgivande område.
Byggmaterial i dammarnas konstruktion som har höga pH-värden.
Nya dammar - svårighet att bestämma skötselåtgärder efter dammarnas behov.
Små dammar - svårighet att styra dammarans utformning och storlek efter områdets förutsättningar. Dålig rensning av dammarnas botten från upplagrade sedimentering.
Brist på kunskap hos entreprenörer eller de ansvariga för skötselåtgärder för dammarna. Fel val av vattenväxter och fel bestämning av vattenväxt mängder.
80
6 DISKUSSION
Diskussionen bygger på de tre huvudfrågeställningarna som presenterades tidigare med syfte för detta arbete. Diskussionen kommer att bygga på behovet av en skötselplan, ifall den har betydelse vid reducering av algtillväxten i dammar när vattensystem är på drift. Vilka de vanligaste orsakerna det är som tillåter algerna att växa i magasinera. Samt vilka åtgärder/lösningar man ska vidta för att motverka algerna i dammarna.
I detta arbete har studerats algtillväxten i två olika vattendrag. Det första är ett helt konstgjort vattendrag: Västra hamnens öppna dagvattensystem och det andra är ett naturligt vattendrag: Toftanäs våtmark. Vidare har analys gjorts på algtillväxten i två andra vattendrag för att förstärka resultatet som har uppnåtts redan efter analysering av algtillväxten i fallstudierna.
Diskussionen för detta examenarbete är indelad i två delar: resultatdiskussion för den insamlade empirin och metoddiskussion som har använts för att genomföra detta examensarbete. Resultat från tidigare examenarbeten kommer också att redovisas och sammankopplas med resultaten för detta
examensarbete.
6.1 RESULTATDISKUSSION
Att det förekommer algtillväxtproblem i Sveriges dammar är något ofrånkomligt för att dammarnas livsmiljö är grogrund för alger. Därför man skall fokus läggas på hur man ska reducera och eliminera algtillväxten i nya och befintliga dammar. Dammarnas huvudmän som intervjuades har lyft fram ungefär samma parametrar som styr algtillväxten i dammar. Dessa parametrar är kvalitén på dagvatten,
ljustillförsel, syre, växtlighet, temperatur som är av intresse för fåglar och zooplanktonätande fiskar. För att uppnå det resultat man önskar i dammarnas liv måste man optimera dessa parametrar genom att studera framförallt områdens specifika förutsättningar som bland annat topografi, hydrologi, geologi, klimat och vegetation. Dammarnas utformning spelar också en viktig roll vid reducering av
algtillväxten. Dammarna skall utforma på så sätt att självrensning och självvattenvandring i systemet ska kunna inträffa. Dessutom man ska tänka på fyra viktiga faktorer vid dammens utformning vilket är ekologisk, ekonomisk, social och estetisk utformning. Med andra ord, dammen ska anpassas efter områdets behov och boendetyp.
Det är viktigt att anlita kunnig personal/entreprenörer med goda kunskaper och erfarenheter. Detta för att ha kunskap om hur systemet funktionerar. En annan fördel är att man då kan veta vem som ska ansvara för vad och vem som ska finansiera. På så sätt minskar man risken för förekommande problematik i dammarna samt för att undvika extra kostnader som senare kan uppstå för att bli av med problematiken. Denna inblick väcktes efter analysering av genomförda intervjuer.
81
Konstgjorda vattendrag
I Västra hamn är algtillväxtproblem till synes på grund av främst dålig skötsel och okunnig personal som har anlitats. Malmö kommun har betalat mycket pengar för att lösa detta problem som förekommer i Västra hamns dammar under senare driftskede. Problematiken med algtillväxten visar att projektet öppna dagvattensystem på Bo01-område har haft dålig planering. Om Malmö kommun hade lagt ner mer pengar till planering och anlitat kunnigare och mer erfaren personal så skulle budgeten för
skötselkostnader för Västra hamn ha blivit mycket mindre än vad den är idag. Dessutom skulle algerna inte ha vuxit i dammarna ifall man redan från början hade haft kunskap om vilka negativa punkter det redan finns på Västra hamns vattensystem.
Vissa viktiga frågor borde ha diskuterats under planeringsskede och funderingar på åtgärder eller lösningar som hjälper att förebygga förekommande problem under senare driftskede. En tanke hade kunnat vara angående dagvatten som rinner kontinuerligt i minikanaler som är fogade och ifall dessa minikanaler skulle läcka, vilket betyder att dagvattenflödet inte skulle kunna rinna kontinuerligt så skulle systemet få konsekvenser senare. Konsekvenserna hade då varit i form av algblomning. Men detta togs ej till åtanke eftersom skötselplan saknades under denna period och har inte funnits sedan år 2011. En annan tanke är att dammarnas konstruktion på Västra hamn består av betongelement vilket behåller värmen i flera timmar samt att den är utsatt för solljus.
Dammarnas huvudmän på Västra hamn berättar att under driftskede har minikanalerna på Västra hamn fått vattenläcka vilket har bidragit till en minskning av mängden dagvattenflöde i vissa delar på Västra hamn då vattenvandring har försämrat. Mycket vatten stått stilla, kanterna i systemet har blivit döda zoner och dessutom ligger dessa väldigt exponerade för solljus. Allt detta har gjort att vattensystemet på Västra hamn har drabbats kraftigt av algtillväxt. Pumpar, syresättare och filteranordningar har
installerats på Västra hamn och dricksvatten har tillförs i systemet för att öka dagvattens mängd i anläggningarna. Skräp och alger tas upp manuellt varje dag under vissa perioder av året. Alla dessa åtgärder har vidtagits på Västra hamn vilket är väldigt kostsamt och tidskrävande men problemet har inte lösts än. Mängden vattenväxter på Västra hamns dammar är alltför många och detta på grund av dåligt val av växter.
Ett tidigare examenarbete som har skrivit av Malin Larsson (2010), Vegetation för öppna
dagvattenanläggningar - användningsområden och utformning i en stad, visade för litet flöde i kanalerna på Västra hamnen har bidragit till syrefattigt vatten vilket var orsak till algtillväxt. Syresättare och lyftanordningar har använts för att motverka algerna på Västra hamnens dammar. Författaren lyfte också fram att dammarnas botten som består av betongelement har med fördel att hämma spridning av
växterna över dammarnas botten. Dammarnas botten kan inte bli igensatta däremot får de sämre rensning. Därför man ska komplettera det med dräneringsmaterial såsom grus. Vattenväxter är också viktigt att det förekommer i dammarna som ligger i en stadsmiljö men det är viktigare att kunniga skötselpersoner ska kunna välja växter efter dammarnas förutsättningar och behov.
82
Detta påvisar samma resultat som framkommit av detta arbete vad gäller Västra hamnens öppna dagvattensystem. Båda studierna visade att algtillväxtproblemen i Västra hamnens dammar kan reduceras genom att ha luftpumpar och luftslangar som syresätter vattnet, och genom att ha kunniga skötselpersoner som sätter upp och uppdaterar skötselplanen efter områdets förutsättningar.
Här har vi ett exempel på varför det är viktigt att ha kunniga skötselpersoner med goda kunskaper som kan vidta fungerande skötselåtgärder. Malin Larsson visade i sitt arbete, Vegetation för öppna
dagvattenanläggningar - användningsområden och utformning i en stad, att betongelement i dammarnas konstruktion kan ibland vara en fördel för att förhindra att dammarna blir igensatta, men då är det viktigt att man kompletterar med dräneringsmaterial. Intervjun som genomfördes i detta arbete med Jan Johansson (Mark- och Exploateringsingenjör på Fastighetskontoret, Malmö stad) utpekade att betongelement i Västra hamnens vattensystems konstruktion var en av de riktiga orsakerna som ledde till algtillväxten i Västra hamnens dammar.
En jämförelse mellan bilderna 12 och 16 i detta arbete, visar hur vattnet i Västra hamnen är rent och fritt från alger under sommaren när Votrexgenratorn sätts på, vilket säkerställer Malins resultat att
betongelement i grunda dammar inte kan vara en helt avgörande faktor till algtillväxten. Däremot det viktigaste att ha kunniga skötselpersonaler som kan följa en fungerande skötselplan rätt.
Resultaten från jämförelsen mellan Västra hamnens och Augustenborgs vattensystem har visat att både systemen har nästan lika förutsättningar. Dammarnas huvudmän på Augustenborg menar att algerna har vuxit i Augustenborgs dammar. Detta är på grund av lågt vattendjup samt att dammarna ligger väldigt exponerat för solljus. Augustenborg har haft olika åtgärder som till exempel syresättare, pumpar och fontäner. Samt rensas dammarna ordentligt varje dag under vissa perioder om året. Det har funnits en skötselplan från början men avtalet för skötselplanen är uppsagd just nu.
Malmö kommun lägger inte lika mycket pengar på skötselåtgärder för Augustenborg, som den gör för Västra hamnen. Årsbudgeten för drift och underhåll inklusive skötseln på Augustenborg visar lägre siffror. Man ser med blotta ögat att dammarna på Augustenborg ser renare och finare ut även om algerna har vuxit där.
Augustenborg har haft godare förvaltare/aktörer/entreprenörer som vet hur skötseln ska fungera på Augustenborg. De har haft tydligare kommunikationer och en godare planering över minskning av förökning av algprodukter i dammarna ifall det inte gåt att elimineras fullt ut.
Man kan också tillägga att minikanalerna inte har fått vattenläcka då dagvattenflödet inte försvinner in i vissa håll i systemet. Dessutom passerar dagvatten på Augustenborg ett vegetationsklättdike där
växterna är näringsupptagande växter. Detta hjälper med att minska övergödning i dagvattnet. Fontäner har också med fördel att sänka vattentemperaturen genom att tillföra kallvatten till dammarna.
Ett tidigare examensarbete som har skrivits av Rickard Hagström(2009), Öppna dagvattensystem – två fallstudier av skötsel, påvisade också att Västra hamnen har haft dålig skötsel på grund okunniga
83
förvaltare/aktörer/entreprenörer. Skötselmissar på Västra hamnen ledde till att dammarna har drabbats av algtillväxt. Skötseln började fungera bättre på Västra hamnen precis när Malmö kommun anlitade bättre entreprenörer som var Riberstads samfällighetsförening. Det har skett en bättre kommunikation mellan Fastighetskontoret och entreprenörerna. Rollerna blev klargjorda och varje aktör visste exakt vad de skulle utföra och hur skötseln skulle fungera på Västra hamnen. Dammarna har dessutom haft olika åtgärder för att få undan algerna såsom syresättare, pumpar och filteranordning. Detta visar
överrensstämmelse med resultaten av detta arbete.
En annan tanke som är värd att fundera på, är att använda UV-stålning/filter på Västra hamnens dammar vilket motverkar alger samt att de kan öka det estetiska värdet, det vill säga det kan ge ett vackert inslag som ett rogivande område. UV-strålning ger en ren, miljövänlig och bakteriefri livsmiljö i vattnet.
Naturliga vattendrag
I Toftanäs har resultaten visat att områdets specifika förutsättningar spelar en viktig roll för att inte tillåta algerna att föröka i magasinerna. Magasinerna är stora med stort vattendjup. Naturligt vatten rinner i systemet och anläggningarna fylls på med vatten ständigt. Magasinerna ligger på låga terrängspunkter medan kringliggande område som planterade med buskar och träd ligger lite högre. Detta har skapat en riktig skugga åt dammarnas botten då magasinerna inte värms upp av solen konstant under varma sommardagar. Detta hindrar algerna att växa. Vattenväxter som etablerar ut sig på Toftanäs har också varit till stor hjälp till att bromsa algtillväxten för att dessa växter tar upp näringsämnen från dagvatten och konkurrerar med algerna.
Dammarnas huvudmän som är ansvariga för Toftanäs magasiner säger att Toftanäs inte har haft problematik med algtillväxten men att det kan förekomma i framtiden ifall dammarna inte har rensats ordentligt. Dammarnas botten på Toftanäs har blivit igenslammade vilket gör att dammarna tappar sin förmåga att rensa, avskilja och sedimentera. Stora mängder sediment i dammarnas botten betyder förökning av kväve- och fosfors halter vilka är perfekta parametrar för att algerna ska kunna föröka sig. Men ändå har inte resultaten väckt oro för allvarliga risker på Toftanäs som till exempel
algblomning/algtillväxt.
Detta betyder att Malmö gatukontoret och VA-verket har en bra kommunikation och de sköter Toftanäs vattensystem väl. De vet när det är dags att vidta skötselåtgärder för att förebygga förekommande problem. Detta ses också genom resultaten av flera tidigare studier som har baserats på Toftanäs. Ingen av dem visade att Toftanäs har drabbats av algtillväxt under 25 år, det vill säga sedan skötselplan invigdes år 1989. Även årsbudget för Toftanäs drift- och underhåll är inte hög vilket visar att det inte krävs så mycket åtgärder på Toftanäs.
Resultaten för jämförelse mellan Toftanäs- och Bäckaslövs våtmark visar att magasinerna på både systemen har nästan samma karakterisering. Bäckaslövs vattensystem är ett naturligt vattendrag med naturligt genomströmning. Dammarna är stora med stort vattendjup och de används för rensning, avskiljning och sedimentering.
84
Dammarnas huvudman på Bäckaslöv menar att idag är magasinerna på Bäckaslöv helt fria från algtillväxtproblem. Nu först i 20 år har det för första gången noterats att Bäckaslöv har drabbats av algtillväxt och detta var förra sommaren, år 2013. Växjö kommun har inte vidtagit några åtgärder däremot har de låtit regnet föra bort algerna. Skötseln på Bäckaslöv kräver inte så mycket tillsyn och det finns ingen skötselplan för detta vattensystem.
Man kan se att Bäckaslövs våtmarksäng ligger exponerat för solljus. Kringliggande område saknar buskar och träd och därför lyser solen direkt på dammarnas botten. Dessutom rinner vattenflödet med låg hastighet eller med andra ord vattnet är nästan stående. Under väldigt torra sommardagar kan algerna växa i naturliga vattendrag ifall magasinerna ligger väldigt exponerat för solljus och vattenhastighet är väldigt låg.
Malin Larsson visade även hon i sitt examenarbete, Vegetation för öppna dagvattenanläggningar - användningsområden och utformning i en stad, att Toftanäs inte har haft algtillväxt. Däremot har dammarnas botten har blivit igensatta på grund av okunnig personal som inte har kunnat bearbeta skötselplanen på rätt sätt. Skötseln för naturliga vattendrag kostar inte lika mycket som vattendrag i en stadsmiljö, för att i den sista måste dammarna ge vackrare och renare inslag. Det som Malin Larsson påvisat i sitt arbete, stämmer alltså överens med resultaten av detta arbete.
Man kan dra slutsatsen att algtillväxtproblem kan reduceras ellerelimineras genom att först och främst kunnig skötselpersonal ska kunna arbeta med en fungerande skötselplan för att kunna tolka vad det står i skötselplanen, samt att tillämpa skötselåtgärder på rätt sätt. Skötselplanen ska vara färdigplanerad i god tid helst under planeringsskede. Det andra är att vattendrag ska skapas då de ska efterlikna naturliga kretslopp. Två allra viktigaste avgörande orsaker som tillåter algerna växa i konstgjorda och naturliga vattendrag är solljus och stående vatten.
(Johansson, Matsson (2013-10-28), Johnsson (2013-11-27), Runeson (2013-10-31), Strömbeck (2014-03-05), Billqvist (2014-03-25) och Engström (2014-04-03)).
6.2 METODDISKUSSION
Under kursen vattenteknik som ingår i byggingenjörsprogrammet får man kännedom om olika dagvatten begrepp, funktioner för olika vattensystem samt skillnader mellan dessa system, och så vidare. Således var det ingen svårighet att hitta litteraturreferenser som gäller ämnet dagvattensystem. Däremot fanns en svårighet gällande att finna fakta och material gällande algtillväxt/algblomning i söta vattendrag. En fundering var att kontakta limnologer och biologer för att finna goda svar för huvudfrågeställningarna för detta arbete. Kommunikationen med Malmö kommun samt kommunala och privata företag tog långt tid. Detta för att det fanns en svårighet gällande att hitta lämplig och ansvarig personal. Hur som helst, personerna som gav svar är inga limnologer/biologer men de var kunniga inom detta ämne och visade goda kunskaper och har en stor erfarenhet. Svaren var omfattande och blev grunden för detta
85
examenarbete. En nackdel var att alla intervjuer genomfördes i skriftform, det vill säga fråga och svar fullbordades via mejl, förutom två intervjuer. Detta var på grund av att personalen som arbetat på Malmö kommun inte hade möjlighet till att ta emot studenter på grund av tidsbrist. Dessutom tycker de att det är enklare att svara på intervjuer via mejl.
De ovan nämnda har även hjälpt till med att samla ihop material som gäller de två fallstudierna: Västra hamn och Toftanäs. Delvis av hjälpmedlen utdelades i skriftlig form som till exempel Toftanäs
detaljplan och situationsplan för Bo01-område. Detta inträffade under den muntliga intervjun som skedde på Malmös fastighetskontor och Gatukontoret. Andra ritningar såsom Västra hamns
dagvattenanläggningar, de två tidigare studierna för Toftanäs våtmarksplan och Toftanäs vattenväxters lista skickades via mejl.
Grundtanken i detta arbete var att arbetet skulle baseras på dammarna i Malmö kommun. En damm som valdes från början var Toarp våtmark som ligger inom Malmö kommun. Denna damm skulle studeras och jämföras med Toftanäs. Svårigheten i detta var att finna material och fakta samt att nå en ansvarig för Toarp våtmark. Med denna orsak valdes Bäckaslöv i utbyte. Det var också okomplicerad att ta kontakt med Växjö kommuns personal. Denna personal har även samlat ihop bra material gällande Bäckaslövs våtmark. Material som totalt examenarbete för Bäckaslövs våtmark och en flygbild över hela våtmarken. Detta material har skickats via mejl.
Gällande Augustenborg gick kontakten med MKBs personal inte som förväntat. Deras svar på
intervjufrågorna var inte omfattande, det vill säga svaren innehöll inte den relevanta informationen som skulle behövas för ett gott slutresultat. De gav inte heller material som gäller Augustenborgs
vattensystem, som också hade kunnat vara till fördel i detta examensarbete. På grund av detta hämtades material som beskriver vattenvandring i Augustenborgs från nätet. Sedan kompletterades MKBs
intervjuer med en intervju med VA-syds personal. Därefter blev bilden för Augustenborgs dammar och dess vattenliv klarare.
Man har även besökt dessa olika vattensystem som har undersökts i detta arbete för att få en bättre bild på hur vatten rör sig i dessa system från utgångspunkt till slutpunkt. Dessutom har dessa besök varit utgångspunkt för slutresultatet och även påverkat den personliga åsikten som också har diskuterats i slutresultatet. Bilderna på dessa vattensystem som har redovisats i detta examensarbete har tagits via en personlig kamera.
Boken Smått och Gott, om vetenskapliga rapporter och referensteknik av Pia Mattsson och Anders Örtenblad har använts vid referenshantering och källförteckning för detta examenarbete. Tabeller och layouter har också granskats med hjälp av denna bok.
86
7 SLUTRESULTAT
Slutresultat för detta arbete kan sammanfattas att det är svårt att ha helt problemfria dammar. Algtillväxten är ofrånkomlig, särskilt om det är nya eller små dammar. Man kan lyckas att eliminera risken för algtillväxt och algblomning om man skapar vattensystem som efterliknar det naturliga kretsloppet, om man har en färdig skötselplan innan byggnation, och anlitar rätt personer som vet exakt hur dammarna ska skötas.
Andra viktiga kriterier är dammens konstruktion och placering, samt förhållandet mellan kväve- och fosforhalter i dagvatten och omgivande områden, d v s, att det inte blir för stora mängder kväve och fosfor som bidrar till övergödning. God rensning av magasinerna är en annan viktig faktor för att öka dammarnas förmåga att reducera algtillväxten och algblomningen.
Personer med kunskap och erfarenhet har större inverkan på att öka det estetiska värdet i dammarna och omgivande områden, än vad skötselplanen gör.
Vidare kan det vara värt att inom samma ämne studera konstgjorda och naturliga vattendrag i andra länder, eftersom det är ett annat klimat. Det skulle även vara intressant att se på hur dessa vattendrag ser ut och fungerar i andra länder, och vilka metoder de har för att reducera algtillväxten och algblomning.
87
8 GENERALLA FÖRKLARINGAR
Suspenderat material (SS)- är ett mått på organiska och oorganiska material/förorening som kan
sedimenteras relativit snabbare till botten jämfört med andra föroreningar. Diameterns storlek är större än 0,00045 mm och de mäts i mg/l när man mäter suspenderat materials halter i dagvatten.
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)- är en stor grupp av mer än 100 kemikaliska ämne och alla