Intervjuer för Toftanäs område

VA-syd i Malmö tar hand om dricks- och avloppsvatten samt avfallshantering. VA-syd har samverkat med gatukontoret och lantbruksuniversitet i Toftanäs projektet. VA-syd sköter dammar och

58

översvämningsmark, och gatukontoret sköter kringliggande mark. ( Falk 2007). Leif Runeson, Miljöingenjör på VA-syd, Malmö, har svarat på dessa intervjufrågor den 31 oktober 2013.

Intervjufrågor samt dess svar

 Följer Toftanäs dagvattensystem någon skötselplan? Om det är ja, hur fungerar den? Om

det är nej, varför och hur fungerar skötseln där utan skötselplan?

Det finns en skötselplan som det kallas för en funktionsbeskrivning. I den delas varje område upp i olika ytor, och det arbete som ska utföras på respektive yta specificeras i avtal mellan Malmö Gatukontor och dess entreprenörer. VA-syd ersätter gatukontoret för det arbete som VA-syd ansvarar för.

 Skulle man lyckas att uppnå det estetiska värdet av anläggningar utan skötselplan? Nej. Det som ni kallar för estetiska värden låter mera som ekologi i mina öron.

 Öppna dagvattensystem i Toftanäs är på drift nu mer än 24 år, har anläggningarna haft

algtillväxtproblem?

VA-syd känner inte till några sådana problem. Det finns dock ingen medarbetare som kontinuerligt besökt anläggningen sedan den invigdes. Ingen av dem som var med när den planerades finns kvar.

 Om ja, vilka åtgärder har ni tagit för att lösa upp detta problem? Om nej, vilka åtgärder

har Ni följt från början för att undvika alger i anläggningarna?

Det tror man inte att några åtgärder har vidtagits för att ta bort alger.  Om Toftanäs aldrig haft algtillväxten i dagvattensystem, varför har då

dagvattensanläggningar i Västra hamnen drabbats av alger fast det är ett nyare område jämfört med Toftanäs?

Man tror, men har inga bevis för, att alger främst är ett problem så länge dammarna är nyanlagda. I Toftanäs har träd och buskar längs stranden och på höjdryggar ute i dammen snabbt vuxit till redan från början. Då konkurreras algerna ut, eftersom träd och buskar växer snabbare och skuggar algerna. Algerna syns inte från stranden eftersom de växer under vattenytan och

59

eftersom träden och buskarna skymmer. I Västra hamnen finns det nog inte tillräckligt med snabbväxande arter som stjäl näringen från algerna och skuggar dem.

 Är Ni nöjda med livsmiljön i Toftanäs dagvattenanläggningar? Finns det allvarliga risker i

Toftanäs anläggningar idag? Om ja, vilka risker är det och på vilket sätt skulle ni behandla problemet?

Nej, VA- syd anser att skötseln av anläggningen är eftersatt och har i höst inlett ett arbete för att återställa anläggningen till ett funktionellt skick. Dammen renar inte vattnet längre. Flera av de planterade växterna är utkonkurrerade.

VA-syd har också byggt om utloppet för att undvika framtida översvämningar. Det finns halkrisker och bakterologiska risker om folk rör sig ute i dammen, vilket den inte är avsedd för. Man får inte bada här eller i andra liknande dammar. VA-syd och gatukontoret kan inte förhindra att hundar och hästar skiter på gator och markområden som avvattnas till dammen. Dessa risker kommer man inte att åtgärda, för de allra flesta människor förstår riskerna. VA- syd tycker inte att de är allvarliga. Man kan tänka sig att sätta upp varningsskyltar men de får inte alltid avsedd effekt. Om dammen inte fungerar som reningsanläggning kommer för mycket växtnäring att följa med vattnet till Risebergabäcken och vidare till Sege å och då bidra till att EU:s krav på god ekologisk status blir svårare att uppnå.

 Om nej, finns det nya åtgärder för att förbättra funktion i Toftanäs dagvattensystem? Förbättrad skötsel och intensifierat underhåll enligt ovan.

 Vilken funktion fyller växterna i Toftanäs våtmark?

De suger upp växtnäring och ger en vackrare miljö. Gröna miljöer har en lugnande inverkan på stressade personer.

Intervjuns sammanfattning

Dammarna är anlagda eller naturliga vattendrag för att berika stadens biologiska mångfald genom att ge livsutrymme för vattenlevande växter, växter i kantzonen och djur samt för att försköna stadsmiljön. Dammar kan dessutom vara dagvattenrecipient. Drift ska ske på ett sådant sätt att vattenytan upplevs som en tillgång i stadsmiljön. Ytan ska hållas fri från skräp och större ansamlingar av alger och växtrester. Dammbotten ska hållas fri från synligt främmande föremål.

60

Skötseln ska ta hänsyn till att stadens dammar har olika karaktär och vegetationsutveckling. Vattennivån ska hållas på en för varje damm lämplig nivå. Det finns inte allvarliga risker för algblomning i Toftanäs men kanske förekommer det i framtiden ifall dammarnas botten inte ska rensas ordentligt. Stefan Billqvist som är utredningsingenjör på VA-syd, har besvarat frågorna på drift- och underhållskostnader för Toftanäs. För 2010 var kostnaden 21 820 kr, för 2012 32 933 kr och för 2011 någonstans

mittemellan. 2013 är inte klart ännu. (Runeson 2013).

Bild 25: Toftanäs våtmarks principskiss. (Falk j. 2007, sid 52)

4.2.3.2 Malmö gatukontor

Gatukontoret sköter gator, parker, lekplatser, stränder och torg och jobbar på att förnya och utveckla staden för att vara attraktiv, samt att folk rör sig enkelt och tryggt.

Den 28 oktober genomfördes personlig intervju med Arne Matsson, landskapsingenjör på Gatukontoret, Malmö stad. Matsson är en av de ansvariga för Toftanäs projektet och han har mer koll på vegetationen där. Diskussionen med Mattson var lite mer fritt. Han har pratat allmänt om bägge projekten Toftanäs och Västra hamn, hur systemen fungerar och hur skötselplan/skötselåtgärder tillämpats i bägge områden.

61

Intervjuns sammanfattning

Landskapsingenjör Arne Matsson säger att det har funnits skötselplan från början. Den har inte följts i allt som det stod i skötselplanen, för det hade inte fungerat helt rätt i Toftanäs våtmarkspark. En sådan anläggning som Toftanäs kan inte drabbas av algtillväxt även om det skulle finnas alger, och det kan inte bli ett så stort problem. Anledningen till detta är att vattenflödet i Toftanäs system rinner och fyller på hela tiden, samt att det finns mycket utskuggning, d v s området omkring dammarna har planterats med buskar som skapar större skuggar. Skillnaden från Västra hamnens vattensystem är att i Toftanäs hade man lyckats att skapa ett efterliknande naturens ekosystem då man har hela tiden tillförsel av naturligt vatten som rinner in där. Sedan är det mer vatten och djupare än i Västra hamnen, och man har buskar och växtligheter som skuggar då vattnet inte får direkt solbelysning.

Hela vattensystemet i Västra hamnen däremot, är konstgjort, ingenting är naturligt. Störta problemet är att vattnet pumpar hela tiden i systemet. Anläggningarna är grunda och vattnet är näringsrikt vilket ger upphov till algtillväxt under sommaren när det är höga temperaturer. Det borde finnas större

vattenflöden och strömningar i systemet för att få bort algerna. Den stora kanalen har kraftiga krökar vilket gör att vattnet att stannar på flera ställen och allt detta bidrar till algtillväxt och algblomning, främst under sommaren. Värme är den viktigaste aspekten som bidrar till algtillväxten i Västra hamnens vattensystem. Det går inte att skugga dammarna med buskar såsom Toftanäs buskar gör. Det har också blivit fel vid bestämning av mängder av vattenväxter, med för mycket växter i små dammar med lågt vattendjup.

Matsson tillägger att dammarna i Toftanäs system är sedimentationsbassänger och därför måste de rensas emellanåt för att behålla reningseffekten i systemet. Viktiga åtgärder är att växtligheter ska skördas och buskarna kapas, för att förhindra näringsämnen som finns bundna i växtdelarna återgår till systemet, när växterna dör under hösten och vintern. Växternas viktiga funktion i Toftanäs system är att suga upp eller fastlägga näringsämnen. Det har aldrig noterats att Toftanäs har drabbats algblomning sedan den invigningen.

Matsson tycker att den enda lösningen som är lämplig i dagsläget för algtillväxtproblemen i Västra hamnens vattensystem, är att öka skötselinsatserna. Man behöver rensa anläggningarna varje dag, eftersom man inte kan öka antalet pumpar i systemet för att öka flödesströmningen.

Angående huvudsyftet med en skötselplan säger Matsson att det är vad man ska göra för åtgärder, samt hur och när man ska göra dem. Om man följer skötselplanen från början, och utför skötselåtgärder på rätt sätt, skulle man absolut inte få allvarliga problem. Man får inte slarva med skötselplanen och den bör uppdateras och justeras efter områdets behov. (Matsson 2013).

62