4.3 NÅGRA BRA EXEMPEL
4.3.4 Intervjuar för Bäckaslövs våtmark
4.3.4.1 Tekniska förvaltning- Växjö kommun
Varje stad har en teknisk förvaltning. En teknisk förvaltning har hand om gator, parker, torg, trafik, mark och dess exploatering och natur och skogsområden med mera. Malin Engström är projekteringschef på tekniska förvaltningen i Växjö kommun. Hon svarade på skriftliga intervjufrågor den 3 april 2014. Malin Engström har själv gjort en studie om Bäckaslövs våtmark och studien pågicks under ett år. Sedan skrev hon ett examensarbete som också har använts som god referens i detta arbete.
Intervjuns sammanfattning
Malin Engström säger att Bäckaslövs våtmark följer ingen skötselplan. Anläggningen ingår i natura 2000 vilket gör att marken sköts utefter det och VA skötseln sköts ändå. Växjö kommun har börjat med skötselplaner för de nya anläggningarna mest för att se vem som ansvarar för vad och vem som betalar vad. Malin tror att en skötselplan inte påverkar algtillväxten för hon ser att Bäckaslövs våtmark inte har haft problem med alger någon gång förutom förra sommaren då sommaren var extremt torr med lågt grundvattenflöde. Det var Euglena sanguinea som dök upp och färgade hela dammen röd. Men så fort det regnade så försvann problemet. Hur som helst, Växjö kommun har inte vidtagits några åtgärder.
Malin Engström tillägger att Växjö kommun ser inga risker i Bäckaslöv. Hon menar att Bäckslövs våtmark inte har direkta problem och vet inte om det beror på att vattnet oftast har tillflöde av
69
grundvatten i anläggningarna. De åtgärder som diskuteras för anläggningarna är att utforma de rätt så att så mycket föreningar som möjligt ska kunna reducerar via framförallt sedimentation och förbiledning av stora flöden för att undvika omrörning. Växterna på Bäckaslövs våtmark tar upp näringsämnen, dämpar flödet och fungerar också som tillhåll för mikroorganismer etcetera. Angående drift och underhåll av öppna dagvattenanläggningar på Bäckaslöv nämner Malin att de inte kan svara över kostnaderna. Kostnaderna kommer ojämnt och oregelbundet så man måste se över lång sikt, över många år i sådana fall. Med slutsats, denna anläggning kräver inte mycket tillsyn. (Engström 2014).
Bild 33: En stor del av vatten som rinner i Bäckaslövs vattensystem är grundvatten. (Bilden: Hala Al-Mehdawi och Likaa Jamalaldin 2014-04-04).
Egna reflektioner
Två andra vattensystem har också iakttagits och analyserats med tanke på dess algtillväxtproblem i dess dammar. Detta för att nå en bättre kvalité för slutresultatet man har nått efter att ha studerat och
analyserat algtillväxten i fallstudierna Västra hamn och Toftanäs. Analyserna har inte varit djupa men frågeställningarna som har diskuterats med dammarnas huvudmän var logiska och omfattande. Vattensystemen som valdes var Augustenborg öppna dagvattensystem och Bäckaslövs våtmark. Dessa valdes till skäl av dess karakterisering. Det vill säga, Augustenborgs vattensystem har ungefär samma karakterisering som Västra hamns vattensystem och Bäckalövs vattensystem liknar Toftanäs
70
vattensystem. Generella slutsatser har kunnat inträffa med hjälp av tre genomförda intervjuer samt fakta och material som har kommit från dammarnas huvudmän.
Analys och jämförelse mellan Västra hamns- och Augustenborgs öppna dagvattensystem
Dessa två öppna dagvattensystem är nya, ekologiska vattensystem. De byggdes för att deras områden har omvandlats till hållbara områden. Algerna växer mest under sommaren på Västra hamn och på Augustenborg på grund av deras förutsättningar som är perfekta grogrunder för alger. Både
vattensystemen är grunda med en låg vattendjup. Träd och buskar saknas i dammarnas omgivning då dammarnas botten värms upp av solen konstant under extremt torra sommardagar. Algerna trivs mest i varma och lugnande vattenmiljöer och i både systemen finns det ingen naturlig genomströmning, det vill säga, mycket av vattnet står stilla därför har pumpar installerats för att förbättra vattenvandringen i systemet. Vatten som rinner i både systemen är näringsrikt vatten. Både vattensystemen följer en skötselplan.
Skillnaden från Västra hamns vattensystem är att i Augustenborg passerar dagvatten ett vegetationsklätt dike och minivåtmarker vilket hjälper att minska mängden av näringsämnen i vattnet. Dammarna på Augustenborg har fontäner vilket Västra hamns dammar saknar. Rännor på Augustenborg är utformade på sätt att de gör självrensning samt ökar flödets hastighet. Näringsupptagande växter har etablerat sig bättre än växterna på Västra hamn. Det har även planterats flytbladsväxter som till exempel näckrosor på vissa ställe på Augustenborg. Drift- och underhålls kostnader på Augustenborg är mycket lägre än Västra hamns kostnader. Detta på grund av läckage i vissa minikanaler på Västra hamn vilket
minikanalerna på Augustenborg inte har haft. Malmö kommun berikar Västra hamnens vattensystem med dricksvatten för att bevara vattnets förekomst i systemet. Detta ökar kostnaden för drift och underhåll i månaden.
Dammarna på Augustenborg ser renare och finare ut än dammarna på Västra hamn. Orsaken till detta kan vara att dessa skillnader har förbättrat vattenlivet på Augustenborgs dammar. (Jan Johansson, Max Johnsson och Arne Matsson (2013), Helen Strömbeck och Stefan Billqvist (2014) och Falk (2007).
Analys och jämförelse mellan Bäckaslövs- och Toftanäs våtmark
Dessa två våtmarker har anlagts för att undvika översvämnings- och belastnings problem som kan ha förekommit i vattensystemen efter områdenas exploatering. Dessa dammar har inga allvarliga risker såsom algtillväxt på grund av områdens specifika förutsättningar vilket inte tillåter algerna att växa. Dessa både vattensystem är naturliga vattendrag med själv vattenvandring i systemen. Dammarnas funktion är att rensa, fördröja och sedimentera. De har dessutom berikat stadens biologiska mångfald och blivit ett rekreationsområde. Både vattensystemen omges av träd och buskar vilket ger skugga åt dammarnas botten. Då dammarnas botten inte värms upp under torra sommardagar. Vattenlevande växter i dammarna konkurrerar med algerna genom att ta upp vattnets näringsämnen då växter växer snabbare än alger.
71
Både systemen är anslutna till ett dike/våtmarksäng vilket gör att näringsrikt dagvatten som kommer från områdens hårdgjorda ytor och tak blir av med sina föroreningar som bland annat kväve, fosfor och tungmetaller innan det rinner till recipienterna. Resultaten har visat att det har skett en förbättring i vattenkvalitén och i rensningseffekten i både systemen efter byggnaden av dessa två våtmarker. Till skillnad från Toftanäs rinner dagvattnet i Bäckaslöv med lägre hastighet. Grundvatten rinner över markytan då en stor del grundvatten rinner i Bäckaslövs anläggning. Grundvatten på Toftanäs ligger på 0,5-2 meter djup under markytan. Dikets kringliggande område saknar träd och buskar vilket betyder att dikets botten saknar skugga i stora delar under torra sommardagar. Däremot ligger anläggningarna på Toftanäs i låga terrängspunkter och har omgivits av träd och buskar som planterats på lite högre terrängspunkter. Detta betyder att Toftanäs anläggningar har en riktig skugga under varma somrar. Se bild 32 och 23.
Bäckaslöv följer ingen skötselplan och det har inte haft problem med algtillväxt någon gång förrän sommaren 2013. Hela systemet på Bäckaslöv färgades rött på grund av Euglena sanguinea som växte i anläggningen. Under extremt torra sommardagar menar man att det kan finnas möjlighet för algerna att växa i Bäckalövs dammar. Orsaken till detta kan vara att dagvattenflödet rinner med låg hastighet och att skugga saknas för anläggningens botten, då solstrålning lyser direkt på botten under stora delar av varma sommardagar.
Dammarnas huvudmän tycker att det inte finns någon signal som varnar för algtillväxtproblem i både Bäckaslöv och Toftanäs. Men det är andra åtgärder man ska vidta för att minska risken för
förekommande algtillväxtproblem/algblomningsproblem i framtiden. Det krävs en ny utformning av anläggningen på Bäckaslöv för att öka kapaciteten att rensa, avskilja och sedimentera vid kraftiga regnväder. Toftanäs anläggning däremot kräver en noggrann rensning. Dammarna har blivit
igenslammade och renar inte längre. Dammarnas botten måste tömmas från sediment för att återhämta sin rensningseffekt igen. (Leif Runeson och Arne Matsson (2013), Stefan Billqvist och Malin Engström (2014) och Falk (2007)).
72
5 RESULTAT OCH ANALYS
Resultat från detta examensarbete Algtillväxtproblem i öppna dagvattenanläggningar är
sammanställda under fem huvudrubriker; resultat utifrån litteraturstudier och genomförda intervjuer, resultat utifrån jämförelse mellan första och andra fallstudien, resultat utifrån analysering av
algtillväxproblem i fallstudiernas vattensystem och två andra valda vattensystem, några viktiga åtgärder vid anläggning av öppna dagvattensystem och de allra viktigaste orsakerna som bidrar till
algtillväxtproblem i öppna dagvattenanläggningar.