Fastighetskontoret Malmö stad

Fastighetskontoret i Malmö kommun arbetar tillsammansmed Malmö -Gatu- och Stadsbyggnadskontor för stadens exploatering. Den 28 oktober hade en personlig intervju genomförts med Jan Johansson, Mark- och exploateringsingenjör på Malmö Fastighetskontor. Jan Johansson har varit med Bo01- projektet från början. Han har arbetat mycket för att förbättra dagvattensystemet på Bo01, och han fortsätter att finna bättre lösningar allteftersom.

Intervjufrågor samt dess svar

 Finns det en skötselplan och följs den?

Det fanns inte direkt någon skötselplan för dagvattensystemet på Bo01 från början.

 Om det är ja, hur fungerar den och om det är nej, varför och hur fungerar skötseln där

utan skötselplan?

Först var idén att dagvatten ska ledas från höjdryggen ner i två olika håll, antingen mot Öresund eller mot saltvattenkanalen som det syns på situationsplanen. Riberstads samfällighetsförening i södra Bo01- området som bildats för detta område är entreprenören för vattensystem på Bo01. Riberstad tog fram en skötselplan och skötselåtgärder för magasinera.

Aquepunktarna/magasinera skulle lämnas över till dem men funktionen har aldrig fungerat och fastighetskontoret kunde aldrig lämna över magasinera till föreningen. Skötseln fungerar på så sätt att man finner lösning för skötsel vid behov.

 Är det viktigt att ha en skötselplan för öppna dagvattenanläggningar? Skulle den hjälpa

att undvika/minska förekommande problem såsom algtillväxten i framtiden?

Det är viktigt att ha en skötsel från början med all beskrivning över hur skötselåtgärder skall utföras, men det viktigaste är att ha en bra entreprenörer eller människor som har bra kunskap med vatten och miljö för att kunna nå bättre resultat.

 Skulle man lyckas att uppnå det estetiska värdet av anläggningar utan skötselplan? Utan skötselplan kommer man ingenstans.

 Vad är de vanligaste skötselproblem som kan förekomma i öppna

46 Algtillväxten och igensättning.

 Vilka är de vanligaste orsakerna till algtillväxten i öppna dagvattenanläggningar? Solljus/värme, låg vattennivå, stående vatten.

 Varför drabbades Västra hamnens anläggningar av alger? Kan du nämna några orsaker? Magasinerna ligger exponerat för solljus, systems byggnad består av betongelement och de är relativt grunda så vattnet i dem blir rätt så varmt på sommaren. Betongen behåller värme då magasiner fortsätter att vara varma även under natten vilket gör att algerna trivs bra, samt att vattennivån är väldigt låg. Betongen påverkar också pH-värde i dammarna för den har normalt ett högt pH- värdet (13-14). Högt pH-värde i dammarnas vatten gynnar algblomning. Växter i vatten driver också den här processen och påverkar algtillväxt i dammarna. Så det främsta felet är att man har blandat så mycket växter i vattenytan som har ett djup på några centimeter. Det borde ha separerats om man önskar en vattenspegel i vattensystemet på Bo01.

 Vilka lösningar och åtgärder har ni funderat på för att lösa upp dessa problem, och för att

få Västra hamnens anläggningar att se mer välskötta ut?

Man försökte med olika tekniker för att minimera algtillväxten i magasinerna och de lämpligaste lösningarna var att syresätta vattnet. Systemet är väldigt speciellt och fungerar på så sätt att luftpumpar skulle trycka in syre i vattenmolekylerna men det har aldrig fungerat på det sätt som man förväntat sig. Luftpumparna var väldigt känsliga och sattes igen när det pumpades runt. Återsamlingsdammarna byggdes om och man satte pumpar upptill (pumpskåp) för att pumpa runt endast i aquapunkterna.

Anlagda öppna dammar har haft två kompressorer med luftslangar som är håliga för att föra in luft i vattnet, samt har en pump lagts ner för att hålla vatten i rörelse och hindra vattnet från att stå stilla.

 Ska man förvänta sig att det alltid blir problem med alger – är det ofrånkomligt?

Under sommaren går det aldrig att bli av med algerna eftersom dammarna är så grunda. Då skulle man försöka rensa magasinerna ordentligt varje dag. Trådalger kan man bli av med men

grundalger är något befintligt problem som man försöker hitta olika lösningar på, som nämndes innan, med luftpumpar eller kompressorer med luftslangar.

47

Åtgärder som vi har utfört var väldigt billiga, till exempel kompressorn som kostade 1000 kr. Drift- och underhållskostnader för alla magasinerna i hela Bo01-område kostar 20 000 kr/mån och om man jämför med andra stora föreningar eller firmor skulle det kosta kanske 150 000 kr/månad. Så det kostar egentligen inte så mycket.

 Förutom skötselplan, vilka åtgärder hade ni för att undvika algtillväxten i västra

hamnen?

Att plocka bort skräp och alger, rensa magasiner ordentligt. Under sommaren om det är 25-30 grader ute måste man rensa magasinerna varje dag. Sedan ska man anlita bra

skötselentreprenörer, kommuntekniker och andra som har bra kunskap i vatten och miljö.  Algtillväxten borde minska genom att plantera in växter som förbrukar näringsämnen

t.ex. flytbladsväxter – har ni provat det?

Det har projekterats en gång vilka växter som skulle vara i magasinen och det är en öppen vattenyta man önskat. Då kan man inte dölja det med blad.

Intervjuns sammanfattning

Jan Johansson berättar att det blev mycket alger i Västra hamns vattensystem på grund av tre saker: Anläggningarna är grunda och består av betongelement, lågt vattendjup (några centimeter) i

anläggningarna och läckage i minikanalerna som gav upphov till att skräp samlas i magasinerna. Läckage är det största problemet i systemet för att drickvattnet som tillförs pumpbrunnarna bidrar till höga kostnader. Dricksvattnet kostar Malmö kommun 100 000 kr per år.

Jan Johansson var inte nöjd med vegetationen. Hans egna åsikter var att ett sådant grunt vattensystem inte behöver så mycket växtligheter i dammarna. Däremot ska man separera växter från vattnet ifall man bygger vattensystem med lågt vattendjup. Pumparna var också dåliga och kanalens utformning så att sidorna är vågiga, gör att det förekommer döda zoner i systemet. Man har funderat på kemiska insatser som åtgärd att motverka alger, men det kommer att påverka det biologiska ekosystemet i systemet. Det finns andra olika metoder kan man testa liksom UV-filter eller något dylikt. (Johansson 2013).

Bild 15 har tagits i maj månad 2014 och den visar hur vattnet är grönt och grumligt på en

återsamlingsdamm på Västra hamnen. Detta betyder att reningssystem inte renar och behandlar vattnet liksom man har förväntat sig. Inluftare skåpen ska byggas om enligt Jan Johansson, Mark- och

48

Bild 15: Reningssystem i återsamlingsdammar på Västra hamnen renar inte vattnet ordentligt. (Bilden: Hala Al-Mehdawi och Likaa Jamalaldin 2014-05-13)

Bild 16 har också tagits i maj månad 2014 och den visar hur vattnet ser renare och effektivare ut i en annan återsamlingsdamm på Västra hamnen under sommaren. Vortexgeneratorer och inluftare skåp WSB01 motverkar algerna i denna dam kraftigare jämfört med den förre.

Bild 16: Wetrco reningssystem i en återsamlingsdamm på Västra hamnen fungerar bra under sommarn. Det motverkar alger kraftigt (Bilden: Hala Al-Mehdawi och Likaa Jamalaldin 2014-05-13)

Trådalger växer i vissa ställe på Västra hamnen. Några bilder togs på en kanal som ligger på Lilla varvsgatan på Västra hamnen under vintern respektive sommaren. Bild 17 togs i december månad 2013 och den visar att vatten i kanalen är bara smutsig men det finns ingen anmärkning på algtillväxten.

49

Bild 17: Ingen anmärkning på algtillväxten i kanalen på Lilla varvsgatan på Västra hamnen under vintern 2013. (Bilden: Hala AL-Mehdawi och Likaa Jamalaldin 2013-12-23).

Bilderna 18 och 19 togs i maj månad 2014 och dessa visar samma kanal på Lilla varvsgatan- Västra hamnen och hur algerna mest trådalger har vuxit i kanaler under sommaren. (Johansson 2013).

Bild 18 och 19: Trådalger växer i kanalen på Lilla varavsgatan- Västra hamnen/Malmö under sommaren. (Bilden: Hala Al-Mehdawi och Likaa Jamalaldin 2014-05-13).

50