Vad är allvarliga brister enligt eleven?

En intressant sak att ta reda på med hjälp av svaren i fråga 421 (se fotnot) är vilka elever som anser att olika innehållsliga brister är de allvarligaste en text kan ha. Om eleven inte nämner innehållsaspekter så kan det tyda på att eleven ser svenskämnet som en strikt formträning – inte som en övning i att kunna uttrycka en åsikt eller att förmedla viktig information. (Jag menar förstås inte att form och innehåll är helt åtskilda). Dessutom kan det vara en spegling av vad de får kommentarer om. Med det menar jag att det är möjligt att elever som får kommentarer på textytan också ser fel på textytan som de största bristerna. Det kan också vara så att det som den enskilde eleven behärskar och därmed kan identifiera som ett fel eller brist är de allvarligaste felen och bristerna enligt eleven.

Totalt anger cirka en tredjedel (21 st) av eleverna brister och fel som faller inom innehållskategorin. Denna tredjedel fördelar sig på följande vis:

• Av det totala antalet elever som angett betyget G (16 st) har 1 st angett brister/fel som är innehållsliga.

• Av det totala antalet elever som angett betyget VG (27 st) har 11 st angett brister/fel som är innehållsliga.

19

Om kommentarerna gäller en slutversion av en text hur använder du dem? (Flera alternativ får kryssas).

20

Det totala antalet kryss på frågan var 68 (eftersom flera svarsalternativ fick kryssas för). Har eleven angett både svarsalternativet ”gör de ändringar min lärare föreslår” samt ”ändrar vissa av de saker min lärare föreslår” har jag endast registrerat det senare alternativet. Totalt 55 elever besvarade frågan.

21

• Av det totala antalet elever som angett betyget MVG (17st) har 9 st angett brister/fel som är innehållsliga.

Elever med högre betyg svarar alltså oftare att innehållsrelaterade brister är de allvarligaste i en text. Jämför man eleverna som brukar få betyget G på sina uppgifter med dem som brukar få MVG så är skillnaden stor. Över hälften av eleverna med MVG svarar indirekt, att innehållet är en viktig del i texten.

I anknytning till detta är det intressant att jämföra om, och i så fall hur, elevernas syn skiljer sig från lärares. Därför jämförs det eleverna uppger är allvarliga brister och fel i fråga 4 med faktorer som lärare i en undersökning av Östlund-Stjärnegårdh (1999) anger vara väsentliga vid avgörandet om en text ska nå upp till betyget Godkänd. Faktorerna lärarna i undersökning uppger är:

• helhetsbedömning

• funktion i angiven situation • relevant innehåll

• hur eleven följt instruktionerna • anpassning till situationen • röd tråd

• meningsbyggnad

Jag har delat in elevernas svar under tre egna rubriker som talar om i vilken mån de svarar mot lärarnas syn, d.v.s. om eleverna nämnt brister/fel i fråga 4 som lärarna i Östlund-Stjärnegårdhs undersökning anser vara av vikt för att en text ska få betyget Godkänd. Rubrikerna är:

1. Inte alls: här har svar av typen ”långa meningar”, ”syftningsfel och stavfel” samt ”grammatiska fel” placerats. Grammatiska fel kan förvisso vara menings- byggnadsfel, men om eleven inte har specificerat sig har jag ändå placerat dem under denna rubrik.

2. I någon mån: här har svar av typen ”ofullständiga källor och oriktiga på- ståenden samt grova stavfel”, ”osammanhängande, slarvigt skriven” samt ”meningsbyggnadsfel” placerats. Har eleven utvecklat ”meningsbyggnadsfel” som t.ex. ”Meningsbyggnadsfel, syftningsfel etc. alltså sådana som gör texten svårläst och svårförståelig” så har de placerats under rubriken ”I hög grad”.

3. I hög grad: här har svar av typen ”att innehållet inte är relevant och att syftet med texten inte framgår”, ”röd tråd saknas, meningsbyggnad” samt ”Att missförstått [sic!] syftet till att skriva texten” placerats.

Hur svarar elevernas syn på fel och brister i texter mot lärarnas?

0 5 10 15 20 25

Inte alls I någon mån I hög grad

MVG VG G

Även här är relationen mellan elever med betyget G och MVG tydlig. Betydligt fler av de högpresterande eleverna har en överensstämmande syn på hur en bra text ska se ut i jämförelse med lärarna i Östlund-Stjärnegårdhs undersökning (1999). (Man kan förstås inte utesluta att vissa elever som besvarat enkäten är mer eller mindre benägna att svara utförligt, men detta kan ses som en naturlig del av att elever som är svagare skribenter (eller själva kategoriserar sig som sådana) har ett större motstånd att skriva utförligt än de starkare eleverna, och därför behöver denna eventuella faktor inte vara en felkälla utan ett utslag av deras egen skrivförmåga).

Fel i textytan måste anses vara en av de minst betydande bristerna i en text och som synes ovan nämns inte textytefel som avgörande för om en text ska få betyget Godkänd av lärarna i studien. Av de elever som nämnt fel vilka inkluderar textytan (i fråga 4) har 8 elever G, 12 VG och 3 elever MVG. (Det är nästan uteslutande stavfel de nämner.) Att eleverna anser att rättstavning är betydelsefullt framgår också av Östlund- Stjärnegårdh (1999).

När det gäller vad eleverna skriver att de får kommentarer om (tabell 1) så kan man notera ett par saker. Svagare elever, med betyget G uppger inte att de får kommentarer om textytan, och starka elever med betyget MVG, får inte mycket kommentarer om grammatik- och konstruktionsproblem. Man kan anta att de lågpresterande eleverna gör fler textytefel än de högpresterande, men att läraren väljer att kommentera mer allvarliga fel istället. Att högpresterande elever inte får kommentarer på grammatik- och konstruktionsfel beror antagligen på att de sällan gör sådana fel. I Bergman-Claesons studie av den typen av fel så är förhållandet sådant (2003).

G VG MVG S:a

Textyta 2 st 8 st 9 st 19 Gram./Konstr. 8 st 17 st 2 st 27 Textstruktur 2 st 1 st 6 st 9

Tabell 1. Relation: Betyg – Vad kommenterar läraren ofta?

Andra brister och fel som eleverna skriver att deras lärare påpekar ofta, förekommer i mycket mindre omfattning. Totalt utgör textyta, grammatik- och konstruktionsproblem samt textstruktur 55 av 77 registrerade svar av det eleverna skrivit. Annat som förekom- mer är:

• stil (samtliga exempel är ordvalsrelaterade), 4 st • inga fel, 3 st

• får endast betyg, 3 st

• arbetsinsats (att eleven är lat), 2 st • övrigt, 1 st

• vet ej/inget svar, 7 st.

Samtliga 6 elever som uppgett att de inte gör/får kommentarer om fel och brister går i klass Q och bland dem finns 3 elever som uppgett VG som betyg.

Båda eleverna som får kommentarer om att de är lata går i klass S, men på grundval av vad de svarat i övrigt kan kommentarerna om lathet mycket väl vara skriven som en del i en vänskaplig jargong mellan lärare och elev.