Normkonflikt

I kommande avsnitt hänvisar jag ibland till bilaga 3 där mer utförliga tabeller finns över de resultat som diskuteras.

Fråga 1122 (se fotnot) är konstruerad för att ta reda på om eleven upplever en konflikt mellan det egna språket och det språk som ska tillägnas i skolan. Jag har sammanställt frågan genom att placera de som svarat alltid och ofta i en grupp, de som svarat ibland i en andra grupp och de som svarat sällan eller aldrig i en tredje grupp. Dessa har relaterats till betyget (tabell 2) eleven uppgett samt till hur eleven upplever kommentarerna rent känslomässigt och till förståelse av responsen (fråga 7, 8 och 21). Resultatet i undersökningen påverkas säkerligen av att de krav som de enskilda lärarna har på eleverna inte ser identiska ut. Men eftersom jag inte vet något om dessa krav kommer det inte diskuteras.

G VG23 MVG S:a

Alltid/Ofta 7 6 2 15

Ibland 6 10 2 18

Sällan/Aldrig 3 10 13 26

Tabell 2. Relation: Betyg – Upplevd normkonflikt.

Två elever besvarade inte frågan. Föga förvånande så upplever inte så många av de högpresterande eleverna en normkonflikt. Av de 26 elever som sällan eller aldrig kän- ner sig obekväma med språket så utgör elever med MVG nästan hälften av dem, medan nästan hälften av eleverna som alltid eller ofta upplever detta är elever som har betyget G (7 av 15). Man kan lägga märke till att mer än hälften av eleverna (33 av 60) känner sig obekväma med det språk de ska tillägna sig ibland, ofta eller alltid.

Eftersom jag kommer hänvisa till normkonfliktgrupperna i kommande avsnitt kan det vara bra att kunna återgå till följande siffror:

• 15 elever upplever en normkonflikt alltid eller ofta • 18 elever upplever en normkonflikt ibland

• 26 elever upplever en normkonflikt sällan eller aldrig

4.5.1. Upplevd normkonflikt relaterad till förståelse av kommentarerna

Mer intressant är att relatera upplevd normkonflikt med förståelse av kommentarerna. Därför har jag relaterat upplevd normkonflikt till fråga 724, som berör hur lätt eleven

anser att det är att avgöra vad som är viktigast av det läraren skrivit och kommenterat.

22

Känner du att du måste skriva på ett språk som du inte känner dig bekväm med (konstlat, stelt, överdrivet, töntigt eller dylikt) för att få ett bättre betyg?

23

En elev med betyget VG besvarade inte fråga 11.

24

När det gäller relationen mellan upplevd normkonflikt och förståelse av vad som är viktigast att åtgärda av bristerna och felen, är det bara 1 av 15 elever som alltid eller ofta upplever en normkonflikt som alltid eller ofta anser att det är lätt att urskilja vad som är viktigast att åtgärda, medan den motsvarande siffran för elever som sällan eller aldrig upplever en normkonflikt är 16 av 26 elever. Bland dessa 26 elever är det endast 1 elev som sällan eller aldrig tycker det är lätt att urskilja vad som är viktigast att åtgärda, medan det bland dem som alltid eller ofta upplever en normkonflikt är 7 av 15 som tycker det är lätt sällan eller aldrig.

När det gäller huruvida eleverna uppfattar beröm (fråga 825) från sin lärare som specifikt och konkret, kan man inte dra några slutsatser i förhållande till upplevd normkonflikt. Svaren i är mycket jämnt fördelade mellan de olika grupperna och det som kan utläsas av dem är att hälften av eleverna (30 st) anser att det beröm de får är specifikt och konkret alltid eller ofta och 17 av 60 anser att berömmet är specifikt och konkret sällan eller aldrig. Resterande 13 elever anser att berömmet är det ibland. I fråga 21 fanns ett påstående som var relaterat till beröm. Endast 4 elever kryssade för ”jag förstår ofta inte det beröm som min lärare ger” vilket tyder på att berömmet generellt sett inte utgör något större problem för eleverna att begripa.

När det gäller förståelse av kommentarer av kritisk art (se tabell bilaga 3) har även 30 kryss som är relaterade till detta fyllts i (fråga 21). De påståenden det gäller som eleverna kryssat för att de instämmer i är samtliga kritiska till begripligheten: Påståendena är: ”jag förstår ofta inte vad jag ska göra för att rätta till de brister min lärare påtalar”, ”jag förstår ofta inte den kritik som min lärare ger” samt ovan nämnda ”jag förstår ofta inte det beröm som min lärare ger”. Merparten av dessa instämmanden (16 av 30) gäller att eleverna inte förstår hur de ska göra för att komma till rätta med de brister lärarna påtalar. Den grupp som varit flitigast att fylla i påståenden kring det som gäller förståelse är de som upplever en normkonflikt ibland (16 kryss av 18 elever) men i övrigt är det fler bland dem som alltid eller ofta känner en upplevd normkonflikt än de som gör det aldrig eller sällan som står för kryssen (9 kryss av 15 elever respektive 5 kryss av 26 elever). Endast en elev som uppgett betyget MVG har kryssat för något av de tre påståendena rörande förståelse i fråga 21.

Svaren på fråga 626 (där eleverna uppmanades tala om vad de helst vill ha ut av sin lärares kommentarer), är mycket likriktade och kortfattade och därför görs endast en ungefärlig sammanställning. Att jag tar upp det här och nu beror på att det som går att utläsa är kopplat till förståelse av kommentarerna. Hela 48 elever anger svar som är varianter av att de vill kunna utveckla eller förbättra sitt språk, eller veta vad de gjort fel. Av dessa har ungefär hälften betonat att de vill veta vad som är bra eller få någon form av beröm också. De efterfrågar också konstruktiv kritik: de vill ha råd, förslag eller konkreta exempel. Många betonar m.a.o. att de vill veta hur de ska komma till rätta med bristerna inte bara få veta vari texten brister. Endast 8 svar sticker ut från mängden. De finns utskrivna i bilaga 2. Svaren i fråga 6 stämmer på så sätt också väl överens med svaren på fråga 15 där eleverna angett huruvida de ser kommentarerna som en hjälp att utvecklas eller som ett omdöme på texten. 14 elever ser kommentarerna som mest betyg och 8 elever som endast betyg vilket totalt utgör 22 elever. Det är ungefär en tredjedel av eleverna vilket svarar mot den andel elever som efterfrågar konstruktiv kritik och hjälp (i fråga 6, se ovan). 34 elever ser kommentarerna både som betyg och hjälp och resterande 5 elever ser dem mest [som en] hjälp i sin skrivutveckling.

När det gäller vilka elever som kryssat påståenden som är knutna till den egna utvecklingen (med hjälp av lärarens kommentarer) i fråga 21 så går det inte att utläsa någon skillnad mellan normkonfliktgrupperna. 14 elever kryssar för att de inte tycker att de utvecklas mycket av lärarens kommentarer, 16 kryssar för samma påstående som har tillägget ”men jag tycker om att få dem ändå”. 16 elever kryssar för att de tycker att de utvecklas mycket av sin lärares kommentarer. Det är tänkbart att man kan se svaren som ett uttryck för rådande personkemi mellan lärare och elev eftersom fråga 21 baseras på frivillighet och därför borde vara mer i överensstämmelse med vad eleven i själva verket tycker och känner.

Eleverna som besvarat enkäten har också fått tillfälle att själva ge exempel på kommentarer de ansett varit till hjälp för deras utveckling (fråga 17) eller tvärtom inte varit till någon hjälp (fråga 18). Elevernas exempel är en intressant läsning men dessa svar tar jag upp vid tillfälle i diskussionen. Alla svar finns i bilaga 2. Många elever har svarat att de inte kommer på några exempel medan andra helt enkelt skrivit ”Nej”. Svarsfrekvensen är mindre än hälften på frågorna; 25 elever har gett exempel på fråga 17 liksom på fråga 18. (Flera elever har bara gett exempel på en av frågorna.).

26

4.5.2. Upplevd normkonflikt relaterad till känslor

Under fråga 21, där eleverna kryssat för påståenden de instämmer i, fanns fyra påståen- den som rör hur de känner när de fått tillbaka sina texter kommenterade (se tabell bilaga 3). Påståendena var:

• Jag blir ofta irriterad av kommentarer eller korrigeringar min lärare gjort • Jag blir ofta ledsen av kommentarer eller korrigeringar min lärare gjort • Jag blir ofta glad av kommentarer eller korrigeringar min lärare gjort

• Jag blir ofta sporrad att prestera bättre av kommentarer eller korrigeringar min lärare gjort

De två första är negativa reaktioner medan de två senare är positiva. Totalt 2427 kryss utgörs av negativa reaktioner medan 42 kryss utgörs av positiva. 10 kryss rörande nega- tiva reaktioner kommer från de 15 som alltid eller ofta upplever en normkonflikt vid skrivande i svenska. Bland de 26 elever som uppgett att de upplever det sällan eller aldrig kommer 5 kryss rörande negativa reaktioner, och 1 kryss av dessa 5 gäller påstå- endet att eleven ofta blir ofta ledsen av kommentarerna. När det gäller de positiva reaktionerna är skillnaderna större. 25 av de 42 kryssen återfinns hos dem som sällan eller aldrig upplever en normkonflikt medan 5 kryss hittas hos dem som alltid eller ofta upplever en normkonflikt.

Jag har inte undersökt varför eleven blir ledsen, glad, irriterad eller sporrad av kom- mentarerna, men man kan tänka sig att det närmare till hands att bli ledsen och/eller irriterad för elever som inte förstår vad läraren skrivit så ligger.

Jag har även valt att se efter om det finns en skillnad mellan könen när det gäller känslor knutna till lärarnas kommentarer.

Plockar man bort de enkäter där eleven inte kryssat för något av påståendena som rör känslor återstår 46 enkäter, 29 enkäter som fyllts i av flickor och 17 av pojkar. För- hållandet mellan positiva känslor i anknytning till textrespons mellan flickor och pojkar är slående lika. 15 av 29 flickor och 9 av 17 pojkar känner sig ofta sporrade av kom- mentarerna. 11 av 29 flickor och 7 av 17 pojkar känner sig ofta glada av kommentarer- na.

När det gäller negativa känslor är resultaten mellan könen inte lika. 14 av 29 flickor och 3 av 17 pojkar har fyllt i att de ofta blir irriterade av kommentarerna och av de 9

27 _{Att jag inte skriver ”personer” eller ”elever” utan ”kryss” beror på att en del elever fyllt i både ”ledsen och}

elever som fyllt i att de ofta blir ledsna av kommentarerna finns endast en pojke. Han är den enda i hela undersökningen som angett att han brukar få ett svagt G på sina uppgift- er. (Han fyller f.ö. också i att han brukar bli sporrad att prestera bättre av kommentar- erna och att han anser sig utvecklas mycket av kommentarerna). På grundval av detta resultat tycks det som om flickorna har fler negativa känslor i samband med respons på sina texter.

En sak som man kan ha i åtanke är att även positiva kommentarer från läraren kan uppröra och irritera. Här följer ett par exempel som eleverna gett på kommentarer som de anser inte är till hjälp (fråga 18):

• När kommentaren endast består av ett br medans (sic) betyget är dåligt • Bra!/utmärkt!/dåligt!

• Endast ett ”bra” med betyget efter, detta förekommer ofta vilket verkligen inte hjälper en förändra sitt språk.

• ”mycket bra arbete, du får MVG. PUNKT.”

• Kommentaren ”Bra!”/”Utmärkt!”/Lysande!” är ju kul att få men det är def. inte till hjälp för min utveckling. Redan duktiga elevers utveckling glöms ofta bort. Ett annat exempel som en elev gett på fråga 17 är likartad ”Hade velat ha bättre motivering till varför man ej får MVG, VG+ är hemsk! (sic!)”. Samtliga exempel är tagna från flickor och vittnar delvis också om det som behandlats i avsnitt 4.5.1. d.v.s. en efterfrågan hos eleverna att få veta hur de ska förbättra sig. Även om jag inte ämnar lyfta ämnet till diskussion kan man fundera över om de högpresterande flickorna ofta lämnas åt sitt eget öde medan de högpresterande pojkarna fortlöpande får sin beskärda del av hjälp.