En MKB ska innehålla ett nollalternativ som beskriver den framtida utveck-lingen om projektet inte genomförs. Nollalternativet är inte detsamma som nuläget utan inkluderar övriga förväntade framtida åtgärder och förändringar.
Nollalternativet betraktas som ett referensalternativ som beskriver den fram-tida situationen om aktuellt projekt inte genomförs, d v s det utgör inte något åtgärdsförslag. I det här fallet innebär nollalternativet att inga åtgärder vidtas på väg 44 mellan Lidköping och Källby.
Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras i samma tidshorisont. I detta fall har jämförelseår 2035 valts, vilket är knappt 20 år efter trafiköppning.
Även om nollalternativet innebär att ingen ny väg anläggs, sker ändå med tiden ett antal förändringar som måste beaktas, som till exempel förväntad trafikök-ning på befintlig väg, samt att trafikregleringar sker i takt med att regler och praxis ändras. En trafikprognos för nollalternativet år 2035 är gjord, tidigare redovisad i kapitel 2 Förutsättningar, under avsnittet Trafik.
Gällande detaljplaner och pågående planarbete i området antas bli genomförda, se kapitel 2 Förutsättningar, avsnittet Kommunala planer.
Konsekvenserna av nollalternativet beskrivs i det följande inom respektive ämnesområde under rubriken Konsekvenser av nollalternativ.
Studerade alternativ
En MKB ska redovisa alternativ lokalisering och utformning av den tänkta åtgärden. Under föregående skede i vägplanen har olika korridoralternativ för väg 44 studerats. Korridorerna har jämförts utifrån miljökonsekvenser, byggbarhet och kostnader. Resultatet av studien redovisas i Vägplan, samråds-handling, val av lokaliseringsalternativ, Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidkö-ping–Källby daterad 2013-09-30. Nedan följer en sammanfattning av de olika korridoralternativen som ingick i lokaliseringsstudien.
Korridor B1, Blå
Korridor B1 är placerad längst norrut i utredningsområdet, se figur 3.2. Ny väg 44 ansluter i öster till befintlig väg 184 med en cirkulation 1300 meter söder om Skararondellen. Detta läge förutsätter att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr om Lidköpings flygplats. I väster avslutas ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Körsträckan från Skararondellen i väster till Källby-cirkulationen i öster uppgår till 8 170 meter.
Det flacka landskapet medger stora radier i både plan och profil med små längslutningar, utmed sträckan växlar omgivningarna mellan jordbruks- och skogsmark.
Korridor B2, Grön
Korridor B2 är placerad centralt i utredningsområdet, se figur 3.3. Ny väg 44 ansluter i öster till befintlig väg 184 med en cirkulation 1700 meter söder om Skararondellen. Detta läge förutsätter att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr om Lidköpings flygplats. I väster avslutas ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Körsträckan från Skararondellen i väster till Källby-cirkulationen i öster uppgår till 8 530 meter.
Det flacka landskapet medger stora radier i både plan- och profil med små längslutningar, utmed sträckan växlar omgivningarna mellan jordbruks- och skogsmark.
Korridor B3, Röd
Korridor B3 är placerad i den södra delen av utredningsområdet, se figur 3.4.
Ny väg 44 ansluter i öster till befintlig väg 184 med en cirkulation 2100 meter
Ängen
Figur 3.2 Korridor B1, Blå
Ängen
Figur 3.3 Korridor B2, Grön
Ängen
Figur 3.4 Korridor B3, Röd
söder om Skararondellen. Detta läge möjliggör en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr eller söder om Lidköpings flygplats. I väster avslutas ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Körsträckan från Skararon-dellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 9 105 meter.
Det flacka landskapet medger stora radier i både plan och profil med små läng-slutningar, sträckan går på större delen på jordbruksmark och en sjö passeras i anslutning till Öredalsån.
Korridor B1-B2, Mörkblå
Korridor B1-B2 viker av från Korridor B1 vid sektion 1/000 och ansluter till Korridor B2 vid sektion 3/000, se figur 3.5. Körsträckan från Skararondellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 8 340 meter.
Korridor B3-B2, Ljusröd
Korridor B3-B2 viker av från Korridor B3 vid sektion 2/600 och ansluter till Korridor B2 vid sektion 4/700, se figur 3.6. Körsträcka från Skararondellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 9 015 meter.
Korridor B2-B4, Lila
Korridor B2-B4 viker av från Korridor B2 vid sektion 4/000 och ansluter till-baka till Korridor B2 vid sektion 6/350, se figur 3.7. Korridor B2-B4 går utanför utredningsområdet på del av sträckan, då syftet med korridoren är att gå nord-öst om bebyggelsen vid Backagården och Tyskagården. Körsträcka från Skara-rondellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 8 530 meter.
Ängen
Figur 3.5 Korridor B1-B2, Mörkblå
Ängen
Figur 3.6 Korridor B3-B2, Ljusröd
B3
Figur 3.8 Vald korridor
Ängen
Figur 3.7 Korridor B2-B4, Lila
Val av alternativ
Trafikverket tog 2013-12-13 beslutet att en kombination av korridorerna B1, B2 och B2/B4 bäst motsvarade projektmålen. Sträckningen innebär att vägen i väster, vid anslutningen till väg 184, först går inom vägkorridor B1 (sektion ca 0/000-1/000). Därefter övergår vägen till vägkorridor B2, med anslutning till sektion ca 1/300, för att slutligen övergå till vägkorridor B2-B4 strax innan passagen av Öredalsån. Vägen avslutas med vägkorridor B1 i anslutningen mot cirkulationen i Källby.
På den första delen av sträckan, där vägen går i korridor B1, uppnås kortast res-tid jämfört med de andra alternativen. Intrången i jordbruksmark minimeras med vägkorridor B1 på denna sträcka, då marken här till största delen består av skog. För kulturmiljön innebär vägkorridor B1 att Kusketorpen påverkas och splittras. Den försämring som vägkorridor B1 innebär i form av högre bullerni-våer bedöms inte få någon stor inverkan på boendemiljön, då området består mestadels av skog.
Övergång till vägkorridor B2 är främst fördelaktigt för boendemiljö, då det är relativt stor skillnad mellan bullernivåerna i vägkorridor B1 jämfört med B2. Även för det tätortsnära friluftslivet är vägkorridor B2 ett bättre alternativ än B1, då det innebär mindre intrång i skogsområdet söder om Filsbäck. Med vägkorridor B2 splittras kulturlandskapet och därmed också jordbruksmark.
Intrånget i jordbruksmark är dock mindre jämfört med i vägkorridor B3. Här görs en avvägning mellan boendemiljö och jordbruksmark-naturresurser.
Vägkorridor B2 innebär betydligt lägre bullernivåer jämfört med alternativ B1.
Intrången i jordbruksmark är större i jämförelse med vägkorridor B1, men min-dre än i B3. En framtida utveckling av Filsbäck med bostadsbebyggelse möjlig-görs med vägkorridor B2.
Vid passagen av Filsbäck-Helde påverkas kulturmiljön negativt med vägkor-ridorvalet B1 och B2, då kulturhistoriska sammanhang och vissa strukturer i landskapet försvinner. Genom en sträckning mellan dessa två korridorer (B1-B2) mildras intrånget. Vägkorridor B3 ger bäst möjligheter att bevara kulturmiljön men går i gengäld genom högproduktiv jordbruksmark. Vid en avvägning mellan bevarande av två viktiga allmänna intressen har de natur-resursvärden som jordbruksmarken i korridor B3 representerar getts större tyngd än de värden som finns i det småskaliga kulturlandskapet i B1 och B2.
Dessutom innebär vägkorridor B3 den längsta sträckningen av ny väg 44 som med avseende på restid sämst uppfyller projektmålet om ökad framkomlighet.
På den sista delsträckan, öster om Öredalsån, är vägkorridor B2-B4 ett bättre alternativ än övriga korridorer. B2-B4 gör inte intrång i och splittrar inte i lika hög grad gårdar och det öppna odlingslandskapet. Med avseende på boende-miljö är B2-B4 det bästa alternativet. I B2-B4 kommer vägen att gå något när-mare Skebykärret, som utgör Natura 2000-område, än i övriga vägkorridorer.
Genom noggrann detaljprojektering, så att markavvattning inte sker i Skeby-kärrets närhet, bedöms ingen påverkan på riksintresset uppstå.
Bortvalda alternativ i lokaliseringsstudien
Under utredningsarbetet med lokaliseringsstudien studerades ett antal olika vägkorridorer. Vissa platser inom utredningsområdet identifierades tidigt som olämpliga för fortsatt utredning av vägkorridor för ny väg 44. Till exempel har områden med större gårdar och bebyggelsegrupper såsom Alebäck, Filsbäck, Helde by och Dalvik undvikits för att kunna bibehålla miljön runt gårdarna, minimera intrång i natur- och kulturvärden samt möjliggöra fortsatt verksam-het.
Andra trafiklösningar/väglinjer valdes tidigt bort av olika skäl och studerades inte vidare som alternativ för väg 44, förbifart Lidköping:
I den östra delen av utredningsområdet, mellan Dalvik och Tyskagården, har en trafikplats studerats med av- och påfartsramper för anslutning in mot Filsbäck.
Denna lösning valdes bort eftersom det skulle kunna medföra att genomfarts-trafiken även i fortsättningen valde befintlig väg genom Filsbäck.
En ny vägkorsning i plan, cirka en kilometer väster om Källbycirkulationen, för anslutning mot Filsbäck har studerats. Förslaget förkastades då en plankors-ning skulle innebära stor risk att genomfartstrafiken fortsatt skulle välja be-fintlig väg genom Filsbäck. Framkomligheten på väg 44 skulle även begränsas då hastigheten mellan Källbycirkulationen och vägkorsningen in till Filsbäck skulle behöva sänkas.
Två alternativ av vägkorridor B2 studerades för att få större skala på linjefö-ringen och därmed bättre stöd i landskapet. Båda vägkorridorerna gick mellan vägkorridor Grön och Blå vid Helde men valdes bort då intrången bedömdes bli för stora i natur-, kultur- och boendemiljön.
Alternativ utformning
Ett antal olika alternativa detaljlösningar för utformning av väg 44 och dess anläggningar samt anslutande vägar har studerats inom ramen för arbetet med vägplanen. Bland annat gäller det:
• Utformning av cirkulationsplatsen Skararondellen
Förutom det extra körfält som ingår i projektet har möjligheten och beho-vet av att bygga om hela cirkulationsplatsen utretts i en separat trafikutred-ning. Den visade att en ombyggnad inte gav någon positiv effekt för trafik-flöden jämfört med nuvarande utformning.
• Utformning och läge av cirkulationsplatsen vid Ängen
Ett alternativ med cirkulationsplatsen 100 meter österut har valts bort. Det valda alternativet innebär ett bättre utnyttjande av befintliga vägar och min-dre markintrång i skogsområdet.
• Läge för viltpassage vid Alebäck
Dragning av enskilda vägar har prövats i olika sträckningar runt viltpassa-gen/faunaporten.
• Lågt/högt läge för passage Filsbäcken
Ett högt läge för passage över Filsbäcken valdes bort eftersom en låg profil över den öppna slätten ska eftersträvas. I högt alternativ skulle väg 2611 läggas i port under väg 44. Alternativet med en hög vägbank för väg 44 och bro bedömdes få större påverkan både på terrängen runt Filsbäcken och landskapsbilden.
• Lågt/högt läge för passage Öredalsån
Ett lågt läge av bron skulle innebära ett större intrång i omgivningarna än ett högt läge. Passagen skulle inte få funktionen som faunapassage eller ge möjlighet för människor att röra sig utmed ån. Ett lågt läge skulle innebära att väg 2702 skulle läggas på en bro över väg 44 och få för stor lutning ner mot befintlig bro över Öredalsån. Alternativet valdes bort till förmån för ett högt läge av bron för väg 44 över ån.
• Utformning av väg 2702 vid allé Dalvik
Tidigt förkastades vägens befintliga läge på grund av för stora ingrepp i al-lén och svårigheten att få en god utformning. Alternativet att lägga väg 2702 på en bro över väg 44 valdes bort eftersom det innebar svårigheter att få en bra vägprofil och lutning till befintlig bro. Alternativet var även kopplat till alternativet ett lågt läge över Öredalsån, se ovan.
• Läge för ny lokalväg till Filsbäck
Alternativa lägen över respektive under väg 44 med anslutning till befintlig cirkulation vid Källby har studerats. Alternativet att lägga lokalvägen på en bro över väg 44 valdes bort eftersom höga vägbankar skulle innebära bar-riärer i landskapet och komma för nära Natura 2000-området Skebykärret.
• Läge/utformning av korsning lokalväg till Filsbäck/väg 2705
Ett alternativ med väg 2705 som genomgående till cirkulationsplatsen och lokalvägen till Filsbäck som en anslutning till väg 2705 har studerats men valts bort. Valt alternativ innebär istället att lokalvägen blir genomgå-ende och att väg 2705 ansluter till denna. Hänsyn till markanvändning har inneburit att flera alternativa sträckningar av vägarna har studerats för att minska påverkan på odlingsmark.
• Vägdragning av enskilda vägar bl a vid Filsbäck - Helde
Flera alternativa vägdragningar har studerats i samråd med markägare. I ett första alternativ föreslogs ingen passage vid Helde utan parallella enskilda vägar på båda sidor av väg 44. Därefter har bro över eller port under väg 44 i ett västligare läge än det föreslagna studerats. Påverkan på landskapsbil-den och synpunkter på vägdragningar av enskilda vägar innebar att dessa alternativ valdes bort. Det aktuella förslaget till läge innebär att porten även kan få en viss funktion som passage för fauna och för friluftslivet.
• Anpassningar av tillfällig nyttjanderättsområden
Anpassning av tillfälliga nyttjanderättsområden har gjorts med hänyn till bland annat fornlämningar, naturmiljöer och tomtmark.
4 Miljövärden
4.1 Landskap