Områden med naturvärden redovisas på kartbilaga 4 Naturmiljö. Numrering i text och på karta kommer från utförd naturvärdesinventering.
Nuläge Natura 2000
För Natura 2000-området Skebykärret har en bevarandeplan fastställts av läns-styrelsen år 2005. Det främsta syftet med området enligt planen är att bevara och gynna förekomsten av kalkkärrgrynsnäcka och otandad grynsnäcka samt att bevara och utveckla ett hävdat och artrikt rikkärr.
Området utgörs av ett s k extremrikkärr beläget i en flack nordvästsluttning.
Kärret omges av halvöppen naturbetesmark och betad fuktig lövskog. Skeby-kärret är av särskilt stort intresse då det ligger utanför länets kalkområden.
Kärret utgör Västergötlands västligaste utpost för den kärrtyp som kallas axag-kärr. De rödlistade snäckorna kalkkärrsgrynsnäcka och otandad grynsnäcka dokumenterades år 1981.
Figur 4.5 Skebykärret, vy norrut Figur 4.6 Skebykärret vid utflödet från åsen
Enligt bevarandeplanen är faktorer som negativt kan påverka rikkärret och därmed snäckarterna (direkt eller indirekt) t ex igenväxning, upphört eller svagt betestryck, nedfall eller tillförsel av luft- eller vattenburna föroreningar och kväve, dikning, dränering och andra åtgärder som kan påverka naturtypens hydrologi samt ändrad markanvändning i anslutning till området.
Nya inventeringar har gjorts för att följa upp mål och rekommendationer i bevarandeplanen. Länsstyrelsen har redovisat dessa i Inventering av sällsynta grynsnäckor i Västra Götalands län Rapport 2011:61. Det konstaterades vid un-dersökningstillfället att den otandade grynsnäckan hade försvunnit. En möjlig orsak till att detta är enligt inventeringen de biotopförändringar som kärret genomgått. Kärret har vuxit igen allt mer med bl a vass och alsly. Den slåtter av kärret som tidigare genomfördes verkade ha upphört enligt inventerarens observationer. God bevarandestatus har således inte uppnåtts för Skebykärret.
En särskild PM Natura 2000, Skebykärret har upprättats, se bilaga 8. Syftet med detta PM är att redovisa Trafikverkets bedömning av påverkan på Natura 2000-området.
Inventeringar och underlag
I ett tidigt skede utfördes en naturvärdesinventering för att klargöra vilka naturvärden som finns i området; ”Naturvärden inom vägkorridor för väg 44, Lidköping-Källby”, 2012-12-12. Efter inventering bedömdes områden efter värdekategorier A-E, där A är Områden av nationellt eller internationellt värde för naturmiljön, B Regionalt värdefulla områden, C Områden med större lokala naturvärden, D Övriga områden med lokala naturvärden och E Övriga naturom-råden.
Områden med det högsta naturvärdet A bedömdes inte finnas inom det stude-rade området. Inventeringen omfattade även värdefulla strukturer, rödlistade arter och biotopskyddsområden. Inventering av groddjur utfördes i tre dam-mar. Utöver detta karterades de två vattendragen Öredalsån och Filsbäcken.
Information om naturvärden har inhämtats från Lidköpings och Götene kom-muner. Kompletterande uppgifter om fågelliv och fiskbestånd har inhämtats från Lidköpings fågelklubb respektive Götene Sportfiskeklubb. Information angående viltstråk i området, främst för älg, har erhållits från Lidköpings kom-mun.
En särskild PM är framtagen för redovisning av biotoper i jordbruksmark, se bilaga 9. Vägförslaget berör fyra öppna diken och en stenmur i åkermark samt en allé som samtliga omfattas av det generella biotopskyddet för biotoper i jordbruksmark.
1. Öredalsån – B. Regionalt värdefullt område
Öredalsån har i det berörda området ett slingrande lopp i en lövskogsklädd ravin. Många av träden är grova och domineras av lönn, klibbal och hägg. Inslag av andra lövträd finns också såsom alm, ek, tysklönn, ask och bok. I området finns även en del död ved med lågor, varav en del fallit i vattnet. Både alm och ask är rödlistade i kategorin VU, sårbar. Orsaken är att de är kraftigt drabbade av sjukdomar, vilka medför risk för utslagning av större delen av de svenska bestånden.
Figur 4.7 Lövskog kring Öredalsån Figur 4.8 Bestånd av strutbräken vid ån
Lövskogen kring ån har en intressant flora med en rad signalarter, d v s arter som indikerar naturvärden. Bland annat finns strutbräken i stora karakteris-tiska bestånd. Lundarv, ormbär, hässleklocka, springkorn, bäckbräsma och trubbfjädermossa är andra signalarter som noterats. Även utbredda bestånd av kirskål har dock spritt sig i skogen.
2. Filsbäcken – C. Område med större lokalt naturvärde
Filsbäcken har liksom Öredalsån ett slingrande lopp men är mindre och omgär-das inte av lika utvecklad lövskog. På berörd sträcka omges bäcken av en mer eller mindre gles lövträdsbård. Trädbården består till stor del av klibbal och har inslag av grova grönpilar.
Floran längs bäcken är karaktäristisk för den här typen av igenvuxna och gan-ska näringsrika områden. Vanliga arter är älggräs, brännässla, flädervänderot och jättebalsamin. Utanför trädbården eller trädzonen finns öppna, igenväx-ande områden eller näringsrik kulturbetesmark.
Figur 4.9 Lönnallén vid Dalvik, sedd från söder 4 Lönnallé - C. Område med större lokalt naturvärde
Dubbelsidig allé med grov lönn och en tysklönn utmed väg 2702 norr om gården Dalvik. Träden har rika lavsamhällen med kyrkogårdslav, olika arter av brosklavar m m.
5 Lönn- och björkallé - C. Område med större lokalt naturvärde
Allé med relativt grov lönn och björk söder om gården Dalvik. Allén är dubbel-sidig på en ca 30 m lång sträcka, i övrigt enkeldubbel-sidig. Träden har rika lavsamhäl-len med kyrkogårdslav, allélav, olika arter av brosklavar m m.
16. Kolerakyrkogård - C. Område med större lokalt naturvärde
Glest björkbevuxen kulle som är en kolerakyrkogård. Bland den vegetation som noterades i november 2012 fanns bl a åkervädd, bockrot och gulmåra. I kanterna förekommer en del sten. I Artportalen finns en uppgift från 2009 om fibblesandbi (NT). Arten noterades inte vid inventeringen november 2012, men det går inte att dra slutsatsen att den försvunnit från området.
18. Mindre skogsbestånd och buskmark - D. Övrigt område med lokalt naturvärde Mindre skogsbestånd med ek, tall och stort inslag av fågelbär, rönn och apel strax norr om en kolerakyrkogård. I södra kanten finns ett odlingsröse med inslag även av relativt nyligen utlagda stenblock. I västra kanten finns också en del utlagda grova stammar av lövträd. Inslagen av bärande träd, stenröse och död ved i jordbruksmark gör sammantaget att området bör bedömas som ett lokalt naturvärde. Området ligger relativt nära lokalen för fibblesandbi.
19. Före detta grustäkt - C. Område med större lokalt naturvärde
Före detta grustäkt nordost om Backgården. Södra delen av grustäkten har vuxit igen och är bevuxen av ett mindre skogsbestånd dominerat av klen till medelgrov tall och asp. I denna del ligger täktslänterna helt i skugga. I norra delen har igenväxningen inte nått så långt utan här är täktslänterna fortfarande solbelysta med ett visst inslag av jordblottor. Bland vegetationen som noterades i november 2012 märktes bl a gråfibbla, harklöver, fältmalört och kungsljus. I västra kanten finns en del slånbuskage.
Lokalen har i länsstyrelsens inventering av möjliga miljöer för svartpälsbi bedömts som en potentiell miljö för arten utifrån sitt nuvarande eller ut-vecklingsbara innehåll av blomresurser, boplatsmöjligheter, mikroklimat m m (Länsstyrelsen Västra Götaland 2010). I inventeringen angavs getväppling, sommargyllen, kråkvicker och lupin som blomresurser, och boplatsmöjlighe-terna angavs som till synes obegränsat stor i täktslänt. Flera skötselåtgärder föreslås i inventeringen i form av markstörning, röjning och skötsel med träda av omgivande odlingsmark.
20. Åkermarker väster om Skeby - D. Övrigt område med lokalt naturvärde För åkermarksområdet väster om Skeby finns två uppgifter om rödlistade åkerogräs inrapporterade till Artportalen – åkerkulla (NT) och mjukdån (NT).
Arterna förekommer oftast i åkrar som inte är så intensivt brukade, och – åt-minstone gäller det för mjukdån – gärna i marker med inslag av sand. Arternas förekomst och koordinatangivelsen för området är gamla och markanvändning-en är delvis förändrad varför uppgifterna bedöms som osäkra.
21 Före detta grustäkt vid Skebyås - C. Område med större lokalt naturvärde Största delen av området utgörs av en före detta grustäkt som mot söder över-går i en mindre kraftledningsgata. För kraftledningsgatan finns en uppgift från Artportalen om växtplats för backsippa (fridlyst och även rödlistad i kategori VU). Enligt uppgift noterades här över 100 exemplar av arten 2010. Några exemplar hittades inte vid inventeringen i november 2012, vilket antyder att beståndet kan ha minskat. Vid en kontroll under våren 2014 kunde ingen
växt-plats återfinnas i område som berörs av föreslagen ny lokalväg. (Ny kontroll ska utföras). Täktslänterna är delvis skuggade och delvis solbelysta, men inslaget av jordblottor är begränsat.
Det före detta täktområdet bedömdes i samband med en inventering av möjliga lokaler för svartpälsbi åt länsstyrelsen 2009 som en icke trolig lokal för svart-pälsbi, främst p g a nektarbrist (Länsstyrelsen Västra Götaland 2010). Blomre-sursen för arten bedömdes som ganska liten och boplatsmöjligheterna för arten bedömdes som sparsamma.
Fisk och bottenfauna
I vattendragskarteringen redovisas att Öredalsån har vissa förutsättningar som uppväxtområde för öring. Enligt den lokala sportfiskeklubben förekom-mer bl a stationär öring, mört, id och färna. Sedan slutet av 60-talet finns även regnbågsöring. Det är ovanligt att regnbåge förökar sig i vilt tillstånd, vilket gör beståndet i Öredalsån relativt unikt. Enligt klubben är beståndet av stationär öring litet. Lämpliga lekbottnar saknas i stort sett eftersom bottensubstratet i ån huvudsakligen består av sand, finsediment och organiskt material. Död ved finns i riklig mängd i och utmed ån. Vid en elfiskeundersökning 2013 drygt tre kilometer uppströms Dalvik, påträffades regnbåge, stensimpa, elritsa och små-spigg. Signalkräfta observerades men däremot ingen öring eller färna.
Inom golfbanans område, nedströms Dalvik, finns en övergång där åvattnet pas-serar genom två trummor. Dessa hindrar svagsimmande fisk att passera, medan t ex öring sannolikt kan vandra uppströms om vattenståndet inte är för lågt.
Det finns en anlagd damm i Öredalsån, cirka 4 km uppströms Dalvik, som utgör ett permanent vandringshinder vidare uppströms för all vandrande fisk.
Figur 4.10 Vy över åkermarkerna väster om Skeby (område nr 20)
Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden, där Öredalsån ingår, har utfört prov-tagningar sedan 2003 i en punkt där nuvarande väg 44 korsar Öredalsån.
Provtagningarna visar på en god vattenkvalitet från övergödningssynpunkt.
Vattenrådet har vidare bedömt att ån har ett högt naturvärde mot bakgrund av utförda bottenfaunaprovtagningar.
Filsbäcken saknar enligt vattendragskarteringen och den lokala sportfiskeklub-ben i stort sett förutsättningar för öringreproduktion inom utredningsområdet.
Bäcken är ett litet vattendrag med för små vattendjup.
Groddjur
Tre vattenområden inventerades med avseende på groddjur våren 2012, två dammar i anslutning till Filsbäcken och en mindre sjö som bildats i en före detta grustäkt strax öster om Dalvik. Dammarna vid Filsbäcken är belägna cirka 300 meter söder om föreslagen väg. Sjön vid Dalvik ligger cirka 450 meter sydost om vägsträckningen. Vid inventeringen av dammarna vid Filsbäcken påträffades individer och/eller romklumpar och grodyngel av åkergroda, vanlig groda, vanlig padda samt större vattensalamander. I den mindre sjön påträf-fades vanlig groda, vanlig padda samt mindre vattensalamander. Åkergroda och större vattensalamander är arter vars livsmiljöer har särskilt starkt skydd genom Artskyddsförordningen.
Fåglar
I samband med naturvärdesinventeringen har sånglärka och hämpling noterats i det öppna jordbrukslandskapet. Möjliga bohål för backsvala har även noterats i en grustäkt söder om Källby. Kungsfiskare har tidigare häckat i Öredalsån, men inte under de senaste tio åren. Även forsärla har tidigare häckat i anslut-ning till vattendraget. Samtliga nämnda arter förutom forsärla är rödlistade, det vill säga arter som är hotade eller nära hotade.
Ängen
Figur 4.11 Viltstråk i anslutning till planerad väg
ViltI och i anslutning till det berörda området finns bland annat älg, rådjur, räv, grävling och bäver. Filsbäcken, Öredalsåns dalgång och brynzoner är viktiga stråk och vistelseområden. Vissa stråk kan variera över tid beroende på mark-användning i området, t ex dras klövvilt särskilt till avverkningsytor och odling av energiskog. Befintliga större vägar är barriärer för viltet, särskilt väg 184 som omges av viltstängsel. Nio polisrapporterade viltolyckor inträffade mellan åren 2010 och 2013 på aktuell sträcka av väg 184. En av dessa var en olycka med dovhjort, resterande var olyckor med rådjur. Längs aktuell sträcka av väg 44 in-träffade 31 polisrapporterade olyckor under motsvarande period, varav sju med älg och övriga med rådjur. Älgolyckorna är koncentrerade till skogspartiet strax Figur 4.12 Lönnallé vid Dalvik
Figur 4.13 Åkermark och brynzon väster om Dalvik
väster om korsningen med väg 2611 samt skogsdungen öster om Öredalsån.
Information angående viltstråk i området och då främst för älg, se figur 4.11, har inhämtats från Lidköpings kommun.
Konsekvenser av nollalternativ
Nollalternativet medför inga fysiska intrång i naturmiljöer. Befintliga ekolo-giska strukturer kvarstår. Framtida förändringar av hur marken brukas kan komma att påverka naturvärden både positivt och negativt. Till exempel kan naturvärden knutna till tidigare grustäkter komma att minska till följd av igenväxning. För djurlivet ökar barriäreffekten på väg 184 och väg 44 successivt med ökande trafik.
Där befintlig väg 44 går i skärning genom Skebyåsen i närheten till Skebykärret kommer inga åtgärder att vidtas som kan förhindra att grundvattnet förorenas och att skador uppstår på Natura 2000-området vid en eventuell olycka med farligt gods.
Påverkan och effekter av utbyggnadsalternativ Natura 2000
Natura 2000-området Skebykärret kan påverkas genom förändrad hydrologi eller om förorenat dagvatten från vägen når kärret.
Den nya vägen kommer att gå i skärning genom en grusås som via grundvat-tenströmmar förser kärret med vatten. Vägens skärning blir i djupled ungefär densamma som för befintlig väg. Befintlig väg 44 kommer att återställas och skärningen återfyllas på vägavsnittet förbi Skebykärret. I och med att nya väg-diken anläggs kommer ytvattenflödena något närmare Skebykärret. Samman-taget bedöms dock den nya vägen endast medföra marginella förändringar på ytvattenavrinningen och grundvattenströmningen i området i förhållande till nollalternativet. Vidare kommer fördröjningsdiken att anläggas vars funktion är att fördröja och rena vägdagvattnet innan det släpps till befintliga vattendrag och diken, se figur 4.24.
Ny lokalväg till Filsbäck kommer att gå i skärning under ny väg 44, och i kors-ningspunkten med ny väg 44 ligga som djupast, ca 3,5 meter under nuvarande marknivå. I detta område ligger grundvattennivån ytligt. Skärningen kommer därför att medföra en grundvattensänkning inom ett begränsat område utmed lokalvägen. Sänkningen av grundvattnet bedöms inte påverka Natura 2000- området. Det grundvatten som dräneras genom den nya lokalvägen kommer att naturligt ledas vidare nedströms mot befintliga diken och vattendrag. Vattnet i det befintliga dike som skärs av genom den nya lokalvägen rinner till en anlagd våtmark/kvävefälla väster om Skebykärret. Vattnet kommer att ledas till nytt vägdike på lokalvägen och via en ny trumma under lokalvägen vidare till befint-ligt dike som går till den anlagda våtmarken.
Figur 4.14 Alebäcken, där ny väg kommer att passera
VÄG 44
DELEN LIDKÖPING-KÄLLBY
Figur 4.15 Förslagsskiss på bro över Filsbäcken
Igenväxningen av kärret har enligt uppgifterna i bevarandeplanen och den nya inventeringen pågått under lång tid. Tillförsel av näringsämnen, främst kväve och fosfor, är orsak till igenväxningen som till stor del härrör från det intensiv-odlade jordbrukslandskap som omger kärret.
Trafikmängderna på det aktuella vägavsnittet förväntas inte öka genom den nya vägens tillkomst. Biltrafikens bidrag till de ämnen som orsakar eutrofieringen (övergödningen) av Skebykärret bedöms därför inte öka på något påtagligt sätt jämfört med dagens förhållanden.
De ämnen och partiklar som biltrafiken alstrar avsätts till största delen i vägdi-kena och läggs fast i växtligheten. De ämnen och partiklar som trots åtgärder infiltrerar lagren av isälvsediment bedöms bli fastlagda i de mäktiga jordlagren innan det når Natura 2000-området Skebykärret.
Övriga naturvärden
Ny väg gör till stor del intrång i ett produktionslandskap där naturvärdena är beroende av markanvändningen. Breddning av väg 184 berör produktionsskog och påverkar inga utpekade naturvärden. Även på ny sträckning mellan väg 184 och fram till cirka 0/850 berörs sådan skogsmark.
Alebäcken, vilken omfattas av generellt biotopskydd, läggs i kulvert under vä-gen på en sträcka om cirka 50 meter. Föreslavä-gen omgrävning av Filsbäcken be-rör cirka 70 meter av bäckfåran. Bäcken rätas och kortas med ca 20 meter. Den kulverteras under vägen i en ca 30 meter lång trumma. Andelen öppet vatten i jordbruksmark minskar till följd av ingreppen i de båda vattendragen. Enstaka större lövträd bl a al kommer att fällas. Det innebär lokala förluster av livsmiljö, reträttplats och spridningsväg för vissa djur och växter i området. Eftersom omgrävningen av Filsbäcken kan utföras i torrhet är risken för negativa effekter till följd av grumling i vattendraget liten. Broritning, se figur 4.15.
Figur 4.16 Öredalsån vid passagen av ny väg
VÄG 44
DELEN LIDKÖPING-KÄLLBY
Figur 4.18 Förslagsskisser på bro över Öredalsån
Figur 4.17 Skiss geotekniska åtgärder vid Öredalsån–grön färg visar avschaktning, röd färg erosionsskydd och blå färg omgrävning av åfåra.
Mellan cirka 3/700 och 4/500 passerar vägen ett skogsområde. Det medför bland annat intrång i brynzoner och förlust av skog. Vägen får en barriäreffekt för djur som rör sig i skogsmark och i brynzoner.
Väster om Öredalsån vid Dalvik kommer ett flertal större väl solbelysta löv-träd, i huvudsak lönn, att behöva fällas i allén. Gamla lövträd utgör ofta en rik miljö med insekter, lavar och svampar samt födosöksområde och livsmiljö för flera fågelarter. Effekten av att sådana träd fälls innebär förlust av biologisk mångfald. En minskning av antalet uppvuxna träd i allén innebär också att den förlorar i värde som en viktig spridningskorridor för djur och växter.
Vägen passerar Öredalsån på en cirka 80 meter lång bro och med fri höjd ovan mark på 3-4,5 meter, se broritning figur 4.18. I bropassagen kommer naturmil-jön i bäckravinen att förändras. Förutom att brostöd ska anläggas krävs geo-tekniska stabilitetsåtgärder. Det medför förändringar av marknivåer i form av avlastningsschakt och erosionsskydd, se figur 4.17. Erosionsskydd kommer att anläggas på en sträcka av 160 meter av Öredalsån varav cirka 50 meter medför en omgrävning av åfåran. Upp till nivån +50,0 måste erosionsskydden bestå av sten (krossmaterial och natursten). Ovanför denna nivå kan erosionsskyddet bestå av vegetation vars rötter binder jorden. Lövskogen i bäckravinen tas bort i detta avsnitt. Livsmiljöer för värdefull flora och fauna försvinner eller fragmen-tiseras och en väl utvecklad spridningskorridor bryts. Påverkan blir stor under byggtiden. Temporärt innebär det grumling i vattendraget, vilket kan försämra förutsättningarna för fisk och andra vattenlevande arter. Vägtrafiken innebär ökad bullerpåverkan, vilket kan medföra att fåglar har svårare att häcka i detta avsnitt av åravinen än tidigare.
Ny lokalväg till Filsbäck kommer att passera ett par utpekade naturmiljöer syd-ost om nuvarande väg 44. Ny lokalväg går vid sektion 1/300 genom ett björk-skogsparti sydost om en före detta grustäkt (område 19 i naturinventeringen) och vidare mellan detta och ett mindre skogsbestånd och buskmark (område 18). Vägens slänter kommer att medföra ett marginellt intrång i område 18.
Vägen bryter här en spridningskorridor mellan naturområdena. Växtlokal för åkerkulla, ett rödlistat åkerogräs, berörs på åkermarken norr om skogspartiet.
Uppgiften om växtplatsen är emellertid gammal och bedöms som osäker. Den har inte heller kunnat verifieras vid fältbesök.
Längre norrut kommer ny lokalväg till Skeby till stor del att gå i brynzoner mellan åker och skogsmark. Växtlokal för backsippa finns enligt Artportalen i området. Enligt lägesbestämningen i Artportalens register berörs den inte
Längre norrut kommer ny lokalväg till Skeby till stor del att gå i brynzoner mellan åker och skogsmark. Växtlokal för backsippa finns enligt Artportalen i området. Enligt lägesbestämningen i Artportalens register berörs den inte