Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping–KällbyLidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län

(1)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL VÄGPLAN

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping–Källby

Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län

2014-10-17

Projektnr: 101598

(2)

Titel:

Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan Väg 44 Förbifart Lidköping, delen Lidköping - Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län

Utgivningsdatum: 2014-10-17 Beställare:

Trafikverket

Telefon: 0771-921 921

Kontaktperson: Mattias Andersson projektledare Projektnummer: 101598

Konsult:

Structor Mark Göteborg AB/Rådhuset Arkitekter AB Kontaktpersoner: Kent Sjöholm/Maria Andersson Kartor: Rådhuset Arkitekter, Lena Andersson

Allmänt kartmaterial © Lantmäteriet

Foton och figurer: Rådhuset Arkitekter AB om inte annat anges

Omslagsfoto: Trafik vid tillfart till Filsbäck

(3)

Innehåll

SAMMANFATTNING ...5

1 INLEDNING ...8

1.1 Bakgrund och syfte ...8

1.2 Tidigare utredningar och beslut ...8

1.3 Miljökonsekvensbeskrivningen ...11

1.4 Avgränsning ...11

1.5 Bedömningsgrunder ...14

1.6 Osäkerheter ...15

1.7 Projektmål ...15

2 FÖRUTSÄTTNINGAR ...18

2.1 Befintligt vägnät ...18

2.2 Riksintressen ...22

2.3 Natura 2000... ...23

2.4 Områdesskydd ...24

2.5 Miljökvalitetsnormer... ...25

2.6 Kommunala planer ...25

3 VÄGFÖRSLAG ...27

3.1 Föreslagen utbyggnad ...27

3.2 Alternativ ...28

4 MILJÖVÄRDEN ...37

4.1 Landskap ...37

4.2 Naturmiljö ...43

4.3 Kulturmiljö ...63

4.4 Rekreation och friluftsliv ...72

5 HÄLSA OCH SÄKERHET ...75

5.1 Trafikbuller .. ...75

5.2 Luftkvalitet ...79

5.3 Trafiksäkerhet och barriäreffekter ...80

5.4 Transporter med farligt gods ...83

5.5 Förorenad mark ...87

6 MARKANVÄNDNING OCH NATURRESURSER ...88

6.1 Områdets geologi ...88

(4)

6.2 Ytvatten ...89

6.3 Grundvatten ...93

6.4 Jord- och skogsbruk ...95

6.5 Masshantering ...97

7 FRAMTIDA KLIMATFÖRÄNDRINGAR ...100

7.1 Ett förändrat klimat ...100

7.2 Stigande vatten ...100

7.3 Befintlig väg 44 ...101

8 UNDER BYGGTIDEN ...104

9 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER..108

9.1 Miljökvalitetsmål ... 108

9.2 Miljökvalitetsnormer ... 111

9.3 Överensstämmelse med projektmål ... 113

10 SAMLAD BEDÖMNING... 116

11 FORTSATT MILJÖARBETE... 117

11.1 Miljöåtgärder...117

11.2 Tillstånd och dispenser ...117

11.3 Kontroll och uppföljning ...118

12 SAMRÅD ...120

12.1 Krav på samråd ... 120

12.2 Samråd under tidiga skeden ... 120

12.3 Samråd under arbetet med vägplanen ...120

13 KÄLLOR. ... 122 BILAGOR

Bilaga 1 A-F: MKB Illustrationskarta Bilaga 2: Riksintressen

Bilaga 3: Landskap Bilaga 4: Naturmiljö Bilaga 5: Kulturmiljö Bilaga 6: Jordbruk

Bilaga 7: Spridningskartor över trafikbuller (Structor Akustik)

Bilaga 8: PM Natura 2000, Skebykärret, 2014-05-28, rev 2014-07-02, rev 2014-10-17

Bilaga 9: PM Redovisning av biotopskydd i jordbruksmark, 2014-06-02,

(5)

Sammanfattning

Vägförslaget

Vägförslaget börjar vid Skararondellen i Lidköping och omfattar breddning av väg 184 söderut till Ängen, där en cirkulation anläggs. Därifrån kommer en helt ny vägsträckning att byggas österut fram till cirkulationen söder om Källby.

Vägen får som helhet så kallad 2+1-standard.

När den nya väg 44 är anlagd, blir den nuvarande sträckningen lokalväg genom Filsbäck och vidare in till Lidköping. Söder om Källby kommer vägen att läggas om, liksom anslutningen av väg 2705 från Skeby. Väg 2704 stängs av norr om Skeby. I den nuvarande korsningen vid Källby kommer en gång- och cykelväg att anläggas in till samhället under väg 44.

Syftet med vägprojektet är att stärka tillgängligheten och framkomligheten på väg 44 samt att minska trafiken på befintlig väg 44 genom Filsbäck.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att redovisa påverkan och effekter av vägförslaget samt att redovisa åtgärder, som gör att miljökonsekven- serna blir så små som möjligt. MKB:n ingår i vägplanen för projektet. Flera miljöåtgärder är under arbetets gång inarbetade i vägplanen.

Konsekvenserna jämförs med ett så kallat nollalternativ, vilket i korthet inne- bär att inga åtgärder, utöver normalt underhåll, görs på väg 44 mellan Skara- rondellen och cirkulationsplatsen vid Källby.

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Dalängen Backgården Tyskagården Skararondellen

Alebäcken

Öredalsån Filsbäcken

44

184

184 2611

2602

2701 2704

2610

Vänern

Skeby Källby

Vinninga Filsbäck

Lidköping

2705

2702

Föreslagen ny väg 44/lokalväg

0 1 2 km

Förklaring ÖVERSIKT

Översiktskarta där röda linjer markerar vägförslaget

(6)

De miljövärden som behandlas och konsekvensbeskrivs i MKB:n är landskap, natur- och kulturmiljö, vattenmiljö och friluftsliv. Även aspekter på hälsa och säkerhet samt konsekvenser för den huvudsakliga markanvändningen, jord- och skogsbruk, är behandlade i MKB:n.

I MKB:n redovisas även de alternativ som är studerade under vägplanerings- processen och som underhand har valts bort.

Förutsättningar

Väg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i väster vid Uddevalla och E20 i öster vid Götene. Vägen är av riksintresse för kommunika- tioner enligt tredje kapitlet i miljöbalken.

Föreslagen ny vägsträckning går huvudsakligen genom ett flackt öppet land- skap med produktiv jordbruksmark och spridd bebyggelse. Den nya vägen kommer att passera några vattendrag varav det största, Öredalsån, har regionalt naturvärde. Strandskydd gäller ca 100 meter på var sida om Öredalsån. Mellan Filsbäck och Källby, norr om den föreslagna sträckningen, ligger Skebykärret, vilket är ett så kallat Natura 2000-område. Vägen passerar de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna Filsbäck - Helde, Dalby och Skeby. Flera fornlämningar finns utmed sträckan.

Vägen går till vissa delar genom skogsmark, bland annat ett skogsområde som

Väg 184 i riktning mot Skararondellen och trädbård längs Filsbäcken (övre raden)

Stora Kusketorpet och åkermark söder om Källby (nedre raden)

(7)

Miljöåtgärder och konsekvenser

Vägförslaget innebär, jämfört med nollalternativet då inga åtgärder görs, positi- va konsekvenser för boendemiljön kring nuvarande väg 44 i Filsbäck. Störning- ar från trafiken kommer här att minska och tillgängligheten till strandområdet vid Vänern att förbättras.

Vägen medför framförallt negativa konsekvenser för det natur- och kulturland- skap som den nya sträckningen passerar. Vägen blir ett nytt inslag i landskapet och går tvärs befintliga strukturer såsom flera vattendrag med omgivande vegetation och äldre vägsträckningar. Vägen tar också i anspråk högproduktiv jordbruksmark och ger konsekvenser för jordbruket. Med de miljöåtgärder som är inarbetade i vägplanen kan framförallt skada på naturmiljöer med högt värde undvikas. Inarbetade åtgärder kan istället medverka till positiva effekter för växt- och djurliv.

Ny väg 44 blir en barriär i landskapet för djur och människor. För att minimera barriäreffekten innehåller vägförslaget en faunapassage vid Alebäck, en port vid Helde, en hög bro över Öredalsån och flera trummor som kan användas av småvilt.

Inverkan på Natura 2000-området Skebykärret bedöms inte vara av sådan karak- tär att förhållandena i Skebykärret kommer att påverkas på ett betydande sätt.

Fortsatt miljöarbete

Kontroll och miljöuppföljning syftar till att säkerställa att vägutbyggnaden görs med miljöhänsyn och enligt de intentioner och beslut som framkommit under tidigare skeden. Under byggtiden är kontroll särskilt viktigt för att förhindra att skador sker i vattendragen och omgivande natur- och kulturmiljöer. Efter byggtiden kommer utförda skydds- och kompensationsåtgärder att följas upp för att undersöka om de fått den funktion som var tänkt.

I fortsatt arbete med vägutbyggnaden krävs olika typer av tillstånd och dispen- ser. Till exempel är flera av de åtgärder som planeras i de berörda vattendragen vattenverksamhet enligt miljöbalken. De åtgärder som planeras i Öredalsån har bedömts kräva tillstånd. Anmälan kommer att göras för kulvertering och omgrävning av bland annat Filsbäcken.

Det behövs också tillstånd enligt kulturmiljölagen för de ingrepp som vägut- byggnaden medför i fornlämningar och fornlämningsområden.

Dispens från strandskydd och generellt biotopskydd i jordbruksmark krävs inte vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Däremot har syftet med områdesskydden beaktats vid planering av vägprojektet.

En allé, en stenmur och flera öppna diken som omfattas av generellt biotop-

skydd berörs av vägprojektet.

(8)

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Väg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i sydväst vid Uddevalla och E20 i nordöst vid Götene. Västerut förbinder vägen Lidköping med Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Åt öster fungerar vägen som en länk till E20 mot Mariestad, Mälardalen och Stockholm. Vägen utgör även till- sammans med E45 ett alternativ till E20 mot Göteborg.

Väg 184 går från Falköping till Lidköping via Skara. Vägen har en viktig funk- tion för bland annat kommun- och regiongränsöverskridande arbetspendling.

I förhållande till trafikbelastningen är vägstandarden på väg 44 förbi Lidkö- ping låg med stora brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Det är framför allt avsaknaden av mötesfri väg och att vissa sträckor har en låg tillåten hastighet som är negativ för resande och transporter.

Den aktuella vägsträckans otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet har inneburit att objektet är upptaget i Regional plan för Transportinfrastruktu- ren i Västra Götaland 2010-2021, med finansiering för planerat genomförande under perioden 2014-2017. Lidköpings kommun kommer enligt avtal mellan kommunen och Trafikverket att stå för en del av finansieringen.

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

Öredalsån Filsbäck

en 44

44

184

184 2611

2602

2701 2704

2610

Vänern

Lidköping

2705

2702

Förklaring ÖVERSIKT

Figur 1.1 Orienteringskarta med vägobjektet markerat med röd linje

(9)

1.2 Tidigare utredningar och beslut

Under 2011 upprättade Trafikverket en förstudie för att utreda möjligheterna att uppfylla de krav som ställs på väg 44 som riksintresse och regional led. Efter utvärdering av synpunkter på förstudien beslutade Trafikverket 2012-01-12 att en arbetsplan med en inledande skissfas skulle tas fram för tre åtgärdsförslag:

1. Ombyggnad av nuvarande väg 184 till mötesfri landsväg med 2+2 körfält, från Skararondellen söderut cirka 2 kilometer.

2. Nybyggnad av mötesfri landsväg från nuvarande väg 184 österut i södra delen av förstudiens utredningsområde. Aktuell vägkorridor är mellan 0,5 och 1,0 kilometer bred. Sträckan ansluter till nuvarande väg 44 cirka 1,3 kilometer söder om cirkulationsplatsen vid Källby södra infart.

3. Ombyggnad av nuvarande väg 44 till mötesfri landsväg på återstående sträcka fram till cirkulationsplatsen vid Källby, cirka 1 kilometer.

Dessutom ska ett separat åtgärdsprogram tas fram för befintlig väg genom Filsbäck.

Arbetet med förstudien grundades på en analys enligt fyrstegsprincipen, vilken innebär att analys av tänkbara åtgärder sker stegvis för att tidigt kunna identi- fiera möjliga alternativ till lösningar, se figur 1.2 nedan, t ex genom att utnyttja befintligt vägnät effektivare.

Steg 1 Tänk om

Först och främst övervägs åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

Steg 2 Optimera

Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnytt- jande av befintlig infrastruktur.

Steg 3 Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsad ombyggnad.

Steg 4 Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

Figur 1.2 Fyrstegsprincipen

Enligt analysen krävs i det här fallet nybyggnadsåtgärder enligt steg fyra för att

uppfylla förstudiens syfte och för att nå projektmålen. De studerade åtgärderna

i steg 1-3 bör dock ingå som komplettering.

(10)

Länsstyrelsen beslutade den 11 november 2011 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ansåg att projektets omfattning och dess påverkan på miljön är stor. Det gäller särskilt passage av de två åravinerna, ianspråktagande av jordbruksmark samt mängden fornlämningar i området.

Trafikverket upprättade Vägplan Samrådshandling, val av lokaliseringsalter- nativ 2013-09-30. I handlingen utreddes flera vägkorridorer för väg 44 inom utredningsområdet, se vidare under kapitel 3 Vägförslag och avsnitt Alternativ.

Trafikverket beslutade den 13 december 2013 om lokalisering av ny väg. En kombination av vägkorridorerna som redovisats i samrådshandlingen, nämli- gen B1/B1-B2/B2/B2-B4/B1 valdes som utgångspunkt för fortsatt arbete.

Från den 1 januari 2013 gäller ny lagstiftning för planläggning av vägar och järnvägar. De tidigare skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan har er- satts av begreppet vägplan. Den samrådshandling för val av lokaliseringsalter- nativ, som togs fram under hösten 2013, motsvarar i huvudsak en vägutredning enligt den tidigare planprocessen, se figur 1.3 och 1.4.

Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling

Framtagning av alternativa lokaliseringar

Framtagning av planförslag

samt MKB Kungörande och granskning Fastställelse

Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande)

Samråd

Vägplan/järnvägsplan

Länsstyrelsens godkännande av MKB Framtagning av underlag

för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

Figur 1.4 Vägplanens olika status enligt Trafikverkets nya planeringsprocess

Figur 1.3 I Trafikverkets nya vägplaneringsprocess ersätter vägplan de tidigare pla-

neringskedena förstudie, vägutredning och arbetsplan

(11)

1.3 Miljökonsekvensbeskrivningen

Denna MKB ingår som en del i vägplanen. Syftet med MKB:n är att möjliggöra en samlad bedömning av den planerade vägens inverkan på människors hälsa och på miljön. Arbetet med MKB:n sker parallellt med vägprojekteringen för att möjliggöra anpassning av vägens utformning och lokalisering och för att reducera intrång samt annan miljöpåverkan.

MKB:n har upprättats enligt miljöbalkens 2 kapitel Allmänna hänsynsregler och 6 kapitel som behandlar miljökonsekvensbeskrivningar. Även Trafikver- kets MKB-handbok; Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar, Handbok Metodik, publikation 2011:090 och Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar, TDOK 2012:1151 har legat till grund för handlingen. Enligt bestämmelserna ska en MKB redovisa vilka direkta och indirekta miljöeffekter och konsekvenser som vägprojektet sannolikt medför, samt vad de innebär med hänsyn till bl a miljökvalitetsnormer, hushållning med mark- och vattenområden samt fastställda miljökvalitetsmål. Alternativ lokalisering och utformning ska redovisas samt ett s k nollalternativ, dvs en be- skrivning av konsekvenserna om projektet inte kommer till stånd. I MKB som ingår i en vägplan ska särskilt behov av åtgärder som kan förebygga, begränsa och/eller kompensera eventuella skador redovisas. Även behov av uppföljning ska beskrivas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av länsstyrelsen innan vägpla- nen kan fastställas. På vägplanens plankarta samt i planbeskrivningen framgår vilka åtgärder som ska genomföras inom det avgränsade vägområdet. Vägpla- nen utgör tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen ett underlag för den fortsatta projekteringsprocessen.

1.4 Avgränsning Nivå och aspekter

En miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas till vägprojektets och miljö- konsekvensernas art och omfattning. Detaljeringsgraden ska anpassas till det aktuella planeringsskedet från ett, inledningsvis, mer övergripande angreppsätt till ett större fokus på de aspekter som påverkas ju längre planeringsprocessen fortgår.

Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar de miljöaspekter som framgår av ta-

bellen i figur 1.5 där avgränsningen redovisas översiktligt:

(12)

MILJÖASPEKT VÄRDEN SOM KAN

PÅVERKAS STÖD FÖR BEDÖMNING OSÄKERHET Landskap Ny väg går till största delen

genom ett öppet flackt jordbrukslandskap och passerar för landskapet karaktäristiska tvärgående vattendrag med omgivande vegetation.

Landskapanalys och land- skapskaraktärisering inom ramen för projektet

Enskilda markägares bruk av områden i anslutning till vägen

Krav på utforming av bullerskyddsåtgärder från enskilda fastighetsägare Naturmiljö Vägen kommer att passera

flera naturmiljöer med högt regionalt värde.

Föreslagen sträckning berör ett viltrikt område och korsar viltstråk. Viltstängsel planeras.

Naturvärdesinventering Information från kommunerna, fågelklubb och sportfiskeförening.

Information om viltstråk från Lidköpings kommun

Förändringar av flora och fauna till följd av aktivt och rationellt jordbruk.

Förändringar i viltstammar på grund av t ex jakt eller sjukdomar. Etablering av nya arter, t ex vildsvin.

Kulturmiljö Planerad sträckning berör ett kulturlandskap där äldre gårds- och torpmiljöer är karaktäristiska inslag.

Fornlämningar visar på historisk kontinuitet.

Kulturhistorisk utredning Arkeologisk utredning, steg 1 och steg 2.

Riksantikvarieämbetets register och fornsök

Eftersom utredning steg 2 är slutförd bedöms alla läm- ningar i området vara kända men RAÄ:s registrering återstår.

Rekreation och

friluftsliv Skogsområden av betydelse för närrekreation för boende i Lidköping och Filsbäck samt golfbana berörs.

Översiktsplaner, enligt PBL, för Lidköpings respektive Götene kommun.

Förändrad markanvändning till följd av politiska beslut Enskilda markägares bruk av skogsmark

Buller Trafikbuller från befintlig väg 44 påverkar boendemiljöer negativt och störningarna kommer att öka i takt med förväntad trafikökning. Någ- ra idag mer ostört belägna boendemiljöer påverkas av ny sträckning.

Bullerberäkningar enligt nordisk modell för nollalternativ och utbyggnadsal- ternativ.

Framtida trafikmängder är baserade på prognoser.

Bedömning baseras på nuvarande teknik. Framtida utveckling av vägbelägg- ning, däck och bilmotorer kan komma att minska ljudnivåer.

Buller kan upplevas på olika sätt.

Luft Avgasutsläpp kommer att

öka i takt med förväntad trafikökning. I nuvarande sträckning påverkas främst sammanhållen bebyggelse i Filsbäck, i ny sträckning endast enstaka bostäder i spridd form.

Trafikverkets nomogram- metod för luftföroreningar från vägtrafik.

Inga mätningar av avgas- halter är utförda. Bedöm- ning baseras på nuvarande teknik. Framtida utveckling av bränsle, förbränning och avgasrening kan ge mindre föroreningshalter.

Trafiksäkerhet och barriär- effekter

Med ny vägsträckning kan trafiksäkerheten utmed nuvarande väg förbättras och barriäreffekterna minska.

Ny väg påverkar möjlighe- ten att ta sig mellan bebyggelse och jordbruksenheter i det öppna jordbruksland- skapet.

Trafikmätningar och beräkningar av framtida trafikflöden.

Barnkonsekvensanalys

Framtida trafikmängder är baserade på prognoser, t ex kan förändring av markan- vändning i anslutning till Lidköping påverka trafikut- vecklingen.

Upplevelsen av en barriär kan variera.

Figur 1.5 Tabell som redovisar avgränsning av miljöaspekter, bedömningsgrunder

och osäkerheter

(13)

Transporter av

farligt gods Väg 44 är primär transport- led för farligt gods. Den passerar genom bebyggelsen i Filsbäck med riskobjekt i form av bostäder och förskola och vattendrag som mynnar i Vänern samt Natura 2000-området Skebykärret. Riskobjekt i ny sträckning är spridd bostadsbebyggelse och vat- tenmiljöer enligt ovan.

Särskild riskbedömning är utförd. Utgångspunkt är att tillräckliga åtgärder vidtas i känsliga lägen så att riskerna för allvarliga konsekvenser av en farligt godsolycka minimeras.

Bedömningen är gjord uti- från riksomfattande statistik som applicerats på aktuell sträcka av väg 44.

Förorenad mark Vägprojektet berör inga områden upptagna i läns- styrelsens inventering av potentiellt förorenade områ- den (MIFO).

Provtagning av asfaltsbe- läggning på befintlig väg 184 och väg 44 visar inget tjärinnehåll. Låg risk för tjärasfalt på de mindre vägarna.

Beläggningshistorik och provtagning av beläggning i vägplaneskedet.

Vägverkets publikation 2004:90: Hantering av tjärhaltiga beläggningar.

Vägverkets publikation 2007:101 Hantering av vägdikesmassor.

Bedömning av beläggningen på de mindre vägarna är gjord utifrån Trafikver- kets beläggningshistorik.

Särskild provtagning är inte utförd.

Yt- och grund-

vatten Avrinning i området sker till Vänern via flera vattendrag som korsas av ny vägsträckning. Skebyåsen utgör en isälvsavlagring som är grundvattenförande.

Markavvattningsföretag förekommer i området.

Genomförda geotekniska och hydrogeologiska under- sökningar inklusive mätning grundvattennivåer, SGU:s geologiska kartor samt vatten- och brunnsarkivet.

Bedömningen är delvis gjord utifrån prognoser.

Jord- och

skogsbruk Ny väg är föreslagen genom ett storskaligt odlingsland- skap där åkermark och jordbruksföretag berörs.

Information från Jord- bruksverkets blockdatabas, kontakter med markägare

Förändrad markanvändning, efterfrågan och politiska beslut kan påverka fortsatt jordbrukets förutsättningar.

Även generationsskiften och förändring av markägo- förhållanden kan påverka driften.

Framtida

klimatförändring Ligger nära Vänern Stigande vatten (Länsstyrel-

sen), SMHI Osäkerheter i bedömningar

av framtida klimatscenarier

Avgränsning i tid

Det tidsperspektiv som ligger till grund för konsekvensbeskrivningarna omfat- tar byggstart, vilken planeras till tidigast år 2016 och fram till år 2035 som utgör prognosåret för projektet. Byggtiden beräknas pågå i 18-24 månader.

Geografisk avgränsning

Beskrivningen av vägplanens miljökonsekvenser är geografiskt avgränsad till

ett område som direkt eller indirekt berörs av planerad ny väg. Det område

som direkt berörs är dels planerat vägområde och dels det område som behöver

nyttjas tillfälligt under anläggningstiden, se kartbilagor 1A-F. På samtliga kart-

bilagor framgår vägens längdmätning.

(14)

Där det är motiverat i beskrivningen av vissa miljöaspekter beaktas ett större område, ett så kallat influensområde. Influensområdet motsvarar det närlig- gande område som på ett eller annat sätt påverkas av föreslagna åtgärder. De aspekter som det främst handlar om är trafik, näringsliv, landskapsbild/natur- och kulturlandskap, fauna, vattendrag och recipienter nedströms vägområdet samt luftkvalitet och buller. Influensområdet är svårt att redovisa med en geo- grafisk gräns, då det ser olika ut beroende på vilken aspekt som behandlas.

1.5 Bedömningsgrunder

För att beskriva och värdera de förändringar som vägprojektet medför har både generella och objektspecifika bedömningsgrunder använts. Som generell grund ligger bl a de nationella miljökvalitetsmålen, miljöbalkens allmänna hänsyns- regler, miljökvalitetsnormer och andra lagkrav och riktvärden. De mer objekt- specifika bedömningsgrunderna utgörs av olika typer av underlagsmaterial som kommunala planer och utredningar särskilt framtagna för projektet.

År 2035 utgör prognosår för projektet. Det är det år som beräkning av framtida trafikmängder har gjorts utifrån och som utgör grunden för bedömning av kon- sekvenser för nollalternativet och utbyggnadsalternativet.

Bedömningen av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde i nuläget och av omfattningen av det fysiska intrånget eller störningen. Värdeskala för bedömningen redovisas i figur 1.6.

Negativa konsekvenser anges i en tregradig skala i form av liten, måttlig eller stor konsekvens. I löptexten kan dock ibland andra ord för bedömning använ- das (begränsad, viss, marginell, små, relativt stora m m) för att nyanser ska kun- na utläsas av beskrivningen. I den samlade bedömningen i kapitel 10 redovisas även ingen respektive positiv konsekvens. Beskrivningen av konsekvenserna avser konsekvenser efter att inarbetade miljöåtgärder är genomförda.

OMFATTNING AV INGREPP/STÖRNING

INTRESSETS

VÄRDE STOR OMFATTNING MÅTTLIG OMFATTNING LITEN OMFATTNING Högt värde stor konsekvens måttlig - stor konsekvens måttlig konsekvens Måttligt värde måttlig - stor konsekvens måttlig konsekvens liten - måttlig konsekvens Lågt värde måttlig konsekvens liten - måttlig konsekvens liten konsekvens

Figur 1.6 Värdering av negativa konsekvenser - intressets värde i förhållande

till konsekvensen

(15)

1.6 Osäkerheter

Osäkerheter i en bedömning av konsekvenser är ofta kopplade till en framtida utveckling som inte helt går att förutse. Osäkerheter för detta projekt redovisas i tabellen i figur 1.5.

Redovisade osäkerheter är i detta skede inte av sådan omfattning att de bedöms påverka slutsatserna i den samlade bedömningen, se kapitel 10.

1.7 Projektmål Nationella mål

Projektmål som tydliggör projektets ambitioner och prioriteringar ska tas fram i varje vägprojekt. Syftet med projektmålen är att säkerställa att Trafikverket bidrar till att uppfylla de transportpolitiska målen och de nationella miljökvali- tetsmålen samt Trafikverkets miljöpolicy.

De transportpolitiska målen beslutades av riksdagen år 2009 och består av ett funktionsmål avseende tillgänglighet och ett hänsynsmål som omfattar säkerhet, miljö och hälsa. Riksdagen har även beslutat om de 16 övergripande miljökvali- tetsmålen som ska nås till år 2020.

Övergripande projektmål

Under arbetet med förstudien för aktuellt projekt formulerades fem övergri- pande projektmål:

• Väg 44 är en trafiksäker vägsträcka, utformad med hänsyn till målsättning- en att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor.

• Väg 44 erbjuder god tillgänglighet och framkomlighet för alla trafikanter på sträckan mellan Lidköping och Källby.

• Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikresande i området främjas.

• Miljöpåverkan minskar och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar i Filsbäck.

• Förutsättningarna för att nå de nationella miljömålen och att åstadkomma ökad hälsa hos människor förbättras.

För projektets miljöarbete formulerades även konkreta projektmål under för- studieskedet:

• Naturvärdet hos vattendragen Filsbäcken och Öredalsån och deras omgi- vande lövskogsridåer ska inte försämras av föreslagna åtgärder.

• Förutsättningarna för att bruka det omgivande odlingslandskapet ska inte försämras av föreslagna åtgärder.

• Förutsättningarna för att erbjuda människor en god och hälsosam levnads-

miljö ska förbättras, både i befintlig och i planerad bebyggelse. Minimera

negativ miljöpåverkan.

(16)

Projektmål i vägplaneskedet

Under vägplaneskedet har målen för projektet utvecklats vidare. Som stöd har bland annat Trafikverkets inriktningsmål använts. Det är väganpassade mål som kan betraktas som vägsektorns motsvarighet till delmål under miljökvali- tetsmålen.

Landskap

• Landskapet:

-Vägen ska ta stöd i landskapet och ta hänsyn till landskapets karaktärs- givande former och strukturer.

• Vägens sidoområde:

- Bullerskyddsåtgärder ska utformas med stor hänsyn till dess påverkan på landskapet.

- Impedimentytor ska undvikas.

• Trafikantupplevelse och förutsättningar för att förstå landskapet:

- I söder och väster ska utblickarna från vägen visa det öppna flacka land- skapet med spridda gårdsgrupper.

- Möjligheten till utblickar ska varieras i öster där det halvöppna, böljande landskapet bevaras.

- Trafikanten ska uppleva väg 44 som ett självklart val för genomfart.

Naturmiljö

• Intrång i värdefulla naturmiljöer ska i första hand undvikas och i andra hand begränsas.

• Naturvärdena hos vattendragen Filsbäcken och Öredalsån med omgivande lövskogsridåer ska inte försämras.

• Lämpliga kompenserande åtgärder ska studeras tidigt om inte intrång som påverkar naturvärden kan undvikas.

• Med stöd av kunskap om landskapsförutsättningar och faunarörelser ska åtgärder genomföras för att minimera både barriäreffekter och risk för viltolyckor.

• Vägens sidoområden ska utformas så att de bidrar till att gynna biologisk mångfald.

• Vattenflödena i Filsbäcken och Öredalsån ska inte väsentligt förändras.

• Föreslagna åtgärder ska bidra till att behålla och om möjligt förbättra

vattenkvalitén i områdets vattendrag, dammar och våtmarker.

(17)

Kulturmiljö

• Öppenheten och kulturbärande objekt i odlingslandskapet såsom gårds- och torpmiljöer ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt.

• De kulturhistoriska sammanhangen i landskapet ska fortsatt kunna utläsas.

• Möjligheten att bruka och hålla markerna kring den nya vägsträckningen öppna ska underlättas.

• Genom att begränsa intrången i fornlämningsmiljöer och genom att få kun- skap om fornlämningar som tas bort, ska kontinuiteten i områdets bosätt- ningsmönster kunna utläsas och förstås i framtiden.

Friluftsliv

• Möjligheten att fortsatt använda etablerade gång- och cykelstråk i området ska beaktas.

• Stråk kopplade till områden för friluftsliv vid Vänern ska förstärkas genom förbättrad tillgänglighet till stranden.

• Hänsyn ska tas till skogsområden som är eller kan bli värdefulla strövområ- den för närboende.

Boendemiljö

• Hänsyn ska tas till människors boendemiljö så att den i så liten utsträckning som möjligt påverkas av störningar från trafiken. Störningar ska minska väsentligt för boende i Filsbäck.

• Förutsättningarna för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikresande inom och i anslutning till området ska förbättras.

• Trafiksäkerheten ska förbättras för oskyddade trafikanter.

• Åtgärder för att minska barriäreffekter för brukare och boende ska utföras.

• Projektet ska medverka till att de nationella miljömålen långsiktigt kan

uppnås.

(18)

2 Förutsättningar

2.1 Befintligt vägnät Funktion och utformning

Riksväg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i sydväst vid Uddevalla och E20 i nordöst vid Götene. Åt väster förbinder vägen Lidkö- ping med Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Åt öster fungerar vägen som en länk till E20 mot Mariestad, Mälardalen och Stockholm. Vägen utgör till- sammans med E45 också ett alternativ till E20 mot Göteborg.

Väg 184 Lidköping - Falköping har en viktig funktion för bland annat transpor- ter och arbetspendling inom regionen.

Aktuell sträcka är cirka 7,6 kilometer lång, där Skararondellen utgör anslutnings- punkt i väster, medan cirkulationsplatsen i Källby utgör anslutningspunkt i öster.

Bredden på väg 44 varierar idag mellan 6,5 och 13,5 meter och hastighets-

gränsen varierar mellan 50, 60, 80 och 90 km/h på sträckan. På delen genom

Filsbäck varierar hastighetsgränsen mellan 50 och 60 km/h och vägbredden är

cirka 9 meter. På sträckan finns cirka 51 anslutningar till väg 44, varav ett flertal

är fastighetsanslutningar med de risker som dessa utgör. Alla korsningar är

plankorsningar.

(19)

Trafik

Årsdygnstrafiken (ÅDT) varierar längs väg 44. Mätningar från år 2010 visar att direkt öster om Skararondellen är ÅDT cirka 8 300 fordon varav 14 % är tung trafik. Öster om Kartåsen, där Wennerbergsvägen ansluter, uppmättes trafik- mängden till cirka 10 600 fordon per årsmedeldygn med 9 % tung trafik.

Mellan Filsbäck och Källby var trafikmängden cirka 8 900 fordon med 10 % tung trafik.

På väg 184, söder om Skararondellen uppmättes trafikmängden år 2009 till cirka 7 400 fordon per årsmedeldygn med 8 % tung trafik.

Trafikmängderna förväntas öka med cirka 1 % per år fram till år 2035, vilket innebär en ökning med cirka 27 % från 2010-års nivåer. Trafikmängderna redo- visas i figur 2.1.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafikutbudet i området är bra, här finns både buss- och tågtrafik.

Flera busslinjer kör längs väg 44 och 184. Utöver vanlig linjebusstrafik finns skolbusstrafik på flera av vägarna inom området. En viktig kollektivtrafikför- bindelse i området är järnvägen Kinnekullebanan. Persontåg körs på sträckan Örebro - Hallsberg - Mariestad - Lidköping - Herrljunga - Göteborg.

Figur 2.2 Busshållplats vid väg 44 i Filsbäck Gång- och cykeltrafik

Det finns gång- och cykelbana hela vägen mellan Lidköping och Källby som del- vis går utmed väg 44, delvis en bit ifrån vägen. I Filsbäck finns det en planskild korsning för fotgängare och cyklister och busshållplatserna har bra anslutande gångvägar.

Cyklister är i övrigt hänvisade till att använda väg 184 och det lokala vägnätet

och blandas med biltrafik. Lidköpings kommun planerar dock att anlägga en ny

gång- och cykelbana parallellt med väg 2611 mellan Vinninga och Filsbäck.

(20)

Figur 2.5 Väg 44 mellan Filsbäck och Källby

Figur 2.4 Trafik på väg 44 genom Filsbäck vid korsningen in till bostadsområdet

Figur 2.3 Väg 184 i riktning mot Skararondellen och rastplatsen i bakgrunden

(21)

Trafiksäkerhet

Enligt Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, har 58 trafikolyckor med personskada rapporterats från de aktuella vägsträckorna under en 11-årsperiod (2003 – 2013). De rapporterade olyckorna innebar 2 dödsolyckor samt 10 svåra respektive 46 lindriga olyckor. Totalt har 95 personskador rapporterats under perioden varav 85 lindriga.

De flesta av olyckorna har skett i anslutning till Skararondellen, på väg 184 samt på väg 44 på sträckan genom Filsbäck. I 54 av 58 olyckor var personbil eller lastbil inblandad medan tre olyckor var singelolyckor med MC eller moped. En av olyckorna involverade en oskyddad trafikant (fotgängare) och rubriceras som svår olycka.

De vanligaste olyckstyperna har varit singelolyckor (20 st) följt av avsväng- (10 st) och upphinnandeolyckor (9 st). De två dödsolyckorna under perioden har utgjorts av en mötesolycka och en avsvängolycka på väg 44. Av de 10 svåra olyckorna har 9 skett på väg 44 och en på väg 184.

Figur 2.6 Olycksstatistik från aktuell sträcka. Röd markering motsvarar dödso- lycka, orange markering svår olycka och blå markering lindrig olycka.

Singel

Vilt

Övriga Avsväng

Singel

Lidköping 12:1

Lidköping 11:1

Norra Härene 65:1

Hangelösa 11:1 Hangelösa 20:1

Sävare 64:1

Avsväng Avsväng

Avsväng

Avsväng Avsväng

Avsväng Avsväng Avsväng

Avsväng

Korsande

Korsande Korsande

Korsande

Cykel/Moped

Fotgängare Fotgängare

Singel Singel

Singel

Singel Singel

Singel

Singel Singel

Möte Möte

Möte

Vilt Vilt

Upphinnande Vilt

Upphinnande

Upphinnande Upphinnande

Upphinnande

Övriga Övriga

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Öredalsån Filsbä

cken

Vänern

Skeby Källby

Vinninga Filsbäck

Lidköping

2705 2704

2610 Alebäcken

Vinninga

Olyckans svårighetsgrad Dödsolycka Lindrig olycka Svår olycka

(22)

2.2 Riksintressen

Berörda riksintressen enligt miljöbalken redovisas på kartbilaga 2 Riksintressen.

Vägprojektets påverkan och konsekvenser på riksintressena redovisas under respektive sektorsintresse.

Figur 2.7 Vy från korsningen mellan väg 44 och väg 2704 mot runstenarna Källby Hallar, väl synliga från vägen, inom riksintresseområdet för kulturmiljövård.

Riksintresse för kulturmiljövård, MB 3 kap

Riksintresseområdet Kinnekulle (R11) är en rikt sammansatt centralbygd kring platåberget Kinnekulle. Området ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vägprojektet tangerar riksintresseområdets södra gräns vid korsningen med väg 2704 vid Källby.

Riksintresse för yrkesfiske, MB 3 kap

Vänern är av riksintresse för yrkesfisket. Området ska så långt möjligt skyd- das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett bedrivande av näringen. Den nya vägsträckningen bedöms inte förändra vattenförhållandena i Vänern som är förutsättningen för näringen, varken när det gäller flöden eller vattenkva- litet. Därmed bedöms vägprojektet inte medföra någon skada på riksintresset.

Riksintresset behandlas inte vidare i denna handling. Vattenfrågor behandlas i kapitlet Markanvändning och naturresurser.

Riksintresse kommunikationer, MB 3 kap

Väg 44 utgör en kommunikationsled som är av riksintresse. Även Lidköpings

hamn och Kinnekullebanan är utpekade som riksintressen. Det innebär att an-

läggningarna ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten

eller utnyttjandet av desamma. Det aktuella vägprojektet kommer att stärka

väg 44 som riksintresse med förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Även

tillgängligheten till hamnen och järnvägen förbättras.

(23)

Särskilda hushållningsbestämmelser, MB 4 kap

Vänerstranden omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser i miljöbalkens 4:e kapitel 2 §. Riksintresset omfattar Vänern med öar och strandområden och är utpekat på grund av de natur- och kulturvärden som finns i området. Turis- mens och det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt beaktas när exploate- ringsföretag bedöms. Nuvarande väg 44 utgör en grov avgränsning av riksintre- seområdet i söder.

2.3 Natura 2000

Skebykärret som ligger nordost om befintlig väg 44 är ett Natura 2000-område bildat enligt habitatdirektivet i EU:s nätverk för hotade arter och livsmiljöer.

Det främsta syftet med Natura 2000-området är att bevara och utveckla ett hävdat och artrikt kärr och på så sätt gynna förekomsten av de rödlistade ar- terna kalkkärrgrynsnäcka och otandad grynsnäcka.

En särskild PM Natura 2000, Skebykärret är upprättad, se bilaga 8.

Figur 2.9 Vänern med strandområden är av riksintresse på grund av höga natur- och kulturvärden

Figur 2.8 Väg 44 och hamnen i Lidköping är av riksintresse

(24)

Det är förbjudet att vidta en åtgärd eller planera en verksamhet som kan skada livsmiljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs om miljön på ett betydan- de sätt påverkas. Kärret utgör även riksintresse enligt 4:e kap i miljöbalken.

2.4 Områdesskydd

Områden med skyddade naturvärden enligt miljöbalken redovisas på kartbilaga 4 Naturmiljö. Vägprojektets påverkan och konsekvenser redovisas i kapitel 4 under avsnittet Naturmiljö.

Naturreservat

Östra Sannorna är ett kommunalt naturreservat, beläget mellan Vänern och väg 44, strax öster om Lidköping. Vassområdena har höga naturvärden och hyser många fågelarter. Innanför vassarna finns även en klibbalstrandskog. I området finns också möjlighet att vandra och bada. Reservatet gränsar till befintlig väg 44 men berörs inte den föreslagna nya sträckningen.

Strandskydd

Strandskydd gäller enligt MB 7 kap 13 § vid havet och vid insjöar och vatten- drag. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för den allemansrättsliga tillgången till strandområden och att bevara goda livsvill- kor för djur- och växtliv på land och i vatten. För att uppnå syftet med lagstift- ningen har förbud införts mot att uppföra byggnader och vidta vissa andra åt- gärder inom strandskyddsområde. Förbuden inom strandskyddsområde gäller inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Strandskyddets syften ska ändå beaktas vid planering av vägprojektet. Länsstyrelsen ska i samband med tillstyrkan av vägplanen göra en bedömning om strandskyddets syften beaktats på ett tillfredställande sätt.

Strandskydd gäller på 100 meter på var sida om Öredalsån.

Biotopskydd i jordbruksmark

I miljöbalkens 7:e kapitel finns bestämmelser om ett generellt biotopskydd som syftar till att skydda små biotoper av stor betydelse för den biologiska mångfal- den. Biotopskyddet avser alléer, källor med omgivande våtmarker, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker, stenmurar samt åkerholmar i jordbruks- mark.

I området finns småbiotoper i jordbruksmark som omfattas av det generella biotopskyddet. Länsstyrelsen ska i samband med tillstyrkan av vägplanen göra en bedömning om biotopskyddet beaktas på ett tillfredställande sätt.

En särskild PM Redovisning av biotopskydd i jordbruksmark är framtagen, se bilaga 9.

Artskydd

Vissa växt- och djurarter som är hotade eller på annat sätt särskilt skyddsvärda

har skydd genom artskyddsförordningen. Syftet är att skydda arten och dess

livsmiljö så att arten kan uppnå en s k gynnsam bevarandestatus i sitt naturliga

(25)

utbredningsområde. Livsmiljöer kan t ex vara fortplantningsområden, viloplat- ser och övervintringslokaler. För ianspråktagande av miljöer där skyddade arter finns, kan dispens krävas av länsstyrelsen.

Vägprojektet kan beröra växtplats för backsippa, som är fridlyst och omfattas av artskyddsförordningen. Även skyddsvärda fågelarter förekommer i området.

I Skebykärret finns äldre dokumentation om förekomst av kalkkärrgrynsnäcka och otandad grynsnäcka som är förtecknade i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2.4 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Mil- jökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.

Vägprojektet berör miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, musselvatten och utomhusluft, se vidare avsnitt 9.2 Miljökvalitetsnormer.

2.5 Kommunala planer Översiktsplaner

Den kommuntäckande översiktsplanen för Lidköpings kommun är antagen 2003. Arbete med en ny översiktsplan är påbörjat. I översiktsplanen redovisas ett område för ny sträckning av väg 44 från Siggetorp väster om Lidköping till kommungränsen vid Öredalsån. Redovisningen av aktuell sträcka är delvis inaktuell även om intentionen är att väg 44 ska ges en ny sträckning söder om staden.

För Götene kommun gäller Framtidsplan för Götene kommun 2009-2020, är antagen 2010. En ny sträckning av väg 44 är redovisad i översiktsplanen från Öredalsån till Källby. I planen visas också att ny väg ska ansluta till cirkula- tionsplatsen söder om Källby.

Detaljplaner

Följande detaljplaner i Lidköpings kommun berörs vid en utbyggnad av väg 184 från Skararondellen till anslutning av ny sträckning av väg 44 mellan väg 184 och Källby, se figur 2:

1. Detaljplan för Änghagens industriområde, laga kraft 1972-09-13 2. Detaljplan för Kartåsens industriområde, laga kraft 1975-11-13

Den förstnämnda planen omfattar Skararondellen och berörs vid anslutningen

av väg 184. Ombyggnad av det nordöstra sidoområdet av väg 184 berörs av

detaljplanen för Kartåsens industriområde. Inom gällade detaljplaner berörs

endast, och i marginell omfattning, allmän plats - gata samt allmän plats - park.

(26)

3 5

4

2 1

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

en

Vänern

Filsbäck

Lidköping

44

184

2705

2702

0 0,5 1

km

Kommunal planering

Förklaring

Område med detaljplan

Figur 2.10 Detaljplaner i närheten av planerad sträckning av väg 44

Avfallsanläggningen vid Kartåsen i Lidköping samt motorbanan omfattas av detaljplan liksom större delen av bostadsbebyggelsen i Filsbäck norr om utred- ningsområdet. Dessa planer berörs inte vid utbyggnad av ny väg.

Följande detaljplaner i Götene kommun finns i anslutning till planerad ny väg vid befintlig cirkulationsplats söder om Källby samt föreslagen ny infartsväg till Källby från korsningen med nuvarande väg 2704. Se figur 2.10.

3. Detaljplan för Källby RV44, Ny infart, laga kraft 2008-06-18 Detaljplanen omfattar ett område runt cirkulationsplatsen i södra Källby och ger väster om cirkulationen byggrätt för bensinstation, bilverkstad och liknande samt för handel. Anslutningen av ny väg 44 till den befintliga tangerar planen söder om cirkulationsplatsen.

4. Detaljplan för område vid Mobergs väg, etapp 1, laga kraft 2002-12-27 Planen omfattar en tomt för småindustri. Tomten ingår i ett större område för småindustri som ska detaljplaneläggas i en senare etapp när förutsätt- ningarna kring ombyggnad av Källbykorsningen och eventuell planskild korsning för gång- och cykeltrafik är utredd. Närmast väg 44 ligger ett skyddsområde. Planen berörs inte.

5. Detaljplan (stadsplan) för Källby 1:37, Bergmans hage, laga kraft 1986-12-09 Planen medger bostäder och garage med bilservice. Planen berörs inte.

De båda kommunerna har tillsammans diskuterat en komplettering av bostads-

bebyggelsen i Filsbäck österut, när förbifarten är genomförd och trafiken på

(27)

27 3 Vägförslag

3.1 Föreslagen utbyggnad

För mer detaljerade kartor över vägförslaget, se kartbilaga 1 A-F.

Utbyggnaden startar i nordvästra änden vid Skararondellen. Där görs åtgärder inom vägområdet för att underlätta högersväng från väg 44 västerifrån och söderut mot väg 184. Väg 184 breddas från 13 meter bred tvåfältsväg till 16,3 meter mötesfri fyrfältsväg (2+2). Breddningen sker på den sydvästra sidan av vägen på den 1,2 km långa sträckan mellan Skararondellen och en ny cirkula- tionsplats vid Ängen. Sträckan byggs för hastigheten 100 km/h. I den befintliga slänten på östra sidan sätts slänträcke förutom förbi rastplatsen som behåller sin nuvarande utformning. Enskilda vägar med anslutning till denna sträcka stängs. Vid cirkulationsplatsens läge behöver två vägar flyttas för ny anslutning mot väg 184, sydväst respektive nordost om cirkulationsplatsen. Cirkulationen och anslutande ben får två körfält.

Från väg 184 och österut byggs väg 44 i ny sträckning ca 6,5 km tills den an- sluter mot befintlig väg 44. Denna breddas ca 500 meter sista biten mot den befintliga cirkulationsplatsen i Källby. Väg 44 byggs för att ha ca 40 % omkör- ningsbar längd. Sträckan har på grund av detta tre olika mötesfria typsektioner;

1+1 (11,7 m), 1+2 (14 m) och 2+2 (16,3 m).

Nybyggnaden startar efter cirkulationsplatsen vid Ängen med en 1+2-sträcka (två fält österut) genom skogsmark för att vid sektion 0/800 gå över mot ängs-/

åkermarken vid Alebäck. Strax innan skogsbrynet planeras en passage un- der vägen som utformas för enskild väg och passage för människor och djur.

Figur 3.1 Läge för planerad väg

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

Öredalsån Filsbä

cken 44

44

184

184 2611

2602

2701 2704

2610

Vänern

Lidköping

2705

2702

(28)

Mot Filsbäcken går vägen i svag lutning utför till skärning för att gå över i 1+1-sträcka och passera under väg 2611 i ett läge ca 40 meter öster om befintlig väg. Väster om bron planeras en pendelparkering samt två busshållplatser.

Efter Filsbäcken går vägen i marknivå svagt uppför och vid sektion 3/000 går den in i en vänsterkurva samtidigt som vägen går över till 2+2. Enskilda vägar som skärs av linjen binds ihop från sektion 2/500 parallellt söder om väg 44 till skogsbrynet i sektion 3/750 där trafik till och från norra sidan passerar genom en planerad port under väg 44.

Vänsterkurvan fortsätter ca 1,5 meter över marknivå genom skogspartiet söder om golfbanan för att komma ut vid åkern öster om gården Dalvik. Här går vä- gen ner i bredd till 1+1 och passerar därefter på bro över väg 2702 en bit väster om befintlig väg. Strax därefter i sektion 4/850 passerar vägen Öredalsån och ut i en högerkurva på åkrarna vid Tyskagården där vägen går över till 2+1 (ett körfält österut). I sektion 5/700 korsar vägen befintlig väg 44 för att därefter gå uppför på bank över till en vänsterkurva genom Skebyåsen. På denna sträcka passerar den nya anslutningen från Filsbäck under väg 44 mot cirkulationsplat- sen i Källby.

Efter skärningen genom Skebyåsen går vägen ihop med befintlig väg 44 som breddas på västra sidan för att i sektion ca 6/900 ansluta mot cirkulationsplat- sen i Källby.

Den befintliga anslutningen av väg 2705 i sektion 6/600 stängs. Istället får väg 2705 en ny sträckning från korsningen med väg 2704 mot den nya lokalvägen mellan cirkulationsplatsen i Källby mot Filsbäck. Även andra enskilda vägar som får sin anslutning stängd ansluts mot denna väg. Väg 2704 dras in från allmänt underhåll och korsningen mot väg 44 stängs. Istället ersätter väg 2705 anslutning till väg 44 via lokalvägen. Vid läget för den stängda korsningen 2704/44 byggs en planskild gång- och cykelpassage under väg 44. Gång- och cykelvägen ansluts i Källby vid Mobergs väg.

3.2 Alternativ Nollalternativet

En MKB ska innehålla ett nollalternativ som beskriver den framtida utveck- lingen om projektet inte genomförs. Nollalternativet är inte detsamma som nuläget utan inkluderar övriga förväntade framtida åtgärder och förändringar.

Nollalternativet betraktas som ett referensalternativ som beskriver den fram- tida situationen om aktuellt projekt inte genomförs, d v s det utgör inte något åtgärdsförslag. I det här fallet innebär nollalternativet att inga åtgärder vidtas på väg 44 mellan Lidköping och Källby.

Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras i samma tidshorisont. I

detta fall har jämförelseår 2035 valts, vilket är knappt 20 år efter trafiköppning.

(29)

Även om nollalternativet innebär att ingen ny väg anläggs, sker ändå med tiden ett antal förändringar som måste beaktas, som till exempel förväntad trafikök- ning på befintlig väg, samt att trafikregleringar sker i takt med att regler och praxis ändras. En trafikprognos för nollalternativet år 2035 är gjord, tidigare redovisad i kapitel 2 Förutsättningar, under avsnittet Trafik.

Gällande detaljplaner och pågående planarbete i området antas bli genomförda, se kapitel 2 Förutsättningar, avsnittet Kommunala planer.

Konsekvenserna av nollalternativet beskrivs i det följande inom respektive ämnesområde under rubriken Konsekvenser av nollalternativ.

Studerade alternativ

En MKB ska redovisa alternativ lokalisering och utformning av den tänkta åtgärden. Under föregående skede i vägplanen har olika korridoralternativ för väg 44 studerats. Korridorerna har jämförts utifrån miljökonsekvenser, byggbarhet och kostnader. Resultatet av studien redovisas i Vägplan, samråds- handling, val av lokaliseringsalternativ, Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidkö- ping–Källby daterad 2013-09-30. Nedan följer en sammanfattning av de olika korridoralternativen som ingick i lokaliseringsstudien.

Korridor B1, Blå

Korridor B1 är placerad längst norrut i utredningsområdet, se figur 3.2. Ny väg 44 ansluter i öster till befintlig väg 184 med en cirkulation 1300 meter söder om Skararondellen. Detta läge förutsätter att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr om Lidköpings flygplats. I väster avslutas ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Körsträckan från Skararondellen i väster till Källby- cirkulationen i öster uppgår till 8 170 meter.

Det flacka landskapet medger stora radier i både plan och profil med små längslutningar, utmed sträckan växlar omgivningarna mellan jordbruks- och skogsmark.

Korridor B2, Grön

Korridor B2 är placerad centralt i utredningsområdet, se figur 3.3. Ny väg 44 ansluter i öster till befintlig väg 184 med en cirkulation 1700 meter söder om Skararondellen. Detta läge förutsätter att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr om Lidköpings flygplats. I väster avslutas ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Körsträckan från Skararondellen i väster till Källby- cirkulationen i öster uppgår till 8 530 meter.

Det flacka landskapet medger stora radier i både plan- och profil med små längslutningar, utmed sträckan växlar omgivningarna mellan jordbruks- och skogsmark.

Korridor B3, Röd

Korridor B3 är placerad i den södra delen av utredningsområdet, se figur 3.4.

Ny väg 44 ansluter i öster till befintlig väg 184 med en cirkulation 2100 meter

(30)

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

en

Vänern

Filsbäck Lidköping

44

184

2611

2705

2702

2610

Ny väg 2705

B1

0/000 1/000 2/000

3/000 4/000

5/000 6/000

Vinninga

Figur 3.2 Korridor B1, Blå

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

en

Vänern

44

184

2611

2705

2702

2610

Ny väg 2705

B2 0/000

1/000 2/000 3/000

4/000

5/000 6/000

Vinninga

Figur 3.3 Korridor B2, Grön

(31)

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

en

Vänern

44

184

2611

2705

2702

2610

0/000 1/000 2/000

3/000

4/000 5/000

Ny väg 2705

B3

6/000

Vinninga

Figur 3.4 Korridor B3, Röd

söder om Skararondellen. Detta läge möjliggör en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr eller söder om Lidköpings flygplats. I väster avslutas ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Körsträckan från Skararon- dellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 9 105 meter.

Det flacka landskapet medger stora radier i både plan och profil med små läng- slutningar, sträckan går på större delen på jordbruksmark och en sjö passeras i anslutning till Öredalsån.

Korridor B1-B2, Mörkblå

Korridor B1-B2 viker av från Korridor B1 vid sektion 1/000 och ansluter till Korridor B2 vid sektion 3/000, se figur 3.5. Körsträckan från Skararondellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 8 340 meter.

Korridor B3-B2, Ljusröd

Korridor B3-B2 viker av från Korridor B3 vid sektion 2/600 och ansluter till Korridor B2 vid sektion 4/700, se figur 3.6. Körsträcka från Skararondellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 9 015 meter.

Korridor B2-B4, Lila

Korridor B2-B4 viker av från Korridor B2 vid sektion 4/000 och ansluter till-

baka till Korridor B2 vid sektion 6/350, se figur 3.7. Korridor B2-B4 går utanför

utredningsområdet på del av sträckan, då syftet med korridoren är att gå nord-

öst om bebyggelsen vid Backagården och Tyskagården. Körsträcka från Skara-

rondellen i väster till Källbycirkulationen i öster uppgår till 8 530 meter.

(32)

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

en

Vänern

44

184

2611

2705

2702

2610 Anslutning B1

Anslutning B2

Ny väg 2705

B1-B2

0/000 1/000

2/000

3/000

4/000

5/000 6/000

Vinninga

Figur 3.5 Korridor B1-B2, Mörkblå

Ängen

Helde

Dalvik

Heldeby Alebäck

Filsbäck

Alebäcken

Öredalsån Filsbä

cken

Vänern

44

184

2611

2705

2702

2610

0/000 1/000 2/000

Anslutning B2

Ansl utnin

g B3

Ny väg 2705

B3-B2 3/000

4/000 5/000

6/000

Vinninga