Alternativt förslag

Som vi angett i avsnitt 8.1 innebär vårt uppdrag att vi under alla för-hållanden också ska lämna ett författningsförslag som säkerställer att Polismyndighetens fingeravtrycksregister innehåller uppgifter om tredjelandsmedborgare som har dömts till ett fängelsestraff på minst sex månader. Förslaget i denna del ska endast gälla personer som är tredjelandsmedborgare utan unionsmedborgarskap, jfr artikel 2 och 5.1 b (ii) i förordningen om Ecris-TCN. Av artikel 3.7 följer att med tredjelandsmedborgare också avses en statslös person eller en person vars medborgarskap är okänt.

De överväganden som vi har gjort i frågan om fingeravtryck på alla som dömts till fängelse i minst sex månader (avsnitt 8.5.3, 8.5.4 och 8.5.6) har relevans även för detta alternativa förslag. Det kan dock anmärkas att för personer som är tredjelandsmedborgare, men inte unionsmedborgare, är skyddet mot kroppsliga ingrepp och in-trång som innebär övervakning eller kartläggning mindre långtgående (jfr 2 kap. 25 § regeringsformen).

Upptagning av fingeravtryck

De överväganden som vi har gjort i avsnitt 8.5.4 är tillämpliga även på ett förslag om fingeravtryck på tredjelandsmedborgare, vilka inte är unionsmedborgare. Det innebär att förslagen gällande vem som ska ta fingeravtrycken och när de ska tas i princip är desamma. De bestämmelser som svarar mot 8 kap. 7 a § fängelselagen föreslås därför få följande lydelse.

Fingeravtryck ska tas av en intagen som ska verkställa dom eller beslut på fängelse i lägst sex månader och är tredjelandsmedborgare, statslös eller har okänt medborgarskap. Det gäller dock inte om den intagne finns i det fingeravtrycksregister som förs av Polismyndigheten enligt lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Fingeravtrycken ska tas upp så snart som möjligt efter att verkställigheten inletts.

Fingeravtryck får tas av den intagne på nytt, om det finns särskilda skäl.

Fingeravtryck som ska tas enligt första eller andra stycket ska tas upp av Kriminalvården eller, om det är lämpligare, Polismyndigheten.

Om Kriminalvården tar upp fingeravtryck ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart förstöras sedan finger-avtrycken tagits emot av Polismyndigheten.

Det alternativa förslaget till 8 a § lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll föreslås få följande lydelse.

Kriminalvården ska så snart som möjligt efter att verkställigheten inletts förelägga den dömde att lämna fingeravtryck, om han eller hon ska avtjäna fängelse i sex månader och är tredjelandsmedborgare, statslös eller har okänt medborgarskap. Det gäller dock inte om den dömde finns i det finger-avtrycksregister som förs av Polismyndigheten enligt lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Av föreläggandet ska framgå var och inom vilken tid den dömde ska lämna fingeravtrycken.

Kriminalvården får förelägga den dömde att lämna fingeravtryck på nytt, om det finns särskilda skäl.

Fingeravtryck som ska lämnas enligt första eller andra stycket ska tas upp av Polismyndigheten.

Efterföljande behandling

De överväganden som har gjorts i avsnitt 8.5.6 gäller även för det alternativa förslaget om fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den föreslagna ändringen i 5 kap. 12 § lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område kan därför över-föras även till detta förslag.

Längsta tid för behandling

När det gäller längsta tid för behandling av uppgifter (se avsnitt 8.5.8) är dock samma författningsförslag mindre lämpligt för det alternativa förslaget. Tagande av fingeravtryck på dömda tredjelandsmedbor-gare, utan unionsmedborgarskap, har sin grund i förordningen om Ecris-TCN. Behandlingen av dessa uppgifter, som alltså inte inne-fattar uppgifter om alla personer som dömts till fängelse i minst sex månader, kan därför sägas fullgöra ett internationellt åtagande. Sådana uppgifter får inte behandlas längre än vad som behövs för det ända-målet (5 kap. 16 § första stycket lagen om polisens behandling av per-sonuppgifter inom brottsdatalagens område). Behandlingen i Polis-myndighetens fingeravtrycksregister bör därför inte överskrida en

månad efter att uppgifterna om den registrerade har tagits bort ur belastningsregistret (jfr artikel 8 i förordningen om Ecris-TCN).

Detta överensstämmer inte med den tidsperiod om tre månader som anges i nuvarande 5 kap. 15 § första stycket lagen om polisens be-handling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Vad som nu sagts gäller alltså inte uppgifter om fingeravtryck som har tagits av tredjelandsmedborgaren på någon annan grund än att personen har dömts till fängelse i minst sex månader. Det interna-tionella åtagandet omfattar endast sådana uppgifter om fingeravtryck som har föranletts av förordningen om Ecris-TCN. Följaktligen om-fattas endast de fingeravtryck som tas enligt de ovan angivna alter-nativa förslagen för 8 kap. 7 a § fängelselagen och 8 a § lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll och som förs in i finger-avtrycksregistret med stöd av föreslagna 5 kap. 12 § första stycket 3 lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdata-lagens område.

Om det alternativa förslaget genomförs är det därför mer lämp-ligt att införa en ny bestämmelse i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, förslagsvis i en ny paragraf, 5 kap. 16 a §, med följande lydelse.

Oavsett vad som anges i 15 § och 16 § andra stycket får uppgifter som avses i 12 § första stycket 3 och som förts in i en uppgiftpost i Ecris-TCN enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredje-landsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminal-register och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 inte behandlas längre än en månad efter det att uppgifterna om den registrerade tagits bort ur belastningsregistret som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.

Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf.

9.1 Inledning

Det finns överlag en ökad användning av ansiktsbilder i samhället.

Det hänger i hög utsträckning samman med tekniska landvinningar, och att fotografier på papper på många områden har ersatts av digi-tala motsvarigheter. Härigenom har skapats möjligheter att upprätta effektiva och sökbara register och att använda sig av bilder för ansikts-igenkänning. Det nu anförda har betydelse under ett brottmålsförfa-rande, där fotografier av den misstänktes ansikte sedan länge tas i identifieringssyfte och sparas i Polismyndighetens signalementsregi-ster. Enligt Datainspektionen, numera Integritetsskyddsmyndigheten, finns det inte något hinder mot att polisen använder ansiktsigen-känning mot signalementsregistret för att identifiera gärningsmän.¹

De ansiktsbilder som tas av misstänkta omfattas i vissa fall av Ecris- och Ecris-TCN-systemen, både genom förordningen om Ecris-TCN och direktivet om ändring av rambeslutet om Ecris (änd-ringsdirektivet). Förordningen om Ecris-TCN ger en möjlighet att föra in ansiktsbild i uppgiftsposterna i Ecris-TCN, om den dömande medlemsstatens rätt tillåter att dömda personers ansiktsbilder sam-las in och lagras. Genom direktivet införs däremot en skyldighet för det dömande landets centralmyndighet att – i den mån ansiktsbild finns tillgänglig för myndigheten – bifoga ansiktsbild när den dömdes medborgarstat underrättas om domen via Ecris.

Vårt uppdrag i denna del innebär att vi ska analysera dels i vilken utsträckning som Polismyndigheten har tillgång till ansiktsbilder i förordningens mening, dels om det bör införas bestämmelser som medför att Polismyndigheten, generellt eller i begränsad utsträck-ning, kan föra in sådana uppgifter i uppgiftsposterna i Ecris-TCN.

1 Pressmeddelande från Datainspektionen den 24 oktober 2019, hämtat den 19 augusti 2020 från www.datainspektionen.se. Nyhet från Polismyndigheten den 17 augusti 2020, hämtad

I uppdraget ingår emellertid inte att föreslå bestämmelser som ger Polismyndigheten tillgång till ansiktsbilder i större utsträckning än i dag; enligt kommittédirektiven finns det goda skäl för att Polis-myndigheten inte ska kunna hämta ansiktsbilder ur andra register än de som myndigheten själv för.

Till skillnad från förordningen om Ecris-TCN är ändringsdirek-tivet inte direkt tillämpligt, utan måste genomföras i svensk rätt. Vi har mot denna bakgrund i uppdrag även att analysera hur direktivets bestämmelser om ansiktsbild bör genomföras i svensk rätt.

För att skapa enhetlighet i förhållande till ändringsdirektivet och till förordningen om Ecris-TCN använder vi företrädesvis begreppet ansiktsbild. Med ansiktsbild avses här en digital avbildning av en per-sons ansikte. I kapitlet förekommer dock även uttrycket fotografi.

Med fotografi kan naturligtvis avses mer än en avbildning av just ansiktet på en person. Begreppet har dock inte kunnat utmönstras i detta sammanhang. Det beror på att fotografi är det uttryck som används i regelverk och i praxis som är av betydelse. För att vara aktu-ellt i detta sammanhang måste det dock röra sig om ett fotografi som omfattar åtminstone ansiktet.²

Kapitlet inleds med en beskrivning av nuvarande reglering om tagande och behandling av ansiktsbilder (avsnitt 9.2). Vi sätter där-efter in regleringen i ett rättighetsperspektiv (avsnitt 9.3) samt redo-gör för hur ansiktsbilder hanteras i Ecris- och Ecris-TCN-systemen (avsnitt 9.4). Kapitlet avslutas med våra överväganden och förslag (av-snitt 9.5).

Regleringen avseende ansiktsbild motsvarar i stora delar vad som gäller för fingeravtryck. Dessa delar upprepas i regel inte här. Det innebär att detta kapitel innehåller ett flertal hänvisningar till kapi-tel 8.

2 Enligt 1 kap. 6 § brottsdatalagen (2018:1177) utgör biometriska uppgifter sådana personupp-gifter som rör en persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken, som tagits fram genom särskild teknisk behandling och som möjliggör eller bekräftar unik identifiering av personen. Fotografier på människor är bara biometriska uppgifter när de behandlas med

9.2 Nuvarande reglering

9.2.1 Fotografier som tas under förundersökning Rättegångsbalken m.m.

De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ta en ansiktsbild (eller annat fotografi av en person) under en förundersökning är desamma som när fingeravtryck tas, se avsnitt 8.2.1. Således framgår det av 28 kap. 14 § rättegångsbalken att fotografi får tas av den som är anhållen eller häktad. Det får även tas av någon annan, om det behövs för att utreda ett brott på vilket fängelse kan följa. Vad som i avsnitt 8.2.1 angetts om proportionalitet och polismans rätt till tvångsanvändning avser även fotografi.³

Fingeravtrycksförordningen

Förordningen (1992:824) om fingeravtryck m.m. gäller även foto-grafi. Enligt 2 § i förordningen ska fotografi tas i samma utsträck-ning som fingeravtryck (se avsnitt 8.2.1). Till skillnad från vad som gäller för fingeravtryck är det enligt förordningen möjligt att ta nytt fotografi av den som är berövad friheten. I 5 § anges således att ett nytt fotografi får tas om den som har fotograferats efteråt förändras till utseendet eller om det annars finns särskild anledning till det.

Med stöd av 8 § har Polismyndigheten beslutat föreskrifter och allmänna råd om fingeravtryck och annan signalementsupptagning (PMFS 2020:14, FAP 473-1).

Lagen om unga lagöverträdare

Liksom när det gäller fingeravtryck får fotografi tas enligt 36 § första stycket lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lag-överträdare (se avsnitt 8.2.1). Uppgiften får inte vara sökbar och får därför inte föras in i Polismyndighetens signalementsregister som annars innehåller fotografier.

3 JO har gjort uttalanden om polisens rätt att fotografera en anhållen kvinna utan hennes huvud-bonad, beslut den 11 februari 2011, dnr 1219-2010, JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 111. För uttalanden om polisens rätt att fotografera omhändertagna personer, se bl.a. JO:s beslut den

Signalementsregister

Signalementsregister förs av Polismyndigheten enligt 5 kap. 11–17 §§

lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Registret får innehålla bl.a. fotografi (5 kap.

14 § 3). Det innebär att fotografierna behandlas digitalt (prop.

2009/10:85 s. 236 f.).⁴

Vad som har angetts om fingeravtrycksregistret i avsnitt 8.2.1 gäller i princip även signalementsregistret. Det innebär att ett foto-grafi som tas under en förundersökning med stöd av 28 kap. 14 § rättegångsbalken får behandlas i signalementsregistret. Däremot kan det ifrågasättas om lydelsen av 5 kap. 12 § första stycket 2 lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens områ-de medger att ett fotografi som tas med stöd av 19 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll får behandlas i registret, till skillnad från vad som gäller för fingeravtryck (se a. prop. s. 235 f., jfr dock SOU 2020:16 s. 445 och 448).

Personuppgifter som har inhämtats med stöd av 36 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare får, som framgått, inte behandlas i signalementsregistret (5 kap. 12 § tredje stycket lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område).

Sekretess

Vad som har angetts i avsnitt 8.2.1 om sekretess för uppgifterna i Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister omfat-tar även fotografi. Ansiktsbilder som behandlas i signalementsregi-stret omfattas i enlighet härmed av sekretess enligt 18 kap. 1 § första stycket och andra stycket 2 och 35 kap. 1 § första stycket 5 offent-lighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär i korthet att ansiktsbilder omfattas av sekretess inom ramen för det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande arbete, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamhetens skadas om uppgiften röjs. Därutöver gäller sekretess för ansiktsbilder till skydd för den enskildes personliga

4 Enligt uppgift från Nationellt forensiskt centrum (NFC) inom Polismyndigheten behandlas

förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

9.2.2 Fotografi enligt lagen om särskild utlänningskontroll I likhet med vad som gäller för fingeravtryck (se avsnitt 8.2.2) är det tillåtet att fotografera en utlänning, om det är av betydelse för att utreda om utlänningen eller en organisation eller grupp som han eller hon tillhör eller verkar för planlägger eller förbereder terroristbrott (19 § lagen om särskild utlänningskontroll).

Till skillnad från vad som gäller fingeravtryck torde inte ett foto-grafi som tas med stöd av lagen få behandlas i Polismyndighetens fingeravtrycks- och signalementsregister (jfr ovan och 5 kap. 12 § första stycket 2 lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område).

9.2.3 Fotografi av intagna

Enligt 8 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) får fotografi tas av den som verkställer fängelsestraff i kriminalvårdsanstalt (intagen) för att underlätta identifieringen. Kriminalvården har därmed befogenhet att fotografera en intagen för att underlätta identifiering av honom eller henne. Fotografiet kan också t.ex. behöva användas av polisen i samband med en rymning eller fritagning (prop. 2009/10:135 s. 149 f.).

Fotografier av intagna behandlas inte i signalementsregistret, utan i det centrala kriminalvårdsregistret, se 2 § första stycket 1 och 17 § förordningen (2018:1746) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

9.2.4 Fotografi i vissa andra situationer

I 9 kap. utlänningslagen (2005:716) finns dels bestämmelse om att Migrationsverket och Polismyndigheten under vissa förutsättningar får fotografera en utlänning (8 §), dels bestämmelser om att en utlän-ning i vissa situationer är skyldig att låta sig fotograferas (8 a–c, e och f §§).

I passlagen (1978:302), vilken gäller pass för svenska medborgare, finns också bestämmelser om skyldighet att lämna ansiktsbild i digi-talt format (5 a och 6 §§).

De fotografier som tas med stöd av utlänningslagen och passlagen får inte behandlas i signalementsregistret, jfr 5 kap. 12 § lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens om-råde. Detta motsvarar vad som gäller för fingeravtryck (se av-snitt 8.2.3).⁵

9.3 Rättighetsperspektiv 9.3.1 Reglering

Liksom fingeravtryck aktualiserar fotografi av en person vissa regel-verk till skydd för den personliga integriteten. En genomgång av dessa regelverk finns i avsnitt 3.2.

Till skillnad från fingeravtryck anses tagande av fotografi av en person inte innebära något ingrepp i den kroppsliga integriteten i den mening som avses i 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen (prop. 2010/11:123 s. 12). Att fotografera någon kan däremot i vissa fall utgöra ett sådant intrång i den personliga integriteten som avses i 6 § andra stycket (prop. 2009/10:80 s. 177). Detta gäller även lag-ring av fotografier.

Artikel 8 i Europakonventionen om skyddet för privatlivet kan innefatta ett skydd mot att bli fotograferad (prop. 2014/15:32 s. 26 och Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5 uppl. 2015, s. 377). Dessutom aktualiseras rätten till respekt för privatlivet och skyddet av personuppgifter i artikel 7 respektive 8.1 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Från det straffbara området för kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken har undantagits sådan fotografering som görs som ett led i myndigheters verksamhet.

9.3.2 Viss europarättslig praxis Europadomstolen

I fallet Murray v. the United Kingdom⁶ hade en person arresterats eftersom hon på skäliga grunder misstänktes för att ha bedrivit verk-samhet till förmån för Irländska republikanska armén (IRA). Under tiden hon var arresterad tog polisen ett fotografi av henne utan hen-nes vetskap eller samtycke. Fotografiet registrerades därefter. Åtgär-derna, vilka var i enlighet med common law, ansågs vara berättigade och proportionerliga. Europadomstolen konstaterade därför att någon kränkning av artikel 8 inte förelåg.

Domstolen prövade i fallet Gaughran v. the United Kingdom⁷ hanteringen av fotografi, fingeravtryck och dna-profil rörande en per-son som dömdes för rattfylleri till böter (se även avsnitt 8.3.2). När det gäller fotografi uttalade domstolen att det fick beaktas i vilket sammanhang som det hade tagits, vilket slags register det sparades i och på vilket sätt registren kunde användas. Eftersom det aktuella fotografiet hade tagits i samband med arrestering, lagrats i databas på obestämd tid och kunde användas bl.a. för ansiktsigenkänning konstaterade domstolen att fotograferingen och lagringen av foto-grafiet utgjorde ett intrång i rätten till respekt för privatlivet enligt artikel 8 i Europakonventionen. Intrånget var inte proportionerligt eftersom uppgifterna bevarades oavsett brottets svårhet och behovet av lagring på obestämd tid och då det inte fanns någon reell möjlighet till omprövning.⁸

EU-domstolen

I sin dom A m.fl., C-70/18, om förhandsavgörande gällande före-skrifter om vissa villkor om bl.a. ansiktsbilder för uppehållstillstånd för utländska arbetstagare i Nederländerna, har EU-domstolen utta-lat sig om rätten till respekt för privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter. Med hänvisning till artikel 7 och 8 i EU:s rättig-hetsstadga konstaterade domstolen att insamling, registrering och lagring av bl.a. ansiktsbilder utgör behandling av personuppgifter

6 Murray v. the United Kingdom, 28 October 1994, Series A no. 300-A.

7 Gaughran v. the United Kingdom, no. 45245/15, 13 February 2020.

och att undantag från och begränsningar av skyddet för sådana upp-gifter ska inskränkas till vad som är absolut nödvändigt.

De aktuella föreskrifterna om bl.a. ansiktsbilder godtogs då de ansågs motiverade för att förebygga och bekämpa identitets- och dokumentbedrägerier.⁹

9.4 Behandling av ansiktsbilder i Ecris- och Ecris-TCN-systemen

9.4.1 Inledning

I likhet med fingeravtryck möjliggör även ansiktsbilder en säkrare identifiering vid informationssökningar i Ecris- och Ecris-TCN-systemen.

Som anförts medför direktivet om ändring av rambeslutet om Ecris (ändringsdirektivet) en skyldighet att bifoga ansiktsbild när den dömdes medborgarstat underrättas om domen, förutsatt att ansikts-bilden finns tillgänglig för det dömande landets centralmyndighet.

Förordningen om Ecris-TCN ger vidare en möjlighet att föra in an-siktsbild i uppgiftsposten i Ecris-TCN, om den dömande medlems-statens rätt tillåter att dömda personers ansiktsbilder samlas in och lagras.

Såväl rambeslutet om Ecris som förordningen om Ecris-TCN anger att regelverken har utformats med beaktande av de grundläggande rättigheter och friheter som kommer till uttryck i bl.a. Europakon-ventionen och EU:s rättighetsstadga (se även avsnitt 8.4.1). Även ändringsdirektivet anger att det är förenligt med de grundläggande rättigheter och friheter som kommer till uttryck i stadgan (skäl 16).

9.4.2 Ansiktsbilder i Ecris-systemet

Rambeslutet om Ecris innehåller inga bestämmelser om ansiktsbild.

Som vi tidigare har angett införs dock en skyldighet genom ändrings-direktivet (se avsnitt 4.6) att bifoga ansiktsbild vid underrättelse om domar.

Redan i dag innebär rambeslutet om Ecris att uppgifter om id-nummer, fingeravtryck samt pseudonym eller alias som är tillgäng-liga för centralmyndigheten i den dömande medlemsstaten ska över-föras vid utbyte av information om fällande domar (artikel 11.1 c i rambeslutet). Ändringen innebär alltså att det till dessa uppgifter läggs ansiktsbild (artikel 1.8 a i ändringsdirektivet).

En ansiktsbild är enligt ändringsdirektivet en digital avbildning av en persons ansikte (artikel 1.2).

9.4.3 Ansiktsbilder i förordningen om Ecris-TCN Allmänna utgångspunkter

Förordningen om Ecris-TCN anger att det bör vara möjligt att be-handla ansiktsbilder för att bekräfta tredjelandsmedborgarens iden-titet. Liksom när det gäller fingeravtryck framhåller förordningen att det är mycket viktigt att användningen av ansiktsbilder inte går ut-över vad som är absolut nödvändigt för att uppfylla målet, sker med respekt för de grundläggande rättigheterna, liksom barnets bästa, och är förenligt med unionens tillämpliga dataskyddsregler. (Skäl 10, jfr avsnitt 8.4.3.)

I linje med det sagda gäller en användarbegränsning på så sätt att ansiktsbilder som ingår i Ecris-TCN endast får användas för att be-kräfta identiteten hos en tredjelandsmedborgare som har identifi-erats som ett resultat av en alfanumerisk sökning eller en sökning med hjälp av fingeravtryck (se artikel 6). I förordningen hålls dock öppet för att det i framtiden bör vara möjligt att använda ansikts-bilder för automatiserad biometrisk matchning, förutsatt att de tek-niska och politiska kraven är uppfyllda (skäl 24). Kommissionen kan därför komma att komplettera förordningen när det gäller sådan an-vändning av ansiktsbilder (artikel 6, jfr artikel 10.1 d). Till dess gäller

I linje med det sagda gäller en användarbegränsning på så sätt att ansiktsbilder som ingår i Ecris-TCN endast får användas för att be-kräfta identiteten hos en tredjelandsmedborgare som har identifi-erats som ett resultat av en alfanumerisk sökning eller en sökning med hjälp av fingeravtryck (se artikel 6). I förordningen hålls dock öppet för att det i framtiden bör vara möjligt att använda ansikts-bilder för automatiserad biometrisk matchning, förutsatt att de tek-niska och politiska kraven är uppfyllda (skäl 24). Kommissionen kan därför komma att komplettera förordningen när det gäller sådan an-vändning av ansiktsbilder (artikel 6, jfr artikel 10.1 d). Till dess gäller