Fingeravtrycken ska tas av Kriminalvården

Förslag: Fingeravtryck ska tas upp av en intagen som ska verk-ställa ett fängelsestraff på minst sex månader, om han eller hon inte redan finns i Polismyndighetens fingeravtrycksregister. Finger-avtrycken ska tas upp av Kriminalvården eller, om det är lämp-ligare, av Polismyndigheten.

För dömda som ska avtjäna fängelsestraff på sex månader genom intensivövervakning med elektronisk kontroll och vars fingeravtryck inte redan finns i fingeravtrycksregistret ska det vara ett villkor för intensivövervakningen att fingeravtryck läm-nas. Fingeravtrycken ska tas upp av Polismyndigheten efter före-läggande av Kriminalvården.

Upptagningen av fingeravtryck ska ske så snart som möjligt efter att verkställigheten har inletts. Fingeravtryck ska kunna tas upp på nytt om det finns särskilda skäl.

Fingeravtryck som har tagits av Kriminalvården ska skynd-samt sändas till Polismyndigheten. Kriminalvården ska omedel-bart förstöra eventuella kopior av fingeravtrycken som myndig-heten innehar, liksom de biometriska data som tas fram ur dessa, sedan fingeravtrycken har tagits emot av Polismyndigheten.

Förslagen ska genomföras genom ändringar i – fängelselagen,

– lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, – lagen om polisens behandling av personuppgifter inom

brotts-datalagens område med tillhörande förordning, – fingeravtrycksförordningen, och

– förordningen om kriminalvårdens behandling av personupp-gifter inom brottsdatalagens område.

Inledning

Vid den bedömning som vi har gjort i föregående avsnitt behöver vi närmare analysera i vilket skede som fingeravtrycken ska tas och vem som ska genomföra tagningen. Kommittédirektiven har i denna del uttryckligen förordat att den utökade upptagningen av fingeravtryck bör förläggas till verkställighetsskedet, dvs. först då den dömde på-börjar avtjänandet av sitt fängelsestraff, och alltså inte i något tidi-gare skede av brottmålsförfarandet.

Verkställighet av fängelsestraff

Kriminalvården är den myndighet som har i uppdrag att verkställa fängelsestraff, se förordning (2007:1172) med instruktion för Krimi-nalvården.

Den som döms till fängelse avtjänar normalt sitt straff som fri-hetsberövad i kriminalvårdsanstalt, se 26 kap. 4 § brottsbalken. Närmare bestämmelser om verkställighetens innehåll finns i fängelselagen (2010:610) med tillhörande förordning (2010:2010). Kriminalvården har även beslutat om föreskrifter och allmänna råd för fängelse, se KVFS 2011:1.

I 8 kap. fängelselagen finns bestämmelser om särskilda kontroll- och tvångsåtgärder i anstalt, t.ex. fotografering, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Lagen ger inte Kriminalvården någon rätt att ta fingeravtryck av den intagne.

Under vissa förutsättningar verkställer den som har dömts till fäng-else sitt straff genom s.k. intensivövervakning med elektronisk kon-troll i stället för att tas in i anstalt. Personer som döms till fängelse i högst sex månader kan således på ansökan bli föremål för sådan in-tensivövervakning. Fängelselagen är då inte tillämplig. Intensivöver-vakningen bedrivs under ledning av Kriminalvården. Bestämmelser om intensivövervakning finns i lagen (1994:451) om intensiv-övervakning med elektronisk kontroll med tillhörande förordning (1994:1060).¹⁹ Kriminalvården har även beslutat om föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll, se KVFS 2011:6.

När inleds verkställigheten?

Enligt strafftidslagen (2018:1251) får ett fängelsestraff verkställas när en dom eller ett beslut i den del som avser fängelsestraff har fått laga kraft mot den dömde (2 § första stycket 1). Om det följer av särskilda bestämmelser får fängelsestraffet verkställas utan att domen eller beslutet har fått laga kraft (3 §).²⁰

För det fall en dömd inte är frihetsberövad när fängelsestraffet är verkställbart ska han eller hon utan dröjsmål föreläggas att senast en viss dag inställa sig vid den kriminalvårdsanstalt där fängelsestraffet ska verkställas (6 § första stycket). I vissa fall får Kriminalvården skjuta upp verkställigheten av ett fängelsestraff (7 §). Är den dömde redan frihetsberövad när fängelsestraffet är verkställbart ska verk-ställigheten påbörjas omedelbart där han eller hon förvaras (8 § första stycket). Den dömde kan under vissa förutsättningar få uppskov med verkställigheten (14 §).

19 I Justitiedepartementets promemoria Effektivare förfarande och utökad kontroll vid verk-ställighet av fängelsestraff med fotboja, Ju2020/04109, föreslås vissa ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Förslagen innebär bl.a. att Kriminalvården ska kunna besluta om verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll utan ansökan från den dömde. Det föreslås även att beslut som innebär att någon döms till fängelse ska kunna verkställas genom intensivövervakning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den

Fingeravtrycken bör tas under verkställighetsstadiet

Som framgått förordas i våra kommittédirektiv att den utökade upptagningen av fingeravtryck bör förläggas till verkställighetsskedet, dvs. först då den dömde påbörjar avtjänandet av sitt fängelsestraff.

Genom att förlägga fingeravtrycksupptagningen till verkställighets-skedet förhindras att den utökade möjligheten att ta fingeravtryck går längre än nödvändigt för att uppnå syftet, dvs. att ta upp finger-avtryck på personer som är dömda till fängelse i minst sex månader.

Vi delar därför den bedömning som kommer till uttryck i våra direk-tiv. Att tidigarelägga tagandet av fingeravtryck till förundersök-ningsskedet – i likhet med vad som nu gäller enligt 28 kap. 14 § rätte-gångsbalken – skulle resultera i fler fingeravtryck än vad som moti-veras av målsättningen eftersom ett brottmålsförfarande i många fall inte leder till en fällande dom med ett straff på minst sex månaders fängelse.

Ett upptagande av fingeravtryck först under verkställighetsskedet medför att fingeravtryck i vissa fall inte kommer att föras in i upp-giftsposten i Ecris-TCN direkt när den skapas.²¹ Detta har också upp-märksammats i våra kommittédirektiv. En sådan eftersläpning blir särskilt aktuell i de situationer då den dömde inte har varit frihetsbe-rövad före domen och verkställigheten av fängelsestraffet därför inte påbörjas omedelbart. Det är också i just sådana situationer då den dömde inte har varit frihetsberövad under brottmålsprocessen som det är störst sannolikhet för att fingeravtryck inte har tagits med stöd av 28 kap. 14 § rättegångsbalken och redan finns registrerade i fingeravtrycksregistret.

Motsvarande luckor kan uppstå om den dömde avviker eller på annat sätt undandrar sig verkställighet av straffet, liksom vid verkstäl-lighet utanför EU av en svensk dom. I dessa fall kommer uppgifts-posten inte att innehålla den dömdes fingeravtryck, såvida inte finger-avtrycken har tagits i ett tidigare skede med stöd av 28 kap. 14 § rättegångsbalken och den dömdes avtryck redan behandlas i finger-avtrycksregistret.

Det anförda innebär att det alltså finns vissa nackdelar med att ta upp fingeravtrycken först på verkställighetsstadiet. Dessa nackdelar ska dock inte överdrivas. En viss eftersläpning måste accepteras och

21 Den dömande medlemsstaten ska skapa uppgiftsposten automatiskt när så är möjligt och utan onödigt dröjsmål efter att den fällande domen har förts in i kriminalregistret (artikel 5.4

sättas i relation till att en annan ordning skulle ställa krav på att det med nödvändighet skulle bli en uteslutande polisiär uppgift att ta fingeravtryck av dömda personer som ännu inte har inlett sin verk-ställighet. Enligt vår mening skulle det knappast vara förenligt med ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av polisens resurser att ge polisen i uppgift att inhämta fingeravtryck av dömda personer som är på fri fot.

Ytterligare en konsekvens av att förlägga upptagningen av finger-avtrycken till verkställighetsskedet är att kravet på fingeravtryck i förordningen om Ecris-TCN vad gäller dömda tredjelandsmedbor-gare utan unionsmedborgarskap inte uppfylls om dessa personer över-förs för verkställighet av sitt straff till ett land utanför EU utan att ha varit frihetsberövade här. Enligt vad vi erfar rör det sig emellertid om få personer som verkställer svensk dom utanför EU utan att ha på-börjat verkställigheten i Sverige. Det är också sannolikt att dessa per-soner inte ens befinner sig i Sverige före verkställighet. Vi ser därför inget praktiskt behov av en särskild reglering som tar sikte på dem.

Mot denna bakgrund föreslår vi alltså att upptagningen av finger-avtrycken förläggs till verkställighetsskedet.

Såväl Kriminalvården som Polismyndigheten bör kunna ta upp fingeravtrycken

De fingeravtryck som tas med stöd av 28 kap. 14 § rättegångsbalken, liksom merparten av de avtryck som tas med stöd av förordningen (1992:824) om fingeravtryck m.m., upptas inom ramen för en för-undersökning. Beslut om fingeravtryck fattas av undersökningsleda-ren i de fall åtgärden behövs för utredningen av brottet. I övrigt fat-tas beslut om att ta avtryck av Polismyndigheten, se 6 § fingerav-trycksförordningen.

Fingeravtryck på nu avsedda personer, dvs. på personer som har dömts till fängelse i minst sex månader, ska inte tas upp inom ramen för en förundersökning, utan under verkställighetsskedet (se ovan).

Den dömde befinner sig då normalt i en kriminalvårdsanstalt och under Kriminalvårdens kontroll. Det faller sig därför naturligt och effektivt att Kriminalvården ska kunna ta upp fingeravtrycken. Att det ligger utanför Kriminalvårdens uppdrag att ta fingeravtryck av dömda personer i den meningen att avtrycken inte tas av

verkställig-hället påverkar inte den slutsatsen. Uppdraget är av begränsat slag och är väl förenligt med den samverkan som Polismyndigheten och Kriminalvården annars upprätthåller för ett effektivt och rättssäkert rättsväsende.

Emellertid har det under utredningens gång kommit fram att den utrustning som Polismyndigheten för närvarande använder sig av för att ta fingeravtryck är utrymmeskrävande och förhållandevis kost-sam (se vidare avsnitt 15.2.1). För närvarande är den inte heller mobil.

Att förse varje anstalt med utrustning av detta slag ter sig därmed inte realistiskt och försvarbart utifrån att utrustningen trots allt redan finns på cirka 75 platser i landet.

Vid nu angivna förhållanden är det vår bedömning att fingerav-tryck under verkställighetsstadiet även behöver kunna tas upp av Polismyndigheten, i praktiken genom att Kriminalvården transpor-terar den intagne till en näraliggande polisstation eller arrest där det finns fingeravtrycksutrustning. Detta bör komma till uttryck genom att fingeravtrycken ska tas upp av Kriminalvården eller, om det är lämpligare, Polismyndigheten. Härigenom ges utrymme för en flexi-bel och ändamålsenlig tillämpning som tar hänsyn till geografiska förutsättningar och resurser.

Det bör rimligen ankomma på Kriminalvården att, som verkstäl-lande myndighet, göra lämplighetsbedömningen. I praktiken kommer denna bedömning att styras av i vilken utsträckning som Kriminal-vården har tillgång till nödvändig utrustning. Så länge som utrustning för upptagande av fingeravtryck inte är tillgänglig på anstalter kom-mer det vara lämpligast att avtrycken tas upp av Polismyndigheten efter att Kriminalvården har transporterat den intagne till den när-maste plats där Polismyndigheten har sådan utrustning (se vidare avsnitt 8.5.5).

Fingeravtrycken bör tas så snart som möjligt

Som framgått föreslår vi att fingeravtrycken ska tas under verkstäl-lighetsskedet. Fingeravtrycken bör då tas så snart som det är möjligt, dvs. normalt när den dömde tas in för verkställighet eller inleder in-tensivövervakningen (se vidare nedan). Detta innebär att fingerav-trycken tas när domen är verkställbar.

I de fall ett fängelsestraff med anledning av tidigare frihetsberö-vande har verkställts innan domen har blivit verkställbar måste finger-avtryck som regel ha tagits av personen i fråga i egenskap av häktad.

Detsamma gäller givetvis personer som verkställer sitt fängelsestraff helt i häkte. I dessa fall föreskrivs redan i dag att fingeravtryck alltid ska tas, se 2 § första stycket 1 fingeravtrycksförordningen. För att ta fingeravtryck av dessa personer krävs därför ingen ytterligare reglering.

En ny bestämmelse i fängelselagen

Fingeravtryck efter en fängelsedom syftar i grunden till att under-lätta utredning och lagföring vid framtida brott (se ovan). Till skill-nad från fingeravtryck som tas med stöd av 28 kap. 14 § rättegångs-balken ska dessa fingeravtryck tas upp under verkställighetsskedet.

Sett mot denna bakgrund är en lagreglering avseende själva upp-tagandet av dessa fingeravtryck mindre lämpad för rättegångsbalken.

I stället bör en lagreglering komma till uttryck i 8 kap. fängelselagen, som innehåller olika kontroll- och tvångsåtgärder inom ramen för verkställigheten av fängelse i kriminalvårdsanstalt. Således bör det i 8 kap. fängelselagen framgå att fingeravtryck ska tas av en intagen som ska verkställa fängelsestraff i minst sex månader. Avtrycken bör, som framgått, tas så snart som möjligt vid verkställighet för att förhindra ytterligare fördröjning av uppgifterna om fingeravtryck till uppgiftsposten i Ecris-TCN. Som vi tidigare redogjort för inne-bär vårt förslag att fingeravtrycken ska tas upp av Kriminalvården eller, om det är lämpligare, Polismyndigheten.

En placering av bestämmelsen i 8 kap. fängelselagen innebär att den våldsanvändning som är tillåten för Kriminalvården för de kon-troll- och tvångsåtgärder som omfattas av kapitlet ska gälla även för tagandet av fingeravtryck. Det innebär att det inte behövs någon sär-skild bestämmelse om att Polismyndigheten kan vara behjälplig för att verkställa ett beslut om fingeravtryck i de fall den dömde inte med-verkar till detta.

Det följer av tillämpningsområdet för fängelselagen att fingerav-trycken inte kan tas upp då den dömde har blivit villkorligt frigiven.

En ny bestämmelse i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll

Behovet av reglering

Ett fängelsestraff om högst sex månader kan på ansökan avtjänas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, ofta benämnd fotboja. För att tillgodose det krav på fingeravtryck som finns i för-ordningen om Ecris-TCN måste det säkerställas att fingeravtrycks-registret i vart fall innehåller fingeravtryck även av en person som har dömts till fängelse i minst sex månader och som avtjänar sitt straff genom intensivövervakning, såvida han eller hon är tredjelandsmed-borgare utan unionsmedborgarskap. Enligt vår mening finns det inte något utrymme för någon annan tolkning av förordningen.

För att inte ställa krav på fingeravtryck i dessa fall skulle det enligt vår mening krävas att det inte förekommer att en tredjelandsmed-borgare utan unionsmedborgarskap verkställer fängelsestraff genom intensivövervakning. Något sådant hinder är emellertid inte före-skrivet, och Kriminalvården har i denna del upplyst att det förekom-mer att personer som är tredjelandsmedborgare men som har sin hemvist i landet verkställer fängelsestraff genom intensivövervak-ning.²² Det innebär att vi inte ser någon möjlighet att avstå från att föreslå en reglering som även tar sikte på den som verkställer fängelse-straff genom intensivövervakning.

Nästa fråga är då om regleringen bör avgränsas till den kategori som förordningen ställer krav på, dvs. tredjelandsmedborgare som inte också är unionsmedborgare, eller om regleringen även i denna del bör utformas oberoende av medborgarskap. Vi har tidigare redo-gjort för att vi har svårt att se en reglering om fingeravtryck som kopplas till medborgarskap då skälen för att fingeravtryck tas rim-ligen är desamma för alla som döms till fängelse i minst sex månader.

Vad det närmast handlar om är att den dömde har lagförts för brotts-lighet som anses tillräckligt allvarlig för att det ska vara motiverat att samla in fingeravtryck för att kunna utreda och lagföra eventuell framtida brottslighet. Det innebär att vi bedömer att regleringen även i denna del ska vara oberoende av den dömdes medborgarskap.

22 Kriminalvården har redovisat att 158 tredjelandsmedborgare verkställde fängelsestraff genom

Som framgått omfattar fängelselagen inte verkställighet genom intensivövervakning. Således behöver det även i lagen om intensiv-övervakning med elektronisk kontroll finnas en reglering som inne-bär att fingeravtryck ska tas upp av den som har dömts till fängelse i minst sex månader.

Fingeravtryck som ett villkor för verkställighet genom intensivövervakning

Regleringen i lagen om intensivövervakning med elektronisk kon-troll måste i delar utformas på ett annorlunda sätt än den i fängelse-lagen. Det hänger samman med att intensivövervakning verkställs i frihet och att lagen om intensivövervakning inte ger Kriminalvår-dens frivårdspersonal rätt att använda sig av våld eller tvång. Det är en ordning som vilar på goda grunder, och några utökade befogen-heter av detta slag kan knappast motiveras för att ta fingeravtryck till fingeravtrycksregistret. I stället bör kravet på den dömde att lämna fingeravtryck utgöra ett villkor för att få förmånen av att avtjäna sitt fängelsestraff genom intensivövervakning. Villkoret är uppsatt i det allmännas intresse av att effektivt kunna utreda eventuell framtida brottslighet. Det förhållandet att villkoret inte är kopplat till den dömdes förmåga att verkställa intensivövervakning spelar i detta av-seende mindre roll.

Detta innebär att det bör komma till uttryck i lagen om intensiv-övervakning med elektronisk kontroll att det är ett villkor att lämna fingeravtryck för att få avtjäna fängelsestraff genom intensivöver-vakning. Härav följer att det saknas förutsättningar för verkställig-het genom intensivövervakning och att den dömde i stället ska tas in i anstalt för verkställighet, om han eller hon inte medverkar till att fingeravtryck tas. Detta bör komma till uttryck i 14 § lagen om in-tensivövervakning med elektronisk kontroll.

Som framgått kan fingeravtryck tas med tvång på anstalt om det är nödvändigt. Eftersom fingeravtryck därmed kommer att tas alldeles oavsett, är det vår bedömning att den som verkställer sitt fängelse-straff genom intensivövervakning normalt kommer att lämna finger-avtryck på frivillig väg och att kravet inte kommer att påverka det antal som verkställer sitt fängelsestraff genom intensivövervakning.

Fängelsestraffets längd

Lagen om intensivövervakning är tillämplig på fängelsestraff på högst sex månader, medan kravet på fingeravtryck enligt förslagen ska gälla de som har dömts till fängelse i minst sex månader. Bestämmelsen om fingeravtryck i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll bör därför ange att kravet på fingeravtryck gäller vid fäng-elsestraff på sex månader.

Kriminalvården har gjort en framställan till regeringen om att tillämpningsområdet för lagen om intensivövervakning med elektro-nisk kontroll bör utökas till att avse fängelsestraff som understiger ett år.²³ Vid en eventuell ändring av lagen så att så långa fängelsestraff kan avtjänas genom intensivövervakning bör bestämmelsen om finger-avtryck justeras. Det bör då anges att fingerfinger-avtryck ska lämnas av den som dömts till fängelse i lägst sex månader.

Upptagandet av fingeravtryck

Vi har ovan redogjort för att fingeravtryck av den som verkställer fängelsestraff i anstalt ska kunna tas av Kriminalvården eller, om det är lämpligare, av Polismyndigheten. Vid verkställighet genom inten-sivövervakning med elektronisk kontroll är emellertid förutsättning-arna annorlunda. I och med att den dömde vid intensivövervakning avtjänar sitt straff under kontrollerade former i sin bostad krävs en ordning som innebär att Kriminalvården förelägger den dömde att lämna sina fingeravtryck inom viss tid. Fingeravtrycken ska sedan tas upp av Polismyndigheten.

Av Kriminalvårdens föreläggande bör framgå var fingeravtrycken ska lämnas och att den dömde kan komma att tas in i anstalt för fort-satt verkställighet om inte fingeravtrycken lämnas.

Liksom vid upptagande av fingeravtryck vid verkställighet i kri-minalvårdsanstalt ska fingeravtrycken tas upp så snart som möjligt.

Fingeravtryck som redan finns i fingeravtrycksregistret

Fingeravtryck av den som verkställer fängelse i minst sex månader behöver inte tas om avtrycken redan finns tillgängliga i Polismyndig-hetens fingeravtrycksregister. Det bör uttryckligen framgå av de före-slagna bestämmelserna i fängelselagen och lagen om intensivöver-vakning med elektronisk kontroll.

Av detta skäl är det nödvändigt att Kriminalvården har åtkomst till fingeravtrycksregistret för att på så vis kunna kontrollera om fingeravtryck på den aktuella personen redan förekommer i registret.

Detta motsvarar en sådan begränsad åtkomst till registret som t.ex.

Kustbevakningen har, se 9 § förordningen (2018:1942) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Ett tillägg bör därför göras till 5 kap. 17 § lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område med tillhörande förordning så att Kriminalvården kan få en sådan begränsad åtkomst till registret.

Fingeravtryck bör kunna tas upp på nytt

Fingeravtryck bör kunna tas upp på nytt av Kriminalvården eller Polismyndigheten om det finns särskilda skäl. Ett sådant behov kan t.ex. uppkomma om fingeravtrycken inte återfinns i registret vid en senare tidpunkt eller om avtrycken behöver uppdateras av tekniska

Fingeravtryck bör kunna tas upp på nytt av Kriminalvården eller Polismyndigheten om det finns särskilda skäl. Ett sådant behov kan t.ex. uppkomma om fingeravtrycken inte återfinns i registret vid en senare tidpunkt eller om avtrycken behöver uppdateras av tekniska