TAG-gruppen övervakar de taxonomiska djurgrupperna samtidigt som förändringar och problem noteras. TAG föreslår sedan nya ESB - och EEP- program och rekommenderar nya stamboksförare och koordinatorer för Artkommissionen inom EAZA. TAG redogör för sitt arbete vid EEP- konferensen och sammanställer en rapport i EEPs årsbok. För närvarande är 33 TAGs verksamma inom EAZA.
3.3 SDF-arter
Arter som sköts i regi av svensk Djurparksförening benämns SDF:s bevarandeprojekt. Dessa sköts och administreras på samma sätt som de ovan nämnda EEP-programmen med en för arten ansvarig koordinator. Följande arter är idag SDF - arter; björn, varg, järv, lodjur, utter, fjällräv, gråsäl, myskoxe, skogsren, vit stork och samtliga inhemska ugglearter med undantag av berguv som koordineras av Projekt Berguv.
Lappuggla, Strix nebulosa lapponica, SDF-art Slaguggla, Strix uralensis, SDF-art
Tornuggla,Tyto a. alba, SDF-art
3.4. Arter som ingår i utplanteringsprogram eller fältprojekt
Arbetet med ovanstående arter förutsätter ett samarbete med myndigheter och andra institutioner/organisationer. Exempel på dessa är Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Universitet, Öster Malma Jakt och Viltvårdsskola, Storkprojektet, Naturskyddsföreningen m.fl. Samarbete förekommer även med projekt i andra länder. Djurparken har i flera fall kommit att ingå som partner i redan pågående projekt samtidigt som egna projekt initierats. Det här arbetet är betydelsefullt eftersom man ofta kan visa på en direkt naturvårdsnytta. Fortsatt arbete med att utveckla och initiera nya projekt samt deltagande i redan existerande projekt kommer även i framtiden att prioriteras.
Djurparken har under hela sin existens deltagit i ex situ verksamhet delvis genom att föda upp
individer som använts för att förstärka svaga existerande populationer i det vilda men även genom att återintroducera arter som helt försvunnit. Vidare har Djurparken deltagit i fältarbeten med syfte att fånga in avelsdjur för fortsatt avelsverksamhet. Detta arbete sker i samband med andra organisationer, forskare, fältpersonal och myndigheter.
3.5. Övriga arter
I Djurparken finns ett antal arter för vilka det i dag varken finns avelsprogram, stamboksföring eller existerande fältprojekt. Flera av dessa arter är inte heller klassificerade som hotade. De här arterna är dock viktiga som tränings- och utbildningsarter för den egna personalen. Att känna till utfodring, avel, hägninredning och andra skötselrutiner ger viktiga erfarenheter för framtiden. Det är bättre att skaffa sig dessa rutiner med arter där inte varje individ är viktig för artens överlevnad. Därmed inte sagt att dessa arter skall behandlas skötselmässigt annorlunda. De här arternas betydelse för den publika upplevelsen är en viktig faktor som heller inte får underskattas.
ÖVRIGA ARTER FÅGLAR:
Klippfasan,Catreus wallichi, Under uppsikt Laysa and, Anas laysanensis
FÅR OCH GETTER:
Gems, Rupicapra r. rupicapra
Himalaya thar, Hemitragus j. jemlahicus Snöget, Oreamnos americanus
GRODDJUR:
Klockgroda, Bombina bombina Ätlig groda, Rana esculenta Strandpadda, Bufo calamita
4.1 EEP
JÄRV ( Gulo g. gulo ) EEP- och SDF-Art
Ett avelspar hålls i den publika delen tillsammans med deras tre ungar födda 2005. Vi bygger om gamla fjällrävsanläggningen till järv då det är viktigt att ta in en ny avelshona till vår hane ”Matti”. Han är efter en viltfödd individ och har lämnat avkomma ett flertal gånger med vår hona ”Leiksa”. ”Leiksa” är överrepresenterad inom EEP vilket gör att det vore önskvärt att para ihop ”Matti” med en ny obesläktad hona. Maj 2005 tog vi emot två tikvalpar som tillvaratagits i Torpon sameby efter ett beslut att skjuta honan. De två valparna kommer att stanna hos oss i något år för att sedan ingå i EEP som avelsdjur. En av dessa skulle kunna bli en utmärkt partner till vår hane. Det finns dessutom en mycket viktig viltfödd hona för avelsprojektet på Moskwa zoo som de har erbjudit oss. Även hon skulle bli en utmärkt partner till vår hane.
4.2 ESB
MARKHOR ( Capra falconeri heptneri ) ESB - art
I visningshägnet hålls en avelsgrupp med tackor. Då intresse för avelsdjur finns, borde vi utreda möjligheten att hålla en minde grupp unga djur för export men i dagsläget saknas ett lämpligt hägn. Markhor är en av de arter, där ett intensivt arbete pågått under flera år. Sedan stamboksförningen inleddes har intresset utökats och flera nya institutioner har tillkommit som håller arten. Djurparken har även sänt flera livdjur till andra parker. Efterfrågan på tackor i Europa är för tillfället stor och har inte kunnat tillfredsställas
4.3 Fält-projekt
PILGRIMSFALK (Falco peregrinus)
I början av förra århundradet fanns det ca 1 400 par pilgrimsfalkar i Sverige. P.g.a. jakt och förföljelse minskade antalet snabbt fram till 1940-talet. Utbredningen av miljögifter i jordbruket gjorde sedermera att nästan hela beståndet slogs ut och i mitten av 1970-talet återstod endast 10-15 par i hela landet.
På initiativ av SNF startades Projekt Pilgrimsfalk 1972. Huvudsyftet med projektet var att återföra falken som häckande fågel i SV Sverige och att här bygga upp en population på 25-30 häckande par. Arbetet innefattar förutom avel och uppfödning, även fältstudier, inventeringar och forskning. Själva avelsarbetet påbörjades 1974 och efter 25 års idogt arbete hade ett av projektets delmål förverkligats: man har återskapat en häckande stam av pilgrimsfalk i SV Sverige. För att uppnå detta hade man under åren 1982-1996 frisläppt närmare 400 falkar.
Idag strävar man till att binda ihop den norra och sydliga populationen av falkar och därigenom återskapa artens hela häckningsområde i Sverige. Detta skall ske genom fortsatt avelsverksamhet och utsättning av ungar i Dalarna. Arbetet beräknas ta 8-10 år i anspråk och utförs i enlighet med tidigare införskaffade färdigheter. Sedan ett år är falkuppfödningen förlagd till Djurparken.
4.4 Övriga arter
GRODDJUR:Klockgroda (Bombina bombina) Ätlig groda, Rana esculenta
Dessa djur hålls för visning i den publika delen. För detta ändamål hålls 5-10 individer av varje art. Alla dessa är klassificerade på Rödlistan. Det pågår i dagsläget inget återinplanteringsprojekt men man arbetar med att återskapa deras livsmiljöer. Arterna fyller att högt informationsvärde.