Vi genomför nedan analyser av Tv-sändningar och av artiklar som publicerats på respektive Tv-kanals hemsida. Vi kommer att kombinera innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Hermeneutiken följer som en röd tråd genom analysen, då
tolkningsprocessen är en viktig del i textanalysen. De teorier vi använder oss av i analysen av Tv-sändningarna är genusteori och Bourdieus tankar om televisionen.
8.1 Tv-sändningar
Vi kan tydligt konstatera att CNN och al-Jazeera har två helt olika uppfattningar om hur händelseförloppet gått till i samband med bombingarna av byn Azizabad.
Som vi tidigare nämnt finns det en problematik i att en eller flera människor ska återge sanningen, då det är nästintill omöjligt att vara neutral. I krigssituationer är det ännu svårare att vara neutral, då framförallt amerikanska journalister själva kan vara starkt engagerade för den egna nationens sida av konflikten. Sinnesstämningen i USA kan vara sådan att en neutral rapportering kan ses som stötande av de amerikanska invånarna (R. Olsson 2006:93 ff.).
Bourdieu fäster uppmärksamhet på hur televisionen paradoxalt nog kan dölja genom att visa. Televisionen kan nämligen visa andra saker än de borde (Bourdieu 1998:33).
Ett tydligt exempel i detta inslag är den gryniga mobilvideo som visar döda kroppar, vilken CNN redigerat så att det är omöjligt att urskilja om det finns döda kroppar under filtarna. De är också noga med att kommentera att man inte fått bekräftat om dessa uppgifter stämmer. Al-Jazeera väljer istället att visa en råversion av mobilvideon utan någon kommentar, vilket stämmer väl överrens med kanalens motto ”Åsikt mot åsikt”, där de låter tittarna själva värdera vad de ser och hör (Lamloum 2006:15). Hela videon är publicerad på hemsidan, där tittaren tydligt ser att det ligger döda kroppar under filtarna. Det är sedan upp till tittaren själv att värdera huruvida uppgifterna är korrekta.
44 CNN fäster i sin rapport uppmärksamhet på att amerikansk militär vill komma till botten med frågan om civila offer och är dedikerade att få fram sanningen. Detta görs troligtvis för att bygga upp ett stöd för den amerikanska militärens handlingar. En högt uppsatt befälhavare beskyller talibanerna för att beblanda sig med civilbefolkningen och att det därför är deras fel att amerikanska attacker kräver civila dödsoffer.
Uttalandet kan ses som ett försvar för att civila offer krävs. Man säger också att amerikanska marktrupper blivit beskjutna och därför behövt flygunderstöd och samtidigt som detta berättas visas bilder av en amerikansk soldat nattetid som är inblandad i en eldstrid. Om dessa bilder har något samband med händelsen framkommer inte.
I avsnittet ovan om genusteori, nämns att internationella studier visar att när journalister ska välja källa för ett expertutlåtande, väljer de huvudsakligen en vit, medelålders man ur medelklassen. Kvinnliga journalister använder sig dock något oftare av kvinnliga källor än deras manliga kollegor gör (Jarlbro 2006:34). CNN följer tydligt detta spår då det finns tre personer som ger expertutlåtanden i inslaget och alla är vita medelålders män, trots att reportern i inslaget, Barbara Starr, är kvinna.
Två av experterna är högt uppsatta militärer och en är talesman för en människorättsorganisation.
Istället för att, som CNN, implicit försvara den amerikanska militärens handlingar, fäster al-Jazeera uppmärksamhet på offren för attacken. Det är de oskyldiga civila offren som ligger i fokus. Gråtande kvinnor och ensamma, troligtvis föräldralösa, barn visas flitigt under inslaget för att väcka sympati och medlidande. Skulden för anfallet läggs inte direkt på USA utan på en man vid namn Nader Tawakil som ska ha gett amerikanska styrkor felaktiga uppgifter. Detta är dock implicit kritik mot USA, då Nader är spion för talibanerna, men samtidigt arbetar för USA. De amerikanska styrkorna ska blint ha litat på mannen, vars trovärdighet kan ifrågasättas. Al-Jazeera säger ingenting om att amerikanska trupper blivit beskjutna, utan påstår att bombingen skett enbart på Naders uppgifter. Al-Jazeera använder sig inte av expertutlåtanden i detta inslag, utan låter istället byns män, kvinnor och barn få komma till tals. Det är dock männen som står för sakargumenten medan kvinnorna och barnen står för patos, känsloargumenten, för att väcka empati hos tittaren.
45 När vi jämför CNN:s och al-Jazeeras olika infallsvinklar i reportagen ser vi tydligt hur medierna inte bestämmer våra åsikter, utan snarare dikterar vad vi som tittare ska ha åsikter om.
En rak motsägelse i de båda inslagen är rapporteringen angående gravarna. CNN rapporterar att amerikanska militären studerat bilder av regionen två dagar efter attacken och inte sett några nygrävda gravar och därigenom dragit slutsatsen att attacken inte krävt ett stort antal civila offer. Dessa uppgifter kan tyckas tveksamma och ses som ett tämligen svagt argument för att förneka civila dödsoffer. I al-Jazeeras rapportering visas bilder på ett stort antal nygrävda gravar och man berättar att civilbefolkningen är beredd att gräva upp gravarna för att bevisa att många har dött under attacken. Det berättas också att man har stöd från den afghanska regeringen och FN:s utredare, vilket inte framkommer i CNN:s rapportering.
8.2 Artiklar
Vi genomför nedan analyser av artiklarna som publicerats på respektive Tv-kanals hemsida. För att få en tydligare överblick över artiklarna har vi valt att dela upp analysen i tre underrubriker. CNN får inleda och följs sedan av al-Jazeera. Som avslutning följer en jämförelse av artiklarna från de olika nyhetskanalerna.
8.2.1 CNN
I artikeln ”US disputes afghan civilian deaths” inleder CNN med att, i punktform, redogöra för de tre viktigaste delarna i artikeln. Av dessa tre punkter är de två första USA som berättar sin version. Den tredje och sista punkten är Afghanistans version.
I själva artikeln är det USA som får första ordet, i form av ett militärt befäl som
berättar vad USA:s utredning kommit fram till. De säger även att Afghanistan kommer att få ta del av utredningen. Journalisten återger historien och befälet citeras.
Efter det följer Afghanistans version, vilken skiljer sig nämnvärt mot den förstnämnda.
Ingen person nämns, utan det är en afghansk utredning som presenteras. Afghanistans president Hamid Karzai ger sedan koalitionsstyrkorna ansvaret för attacken, medan koalitionen hävdar att de genomförde den tillsammans med afghanska styrkor.
46 Längre fram i artikeln kommer återigen USA till tals, i form av ett anonymt militärt befäl, som påstår att det knappast kan vara så många som dött, då det inte fanns 50 barn i hela byn. Han framhäver också att det var ett legitimt mål, då det ska ha påträffats en vapengömma i området efter attacken.
I artikeln är det USA som hela tiden har övertaget, då de ges mest utrymme och även får inleda med sin version. Afghanistan ger sedan sin version, varpå USA får försvara sig. Den möjligheten ges dock inte Afghanistan. Rubriken och fördelningen av de tre viktigaste punkterna i början av artikeln förstärker också intrycket av att fokus ligger på USA.
Vidare kan vi märka att den amerikanska utredningen benämns som ”A military field investigation”, till skillnad från den afghanska som benämns som ”An Afghan investigation”. En militär fältutredning låter mer trovärdig än en afghansk utredning och redan där märker vi den underliggande tonen av vad läsaren ska tycka, även om det aldrig sägs explicit. Lägger vi hop det med att USA säger sin sak först och sedan får försvara sig mot Afghanistans version så blir det ännu mer tydligt.
Artikeln ”US Probe: afghan airstrike killed at least 33 civilians” inleds även denna med att i punktform redogöra för det viktigaste i artikeln, nämligen 33 civila döda och 22 militanter döda. Den amerikanska utredningen ska fokusera på varför ovanstående utredning nämnde färre civila offer än vad som förekommit. Flyganfallet har spätt på den spända situationen mellan USA och Afghanistan.
Resonemanget genom artikeln är att USA trodde på sin ursprungliga rapport och förkastade ”anklagelserna” om att den skulle vara felaktig, tills bevis i form av en videofilm från platsen som visar döda kroppar kom till deras kännedom. En ny utredning gjordes, som mycket riktigt visar ett större antal offer. Det märkliga med artikeln är att den fokuserar på anledningen till varför den första rapporten visade på ett färre antal döda istället för att fokusera på hur det kunde ske. Att så många civila dödades, legitimeras genom att hävda att målet var baserad på trovärdig underrättelse.
De handlade i självförsvar och följde krigets regler.
47 Hur en planerad attack mot en by kan vara självförsvar framkommer inte. Artikeln avslutas med att citera den amerikanska försvarsministern, som vid ett besök i Kabul bad om ursäkt: ”I offer all Afghans my sincere condolences and personal regrets for the recent loss of innocent life as a result of coalition air strikes. While no military has ever done more to prevent civilian casualties, it is clear that we have to work even harder”.
Det är helt klart en form av ursäkt, men den väcker ändå tanken att USA faktiskt inte tycker att de har gjort fel och att de har goda intentioner. De känner att de har gjort mer än någon annan arme för att förhindra civila offer och att de handlade i
självförsvar under sin planerade attack och således följde krigets regler. Vi ser i CNN:s artiklar tydliga spår av den propagandateknik som använts i över 100 år, vilken innebär att fienden njuter av våldet och utövar det för egen vinning. Med den egna sidan är det dock annorlunda. Våld används bara i nödfall och görs då effektivt. Den egna sidan tar hänsyn till de mänskliga rättigheterna och ledarna är goda människor med bra
omdöme (Andrén-Papadopoulos & Höijer 1996:135).
8.2.2 Al-Jazeera
Tidigt i al-Jazeeras artikel ”US admits afghan deaths” finner vi en bild på en man som ska ha dödats i luftanfallet, med en bildtext som säger att USA hävdat att flera
talibaner ska ha dödats i attacken. Det är dock oklart om bilden föreställer en taliban eller om mannen är civil. Rubriken till artikeln ger intrycket av att USA erkänner sig skyldiga till attacken som krävde ett stort antal civila liv. I artikeln återges den
amerikanska rapporten, som tvärtom visar att de inte tycker att de gjort något fel, utan att de handlat i självförsvar. De säger sig ha följt krigets regler och agerat utefter tillförlitlig information om att det ska ha varit ett talibanmöte i byn.
Det framkommer i artikeln att USA länge höll fast vid att endast sju bybor ska ha dödats, men efter att afghanska myndigheter och FN gått ut med att det rörde sig om 90 civila döda och videor på döda kroppar visats, startade USA en ny utredning som presenteras i korthet. Den nya utredningen visar på 55 döda, 33 civila och 22 anti-koalitions soldater.
48 Det berättas sedan att Afghanistans president Hamid Karzai blivit upprörd av
händelsen, vilket lett till ökad oro för att samarbetet mellan USA och Afghanistan skulle försvagas. Därefter kommer ett citat ur den amerikanska rapporten, som säger att USA inte brutit mot några regler och handlat i självförsvar. Den amerikanska rapporten hävdar också att listan på 90 döda inte är tillförlitlig. Tre personer har, enligt artikeln, gripits för att ha gett felaktig information till amerikanska och afghanska armén. Anledningen till att felaktig information getts, sägs enligt inrikesdepartementet vara stamrivalitet. President Hamid Karzai ska också ha sparkat två av sina befäl efter attacken och sagt att de ansvariga ska straffas. Här finns också en bild av ett antal manliga bybor och en soldat med vapen efter att nyheten ska ha tillkännagivits.
Sedan följer en redogörelse från en bybo, som hävdar att stamrivalitet legat till grund för att den felaktiga informationen getts och nämner inblandade stamledare. Artikeln avslutas med information om att över 500 civila ska ha dödats i Afghanistan enbart i år. Informationen hänvisas till de afghanska myndigheterna.
Artikeln ger överlag intryck av att de afghanska byborna är offer och att USA är de som gjort fel. Den amerikanska sidan får dock komma till tals, genom redogörelsen för den nya rapporten. Bildmaterialet skildrar afghaner och rubriken anspelar på att USA medger ansvar för de döda, vilket indikerar ett ställningstagande. Texten är dock skriven på ett konkret och nyanserat sätt vilket gör att läsaren kan skapa sig en egen uppfattning, helt enligt al-Jazeeras måtto ”åsikt mot åsikt”.
I början av artikeln ”Afghan demands new ’rules of force’” finns en bild på en soldat som fotograferats bakifrån när han går ut ur ett militärt fordon. Troligen är det en amerikansk soldat. Bildtexten säger att regeringen vill få ett slut på olovliga fängslingar och husgenomsökningar, vilket egentligen inte hör samman med bilden, men
tillsammans med rubriken visar den tydligt att Afghanistan kräver bättring från internationella truppers sida.
I själva artikeln som följer, framkommer det att den afghanska regeringen vill ha en ändring i internationella truppers rättigheter i landet. Sedan följer att FN har hittat övertygande bevis på att 90 personer dödats i en luftattack i Herat.
49 En FN-representant är citerad och han säger bland annat att detta är det högsta antal civila döda sedan USA-ledda styrkor kom till landet 2001. Alla döda har, enligt honom, identifierats av bybor med namn, kön och ålder. USA hävdar att luftattacken var riktad mot talibaner och att 30 av dessa ska ha dödats, även om deras utredning också pekar på civila offer.
Sedan läggs regeringens lösning fram med citat från förslaget, vilken handlar om att koalitionen måste ta ansvar och att luftattacker, husgenomsökningar och olovliga fängslingar av afghaner måste upphöra. NATO hävdar att de inte fått reda på dessa krav. En talesman från NATO uttalar sig och säger att de är där på inbjudan av Afghanistan.
Efter detta nämns att Frankrike, i egenskap av presidentland i FN, är bestörta över de rapporterade döda och att Ryssland ber koalitionen om att försöka förhindra
ytterligare dödsfall. Sedan följer ett uttalande från en taleskvinna för en internationell krisgrupp, som säger att regeringens lösning i själva verket är en önskan om mer ansvarstagande av USA och NATO vid sådana fruktansvärda och tragiska misstag.
Varför hennes tolkning av regeringens lösning framhålls här framgår inte, men det är det enda uttalandet i hela artikeln som kan tolkas som ett försvar av USA. De får inte komma till tals någon gång i artikeln vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det är al-Jazeeras ovan nämnda kännetecken, åsikt mot åsikt. Taleskvinnan fortsätter sedan med att säga att det ökade antal civila offer leder till ökat hat mot omvärlden i Afghanistan, även om de flesta är mer oroliga över vad som skulle ske om internationella styrkor lämnade landet.
Sedan uttalar sig en afghansk militärpolis om användandet av luftanfall, och säger att det är koalitionens brist på marktrupper som gör att de måste använda sig av luftanfall.
Hade koalitionen använt sig mer av markoperationer skulle liknande tragedier kunna undvikas. I samband med uttalandet finns en bild av ett sönderbombat hus och en man som röjer upp i spillrorna, vilket ökar intrycket av att det är de civila som drabbas av luftanfallen.
50 Efter detta följer statistik om antalet internationella soldater i landet. I samband med att 10 franska soldater dödats och 22 skadats av ”friendly fire” i strid mot
talibanvänliga styrkor, överväger Frankrike att skicka specialstyrkor till Afghanistan.
Artikeln avslutas med att en organisation för mänskliga rättigheter i Afghanistan redogör för att 900 civila har dödats i år av attacker av internationella styrkor och att det numera är USA och NATO, inte talibanerna, som står för majoriteten av civila dödsfall.
Det som är mest intressant i den här artikeln är att USA inte får komma till tals. De har varken möjlighet att försvara sig eller kommentera någonting av vad som sägs.
Istället är det Afghanistan, till viss del olika organisationer i landet och NATO, som får utrymme i artikeln.
8.2.3 Jämförelse av artiklar
I CNN:s artiklar kritiseras inte USA:s agerande, vilket kan antas bero på den press som nyhetskanalen utsätts för av mäktiga amerikanska aktörer. CNN låter övervägande amerikanska källor uttala sig och ingen av dem är kritisk mot deras agerande. Kritik som riktas mot USA blir alltid besvarad.
Al-Jazeera låter tvärtom de afghanska källorna få mest utrymme och en kritik mot amerikanska militären finns inbäddad. Anmärkningsvärt är att al-Jazeera som har som motto ”åsikt mot åsikt”, väljer att helt utlämna USA:s argument i en av artiklarna. Det är istället NATO och nationella organisationer som får uttala sig, vilket innebär att USA inte får försvara sitt agerande.
CNN använder inget bildmaterial i artiklarna medan al-Jazeera huvudsakligen använder sig av bilder på civila afghaner. Bilderna visar en död afghansk man, en sönderbombad by med en afghansk man som röjer upp i spillrorna och bybor som kan tänkas komma från Azizabad. En bild på en amerikansk soldat förkommer i en artikel som handlar om att USA måste ändra sitt agerande. Vi kan anta att CNN väljer bort bildmaterial för att inte visa läsaren krigets verkliga offer.
51 Ingen av nyhetskanalerna använder sig av ordet ”terrorist”. Istället används ord som
”anti-koalitions militanter” och ”upprorsmakare”. Ordet ”taliban” används inte i CNN:s artiklar förutom när de syftar till en specifik individ. Detta kan tolkas som en försiktighetsåtgärd och de garderar sig för möjligheten att det inte var terrorister eller talibaner som fanns i byn. Al-Jazeera använder ordet ”talibanvänlig” och ”talibanerna”
nämns i förbigående och kopplas aldrig direkt till just denna specifika händelse.
52