Som vi nämnt i inledningen finns en problematik i att en eller flera människor ska återge sanningen, då det är näst intill omöjligt att vara neutral. Materialet präglas alltid till viss del av journalistens egen tolkning, förkunskap och åsikter. Det är också svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är journalistik och fiktion, då viss typ av journalistik tydligt närmar sig fiktion genom valen av fakta, beskrivningssätt och verbala uttryck. Journalisten måste hela tiden välja ut det intressanta från en stor mängd fakta, intryck och information och med detta ska han sedan skapa en berättelse, vilket innebär att han gör en konstruktion av verkligheten. I den moderna
nyhetsjournalistiken råder också en ständig tidspress. Att välja bort en mer allsidig behandling av ett ämne på grund av tidsbrist tillhör vardagen för de flesta
nyhetsreportrar.
Eftersom vi gör en jämförelse mellan två nyhetskanaler som har huvudkontor i två olika delar av världen är det fullt naturligt att det finns stora skillnader i rapporteringen av nyheter. Vi kan efter vår fallstudie och analyser konstatera att det finns stora
skillnader mellan al-Jazeera och CNN.
CNN är inte lika beroende av annonsintäkter som andra stora Tv-kanaler i USA, men de är däremot helt beroende av kabelabonnenter. Eftersom USA är ett land som befinner sig i krig är det troligt att sinnestämningen i landet är sådan att en neutral rapportering av händelserna i Afghanistan kan ses som närmast stötande. Ett försök till neutral rapportering skulle troligtvis innebära att CNN anklagades för att vara partiska.
Under det nya årtusendet förbereder regeringens propaganda sina medborgare för krig så skickligt att det är mycket troligt att de inte vill ha den sanningsenliga, objektiva och balanserade rapportering som krigskorrespondenter kan ge. Ett tydligt bevis på det här finner vi i det västerländska fenomenet embedded journalism, där
nyhetsrapporteringen från krigskorrespondenterna sker helt och hållet på militärens villkor. Eftersom journalisterna följer med ett stridande förband, är de hela tiden utsatta för risk och det i större utsträckningen än tidigare. De tvingas därför hålla sig i bakgrunden och lyda militärens order om när de kan filma och vad de får möjlighet att filma.
56 USA kan med ”embedded journalism” ge sin befolkning häpnadsväckande material på de amerikanska truppernas framfart i ”kriget mot terrorismen”, samtidigt som de får total kontroll över hur de framställs. Bilder på sönderbombade byar visas som bombade talibanfästen och civila offer är antingen talibaner eller ”anti-koalitions”
militanter.
Vi tror, i likhet med amerikanska Eric Alterman, att det amerikanska mediesamhället är ansvarigt för att amerikanska nyhetskanaler ger den bild av händelserna i Afghanistan som de gör. Alterman menar att journalister som försöker arbeta för att främja demokratin ständigt blir utsatta för press från olika håll. Mäktiga företag ser journalistiken som ett verktyg för att främja sin egen sak. Eftersom de flesta
amerikanska stora företagen har ekonomiska intressen inom den amerikanska militären utsätts nyhetskanaler för stor press. Om opinionen på hemmaplan skulle vända mot amerikanska militära insatser skulle det få stora ekonomiska konsekvenser för dessa företag. Konservativa organisationer och mediekanaler attackerar också ständigt journalister som försöker ge röst åt frågor som kan vara obekväma för amerikanska institutioner.
Al-Jazeera har sitt huvudkontor i Doha, Qatar och till skillnad mot USA befinner sig inte Qatar i krig och landet har därför ingen fiende som måste målas upp som ond och brutal. Kampen i krigskorrespondensen behöver därför inte bli mellan det onda och det goda, vilket möjliggör en mer nyanserad bild av konflikten i Afghanistan. Al-Jazeera finansieras helt och hållet av Qatars emir, shiekh Hamad ben Khalifa Ál Thani, vilket gör att kanalen inte kan utsättas för samma press från statligt håll som CNN gör.
Dock är Qatar som land USA-vänligt, vilket gör deras kritik mot den amerikanska militärmakten unik. Al-Jazeera har inte heller gett vika för de påtryckningar som finns från amerikanskt håll och det finns en ständigt implicit kritik mot USA och dess operationer i mellanöstern i krigsrapporteringen.
57 En viktig fråga är vad al-Jazeera har för intressen. Vissa hävdar att det beror på
panarabisk nationalism, men det finns inga konkreta bevis som tyder på det som enskild orsak. Vi kan dock se tydliga tecken på att en panarabisk nationalism lyser igenom i rapporteringen. Enligt al-Jazeera är målsättningen att ställa åsikt mot åsikt och det är troligt att de vill vara ett nyanserat alternativ till de västerländska medierna.
En annan fråga är hur ett arabland kan ha en så pass stor nyhetskanal med tydliga västerländska influenser i nyhetsprogrammens strukturer. I de rikare arabländerna har man dock kunnat märka en tydlig trend att de rör sig mer mot västvärlden. Ekonomin tillåter numera att länder som Förenade Arabemiraten, med Dubai i spetsen, blir både affärs- och turistparadis. Frånvaron av jämställdhet i de arabiska länderna börjar ifrågasättas av befolkningen och samhället får klara drag från västerländska samhället.
Vi anser att det egentligen inte finns några anledningar till att det inte skulle finnas starka medier i arabvärlden. Det är snarare ett naturligt steg i utvecklingen där arabvärlden rör sig mot väst.
Bourdieu var mycket kritisk mot televisionen som helhet och ansåg att man inte kunde säga någonting av vikt i detta medium. Bourdieu menar att priset för att få tillgång till TV är en censur och en förlust av självbestämmande, som bland annat ligger i att ämnet blir förutbestämt, att villkoren för deltagarna är fastlagda i förväg och framförallt att tiden är så knapp att det inte är särskilt troligt att någonting av vikt kommer kunna hinna sägas (Bourdieu 1998:28). Denna kritik kan tillämpas på både CNN och al-Jazeera, eftersom att båda nyhetskanalerna har samma krav på
sändningstider och uppbyggda på liknande sätt.
Enligt Bourdieus fältteori kan man endast förstå vad den enskilda journalisten kan uträtta genom att ta hänsyn till flera variabler. Å ena sidan måste man ta hänsyn till arbetsplatsens position inom fältet i dess helhet och för det andra vederbörandes egen position inom företaget. Bourdieu lyfter fram hur komplicerad frågan om det
journalistiska arbetet är. Journalisterna som arbetar för al-Jazeera arbetar efter helt olika förutsättningar än journalisterna på CNN, till exempel genom skilda
ägandeförhållanden, vilket gör det naturligt att rapporteringarna från Afghanistan skiljer sig åt.
58 Bourdieu menar att televisionen utsätts för ett stort tryck utifrån, vilket utförs av ägarna, annonsörerna som betalar för reklamen och staten som fördelar subventioner.
Att säga att ägarförhållanden bestämmer helt är fel, men det är viktigt att ta i beaktning som en av faktorerna som påverkar nyhetsbevakningen. Dessa faktorer påverkar självklart både al-Jazeera och CNN starkt. Ovan nämnda Eric Alterman lyfter fram hur starkt inflytande staten och de stora företagen har på CNN, vilket är av stor vikt.
Vi är beredda att hålla med Eric Alterman och vi kan tydligt se att CNN påverkas av det medieklimat som för tillfället råder i USA. Den press som finns från mäktiga amerikanska aktörer och det faktum att befolkningen förmodligen hade motsatt sig en explicit kritik mot den amerikanska militären påverkar självklart CNN:s
krigsrapportering.
Efter att ha analyserat nyhetskanalerna ur ett genusperspektiv kan vi tydligt se att al-Jazeera släpper fram kvinnor på sätt som kan ses som unikt. Det går självklart inte att dra några slutsatser kring jämställdheten i arabvärlden enbart genom att analysera al-Jazeera, men kanalen lever upp till sitt påstående som en nyhetskanal som arbetar för jämställdhet och yttrandefrihet. Vi ser tydliga strukturella likheter mellan CNN och al-Jazeera när det gäller framställningen av kvinnor i media. I vår fallstudie är det nästan uteslutande män i medelåldern som får ge expertutlåtanden och kvinnorna som står för känsloargumenten. Västerländsk medieforskning med genusperspektiv har starkt kritiserat de västerländska mediernas brist på jämställdhet. Då al-Jazeera följer den västerländska modellen för framställning av kvinnor i medier kan bör även de kritiseras för dess bristande jämställdhet.
59
Källförteckning
Tryckt litteratur
Alvesson, M & Sköldberg (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Andén-Papadopoulos & Höijer, B (1996). Våldsamma Nyheter: Perspektiv på dokumentära våldsskildringar i media. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag
Bourdieu, P (1998). Om Televisionen. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag
Bryder, T (1985). Innehållsanalys som idé och metod. Åbo: Åbo Akademi
Ekström, M & Larsson, L. (2000). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur
Fairclough, N (2001). Language and Power. Essex: Pearson Education Limited
Hultén, L (1993). Journalistikens villkor. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Knightley, P (2003). Krigets första offer är sanningen: Krigskorrespondenten som hjälte och mytskapare. Stockholm: Ordfront förlag
Jarlbro, G (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur
Lamloum, O (2006). Al-Jazira – En arabisk TV kanal som skakat om medievärlden.
Lindgren, S (2005). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. Malmö: Liber
Lynch, J & McGoldrick, A (2005). Peace Journalism. Gloucestershire: Hawthorn Press
R. Olsson, A (2006). Lögn, förbannad lögn och journalistik. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
60 Robinson, P (2002). The CNN effect: the Myth of News, Foreign Policy and Intervention.
London: Routledge
Sundelin, R. (2005). Afghanistan. Stockholm: Premiss förlag
Winther Jörgensen, M & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur
Internet
Al-Jazeera English (2008). Bombed Afghans seek justice. Tillgänglig på Internet http://www.youtube.com/watch?v=zqeMJdpyHjI&feature=channel_pagen (hämtad081218)
Al-Jazeera English (2008). US admits Afghan civilian deaths. Tillgänlig på Internet http://english.aljazeera.net/news/americas/2008/10/200810902055613657.html (hämtad 081223)
Al-Jazeera English (2008). Afghans demand new ”rules of force”. Tillgänglig på Internet http://english.aljazeera.net/news/asia/2008/08/200882671452418652.html (hämtad 081223)
CNN.com (2008). US disputes Afghan civilian deaths. Tillgänglig på Internet
http://edition.cnn.com/2008/WORLD/asiapcf/08/28/afghanistan.civilian.deaths/in dex.html (hämtad 081223)
CNN.com (2008). US Probe: Afghan airstrike killed at least 33 civilians. Tillgänglig på Internet
http://edition.cnn.com/2008/WORLD/asiapcf/10/08/afghanistan.us.airstrike/index .html (hämtad 081223).
CNN.com (2008). Afghan civilian deaths alleged. Tillgänglig på Internet
http://edition.cnn.com/video/#/video/world/2008/09/08/starr.afghanistan.about.f ace.cnn?iref=videosearch (hämtad 081218)
61 Dagens Nyheter (2008). Afghanistan – landet, historian, militären. Tillgänglig på Internet http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/faktaRender.jsp?fno=0&major
=1&minor=849621 (hämtad 081202)
Georgia Encyclopedia (2004). CNN. Tillgänglig på Internet
http://www.georgiaencyclopedia.org/nge/Article.jsp?id=h-2643 (hämtad 081120)
The Guardian (2002). CNN chief accuses Israel of terror. Tillgänglig på Internet http://www.guardian.co.uk/media/2002/jun/18/terrorismandthemedia.israel (hämtad 081223)
Infoplease (2007). Afghanistan: History, Geography, Government and Culture. Tillgänglig på Internet
http://www.infoplease.com/ipa/A0107264.html (hämtad 090103)
The Nation.com (2005). Did Bush really want to bomb Al-Jazeera? Tillgänglig på Internet http://www.thenation.com/doc/20051212/scahill (hämtad 081222)
The Nation.com (2003). What Liberal Media? Tillgänglig på Internet
http://www.thenation.com/doc/20030224/alterman2/4 (hämtad 081223)
Regeringskansliet (2008). Afghanistan. Tillgänglig på Internet www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13691 (hämtad 081118)
Sydsvenskan (2005). Bourdieu och journalistiken. Tillgänglig på Internet http://sydsvenskan.se/kultur/article115317.ece (hämtad 081216)