Al-Jazeera och CNN
En jämförande fallstudie i krigsjournalistik
Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel Handledare: Thomas Knoll Examinator: Martin Danielsson
Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskolan i Halmstad
Typ av rapport: C-uppsats
Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap
Halmstad 090104
Abstract
Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel Handledare: Thomas Knoll Examinator: Martin Danielsson
Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik
Typ av rapport: C - uppsats
Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap
År: Höstterminen 2008
Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle
Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv kommer också att göras.
Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts.
Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det
amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan ses som stötande och journalister ständigt utsätts för
påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga likheter mellan kanalerna.
Nyckelord: Fallstudie, Innehållsanalys, Kritisk Diskursanalys,
Krigsjournalism, Genusteori, CNN, Al-Jazeera, Afghanistan, Embedded Journalism, Fältteori.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställning ... 7
3. Avgränsningar ... 8
4. Teori ... 9
4.1 Diskursteori ... 10
4.2 Fältteori ... 10
4.2.1 Om Televisionen ... 11
4.3 Genusteori ... 12
5. Metod ... 14
5.1 Fallstudier ... 14
5.2 Innehållsanalys ... 15
5.3 Kritisk Diskursanalys ... 16
6. Bakgrund ... 19
6.1 Afghanistans historia ... 19
6.1.1 Talibanerna tar över ... 21
6.1.2 Situationen idag ... 22
6.2 CNN ... 22
6.2.1 Kritik mot CNN ... 24
6.3 Al-Jazeera ... 25
6.3.1 Attacker mot Al-Jazeera ... 28
6.4 Nyhetsjournalistik ... 29
6.4.1 Krigsjournalistik ... 31
6.4.2 Embedded journalism ... 32
7. Fallstudie ... 34
7.1 Tv-sändningar ... 34
7.1.1 CNN, Afghan civilian deaths alleged ... 34
7.1.2 Al-Jazeera, Bombed Afghans seek justice ... 35
7.2 Artiklar ... 37
7.2.1 CNN, U.S. Disputes Afghan civilian
deaths... 38
7.2.2 CNN, U.S. Probe: Afghan airstrike
killed at least 33 civilians ... 39
7.2.3 Al-Jazeera U.S. admits Afghan civilian deaths... 40
7.2.4 Al-Jazeera, Afghans demand “new rules of force” ... 41
8. Analys ... 43
8.1 Tv-sändningar ... 43
8.2 Artiklar ... 45
8.2.1 CNN ... 45
8.2.2 Al-Jazeera ... 47
8.2.3 Jämförelse av artiklar ... 50
9. Genus ... 52
9.1 CNN ... 52
9.2 Al-Jazeera ... 53
9.3 Analys ... 53
10. Slutdiskussion ... 55
Källförteckning ... 59
5
1. Inledning
Ämnet journalistik handlar till stor del om etik och moral, vilket för journalisten innebär att vara neutral och att återge sanningen. I krigssituationer är dessa frågor ytterst delikata, särskilt när journalistens egen nation befinner sig i krig. Det kan då vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att upprätthålla de ideal som ligger till grund för journalistyrket.
Journalistik i krigssituationer och vilka nyheter som väljs och väljs bort är en spännande fråga som vi kommer att hantera i denna uppsats. Vi lever i en värld där krig är en del av vardagen och därför blir en jämförelse mellan två olika sidors nyhetsrapportering, för oss, en intressant utgångspunkt.
Journalistens uppgift är, enligt Anders R. Olsson, att föra ett envist förbättringsarbete av det samhälle som vi lever i. Journalister ska söka rätt på det viktigaste som sker lokalt, nationellt och internationellt och sammanfatta det för övriga medborgare i artiklar eller sändningar. I uppdraget ligger att skildra såväl snabba skeden som mer långsamma förändringar. I länder där beslutande, verkställande och dömande statliga organ hålls isär brukar man kalla pressen för den ”fjärde statsmakten” (R. Olsson 2006:28 f.).
Det finns en problematik i att en eller flera människor ska återge sanningen, då det är näst intill omöjligt att vara neutral. Materialet präglas alltid till viss del av journalistens egen tolkning, förkunskap och åsikter. Att journalister ljuger i ordets rätta mening är ovanligt. Dock förmedlar journalister ofta uppgifter som var och en för sig är sanna men som likväl ger en missvisande bild av den helhet i vilken uppgifterna hör hemma.
Detta berättargrepp känns igen från propagandaspridning (ibid.:93).
Som vi nämnt lever vi i en värld där krig, för många människor, är en del av vardagen och väpnade konflikter förekommer över hela världen. I en uppsats av detta slag är det viktigt att göra begränsningar och vi kommer därför att fokusera på de val som
journalisten och redaktören gör och tvingas göra när de rapporterar om en konflikt.
Fokus kommer att ligga på vad de väljer att visa och berätta, hur de visar det och hur rapporteringen påverkar mottagarens ställning till konflikten.
6 För att kunna genomföra denna studie kommer vi att använda oss av två olika
nyhetskanalers rapportering från en bestämd händelse i Afghanistankonflikten.
Vi kommer att göra jämförande analyser av den amerikanska nyhetskanalen CNN och den Qatarbaserade arabiska nyhetskanalen al-Jazeera. Tv-sändningar och internetpublicerade artiklar från respektive nyhetskanals hemsida kommer att ligga till grund för denna uppsats.
Intressant för den här studien är att se om rapporteringen från samma händelse ser annorlunda ut i olika medier. Det är också intressant att undersöka om det finns några yttre påtryckningar från respektive ägare eller nation, som påverkar rapporteringen.
7
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie av en specifik händelse från konflikten i Afghanistan och genom en analys av denna händelse föra en diskussion och jämföra västerländsk och arabisk medias skildring. I dagens mediesamhälle tar vi ständigt del av rapporter från västerländsk media, men då många i västvärlden inte har tillgång till arabiska medier, kan de inte bilda sig en uppfattning baserad på de olika sidornas versioner. Vi har därför svårt att tro att hela världens befolkning uppfattar krigssituationer på samma sätt. Det finns alltid minst två sidor i en konflikt, vilket gör det till ett mycket intressant ämne, väl värt att titta närmare på.
Fokus i vår fallstudie ligger på en jämförelse mellan den arabiska nyhetskanalen al- Jazeera och den amerikanska nyhetskanalen CNN:s rapportering kring en specifik händelse i Afghanistan. Vi kommer att analysera Tv-sändningar på nyhetskanalernas internetsidor och även skrivna artiklar. Det är mycket möjligt att det finns skillnader mellan hur Qatarbaserade al-Jazeera och USA-baserade CNN rapporterar nyheter och en primär frågeställning blir därför vilka dessa skillnader kan vara och bero på.
Nyhetskanalernas val av bildmaterial och krigskorrespondenternas agerande är viktiga delfrågor. Frågeställningarna redovisas i punktform nedan.
- Kan vi i vår fallstudie se några skillnader mellan CNN och al-Jazeeras nyhetsrapportering?
- Vad beror dessa eventuella skillnader på?
- Finns det några skillnader mellan nyhetskanalerna ur ett genusperspektiv?
I genusperspektivet ligger fokus på hur kvinnor respektive män gestaltas i
sändningarna och vilken roll de har. Vi tror att en vanlig västerländsk uppfattning är att arabiska kvinnor inte får stort utrymme att synas i det arabiska samhället i allmänhet och medier i synnerhet. Denna uppfattning gör det intressant att jämföra ovan nämnda nyhetskanaler ur ett genusperspektiv.
8
3. Avgränsningar
Att forska om ett område som krigsjournalistik kräver avgränsningar eftersom
konflikter förekommer i hela världen och nyhetsbyråerna som bevakar dem är många.
Konflikten i Afghanistan är i nuläget högst aktuell och kräver varje dag civila offer.
Vi anser att en innehållsanalys görs bäst genom att jämföra två olika poler i
journalistiken. En jämförelse mellan al-Jazeera, den största arabiska nyhetskanalen, med sändningar i Europa och världen över och amerikanska CNN blir därför ett självklart val. CNN är en av västvärldens största nyhetskanaler och var pionjärer med nyhetssändningar dygnet runt.
Händelsen vi har valt är en amerikansk bombning av den afghanska byn Azizabad den 22:e augusti 2008. Bombningen skördade många civila offer och fick stor medial uppmärksamhet vilket gör att det finns mycket material att analysera.
Det är omöjligt att, inom ramen för denna uppsats, dra generella slutsatser om det finns övergripande skillnader mellan arabisk och amerikansk krigsjournalistik.
Däremot kan vi genom att studera rapportering kring en specifik händelse göra jämförelser och dra slutsatser utifrån den. Vi kommer därför att genomföra en fallstudie där vi studerar olika rapporter, både artiklar och Tv-sändningar kring just detta fall.
Ur ett genusperspektiv blir det omöjligt att göra generaliseringar genom att enbart använda sig av ett fåtal rapporter men vi kan dock se mönster och dra slutsatser från de specifika fall som vi studerar.
9
4. Teori
Grundläggande för en forskarstudie är val av metod. Eftersom vi studerar journalistik och hur olika nyhetskanaler arbetar är kvalitativa forskningsmetoder att föredra framför kvantitativa. Ett viktigt särmärke för kvalitativa studier är att de utgår från studiesubjektets perspektiv, medan kvantitativa studier vanligtvis utgår från forskarens idéer om vad som ska stå i centrum (Alvesson & Sköldberg 2008:17).
Hermeneutiken har sina rötter i renässansen i två parallella och delvis
sammanverkande riktingar. Dessa två riktningar är den protestantiska bibelanalysen och det humanistiska studiet av antika klassiker. Utgångspunkten för båda två är således tolkning av texter. Ett huvudtema för hermeneutiken har ända från början varit att meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten. Vi hamnar på detta sätt inuti en cirkel, den så kallade hermeneutiska cirkeln, där delen endast kan förstås ur helheten och helheten endast ur delarna (ibid.:2008:193).
Föremålet för tolkningen är inte fakta utan en text. Texten är ett mångfacetterat begrepp som kan bestå både av det skrivna och talade ordet. Det kan också vara bildligt, då sociala handlingar uppfattas som meningsfyllda symboler med texten som modell. Fakta framgår ur texten genom en tolkningsprocess (ibid.:205).
Alvesson & Sköldberg menar att det viktigaste i en forskningsprocess är något som de kallar ”reflekterande empirisk forskning”. Detta innebär att det är viktigt att forskaren tar på allvar hur olika språkliga, sociala, politiska och teoretiska element är
sammanvävda i den process av kunskapsutveckling i vilket empiriskt material konstrueras och tolkas. De två grundelementen i reflekterande forskning är tolkning och reflektion. Tolkning innebär att alla referenser till empirin är tolkningsresultat och det leder till att tolkningen hamnar i centrum för forskningsarbetet. Reflektion syftar till att vända blickarna inåt mot forskaren som person (ibid.:19 f.).
10
4.1 Diskursteori
Diskursteori syftar till en förståelse av det sociala som diskursiv konstruktion, där alla sociala fenomen i princip kan analyseras med diskursanalytiska redskap. På grund av sin breda fokus är diskursteorin väl lämpad som teoretisk grund för olika
socialkonstruktionalistiska infallsvinklar i diskursanalysen. Den överordnade tankegången i diskursteorin är att sociala fenomen aldrig är färdiga eller totala.
Betydelse kan aldrig slutgiltigt förklaras, vilket ger plats för ständig social strid om definitioner av samhälle och identitet (Winther & Jörgensen 2000:31).
Den kritiska diskursanalysen ställer upp teorier och metoder för att teoretiskt
problematisera och empiriskt undersöka relationen mellan diskursiv praktik och social och kulturell utveckling i olika sammanhang. Norman Fairclough använder
diskursanalys både som beteckning för det angreppssätt som han själv har utvecklat och som beteckning för en bredare riktning inom diskursanalysen till vilka flera angreppssätt hör (ibid:.66).
4.2 Fältteori
En av de bärande tankarna inom Pierre Bourdieus fältteori är att det moderna samhället består av olika fält som politikens, utbildningarnas och ekonomins.
Dessa fält har, enligt Bourdieu, sina egna värderingar. Prestationer på de olika fälten ska därför bedömas och värderas utifrån fältets egna måttstockar. Samtidigt påverkas också de olika fälten av varandra (Olsson, Sydsvenskan 2005-08-12).
Ett fält är ett strukturerat socialt rum inom vilket det finns domineranden och
dominerade och ständiga, permanenta relationer av inbördes ojämnlikhet. Inom fältet förekommer också strider som syftar till att förändra fältet eller bevara det i oförändrat skick. Inom denna sfär uppbådar var och en i sin tävlan med andra den styrka han förfogar över, vilken bestämmer hans position i fältet. Tv-kanalers ekonomiska konkurrens om tittare, eller annorlunda uttryckt marknadsandelar, tar sig konkret uttryck i form av en konkurrens mellan journalister med egna, specifika insatser, ett scoop, exklusiv information och professionellt anseende.
11 Detta varken bedrivs eller upplevs som en rent ekonomisk konkurrens om materiella vinster, samtidigt som den förblir underkastad de begränsningar och tvång som har att göra med respektive nyhetskanals position i nätet av ekonomiska och symboliska styrkeförhållanden. (Bourdieu 1998:61).
4.2.1 Om Televisionen
Bourdieu var mycket kritisk mot televisionen och ansåg att man inte kunde säga någonting av vikt i detta medium. Bourdieu menar att priset för att få tillgång till TV är en censur och en förlust av självbestämmande som bland annat ligger i att ämnet blir förutbestämt, att villkoren för deltagarna är fastlagda i förväg och framförallt att tiden är så knapp att det inte är särskilt troligt att någonting av vikt kommer kunna hinna sägas. Det finns många olika former av censur som gör televisionen till ett effektivt instrument för att vidmakthålla den symboliska ordningen (Bourdieu 1998:28 f.).
Man kan nog lugnt säga att det tryck televisionen utsätts för i sista hand är ekonomisk. Men det duger inte att nöja sig med att säga att allt bestäms av ägarna, av annonsörerna som betalar för reklamen eller staten som fördelar subventioner. Vet man inte mer om en TV- kanal än namnet på ägaren, annonsörernas andel av budgeten och subventionernas storlek vet man inte särskilt mycket. Ändå är det förstås viktigt att hålla även det i minnet. Det är viktigt att veta att NBC ägs av General Electric (det vill säga om någon där skulle få för sig att intervjua människor i grannskapet av ett kärnkraftverk… men det skulle de inte ens få för sig); att CBS ägs av Westinghouse och ABC av Walt Disney Inc, eller franska TF1 av finansgruppen Bouygues, vilket också via en hel serie förmedlade insatser har sin betydelse (Bourdieu:28 f.).
Genom att lägga tonvikt på trivialiteter och fylla sändningstiden med strunt tränger man undan relevanta upplysningar som medborgarna behöver för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter (ibid.:32).
Bourdieu går vidare mot det mindre synliga genom att fästa uppmärksamheten på hur televisionen paradoxalt nog kan dölja genom att visa. Televisionen kan nämligen visa andra saker än de borde. Urvalsprincipen är inriktad på det sensationella och det spektakulära. Televisionen kräver en dramatisering vilket innebär att man iscensätter en händelse i bild och spetsar betydelsen för att få fram det dramatiska.
12 Kraftiga ord används för att kunna skrämma upp medborgarna. Paradoxalt nog är även bildens värld beroende av ord. Dessa ord kan väcka starka känslor, åstadkomma saker, ge upphov till fantasmer, rädslor, fobier eller helt enkelt falska föreställningar.
Inom televisionen och framförallt inom nyhetsjournalistiken råder det ett fruktansvärt tryck på att vara först med att se och rapportera något. Detta gör att man är beredd att göra nästan vad som helst, och eftersom att alla ömsesidigt tar efter varandra i syfte att hinna före andra, att göra något tidigare eller annorlunda än de, kommer alla till slut att göra samma sak. Denna strävan efter exklusivitet som på många andra områden kan producera originalitet och ovanliga ting leder i detta fält till motsatsen (ibid.:33 f.).
För att förstå hur en nyhetskanal fungerar måste man ta hänsyn till hur den påverkas av att den opererar i ett nät av objektiva relationer mellan olika TV-kanaler som verkar i inbördes konkurrens. Denna konkurrens är till stor del bestämd, på ett sätt som inte syns. Styrkeförhållanden syns inte heller men är åtkomliga genom indikationer som marknadsandelar, betydelse för annonsörer och det kollektiva kapital som skapats av ansedda journalister. Denna struktur uppfattas inte av TV-tittarna eller medarbetarna (ibid.:60).
För att försöka förstå vad en enskild journalist kan uträtta måste man ta hänsyn till flera variabler. Å ena sidan måste man ta hänsyn till hans arbetsplats position inom fältet i dess helhet och för det andra vederbörandes egen position inom företaget.
4.3 Genusteori
Genusfrågan har skapat stor debatt i vårt samhälle och det är en mycket viktig fråga inom de flesta områden. Så är det i allra högsta grad även inom krigsmakten.
Kvinnors roll i ett stridande förband har länge varit ifrågasatt på grund av hur de manliga soldaterna skulle reagera av att en kvinna blir skadad, ta order från en kvinna och så vidare. Kvinnornas roll i krig har varit som sjuksystrar på sin höjd. Det är först på senare år som vissa länder faktiskt tillåter kvinnor i stridande förband. Likadant har det varit för de krigskorrespondenter som rapporterar från krigssituationer.
13 Medier kan bidra till att vi känner vår rättmättiga medborgaridentitet med allt vad det innebär av delaktighet och engagemang i samhällsfrågor. På motsvarande sätt kan även medierna exkludera vissa medborgargrupper ur samhällslivet. Det är intressant att studera hur ofta kvinnor respektive män representeras i medierna, eller uttalar sig om det ena eller andra. Lika intressant är det att studera hur kvinnor respektive män framställs i medierna. Är det så att kvinnor respektive män behäftas med olika egenskaper och är det så att män respektive kvinnor tillåts uttala sig om olika saker (Jarlbro 2006:25)?
En studie som genomförts visar att andelen kvinnor respektive män relaterar till de olika ämnena i medierna. Resultaten visar dels att kvinnor är tämligen frånvarande i allmänhet i internationella nyheter, dels att de huvudsakligen framträder i samband med ämnen som räknas till den privata sfären, såsom familjefrågor, mänskliga rättigheter och sociala frågor. Studien visar också att där kvinnor framträder som huvudaktörer, även är de ämnen i medier som får minst utrymme.
Undersökningens huvudresultat är att kvinnor är i princip exkluderade från medieämnen som traditionellt tillhör den offentliga sfären, såsom politik,
internationella konflikter och ekonomi. Män är alltså totalt dominerande i ämnen som tillhör den offentliga sfären. En slutsats som dras av studien är att eftersom kvinnliga medborgare i västvärlden har en politisk röst, måste de även synas i medierna (ibid.:31 ff.).
En rad internationella studier visar att när journalister ska välja källa för ett expertutlåtande, väljer de huvudsakligen en vit, medelålders man ur medelklassen.
Kvinnliga journalister använder sig dock något oftare av kvinnliga källor än sina manliga kollegor (ibid.:34). I Sverige anser vi oss ligga långt fram i frågan om jämställdhet mellan könen, men även i våra svenska medier avviker vi inte särskilt mycket från ovan nämnda studie. Al-Jazeera är banbrytande när det gäller kvinnor som syns i arabiska medier. De finns som programledare, krigskorrespondenter och på andra viktiga positioner inom organisationen. Al-Jazeera har som första medium i den arabiska regionens moderna historia skänkt röst och bild åt islamistiska, nationalistiska och feministiska opponenter och låtit dem framföra sina åsikter, kritisera korruption och kräva politisk frihet (Lamloum 2006:47).
14
5. Metod
Vi kommer att lyfta fram en händelse ur konflikten i Afghanistan och analysera den för att se på eventuella skillnader i rapportering mellan västerländsk media i form av CNN och arabisk media i form av al-Jazeera. Händelsen vi har valt är en amerikansk
bombning av den afghanska byn Azizabad den 22:e augusti 2008. Bombningen skördade många civila offer och fick stor medial uppmärksamhet. Vi har valt att använda oss av Tv-sändningar och artiklar på respektive nyhetskanals internetsida för att se hur dessa är uppbyggda, vad som sägs om händelsen och om de skiljer sig från varandra. Eftersom det är en så känslig händelse, då lokalbefolkningen blivit drabbad och det finns civila offer, tycker vi det är viktigt att se på hur det faktiskt rapporteras från händelsen.
Vi kommer att genomföra en fallstudie och i den använda oss av två olika metoder för att på bästa sätt täcka in alla de bitar vi vill studera. Dessa två metoder är
innehållsanalys och kritisk diskursanalys.
Anledningen till att vi vill använda oss av de här två metoderna är att de är tvärvetenskapliga och bör kombineras med andra metoder för att få en så korrekt analys som möjligt. I innehållsanalysen ligger fokus på det stora hela i rapporteringen.
Den kritiska diskursanalysen går in på det faktiska språkbruket, vad som sägs och ser allt som visas som en text. Här läggs även vikt vid kroppsspråk och omgivning.
5.1 Fallstudier
All vetenskap har generaliserande anspråk. Det innebär att resultaten från en enskild studie ska ge kunskap om inte bara de fall och händelser som studeras utan även kunskap av mer generell karaktär. Forskning inom medie- och
kommunikationsvetenskap kan läggas upp som intensiva studier av ett fåtal fall. Dessa fall kan inte göra anspråk på att vara statistiskt representativa i förhållande till en stor population och de väljs inte heller ut med slumpmässiga metoder.
15 Likväl kan generella kunskaper utvinnas från fallstudier. Det är då inte frågan om generell kunskap i den betydelse att man kan uttala sig om hur vanligt förekommande vissa attityder och beteenden är hos människor. Det är istället generell kunskap i det att den handlar om mer grundläggande egenskaper och strukturer.
Fallstudier är partikularistsiska vilket innebär att de är inriktade på vissa händelser, samtal, organisationer eller texter. I intensiva studier av enskilda fall blir det möjligt att undersöka hur de för situationen specifika omständigheter påverkar samtal och social interaktion. I textanalyser blir det på motsvarande sätt möjligt att tolka innebörden i enskilda utsagor i relation till en kontext bestående av text, bilder och genrespecifika konventioner. I fallstudier strävar forskaren ofta efter täta beskrivningar vilket innebär att hon försöker beskriva fallet ur flera olika aspekter med hjälp av olika källor.
Ambitionen att beskriva det för fallet specifika, komplexa och sammansatta är
emellertid enbart ena sidan av en fallstudie. Minst lika viktigt är att försöka urskilja de generella strukturer som är grundläggande för den kommunikation som studeras.
Viktiga frågor som forskaren måste ställa sig är vilka grundläggande maktförhållanden som strukturerar kommunikationen, vilka ideologier kommer till uttryck i texterna och vilka generella retoriska strategier tillämpas i dessa kommunikativa situationer
(Ekström & Larsson 2000:15 ff).
5.2 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en metod för att studera kommunikation och meddelanden i dess symboliska form. Att forska om kommunikation gör att man har ett ämne som är grundläggande och teoretiskt övergripande på flera olika fält av mänsklig verksamhet.
Detta leder till att en innehållsanalys måste ha ett visst intresse för utövare av olika discipliner inom humaniora, samhälls- och beteendevetenskap (Bryder 1985:6). Vid användande av innehållsanalys när man forskar om kommunikation gäller det alltså att ha ett brett perspektiv och se till helheten för att utnyttja metoden maximalt.
I vår analys kommer vi att använda oss av innehållsanalys när vi tittar på vilka parter som får komma till tals. Vilken ordning respektive sida benämns och hur mycket utrymme de olika parterna i konfliken får i rapporteringen.
16 Dessa aspekter är viktiga för att se om rapporteringen lägger lika stor vikt vid båda parter eller om det på något sätt är vinklat till fördel eller nackdel för den ena parten.
När vi genomför innehållsanalysen kommer vi att titta på respektive inslag och artikel för sig och plocka ner den till mindre fragment. På så vis får vi en bra översikt över hur upplägget ser ut. Då kan vi enkelt så vem som säger vad, vilken ordning de får komma till tals eller om det är journalisten som rapporterar själv. I Tv-sändningarna kommer vi att se hur mycket tid varje part får och vilka personer som får uttala sig i reportaget.
5.3 Kritisk Diskursanalys
En diskurs är en språklig ordning, de regler och praktiker som gör meningsfulla yttranden möjliga. I diskursperspektivet läggs stor vikt vid maktaspekterna av de regler som styr vad som kan sägas, hur de sägs och vem som säger det (Lindgren 2005:125).
I en diskursanalys intresserar forskaren sig för det konkreta språkbruket och anser att även om det är tillfälligt och flyktigt säger det mycket om själva budskapet. Språket är trots allt det som förmedlar budskapet och det är utan tvekan så att det läggs stor vikt från avsändaren att använda sig av rätt språk för att det rätta budskapet ska nå fram.
En diskurs kan med andra ord sägas vara en uppsättning av utsagor och antaganden som tillhandahåller ett språk för att tala om en given företeelse i en given kontext (ibid).
En diskursanalys syfte är att lyfta fram kopplingarna mellan texter och andra element i det sociala livet, till exempel andra texter, som kan vara implicita eller dolda. Målet med diskursanalysen är att visa hur sociala mönster av makt och dominans finns närvarande och att tecken och texter har ideologiska funktioner. De mönster som finns kan vara sociala, historiska, kulturella eller politiskt bestämda och de kan sägas vara mönster för hur representationer ska byggas upp och ordnas (ibid.:139).
Kritisk diskursanalys bygger som namnet antyder på den klassiska diskursanalysen men skiljer sig ändå på framförallt tre punkter. För det första fokuserar den på semios som är ett samlingsbegrepp för all typ av meningsskapande. Det kan till exempel vara genom språk, kroppsspråk, visuella bilder, reklam eller övriga tecken.
17 För det andra är diskursanalysen tvärvetenskaplig och bygger på en blandning av teorier och man bör därför, för att kunna genomföra en korrekt kritisk diskursanalys, kombinera de olika perspektiv som finns för att ta vara på dess positiva egenskaper och undvika de negativa. Det tredje sättet som gör att de skiljer sig åt är att kritisk diskursanalys är kritisk framförallt på två sätt. Den försöker visa de kopplingar mellan språk och andra element i det sociala livet som annars ofta är otydliga. Till exempel hur språket verkar i makt- och dominansrelationer och hur språket fungerar ideologiskt.
Den andra viktiga punkten är att den vill förändra och är på så sätt kritisk till det som varit. Den har ett frigörande kunskapsintresse och vill få fram ny kunskap om ämnet (ibid.:132 f).
Även om fokus i den här boken ligger på diskursen av verbal text, vore det tämligen konstlat att begrunda diskurs endast i verbal form. Även när text är huvudsakligen verbal – jag tänker särskilt på talad text – hänger språket ihop med gester, ansiktsuttryck, rörelser och hållning till så stor del att det inte går att tolka utan att ta hänsyn till dessa ’tillägg’. Låt oss använda samlingsnamnet visuella, baserat på att de uppfattas visuellt av tolkaren.
Visuella tillägg kan vara ett hjälpmedel till det verbala språket för att fastställa meningen – till exempel en grimas som förvandlar en oskyldig fråga till en anklagelse (Fairclogh 2001:22f, författarens översättning).
För att kunna tolka det som visas i en text är det oftast viktigt att betänka vilka val som faktiskt gjorts för att lyfta fram just detta. Varför ser texten ut som den gör och vilka tankar ligger bakom? Det är viktigt att hela tiden tänka på vad som faktiskt finns i texten och diskursen som texten är uppbyggd på. Det som är viktigt att tänka på kan hänvisas till tre olika kategorier: Ordval, grammatik och textuell struktur.
Med ordval menas vad just de orden väcker för associationer. Historisk innebörd kan göra att vissa ord uppfattas som mer laddade och provocerande än andra. Om det finns någon ideologisk relation mellan orden, till exempel används synonymer eller metaforer för att förstärka innebörden?
Grammatiken syftar på meningsuppbyggnaden som kan påverka innebörden. Hur själva meningen byggs upp kan avgöra om den blir passiv eller aktiv samt om den blir positiv eller negativ. På vilket sätt hänvisas det till källor i texten och hur hänger meningarna ihop med varandra?
18 Den textuella strukturen spelar också stor roll. Här läggs vikt vid hur interaktion sker, vem har kontrollen i konversationen och vem styr den? Det är även viktigt hur strukturen på hela texten är, vilken sida får komma till tals först, är det först A och sedan B som får prata eller vilken överliggande ordning finns det(ibid:92ff)?
En diskurs är inte bara språket som används utan även miljön som det presenteras i, det kan förutom språk vara en bild eller bakgrundsmusik i ett inslag. Allt kan ses som en text för mottagaren. Ser vi till hur kritisk diskursanalys kan tillämpas vid analys av krigsjournalistik så blir omgivningen och allt runt omkring själva språket viktigt. I vilken omgivning visas journalisten? Hur står journalisten? Gömd bakom en mur mitt i striden för att visa allvaret eller kanske på ett torg bland folket för att visa att det inte är så allvarligt? Vilka är det som syns i inslaget, är det militärer eller lokalbefolkning, kvinnor och barn eller en blandning av alla? Vilka bilder som visas och musik till inslag blir mycket viktiga saker att ta hänsyn till i analysen.
19
6. Bakgrund
För att kunna genomföra en analys av konflikten i Afghanistan är det viktigt att ha kännedom om landets förflutna och kanske framförallt om dess nutidshistoria.
Bakgrunden till varför situationen ser ut som den gör är en viktig del för att förstå vad som händer i nuläget. Som vi tidigare nämnt kommer vi att göra jämförelser av rapporteringar från CNN och al-Jazeera. Även här är det viktigt att känna till bakgrund, hur stationerna har uppkommit och hur de arbetar. Slutligen kommer vi i detta avsnitt att ta upp begreppen nyhetsjournalistik och krigsjournalistik. Ett tämligen nytt fenomen som kallas embedded journalism behandlas också. Detta fenomen innebär att journalister tar del i stridande förband och detta får naturligtvis konsekvenser på hur nyheter rapporteras.
6.1 Afghanistans historia
Genom historien har Afghanistan kontinuerligt använts av andra länder på grund av dess strategiska läge. Landet har i princip alltid varit en koloni som styrts av ett av den tidens stormakter. 1919 gavs Afghanistan till slut självständighet. Emir Amanullah utropade Afghanistan till monarki 1926 (www.infoplease.com).
Afghanistan var en monarki fram till 1973, då kungen störtades genom en statskupp och republik utropades. 1978 tog det afghanska kommunistpartiet PDPA makten genom ännu en statskupp. Motståndet mot kommunistpartiet var dock starkt vilket ledde till att Sovjetunionen 1979 invaderade landet. Den sovjetiska invasionen av Afghanistan uppfattades världen över, i kalla krigets kontext, som ett aggressivt drag av helt nya proportioner. Invasionen skedde omedelbart efter den iranska islamiska revolutionen, vilket berövade USA dess kanske viktigaste partner i Mellanöstern och Asien. Invasionen av Afghanistan gjorde att spänningen mellan de två supermakterna nådde nya nivåer (Sundelin 2005:37).
Afghanska rebeller, kallade Mujaheddin, kämpade nu relativt ensamma för att besegra de sovjetiska trupperna. Mujaheddin var en koalition av afghanska och andra
islamistiska styrkor och de fick senare stöd av Pakistan och finansiering av USA och Saudiarabien (www.regeringen.se).
20 USA bistod de afghanska frihetskämparna med hundratals miljoner dollar i vapen och annat stöd. Enligt George Criles (Sundelin 2005:38) hade USA långt in på 1980-talet inga ambitioner att tvinga Sovjetunionen att lämna Afghanistan utan att istället långsamt låta den sovjetiska krigsmakten blöda och tvinga dem att satsa stora resurser på kriget. Man var också oerhört noga med att se till att inga vapen eller utrustning kunde spåras till USA. Därför användes främst äldre sovjetiska vapen från Jugoslavien för att kunna hävda att Mujaheddin hade tagit vapnen från sovjetiska trupper. På detta sätt kunde man hävda att USA inte var inblandat.
Först mot mitten av 1980-talet förändrades strategin och USA tog till mer drastiska metoder genom att förse afghanerna med stingermissiler för att kunna bekämpa sovjetiska helikoptrar som bombade afghanska byar. Trots sin militära överlägsenhet blev ockupationen av Afghanistan ett enormt misslyckande för Sovjetunionen.
(ibid.:38 f.). Den 15 februari 1989 lämnade de sista sovjetiska soldaterna landet.
Mujaheddin hade nu, efter tio års krig, lyckats besegra Sovjetunionen.
Såväl Mujaheddin som de flesta utländska bedömare förväntade sig att Afghanistans regering skulle falla snart efter att Sovjetunionen hade lämnat landet.
Efter Sovjetunionens tillbakadragande fortsatte dock kampen mot den afghanska kommunismregimen i ytterligare tre år.
Med kommunismregimen ute ur bilden ökade motsättningarna mellan olika
Mujaheddingrupper och man förmådde inte att ena sig kring en ny nationell ledning.
Situationen komplicerades av att utländska aktörer drev sina egna särintressen, blandade sig i landets interna angelägenheter och fortsatte att förse sina favoriserade grupper med vapen. FN misslyckades också med att få till stånd en fredlig och konstruktiv utveckling (ibid.:45).
21
6.1.1. Talibanerna tar över
Afghanistan blev nu ett laglöst land och anarki rådde. Som i medeltida Europa behärskade lokala ledare små områden, där de plundrade invånarna, kidnappade och våldtog (Sundelin 2005:56). Den ekonomiska kollaps som följde efter Sovjetunionens tillbakadragande gjorde också att opiumproduktionen i Afghanistan ökade och gradvis utvecklades till en heroinindustri. Bönderna tvingades till opiumodlingar för att överleva den långa tiden mellan skördarna. Västvärldens heroinmissbruk kräver ett fattigt och kaotiskt produktionsland. Afghanistans geografiska och klimatiska faktorer och visat sig alltför väl anpassade för att spela dessa roller (ibid.:43).
Den situation som rådde i landet ledde till uppkomsten av den fundamentalistiska talibanrörelsen. Från 90-talets mitt och framåt tog talibanrörelsen över större delen av landet. Under talibanstyret ersattes den formella författningen av andra lagar av religiös rätt, sharialagar. Talibanstyret kännetecknades av grova kränkningar av mänskliga rättigheter och kvinnoförtryck (www.regeringen.se).
Den 11 september 2001 utsattes USA för terrorattacker och Usama bin Ladin
utpekades som ledare för det nätverk som låg bakom attackerna. Bin Ladin befann sig i Afghanistan men Talibanregimen vägrade att lämna ut honom. Den 7 oktober gick USA därför till angrepp mot Afghanistan med stöd av Storbritannien, Australien, flera europeiska länder och sedermera också Pakistan. I november 2001 störtade
talibanregimen samman. Sedan dess har små grupper av talibaner fortsatt att göra motstånd mot USA och dess allierade (Sundelin 2005:66).
Redan före den 11 september 2001 hade USA och talibanerna i Afghanistan haft med varandra att göra. Först var USA:s roll den välvillige förhandlingspartnern. Olje- och naturgasintressena stod i centrum, man undersökte möjligheterna att stabilisera regionen och såg talibanerna som en tänkbar aktör. Senare kom USA att bli alltmer kritisk och tillslut negativ till talibanerna. 1998 bombade USA misstänkta
träningsanläggningar för terrorister som tros ha finansierats av Usama bin Ladin. USA begärde att bin Ladin skulle utlämnas eftersom han misstänktes vara inblandad i bombningarna av USA:s ambassader i Kenya och Tanzania (www.infoplease.com).
22
6.1.2 Situationen idag
Idag är situationen fortfarande mycket svår i Afghanistan men tack vare
talibanregimens fall och omvärldens omfattande närvaro har det ändå skapats en möjlighet att bygga upp landet igen. Ungefär 3 miljoner afghanska flyktingar har kunnat återvända från grannländerna Iran och Pakistan men då Afghanistan står inför en nyuppbyggnad samtidigt som fortsatta attacker och strider skakar landet och den illegala odlingen av opiumvallmo lockar till sig lokala makthavares intresse kommer det att ta tid.
Mycket har dock redan blivit bättre då runt 80 procent av befolkningen har tillgång till sjukvård och antalet barn i som går i skolan har ökat från mindre än en miljon till närmare sex miljoner i dagsläget. Det råder dock fortfarande en brist på flickor i skolan då endast runt 30 procent av barnen i skolan är flickor.
Den militära närvaron i landet är omfattande. Drygt 50 000 soldater ingår i den Natoledda ISAF styrkan och utöver det finns ca: 19 000 amerikanska soldater. Till detta kommer Afghanistans egen armé på ca: 60 000 soldater som är tänkt att dubbleras till år 2014. Motståndet står, som tidigare nämnts, talibanerna och
terroristnätverket al-Qaida för. Under år 2008 har de talibanska attackerna ökat med 30 procent och är numera fler än någonsin vilket vittnar om Afghanistans tämligen svåra situation (www.dn.se).
6.2 CNN
Cable News Network (CNN) grundades 1980 av den amerikanska affärsmannen Ted Turner och blev då världens första Tv-kanal med nyhetssändningar dygnet runt.
Konceptet möttes till en början med skepsis men från sin bas i Atlanta har CCN stadigt utökat sin räckvidd världen över och är nu en dominerande aktör på nationell och internationell nivå. Kanalen har förändrat medielandskapet och sättet som information sprids på.
23 Under 1980-talet utvecklades kanalen snabbt och blev snart en respekterad aktör.
Fokus låg på direktsändningar och kanalen lyckades alltid få höga tittarsiffror när stora händelser ägde rum. 1995 hade CNN byråer över hela världen och mer än 2500 anställda. Detta år köptes Turner Broadcasting System, som var moderbolag till CNN, upp av Time Warner Incorporatet. 2001 gick sedan Time Warner ihop med
Internetleverantören American Online och skapade världens största
mediekonglomerat. I slutet av 1990-talet fick CNN stark konkurrens av både MSNBC, som är ett samarbete mellan Microsoft och NBC, och Fox News Channel, som ägs av mediemogulen Rupert Murdoch. Även om CNN:s konkurrenter använder sig av en annan ton i sin nyhetsrapportering så är formatet det samma som CNN var pionjärer med (www.georgiaencyclopedia.org).
Nyckeln till CNN:s framgångar är deras förmåga att vara här och nu – hela tiden.
Bakom detta ligger tillgången till ett vitt utbyggt korrespondensnät med utrustning för direkta satellitöverföringar. I motsats till de kommersiella nätverken satsar CNN inte på att sända attraktiva program i kamp om höga tittarsiffror. Istället för att göra sig beroende av reklaminkomster baseras kanalen på intäkter från kabelabonnenter.
Medan konkurrerande nätverk är fastlåsta i ett förutbestämt och skenbart mångfaldigt programutbud under dygnet, kan CNN med sekundkort varsel ägna all sin
uppmärksamhet åt det som på amerikanska nyhetsjargongen heter the breaking story (Andrén-Papadopoulus & Höijer 1996:153 f).
CNN:s dygnetruntsändningar ger paradoxalt nog större möjlighet för fiktionalisering än vad vanliga halvtimmeslånga nyhetssändningar kan erbjuda. CNN har möjlighet att fånga in och förmedla den sensationella händelsen, men kanalen har också möjlighet att låta skeendet utveckla sig i sin egen takt, vilket ger en starkare känsla av autenticitet.
Möjligheten att övertyga tittaren om att nyhetssändningens händelser sker samtidigt som det sänds ut ger tittaren känslan av att vara deltagande i händelsen.
När en nyhetskanal av CNN:s karaktär åsidosätter alla planerade programförberedelser och går ut med en lång direktsändning, är det en signal om att publiken har möjlighet att förvänta sig något särskilt. Denna förväntan kan vara så stark att publiken
accepterar långa tidsperioder utan att någonting händer, med de förväntade emotionella effekterna av situationens upplösning som kompensation (ibid.:154).
24 Mediekritiker har genom åren starkt kritiserat CNN för dess fokusering på
internationella frågor och de problem som uppstår på redaktionell nivå när snabba beslut måste fattas, eftersom dygnetruntsändningar kräver att material snabbt måste sändas ut. Man pratar nu också om något som kallas ”the CNN effect” där utvidgad nyhetsbevakning ger effekter i politik, diplomati och militärt beslutsfattande på en global nivå (www.georgiaencyclopedia.org).
”The CNN effect” är dock kontroversiellt och långt ifrån en absolut sanning.
Ingripanden i norra Irak 1991 och i Somalia 1992 är två tydliga exempel på humanitära kriser där militära medel satts in. I båda fallen har det, från vissa håll, ansetts att
nyhetsbevakningen pressat politiker att fatta beslut. Piers Robinson menar dock att medierna inte spelade en avgörande roll i någon av händelserna. Robinson anser att medierna enbart såg till att bygga upp ett stöd hos civilbefolkningen efter det att makthavarna redan fattat beslutet att ingripa (Robinson 2002:71).
6.2.1 Kritik mot CNN
CNN har genom åren utsatts för ständig kritik. Konservativa har starkt kritiserat CNN för att vara partiska och liberala. Konservativa Media Research Center har bland annat kallat CNN för ”Clinton News Network” då de ansåg att förre CNN chefen Rick Kaplan personliga relation med förre presidenten Bill Clinton påverkade hans arbete på CNN (www.mrc.org). Liberala kritiker har dock samtidigt kritiserat CNN för att vara för konservativa och att de närmat sig den starkt konservativa nyhetskanalen FOX News Channel, då CNN tappat tittare till denna kanal.
Den amerikanska författaren Eric Alterman menar att CNN inte är mer partisk än någon annan nyhetskanal. Han är istället starkt kritisk mot det amerikanska
mediesamhället. Alterman menar att journalister som försöker arbeta för att främja demokratin ständigt blir utsatta för press från olika håll. Mäktiga företag ser journalistiken som ett verktyg att främja sin egen sak. I jakten på tittare och annonsörer hamnar fokuseringen på nyheter och främjande av de demokratiska rättigheterna långt ner på listan över prioriteringar. Konservativa organisationer och mediekanaler attackerar också ständigt journalister som försöker ge röst åt frågor som kan vara obekväma för amerikanska institutioner.
25 Journalister som kritsikt försöker granska det amerikanska samhället blir
misskrediterade och anklagade för att vara partiska. Detta för att skydda makthavarna från att bli kontrollerade (Alterman, The Nation 2003-02-06).
Det främsta problemet som amerikanska journalister ställs inför, både i krig och fred, är att större delen av det amerikanska samhället är okunniga och därför inte uppskattar yrkets bidrag till vår demokrati. Mäktiga människor och institutioner har starka egna intressen och anledningar att motsätta sig granskning av media och den ansvarskyldighet som det kan leda till. Effekten av att deras ansträngningar att undvika granskning är att det försvagar det demokratiska bandet mellan de med mäktiga och de maktlösa och det leder till att
korruption aldrig upptäcks. De falska anklagelserna om ”liberal media” är bara ett av många verktyg i de konservativa och stora företagens arsenal att ändra det amerikanska samhället och ekonomi så som de vill ha det (Alterman, The Nation 2003-02-06, författarens översättning).
Grundaren för CNN, Ted Turner har inte heller lyckats undgå kritik då han bland annat uttalat sig starkt kritisk mot Israel angående konflikten i Palestina. I ett uttalande som publicerades i The Guardian den 18 juni 2002 anklagade Turner Israel för att vara terrorister.
Ted Turner gjorde följande uttalande angående konflikten: Palestinierna slåss med mänskliga självmordsbombare eftersom det är deras enda chans. Israel har ett av det mäktigaste militära maskineriet i världen. Palestinierna har ingenting. Så vem är terrorist? Jag skulle vilja säga att båda sidorna är terrorister (Burkeman & Beaumont, The Guardian 2002-06-18). Efter uttalandet blev CNN slagpåse från både amerikansk och israeliskt håll. CNN anklagades för att vara partiska av både amerikaner och israeler. Grupper uppmanade också till bojkott av kanalen och att man istället skulle ta del av den konservativa Fox News Channels nyhetssändningar.
6.3 Al-Jazeera
Nyhetskanalen al-Jazeera grundades den första november 1996 för att visa på de mindre arabstaternas stora ambitioner. Al-Jazeera står för den Arabiska halvön (al- Jazira al-arabiya) där det grundande landet Qatar är en viktig del. Al-Jazeera finansieras helt och hållet av Qatars emir, shiekh Hamad ben Khalifa Ál Thani. 2006 hade al- Jazeera 1400 anställda varav 450 journalister från 15 olika arabländer. De hade även 23 utlandskontor med 70 korrespondenter (Lamloum 2006:20 f).
26 Eftersom al-Jazeera är en arabisk nyhetskanal visar USA stort intresse för vad som händer i och omkring den. USA har till och med gått så långt att de 2003 riktade en
”angelägen maning till Qatars regering att lägga ned stationen” och att tvinga fram en
”genomgripande förändring av dess inre struktur” genom att ersätta dess ansvariga med mer moderata personligheter. Vissa av dessa krav möttes av al-Jazeera som genomförde en omorganisation och bytte ut flera medarbetare. Inga förändringar i agendan skedde dock och de arbetar fortfarande efter sitt motto ”Åsikt mot åsikt” för att sedan låta tittarna själva värdera vad de ser och hör (ibid.:15 ff).
När al-Jazeera startades genomfördes sändningar 6 timmar om dagen men sedan 1999 sänder kanalen dygnet runt och det är en blandning av ren nyhetsrapportering till debatter med politiska ledare och andra program. Al-Jazeera har som första arabiska station utsett kvinnor som krigskorrespondenter. Men uppvärderingen av kvinnornas roll i offentligheten är bara en del av den banbrytande väg som al-Jazeera har valt. De visar ständigt den stora arabiska publiken sådant som aldrig tidigare tillåtits, de bryter tabun, kringgår censuren och ifrågasätter härskarens enda sanning genom att släppa fram inofficiella och tidigare bannlysta åsikter (ibid.:171 f.). Al-Jazeera har tagit upp konkurrensen med moskéerna som tidigare varit det enda forumet för oppositionellt tal i regionen. Det här tillsammans med det faktum att de år 2006 hade över 50 miljoner tittare (varav 15 miljoner i Europa och Amerika) har gjort al-Jazeera till en politisk maktfaktor (ibid.:21).
Al Jazeera har fått ännu mer uppmärksamhet efter dess bevakning av attacken mot USA den 11 september 2001. Från den 11 september 2001 och ett år framåt sändes över 100 debatter, dokumentärer och samtal kring attentaten, kriget mot Afghanistan och ”kriget mot terrorismen”. Deras sändningar har varit väldigt viktiga för USA samtidigt som dess sändningar av Usama bin Ladins upprepade framträdanden gett amerikanerna en bild av att al-Jazeera är på dennes sida. Al Jazeera har dock tagit avstånd från attentaten på flera sätt. Bland annat genom att sända Yousef al-Qaradawis fördömanden (ibid.:137 f.).
27 Al-Jazeeras finansiering är en intressant fråga då en kanal som al-Jazeera med
korrespondenter av världsklass över hela världen kostar väldigt mycket pengar. Trots detta så har den väldigt lite reklam och därmed ytterst lite reklamintäkter. Al-Jazeera finansieras, som tidigare nämnts, av Qatars emir. Hur kommer det sig då att en man i ett så litet land, som dessutom har väldigt goda kontakter med USA, finansierar al- Jazeera? Vissa hävdar att det beror på panarabisk nationalism men det finns inga konkreta bevis som tyder på detta som enskild orsak. I de rikare arabländerna har man dock kunnat märka en tydlig trend att de rör sig mer mot västvärlden. Ekonomin tillåter numera att länder som Förenade Arabemiraten med Dubai i spetsen blir både affärs och turistparadis. Frånvaron av jämställdhet i de arabiska länderna börjar ifrågasättas och samhället får klara drag från västvärlden.
Al-Jazeeras framfart och sätt att arbeta både med hjälp av teknik, erfarenhet och journalistiskt kunnande har gjort att de sticker ut från övriga medier i området. Detta tillsammans med dess orädda sätt att släppa fram tittarnas åsikter kontinuerligt har gjort kanalen mycket uppskattad. Al-Jazeera har en tydligt markerad panarabisk nationalism i sitt agerande då de hela tiden ägnar mycket uppmärksamhet åt
konflikterna i det egna området samt att de sänder på högarabiska. Al-Jazeera anser sig även lägga stor vikt vid att hela tiden visa båda sidorna av konflikten för att tittaren själv skall få skapa sig en uppfattning. Detta framkommer tydligt genom deras motto
”åsikt mot åsikt”. Al-Jazeera rapporterar om mycket som tidigare aldrig tagits upp av medier och man diskuterar och ifrågasätter ordningen i alla områdets stater för att stärka självmedvetandet och även medvetenheten om övriga världen och då främst USA och Europa (ibid:.21).
28
6.3.1 Attacker mot Al-Jazeera
Sedan starten 1996 har al-Jazeera tvingats utstå bombningar vid inte mindre än tre tillfällen och på tre olika platser (Kabul 2001, Bagdad 2003 och Falluja 2004) genomförda av USA som hävdat att de var oavsiktliga (Lamloum 2006:21).
Den 22 november 2005 publicerade den brittiska tidningen Daily Mirror en
häpnadsväckande anklagelse. Under ett möte i Vita huset i april 2004, med brittiska premiärministern Tony Blair, ska USA:s president George W. Bush föreslagit bombningar av al-Jazeeras internationella högkvarter i Qatar.
Rapporten var baserat på ett topphemligt dokument som läckt ut från Tony Blairs stab. Dokumenten har aldrig blivit publicerade i sin helhet och det är därför omöjligt att veta om uppgifterna är osanna, som Vita huset påstår, eller om det var en seriös åsikt (Scahill, The Nation 2005-11-23).
Faktum är dock att en dag före Bushs möte med Blair, den 14 april 2004, uttalade sig USA:s dåvarande försvarsminister Donald Rumsfeld starkt kritiskt mot al-Jazeera. När han ombads att kommentera al-Jazeeras rapporter från Fallujah som hävdade att hundratals oskyldiga civila kvinnor och barn dödats svarade han att det som al-Jazeera gör är ondskefullt, felaktigt och oförlåtligt. Vidare fick Rumsfeld frågan om han hade exakta siffror på hur många civila offer som krävts. Han svarade då att han självklart inte hade det eftersom de inte var i staden, men att journalisten borde veta vad amerikanska styrkor gör. De går inte runt och dödar hundratals oskyldiga civila. Han fortsätter sin kritik genom att benämna uppgifterna som upprörande nonsens och att kalla al-Jazeeras rapporter för skamliga (ibid.).
Enligt den amerikanska tidningen The Nation gjorde al-Jazeera exakt samma sak i Falluja som när USA bombade deras kontor i Afghanistan 2001 och när amerikanska trupper dödade al-Jazeeras Baghdadkorrespondent under ockupationen av Baghdad 2003. Al-Jazeera var vittnen och rapporterade om händelser som Washington inte ville att resten av världen skulle se.
29 Attacken mot Falluja är en av de blodigaste händelserna under USA:s ockupation av Irak. Under en vecka dödades 600 irakier däribland många civila kvinnor och barn.
Runt 30 amerikanska marinkårssoldater dödades under striderna och Falluja blev en symbol för motståndet mot ockupationen.
Vad som var ännu mer förödande för USA än det starka motståndet i Falluja var vilka konsekvenser som rapporter om dödade civila irakier skulle ha på resten av den irakiska befolkningen. En handfull journalister, framförallt från al-Jazeera fanns på plats i Falluja och försåg världen med självständiga rapporter och redogörelser från ögonvittnen. Al- Jazeeras kamerateam filmade och visade upp förödelsen för hela världen, inklusive
irakierna. Inspirerade av det starka motståndet i Falluja och rasande över USA:s handlingar, bröt mindre uppror ut runt om i Irak, medlemmar av den irakiska polisen och armén övergav sina poster, vissa av dem för att gå med i motståndsrörelsen… När USA nu stod inför en PR-katastrof gjorde amerikanska myndigheter vad de gör bäst – de attackerade budbäraren. (Scahill, The Nation 2005-11-23, författarens översättning)
Då reportrar, enligt Jeremy Scahill, åskådliggjorde verkligheten av belägringen av Falluja uttalade amerikanska ledare sig stark mot al-Jazeera. Den högsta militära talesmannen, Mark Kimmitt gjorde ett uttalande där han hävdade att nyhetsstationer som visade amerikanska soldater som medvetet dödade kvinnor och barn inte är legitima nyhetskällor. Han sa vidare att dessa nyheter är propaganda och rena lögner.
Ett par dagar senare gjorde försvarsministern Donald Rumsfeld det ovan nämnde uttalandet där han kallade al-Jazeera för ”ondskefullt” (ibid.).
6.4 Nyhetsjournalistik
Flera medieforskare vill beskriva nyhetsproduktionen och de villkor som omger nyhetsjournalistiken som fabriker eller industrier med löpandebandproduktion.
Fabrikerna är med och skapar den journalistik som vi dagligen tar del av. Fabriken har anställt journalisten som skapar produkter som människor efterfrågar. Journalisten socialiseras in i det, det vill säga att denne tränas att upptäcka mönster, tränas att hantera villkoren på fabriken och att bli en journalist som accepteras av arbetsplatsen.
Här i ligger en del av förklaringen till varför nyhetsjournalistiken blir som den blir.
30 Nyhetsförmedlingen är inte bara en fabrik utan den är en storindustri som styrs av marknadens behov. Forskare menar också att journalistiken inte är en pålitlig
verklighetsbeskrivare eftersom journalistiken är alltför bunden av kommersiella villkor för att kunna göra anspråk på att vara en säker verklighetsskildrar (Hultén 1993:15 ff).
Effektiviteten och förmågan att kunna göra det oförutsägbara och komplicerade till något enkelt och förutsägbart är enormt viktigt i ett arbete där tidsramarna är snäva.
Att välja bort en mer allsidig behandling av ett ämne på grund att tidsbrist tillhör vardagen för de flesta nyhetsreportrar (R. Olsson 2006:163).
Journalistiken strävar alltid efter att ha en koppling till verkligheten, utan denna koppling blir begreppet journalistik innehållslöst. Journalistik handlar om att göra utvalda händelser intressanta och begripliga för publiken vilket leder till att händelser stöps om i den journalistiska formen. Detta innebär att det sker en bearbetning av ett verklighetsmaterial med hjälp av berättartekniska och dramaturgiska principer.
Det sker också under inverkan av gällande villkor och begränsningar vilket leder till att den journalistiska formen oundvikligen medför en förvrängning av verkligheten (Hultén 1993:20).
Det är svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är journalistik och fiktion då viss typ av journalistik, t ex kvällsjournalistik, tydligt närmar sig fiktion genom valen av fakta, beskrivningssätt och verbala uttryck (ibid.:20 f). Journalisten måste hela tiden välja ut det intressanta från en stor mängd fakta, intryck och information. Med detta ska han sedan skapa en berättelse och klä sina intryck med ord vilket innebär att han gör en konstruktion av verkligheten. Det finns ett fiktivt inslag i journalistiken då verkligheten alltid ses genom ett temperament eller filter (ibid.:24).
31
6.4.1 Krigsjournalistik
Krigssituationer skapar en situation med ett slags journalistiskt undantagstillstånd.
Sedan mer än 100 år tillbaka förs krig inte bara på ett fysiskt plan. De förs också på ett ideologiskt plan, det vill säga i massmedia. Journalisten får i dessa situationer svårt att hålla något som liknar ett objektivt perspektiv. Den enskilde journalisten kan själv vara stark engagerad för eller emot den ena sidan i konflikten, eller arbeta i en nationell sinnesstämning som gör att en neutral rapportering av händelseförloppet kan ses som närmast stötande (R.Olsson 2006:108).
Den bistra sanningen är att under det nya årtusendet förbereder regeringens
propaganda sina medborgare för krig så skickligt att det är mycket troligt att de inte vill ha den sanningsenliga, objektiva och balanserade rapportering som goda
krigskorrespondenter en gång i tiden gjorde sitt bästa för att leverera (Knightley 2003:528).
En vanlig propagandateknik som använts, av medier i krigssituationer, sedan mer än 100 år tillbaka är att utmåla fienden som så besinningslös, grym, hänsynslös och galen som möjligt. Fienden njuter av våldet och utövar det för dess egen vinning. Fiendens fallenhet för våld tycks också vara utan gräns och våldet drabbar alla som kommer i dess närhet. Med den egna sidan är det dock annorlunda. Våld används bara i nödfall och görs då effektivt. Segerrapporterna är triumferande men samtidigt märkligt
blodlösa. Den egna sidan tar hänsyn till de mänskliga rättigheterna och ledarna är goda människor med bra omdöme. Kriget blir en kamp mellan det onda och det goda.
Offren för det egna våldet bör inte visas och det är fienden som är brutal.
Oftast är propagandan varken sann eller falsk. Däremot är graden av sanning inte oväsentlig. I propaganda försöker man att undvika rena lögner då en lögn alltid riskerar att avslöjas. Den slår då tillbaka på den som framför den eftersom man inte litar på någon som ljuger och tar därför avstånd från den. Propagandan framhåller vissa saker framför andra och kan på så vis luras utan att ljuga.
Gulfkriget mellan 1990 och 1991 blev ett tydligt exempel på framgångsrik propaganda.
Det blev i medierna ett krig nästan helt utan våld mot människor utfört av den egna sidan. Fienden däremot var oerhört ondskefull och var förmögen till enorm brutalitet.
32 Bilder på misshandlade tillfångatagna allierade soldater visades gång på gång i
medierna. Verkligheten var dock att allierade styrkor lade ut så kallade bombmattor över irakierna vilka krävde ett enormt antal civila offer. Uppgifterna om civila offer är osäkra men man bedömer idag att mellan 100 000 och 200 000 människor föll offer för de allierades bombmattor. Dessa krigets offer var i princip helt osynliga i
västerländska medier (Andrén-Papadopoulos & Höijer 1996:135 f.).
Under operation Ökenstorm var det inte krigets faktiska verklighet som presenterades utan i hög grad propaganda och desinformation. Bilden i de västerländska medierna var oblodig och kriget blev i hög grad en fråga om militär teknik. Teknikens
konsekvenser utlämnades nästan helt (ibid.:138)
6.4.2 Embedded journalism
Med embedded journalism menas att journalister blir en del i ett stridande förband. De följer alltså med förbandet och rapporterar det som händer runt omkring just detta förband. Den här typen av nyhetsrapportering kom som ett svar på att journalister under början av Irakkriget rörde sig fritt i det krigsdrabbade landet och rapporterade.
Det var främst bildmaterialet som väckte känslor och som inte uppskattades av de västerländska militära styrkornas ledare och politiker. Eftersom journalisterna rörde sig fritt så kunde de visa bilder på krigets verkliga offer, civilbefolkningen. När bilder på bombade skolor och civila offer spreds ut i världen så gjordes kriget mänskligt på ett annat sätt än tidigare då det endast fanns tillgång till militärens egna bildmaterial.
I varje krig försöker man att göra fienden opersonlig och omänsklig, men att ha någon med Suzanne Goldenbergs kvalitéer i Bagdad(The Guardians egen reporter), som talar med vanliga Irakier och gör dem väldigt mänskliga, är ett nytt fenomen i krig, och man förstår varför politiker inte tycker om det. Det gör också det väldigt svårt att starta krig mot en nation som man får den bilden ifrån. Jag tror också att det humanitära i hennes och Lindseys (Hilsum, Channel 4 News korrespondent i Bagdad) var av en annan kaliber och upplägg mot rapporteringen vi sett tidigare, och jag tror att det på något sett kommer att ändra stukturerna på hur krig kommer att ses (Lynch & McGoldrick, 2005:17, författarens översättning).
33 För att motverka att den här (verkliga) bilden av kriget skulle visas så gjorde man det svårare för journalister att röra sig fritt och deras rapporter övervakades av
myndigheter. De fick heller inte rapportera vad de vill om vissa platser eller om
militära planer. Organisationer som inte var en del av den amerikanskledda koalitionen fick särskild uppmärksamhet då de amerikanska och brittiska styrkorna skickade dem till Kuwait.
För att öka kontrollen ytterligare började man alltså med så kallad embedded journalism där återigen militären själva hade kontroll över vilket material som skulle tillåtas att visas.
Militären såg sig omkring och sade… vi vill inte att de rapporterar om människor som blir bombade, skjutna och mördade, så den här gången kommer vi att motverka det genom att integrera korrespondenterna med militären så att allt de kan skriva om är respektive trupps aktiviteter (Lynch & McGoldrick 2005:110).
Systemet med att integrera journalisterna med militären möjliggör ett fast flöde med övertygande bildmaterial som kan tävla med och många gånger stöta undan övrigt material som visar mänskligt lidande till följd av amerikanska och brittiska bomber.
Dessa bilder var även de till stor del kontrollerade och ofta satta åt sidan till förmån för det material som de integrerade journalisterna tävlade med varandra för att få sända. På det här viset hade man lyckats att kommersialisera journalistiken då de integrerade journalisterna skickade material som de hoppades skulle sändas istället för det som egentligen borde visas. Rapporteringen började användas som politisk propaganda istället för att skildra kriget i dess verkliga form.
När icke-västerländska medier med al-Jazeera i spetsen började synas så märktes tydlig skillnad i rapporteringen då de inte hade några sådana restriktioner. Det ledde till att många började tänka om, bland annat så gick BBC World ut och meddelade att de hade varit för ”konservativa” i sin rapportering och att de riskerar att tappa förtroende hos den internationella publiken då de visar en sak medans andra kanaler runt världen visar en helt annan (ibid:.111).
34
7. Fallstudie
Fokuseringen i vår analys ligger på bombingen av den afghanska byn Azizabad. Vi har använt oss av klipp från nyhetskanalernas Tv-sändningar som publicerats på respektive nyhetskanals internetsida. Vi kommer också att analysera artiklar som är skrivna i frågan, även dessa är hämtade från respektive nyhetskanals internetsida. För att få en bredare uppfattning om nyhetsrapportering, framförallt ur ett genusperspektiv kommer vi att studera livesändningar från både al-Jazeera och CNNs rapporteringar.
Natten mellan den 21 och 22 augusti 2008 utsattes den afghanska byn Azizabad för ett amerikanskt flyganfall. Amerikanska militären ska ha agerat i tron om att det fanns talibaner i byn men dessa uppgifter motsägs av afghanska källor. Enligt afghanska uppgifter ska anfallet ha krävt upp emot 90 civila dödsoffer. Amerikanska militära källor hävdar att attacken krävt sju civila offer. Amerikanska militären begärde en oberoende undersökning för att få bekräftat hur många civila offer som krävts.
7.1. Tv-sändningar
CNN och al-Jazeera rapporterade båda från händelsen. Vi har valt att analysera ett inslag från varje nyhetskanal. Skillnader finns i perspektiv, beskrivningar av
händelseförloppet och dess följder. Al-Jazeeras inslag är 2 minuter och 38 sekunder långt medan CNN:s inslag är 2 minuter och 2 sekunder. Rubriken på CNN:s sändning lyder: ”Afghan civilian deaths alleged” och rapporteras av Barbara Starr,
korrespondent på Pentagon. Al-Jazeeras reportage har rubriken ”Bombed Afghans seek justice”.
7.1.1 CNN, Afghan civilian deaths alleged
Inslaget börjar med en grynig mobilvideo som sägs visa civila dödsoffer liggandes under filtar i en byggnad i byn Azizabad, som har utsatts för amerikanska bombningar.
Reportern berättar att bilderna visar ett dussintal kroppar som sägs ha dödats av amerikanska bombningar. Vidare berättas att enligt amerikanerna dödades sju civila.
Enligt afghanerna ska 90 civila ha dödats. Reportern tillägger även att CNN inte har kunnat få bekräftelse av oberoende källor att filmen ska vara autentisk.
35 Sedan berättas det att högsta befälet för NATO trupperna, General David McKiernan, tagit ett extra ordinärt beslut att låta utomstående granska anfallet. Efter det visas en bild på General McKiernan med följande citat:”The people of Afghanistan have our commitment to get to the truth”.
Nu följer en bild på Human rights watch och reportern berättar att afghanerna är rasande över det faktum att de civila dödsoffren har tredubblats mellan 2006 och 2007.
Tom Malinowski från Human rights watch förklarar sedan att anledningen till att USA använder sig av bombningar är för att de inte har tillräckligt med trupper på marken.
Därför måste de förlita sig på flyganfall för att kompensera.
Efter Tom Malinowskis uttalande visas bilder på talibaner med vapen och reportern berättar att koalitionen skyller på talibanerna. Brigad General Richard Blanchette, ISAF talesman, berättar sedan att talibanerna beblandar sig med lokalbefolkningen och att det därför blir många civila offer. Talibanerna går till attack där det finns många civila.
Sedan visas en amerikansk soldat som skjuter nattetid. Reportern berättar att amerikanska trupper hade blivit beskjutna och kallade in luftstöd.
Sedan visas bilder på den sönderbombade byn och män som röjer undan delar av byggnader. Reportern berättar under tiden att USA hade tittat på bilder från regionens kyrkogårdar två dagar senare och inte sett några spår av nygrävda gravar, därför hade de dragit slutsatsen att det inte kan ha varit så många civila offer. Avslutningsvis visas reportern Barbara Starr som säger att den stora frågan är att om videon stämmer, varför visste inte USA om att den fanns?
7.1.2 Al-Jazeera, Bombed Afghans seek justice
Al-Jazeera inleder sin sändning med en gråtande kvinna som står utanför en bombad by. Reportern berättar att tiden gjort lite för att läka hennes sår och att hennes barn dödades i bombattacken. Vidare berättas att civilbefolkningen kräver att mannen som är ansvarig för att ha gett den amerikanska militären falsk information ska ställas inför rätta. En kvinna som bor i byn säger att hon vill att den ansvariga ska arresteras och hängas.
