Analys

I detta kapitel sker analys av empiri med utgångspunkt i det teoretiska ramverk som redogjorts för i kapitel 4, samt utifrån de tre teman som identifierats och valts ut. Detta utgör sedan grunden för diskussionen i efterföljande delkapitel. Först tas vikten av integritet upp, sedan vuxnas makt, och sist rättighet kontra myndighet.

Syftet med denna uppsats var att belysa det dilemma som finns mellan bibliotekens rutiner vid boklån för minderåriga och den lagstiftning som omfattar låntagares rätt till sekretess och integritet. Fokus ligger på att åskådliggöra biblioteksanställda och ungdomars uppfattningar om hur rådande rutiner vid boklån uppfyller kraven på personlig integritet i relation till målsmans myndighet över den minderårige, samt att analysera det maktövertag som rådande riktlinjer för boklån till minderåriga innebär och de konsekvenser bristande rutiner kan ha på ungdomars

utvecklingspsykologi.

Vikten av integritet

De intervjuade barn- och ungdomsbibliotekarierna och bibliotekschefen påpekar att ungdomars integritet är en otroligt viktig fråga att lyfta på folkbiblioteken. Det märktes under fokusgruppen med bibliotekarierna att det är en fråga de brinner för, och som skapar engagemang och frustration.

Ungdomarna hade skilda engagemang för frågan, men de var alla eniga om att det är viktigt att ge ungdomar utrymme för privatliv och sekretess i just tonåren.

Tidigare forskning har påpekat vikten av att inte hämma ungas läslust genom att påverka dem vid boklån, varken genom direkta åsikter på biblioteket, eller genom en omedveten övervakning på grund av den insyn bibliotekens hantering leder till för minderåriga (Adams, 2011; Hildebrand, 1991).

Tidigare forskning har inte (mig vedertaget) låtit ungdomarna komma till tals i frågor relaterat till sin egen integritet på folkbibliotek. I denna studie intervjuades fyra ungdomar och de tar upp tillfällen då det är viktigt att få ha sitt läsande ifred och nämnde läsning relaterat till sexuell identitet, sex och

samlevnad och mental hälsa. Ingen av de intervjuade ungdomarna uttrycker att de känner att deras personliga integritet är kränkt på grund av nuvarande rutiner vid boklån till minderåriga på folkbibliotek i Göteborg. De påpekar däremot att de gärna ser att biblioteksrutinerna blir bättre anpassade för att ge ungdomar mer sekretess och högre integritet på bibliotek.

I tidigare forskning skriver Adams (2011) om relevansen att det finns en tydlig hanteringsplan för att inte brista i hanteringen med insyn i

minderårigas låneregister med tanke på de rättigheter som låntagare har till sekretess enligt OSL. Barn- och ungdomsbibliotekarierna tar upp exempel på situationer där bibliotekens rutiner har känts bristfälliga för just värnandet av ungdomars informationsintegritet och då nämndes framförallt mötet med föräldrar i disken som bett om att få reda på vad deras tonåringar har för böcker hemma. Bibliotekschefen säger att det har hänt att hon reagerat på situationer där bibliotekens rutiner inte känts helt självklara, och att det har varit något som skavt i hanteringen av ungdomars biblioteksärenden i relation till deras föräldrar. Bristfälliga rutiner för bibliotekarien att följa då föräldrar ber om att få se sina barns låneregister, oavsett om det är för att lämna tillbaka böcker i tid eller om det är för att få koll på vad barnet läser, kan det leda till att systemet ger föräldrar en möjlighet till maktövertag.

Foucault benämner detta som den disciplinära makten (Foucault, 2017), och det handlar om att när ungdomar är medvetna om att deras föräldrar

närsomhelst kan begära ut information om deras boklån från bibliotekarien är de under konstant bevakning, vilket kan leda till att de aldrig gör ett bokval helt fritt och opåverkat utan ”lyder” under sina föräldrar. Den disciplinära makten kan leda till att ungdomarna alltid, om än omedvetet i förlängningen, väljer bok som att de vore bevakade.

Flera av de intervjuade ungdomarna poängterar vikten av att i fred få utforska och testa olika typer av identiteter under tonåren. De uttrycker att ungdomar i denna åldern är fyllda av kaos och behöver få vara i fred, att de behöver få ha ett privatliv. Som Frisén skriver i Ungdomar och identitet (2006) så är det för en individs socioemotionella utveckling viktigt att bryta sig loss från sina föräldrar och deras värderingar och fundera över vad det är som är meningsfullt för en själv. Psykoanalytikern Erik H. Eriksson, skriver att i tonåren formar ungdomen den individ de vill ta med sig in i

vuxenvärlden genom att acceptera eller förkasta olika sidor av sig själv och det finns ett behovet av att testa olika intressen och personligheter innan de bestämmer sig för de byggstenar som skall forma den individ de vill ta med sig in i vuxenvärlden (Hwang & Nilsson, 2019). Adams (2002) skriver att det är viktigt att ungdomarna vet att deras boklån eller liknande

informationssamlande är skyddat från insyn för att skapa den trygghet som kan krävas för att ge ungdomar total informationsfrihet.

Ett av de ämnen som fokusgruppen med bibliotekarierna gled in på var förändringar i attityden hos ungdomar idag gentemot tidigare. Vissa

ungdomar uppfattas enligt bibliotekarierna som mer öppna om sitt privatliv, och de verkar ha ett mindre behov av integritet än vad ungdomar som besökt biblioteket tidigare decennier har haft. Följderna av denna attitydförändring tror bibliotekarierna är att fler ungdomar känner sig fria att fråga dem om hjälp med att hitta den litteratur de är intresserade av på ett helt nytt sätt än

under tidigare decennier. Ungdomarna håller med bibliotekarierna om både att det skett en attitydförändring och att det kan leda till att fler unga ber bibliotekarien om hjälp. Ungdomarna nämner att sociala medier kan vara en orsak men de tror att anledningen framförallt är en högre acceptans i

samhället för olikheter, att det är mindre diskriminering och att människor visar mer respekt för varandra i allmänhet. Vidare nämner en av ungdomarna att kunskap kan var en anledning till den ökade acceptans som ungdomar har för varandras olikheter. Om kunskap bidrar till ett öppnare samhälle, så är biblioteken en viktig resurs i denna förändring. I Bibliotekslagen 2 § (2013:801) står det: ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” En ungdom säger att och hon tror att mer kunskap om till exempel sexuell identitet och mental hälsa gör det är enklare att förstå varandra.

Ungdomars rätt till informationsintegritet berörs av bibliotekets digitala hantering av låneregister och meddelandeutskick. Att skicka ut information om en låntagares reservationer och lån, vilket görs i påminnelseutskicken och reservationsmeddelanden, via e-post uppfattas tvivelaktigt om det kan vara tillåtet enligt OSL. Det står i Integritetskommitténs rapport

(Delbetänkande av Integritetskommittén, 2016):

Att skicka e-post liknas ofta vid att skicka ett vykort utan kuvert med posten. Dock kan det argumenteras för att vykort förmodligen är ett säkrare val, eftersom dessa passerar betydligt färre potentiella läsare än ett genomsnittligt mejl. (s.387)

Vilket är ett påstående baserat på att e-post kan läsas vid flertalet punkter på vägen mellan avsändare och mottagare. Mejlet passerar en mängd olika servrar, vid vilka det är enkelt att läsa innehållet i mejlet, likaså har

internetleverantörer och mejlleverantören tillgång till att läsa mejlet. Enligt kapitel tre Integritet, sekretess och insyn i IFLA:s etiska regler för

bibliotekarier och andra informationsspecialister (IFLA, 2012) lägger de fokus på att bibliotekarier skall se till att uppgifter inte får spridning utanför den ursprungliga transaktionen. Låntagare måste kunna få känna sig trygga med att deras lån är deras ensak och ingen annans.

Vuxnas makt

Beckham (2011) tar upp att ungas läsning kan hämmas av att en vuxen har kontroll över vad dess tonåring lånat för böcker. Enligt henne kan det vara både lärare och föräldrars insyn eller synpunkt vid bokval som påverkar vilka böcker de läser, något som även blev tydligt i fokusgruppen med barn- och ungdomsbibliotekarierna och intervjuerna med ungdomarna. Beckham skriver om målsmans insyn i barnens låneregister och att det kan handla om att föräldrarna vill ha kontroll över vad deras barn läser, eller så handlar det helt enkelt om att försöka återlämna sina barns böcker i tid (2011). De intervjuade barn- och ungdomsbibliotekarierna tar upp situationen med att föräldrar lägger sig i sina barns val av litteratur och lyfter sedan den oro de har över den makt som föräldrar har, och ibland utövar, på sina barn och tonåringar. Bibliotekarierna i fokusgruppen är alla ense om att föräldrar har

stor påverkan på barns val av litteratur och att det förekommer att ungdomars integritet kränks på grund av föräldrars inblandning. Bibliotekarierna nämner situationer där en förälder kommer till biblioteket med sitt barn och ber om boktips till denne, och att det är föräldern som gör valet av bok i slutändan och inte barnet. Detta handlar oftast om något yngre barn än de som är i fokus i denna studie, barn i början av tonåren. De nämner att om föräldern är närvarande är det svårt för barnen att hävda sin rätt till böckerna.

En del i den socioemotionella utvecklingen innebär att kunna relatera till sina föräldrar på ett mer oberoende sätt (Hwang & Nilsson, 2019). En av de intervjuade ungdomarna uttrycker att det är viktigt att föräldrarna inte påverkar eller styr över sina barn för mycket i denna åldern för då blir de inte självständiga individer. Detta är omskrivet i den första av Diana Baumrinds fyra föräldrastilar (Hwang et al., 2018). Auktoritärt föräldraskap, vilken bland annat innebär att föräldrar har hög kontroll på sina barn och att föräldrarnas vilja är lag. Att växa upp med denna typ av föräldrar som är överbeskyddande och samtidigt har ett avstånd till sina barn vad gäller att visa kärlek och uppskattning, så innebär det en risk att barnen får låg självkänsla och utvecklas till passiva vuxna (Hwang et al., 2018). Enligt Diana Baumrind blir inte dessa barn självständiga. Föräldrar som utövar ett auktoritativt föräldraskap däremot har tydliga gränser men värnar som sina barns självständighet och låter dem göra sina egna val. De lägger sig till exempel inte i klädval eller val av bok på biblioteket. De ger sina barn tydliga gränser att utgå ifrån och låter dem sedan utforska sin egen person och identitet inom dessa gränser. Ungdomar som vuxit upp i en familj med auktoritativt föräldraskap visar mognad och självtillit i jämförelse med de unga som växer upp i en familj med autoritära föräldrar, vilka kontrollerar barnen, är överbeskyddande och har dålig kommunikation och responsivitet (Hwang et al., 2018). Dessa olika föräldrastilar påverkar hur självständiga ungdomarna blir i vuxenlivet.

Enligt Foucault pågår det kraftrelationer mellan människor där vissa relationer väger tyngre än andra och har därför en större påverkan på en individ i en situation med olika valmöjligheter (Lynch, 2020). För vissa ungdomar är påverkan från föräldrarna det som har störst påverkan vid val eller ickeval av litteratur, medan för andra så är det bästa vännen eller samhällets normer som påverkar desto mer. Det finns också en risk att påverkan från kraftrelationen kan leda till ett omedvetet litteraturval och ha varit annorlunda i ett oberoende tillstånd (Lynch, 2020).

Andra vuxna personer utöver föräldrar som har påverkan på barn och ungas val av böcker är deras lärare, detta enligt bibliotekarierna i fokusgruppen och ungdomarna själva. Ett dilemma som kan uppstå är att lärare har en läroplan att förhålla sig till samtidigt som bibliotekarien trycker starkt på att det är viktigt att låta ungdomar välja bok på känsla för att inte hämma läslusten.

Det är här viktigt att skilja på läsning för att skapa läslust och ämnesinriktad läsning. Det står i kursplanen för svenska i grundskolan och ämnesplanen för svenska på gymnasiet till exempel att eleverna skall läsa skönlitteratur från olika delar av världen, från olika tidsepoker och sakprosa (Skolverket, u.å.-a;

Skolverket, u.å. -b). Detta är läsning som inte kan anses helt valfri. Vidare förekommer inte ordet läslust eller läsfrämjande någonstans i varken läroplanen för grundskola eller gymnasiet, eller i kursplan/ämnesplan i

svenska för grundskola eller gymnasiet (Skolverket, a; Skolverket, u.å.-b; Skolverket, 2011; Skolverket, 2019). Det som kom närmast att handla om att det är viktigt att läsning är lustfylld är att det i kursplanen för svenska på grundskolan står (Skolverket, u.å.-a): ”Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. s.1” Likaså i ämnesplanen för Svenska på gymnasiet står det en snarlik mening (Skolverket, u.å.-b). Det finns flera kunskapskrav i läroplanen, kursplanen och ämnesplanen som skulle komma till gagn av att jobba med läsfrämjande i skolan för att på så vis få läsande individer i undervisningen. För läsande individer får ofta genom litteraturen en förmåga att förstå och kunna sätta sig in i andra människors situation, och vidgade perspektiv. Sonja Beckham tar i sin artikel Promoting The Joy of Reading Without Killing it (2011) upp flertalet

företeelser som kan begränsa ungdomars läslust. Dels kan det vara att läraren väljer ut en bok som alla i klassen tillsammans skall läsa istället för att låta eleverna välja bok fritt, eller att läraren bara tillåter eleven att låna ett visst antal böcker när de besöker biblioteket, eller bara tillåter läsning av böcker på en viss språklig nivå (Beckham, 2011). Att lärare påverkar sina elever vid val av bok var något som alla de intervjuade ungdomarna känner igen sig i, och även något som bibliotekarierna har sett hända. Alla ungdomarna säger att det oftast för deras del handlade om att de själva valt ut en bok på en språkligt opassande nivå och att de såklart förstod varför läraren

rekommenderade en annan bok men att det också var frustrerande, en situation som enligt Sonja Beckham kan vara läsglädjedödande (2011).

Rättighet kontra myndighet

Minderåriga får inte skriva på avtal som kan leda till ekonomiska följder enligt lag, föräldrabalk (1949:381), därför måste målsman alltid vara ytterst ansvarig för lånekortet och de lån som underåriga gör på kortet. Då

lagstiftning och praxis för folkbiblioteken är få ger det mycket utrymme för biblioteken att själva forma sina förhållningsregler och praxis, detta innebär att det finns stora skillnader i hur regelverket ser ut på bibliotek runt om i landet. En sak som skiljer sig åt är hur biblioteken i landet har valt att göra med utskick av påminnelser, reservationsmeddelanden och

samtyckesblanketter. På Uppsala bibliotek har de valt att sätta en lägre åldersgräns på en del bibliotekshantering för att värna om ungdomars integritet, de har ingen nedskriven policy för det, men de har en

överenskommelse bibliotekarier emellan att låta barn över ungefär tretton år få ha sin e-post och sitt telefonnummer inlagt istället för sina föräldrars. Det är även i den åldern som Uppsala bibliotek har beslutat att vara försiktigare med att lämna ut uppgifter till målsman om vad deras ungdomar har lånat hem för böcker. Kravbrev för böcker som är så pass försenade att de anses vara förlorade skickas dock till målsmans postadress. På Ockelbobibliotek har de också en längre åldersgräns, en gräns på femton år för utskick av meddelanden och det går att skaffa lånekort med enbart legitimation från femton år utan målsmans samtycke, trots det står målsman som ansvarig för kortet. Hur det fungerar juridiskt när målsman står ansvarig för lånekortet men ändå inte får några påminnelser om återlämning av media är något som den intervjuade bibliotekschefen för stadsdelen i Göteborg tar upp till diskussion. Hon frågar sig hur det fungerar i praktiken när ungdomarna får påminnelser till sin egen e-postadress, om det då inte blir problem när

målsman plötsligt får ett kravbrev utan att ha fått en påminnelse innan och kunnat påverka det hela. Bibliotekschefen säger att hon däremot inte ser några juridiska hinder med att skicka reservationsmeddelanden direkt till ungdomar. Hon var inte medveten om att det på andra bibliotek i Sverige fanns denna typ av lägre åldersgränser för meddelandeutskick men tycker att det verkar rimligt att ha en lägre ålder för att värna om ungdomars integritet.

Bibliotekschefen i stadsdelen vet inte vilka det är som har tagit beslutet om att ha en strikt åldersgräns på arton år för insyn och meddelandeutskick på biblioteken, eller om det var ett aktivt beslut.

De fyra intervjuade ungdomarna säger att det för dem själva inte var en så stor sak att deras föräldrar skulle få reda på vad de läser för bok, men de poängterar att det kan finnas ungdomar som det är extra viktigt för att få känna att de är trygga med att vad de lånat hålls konfidentiellt. De kommer med förslag på åldrar mellan tretton till sexton år som de anser är rimliga åldrar då ungdomar vill få ha sitt läsande i fred från föräldrar, och de lyfter anledningar som att få ha ett privatliv, puberteten, ett behov av att utforska sin identitet, läsa böcker som behandlar privata eller känsliga ämnen.

Bibliotekarierna i stadsdelen anser även de att ungdomar i tonåren borde få ha sitt läsande i fred och bibliotekarie X säger: “Är man fjorton, femton, sexton, sjutton, alltså då ska ingen ha att göra med vad man läser.”

Ungdomarna påpekar under reflektion kring kap. 40, 3 § i OSL att det är komplicerat när det handlar om minderåriga och deras rättigheter, att föräldrar anser sig ha vissa rättigheter bara för att de är just föräldrar. Vilket även överensstämmer med de rutiner som finns på bibliotek: föräldrar tillåts ofta insyn i sina barns låneregister för att de är just vårdnadshavare till en minderårig. IFLA skriver i sin etiska guide för bibliotekarier att:

”Bibliotekarier och andra informationsspecialister respekterar skyddet av minderåriga utan att detta inverkar på vuxnas rätt till information.” (IFLA, 2012. s. 3). Vuxnas har rätt till information om en låntagares boklån för att de är just föräldrar till låntagaren men IFLA understryker samtidigt att minderåriga har rätt till integritetsskydd.