Detta arbete har utförts som en fallstudie där två bibliotek i samma stadsdel och under samma organisation har varit i fokus, och barn-och
ungdomsbibliotekarier, unga låntagare och bibliotekschefen för dessa bibliotek har intervjuats. Det är en fallstudie över ett fall och den har genomförts i fyra steg; en förstudie med bibliotekarier, intervjuer med ungdomar, e-postkonversation med bibliotekschefer i andra delar av landet, sam en intervju med bibliotekschefen i stadsdelen. Först kommer fallstudie som metod att presenteras, sedan förstudien och studiens urval av
respondenter, och sedan mer ingående om förstudien och steg 1-3 i studien, samt slutligen analysmetoden.
5.1 Fallstudie
Karaktäristiskt för en fallstudie är att mer komplexa relationer och samband tenderar att fångas upp. Tanken med att i detta fall använda sig av en
fallstudie för att undersöka ett fenomen på en plats mer genomgående var för att få en djupare förståelse och utifrån det skapa nya teorier, istället för att undersöka en företeelse på ett mer ytligt plan som då i och för sig kan te sig mer generaliserbart för hela populationen (Denscombe, 2010).
I Göteborg finns det 28 folkbibliotek och två bokbussar (Göteborgs Stad, u.å.-a). Sedan våren 2019 ligger de alla under samma förvaltning.
Kulturförvaltningen är uppdelad i tre sektorer, bibliotek, museer, samt fri konst och kultur, och har omkring 600 anställda (Göteborgs Stad, u.å.-c).
Denna fallstudie baseras på två bibliotek som ligger belägna i samma stadsdel i Göteborgs kommun. Stadsdelen domineras av socialt
marginaliserade grupper, biblioteken är välbesökta av låntagare i alla åldrar och användarna är i majoritet flerspråkiga med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Biblioteken ligger i nära anslutning till en högstadieskola och en gymnasieskola vardera, vilket gör de till en central plats för ungdomar i stadsdelen. Biblioteken har en stor tillströmning av elever under lunchraster och eftermiddagar.
En fördel när en fallstudie utförs är att kombinera olika typer av
forskningsmetoder för att få en så komplett bild av situationen som möjligt (Denscombe, 2010). I denna studie har olika typer av intervjumetoder kombinerats, dels kvalitativa intervjuer, då både enskilda och i fokusgrupp, och dels intervju genom epostkonversation. Arbetet påbörjades med en förstudie för att undersöka vad bibliotekarier har uppfattat kring
ungdomarnas påverkan från omvärlden vid val, eller framförallt ickeval av litteratur. Tre barn- och ungdomsbibliotekarier som arbetar på bibliotek inom samma stadsdel i Göteborg deltog i en fokusgruppsintervju för att kartlägga ämnesområdet. Sedan, i steg ett utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ungdomar på bibliotek i samma stadsdel för att få deras uppfattningar om hur biblioteken lyckas tillgodose ungas rätt till integritet gentemot målsman vid boklån. För att få kännedom om de beslut som ligger till grund för de riktlinjer och rutiner som folkbiblioteken i Göteborg och andra delar av landet arbetar med för att bibehålla ungdomars rätt till integritet gentemot målsman vid hantering av förseningsmeddelanden,
reservationsmeddelanden och insyn i låneregister utfördes i steg två e-postkonversationer med två bibliotekschefer i andra delar av landet, och i steg tre utfördes en kvalitativ intervju med bibliotekschefen i stadsdelen.
En fallstudie är i de flesta fall ett induktivt arbetssätt, att genom den insamlande empirin formulera en teori istället för att utgå från en tidigare vedertagen teori (Denscombe, 2010; Patel & Davidson, 2014). I denna studie utfördes förstudien på ett induktivt arbetssätt då den insamlande empirin användes för att skapa det teoretiska ramverket för vidare stadier i fallstudien. Steg 1-3 i fallstudien utfördes med det teoretiska ramverket i ryggen och intervjufrågorna till speciellt ungdomarna och bibliotekschefen utformades därefter. Analysen av empirin utfördes tematiskt och även där låg förstudien till grund för urvalet av de tre teman som empirin från samtliga steg i fallstudien analyserades genom.
Denscombe uttrycker målet med en fallstudie på ett intressant sätt: ”The aim is to illuminate the general by looking at the particular.” (Denscombe, 2010, s. 52) Med detta menar författaren att det kan finnas insikter eller upptäckter som inte hade kommit fram vid en masstudie men som erhölls på grund av den djupdykning som en fallstudie innebär, och att dessa insikter kan ge stora konsekvenser i forskningen. I artikeln Five misunderstandings about case-studie research (Flyvbjerg, 2004) omvärderas fem vedertagna
uppfattningar om fallstudier, en av dessa känns relevant att lyfta fram i denna studie. Flyvbjerg menar att det går att generalisera utifrån ett enskilt fall och att detta kan ge stora bidrag till vetenskapen. För att styrka detta påstående tar författaren upp exempel på fallstudier såsom Galileo som låter två objekt falla från tornet i Pisa och på så sätt bidra stort till fysikforskningen trots att det bara är ett fall, och Karl Popper som diskuterar falsifiering med hjälp av det kända exemplet All swans are white där en fallstudie kastat omkull en tidigare studie på grund av att en vit svan visat sig vara svart efter en mer grundlig och djupgående fallstudie (Flyvbjerg, 2004). Fallstudien i denna uppsats visar på hur situationen ser ut på det utvalda folkbiblioteket i Göteborg men resultatet kan även användas för att få en bild över hur situationen ser ut på folkbibliotek på övriga platser i Sverige. Denna fallstudie är skapad på ett bibliotek i en storstadsförort och kan anses vara generell för andra förorter i lite större städer i Sverige.
Flyvbjerg (2004) diskuterar urvalet vid fallstudier och poängterar att ett extremfall oftast kan ge mycket mer information till vetenskapen än ett typiskt ordinärt fall någonsin kan, även om ett ordinärt fall anses mer generaliserbart för populationen i sin helhet. Detta poängterande ligger till grund för det val av bibliotek som gjordes för denna fallstudie. Det var på bibliotek i den för fallstudien utvalda stadsdel i Göteborg som funderingarna kring uppsatsens ämne kom upp till ytan, men det kan antas vara en lika relevant fråga för bibliotek överallt i staden och i övriga landet. Stadsdelen är däremot extra intressant för denna studie på grund av sina välbesökta bibliotek med många ungdomar som rör sig inne på biblioteken på grund av bibliotekens geografiska närhet till högstadie- och gymnasieskolor.
Stadsdelen är dessutom extra intressant på grund av låntagarnas olika kulturella och religiösa bakgrunder, något som potentiellt kan bidra till förekomsten av en splittrad syn på vad som enligt föräldrar är accepterat att
läsa som minderårig och att det förekommer skilda sätt att värna om sina barn. Antagligen har de flesta ungdomar oavsett religiös eller kulturell bakgrund någon gång känt sig begränsad av sina föräldrar och uppsatsens fokus skall ligga på ungdomars integritet med nuvarande låneregler och rutiner oavsett kulturell eller religiös bakgrund. Vidare i uppsatsen kommer jag använda stadsdelen när jag syftar på den för fallstudien utvalda
stadsdelen.
5.2 Urval av respondenter
De två för fallstudien utvalda biblioteken har fyra fast anställda barn- och ungdomsbibliotekarier. De fick förfrågan att delta i förstudien och tre var tillgängliga vid tillfället. Vid tre tillfällen tillfrågades ungdomar som uppehöll sig inne på biblioteken om de ville delta i studien, och de fyra första som hade rätt ålder och dök upp till intervjutiden blev intervjuade i steg 1 av studien. Urvalet av bibliotekschefer i andra delar av Sverige, steg 2 i studien, gjordes slumpmässigt genom att leta på folkbibliotekens hemsidor efter låneregler som skiljer sig från Göteborgs. Uppsala bibliotek hade inkommit som tips från en klasskamrat. Biblioteken i stadsdelen har en gemensam bibliotekschef, vilken blev intervjuad i steg 3 i studien.
Tabell 1.
En översikt på de utförda intervjuerna
Respondenter Arbetsplats/
Hembibliotek Ålder År inom
verksamheten Metod
Bibliotekschef
Stadsdelen Bibliotek 1 & 2 - 9 Intervju
Bibliotekschef Lars-Arne Persson
Ockelbo bibliotek
- - E-postkonversation
Bibliotekschef Mekrami Mohammed
Uppsala
bibliotek - - E-postkonversation
Bibliotekarie X Bibliotek 1 - 15 Fokusgrupp
Bibliotekarie Y Bibliotek 1 - 16 Fokusgrupp
Bibliotekarie Z Bibliotek 2 - 6 Fokusgrupp
Ungdom A Bibliotek 2 15 - Intervju
Ungdom B Bibliotek 2 16 - Intervju
Ungdom C Bibliotek 1 16 - Intervju
Ungdom D Bibliotek 1 17 - Intervju
Tabell 1 ger en överblick över utförda intervjuer. I tabellen går det att utläsa vilket av det två bibliotek i stadsdelen som är respondentens arbetsplats (bibliotekarier) eller hembibliotek (ungdomar) alternativt vilket annat bibliotek respondenten tillhör. Det går också att utläsa ålder på ungdomarna, hur många år bibliotekarierna arbetat inom stadsdelen, och vilken metod som använts för insamlandet av empiri från de olika respondenterna.
5.3 Förstudie med bibliotekarier
Syftet med förstudien var att kartlägga vad bibliotekarier har uppfattat kring ungdomarnas integritet och påverkan från omvärlden vid val, eller
framförallt ickeval av litteratur på folkbibliotek. Det kändes viktigt att inför fallstudien vara väl insatt i hur ärenden relaterat till ungdomars integritet hanteras och uppfattas på folkbiblioteket innan intervjuer direkt till
ungdomar utfördes, och det kunde troligtvis bäst göras genom att intervjua barn- och ungdomsbibliotekarier om deras uppfattningar. En kartläggning av en situation kan förmodligen göras bättre med en kvalitativ intervju jämfört mot en strukturerad intervju, då det är enklare att fånga upp viktiga ämnen om intervjun får driva i den riktning som de intervjuade känner är relevant (Bryman, 2016). Det blev i form av en slags kvalitativ intervjuvariant; en fokusgrupp. En fördel med fokusgrupp jämfört med enskild intervju är att frågeställningar som de intervjuade tycker är viktiga lättare kommer upp till ytan och blir diskuterade, för i en fokusgrupp blir det naturligt att deltagarna får ta mer plats och fokusgruppsledaren drar sig tillbaka (Bryman, 2016). Att respondenterna kände mig sedan innan då jag jobbat på biblioteken i
stadsdelen kan ha påverkat atmosfären under fokusgruppen genom att vi inte behövde bryta isen i början på samma sätt som kan behövas då respondenten och intervjupersonen är för varandra okända (Voelker, 2006). Det känns även som att samtalet vågade ta sig till en djupare nivå direkt, och samtalet gled in på personliga berättelser. Däremot är det svårt att veta hur det hade varit ifall respondenterna inte hade känt mig sedan innan, kanske hade det blivit ännu seriösare samtal.
Fokusgruppen tog plats den 16 oktober 2019 med tre barn- och
ungdomsbibliotekarier som arbetar på två folkbibliotek i stadsdelen, låt oss kalla dem X, Y och Z. Intervjuguiden finns i Bilaga 1. Fokusgruppstillfället spelades in på dator och transkriberades.
5.4 Steg 1 – Intervju med ungdomar
I den förstudie som denna uppsats inleddes med framkom bibliotekariernas uppfattningar om ungdomars integritet på bibliotek och det var då påtagligt att ungdomarnas eget perspektiv i frågan saknades. För att bidra med
forskning om hur ungdomar upplever att biblioteken tillgodoser deras rätt till integritet gentemot målsman vid boklån på folkbibliotek i Göteborg utfördes kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar. Fokus ligger på ungdomarnas uppfattningar om integritet och eventuella motsättningar mellan lag och biblioteksrutiner, men det förekom också frågor rörande deras egna privata upplevelser. Arbetet fokuserar på ungdomar mellan femton och arton år, då det in den åldern känns ytterst angeläget att ungdomar får ha sitt litteraturval
och läsande i fred från föräldrar. Begränsningen är även satt för att underlätta arbetsprocessen då det är lagligt att intervjua femton- till artonåringar utan tillstånd från målsman (Codex, 2018) vilket är relevant i denna studie som behandlar just ungdomars integritet gentemot förälder eller målsman.
Fokusgrupp lämpar sig särskilt bra för att intervjua ungdomar på grund av att det i en fokusgrupp gör att det blir fler ungdomar än vuxna i rummet vilket leder till ett skifte i maktbalansen, följden blir att ungdomar känner sig mer bekväma i intervjusituationen och diskussionerna blir mer öppna och hamnar på en djupare nivå (Agosto & Abbas, 2017), men det kompliceras däremot av deras inbördes relationer och maktbalanser. Urvalet av ungdomarna utfördes genom att tillfråga ungdomar som uppehöll sig inne på de båda biblioteken, dels ungdomar som använder biblioteket för att studera och ungdomar som rör sig inne på biblioteken. Det var tidskrävande och
utmanande att hitta ungdomar i rätt ålder som hade tid och ville ställa upp på en intervju, och ännu svårare att hitta flera ungdomar som kunde tänka sig att ställa upp samtidigt. Därför blev valet att utföra kvalitativa enskilda
intervjuer. Fördelen med enskilda intervjuer är att ungdomar eventuellt vågar lyfta tankar av det mer privata och känsliga slaget när det inte är andra i rummet. Andra fördelar med enskilda intervjuer är att respondenterna får tala till punkt och lägga fram hela sitt resonemang, däremot uteblir den direkta respons som är en fördel med fokusgrupp. I intervjuerna lades till inslag av
”case/exempelfall” efter inspiration från Participatory Integrated Assessment (Salter, Robinson, & Wiek, 2010). Tre exempelfall presenterades för
ungdomarna, dessa fall baserades på tre extra intressanta och samtidigt vanligt förekommande situationer som de tre bibliotekarierna tog upp under förstudien; lärares påverkan vid boklån, föräldrars påverkan vid boklån, samt ungdomars integritet vs öppenhet i dagens samhälle. Ungdomarna
tillfrågades om sina åsikter och uppfattningar om de presenterade situationerna.
Fyra ungdomar intervjuades den 25e februari, 27e februari, och den 6 mars 2020 fördelade på tre intervjuer som pågick under cirka 30 minuter vardera, låt oss benämna ungdomarna A, B, C, och D. Den första intervjun bestod av två ungdomar femton och sexton år gamla (A och B), den andra intervjun bestod av en ungdom på sexton år (C), och den tredje intervjun bestod av en ungdom på sjutton år (D). Den första intervjun var tänkt att ske i form av fokusgrupp men då den tredje deltagaren inte dök upp på avtalad tid ändrades formen till att det i fortsättningen blev enskilda intervjuer med ungdomar. En anledning till förändringen var att jag under intervjun insåg den fördel som mer intima, enskilda intervjuer innebär: att ungdomarna ges möjlighet att prata till punkt i lugn och ro och ta tid på sig att formulera ett svar. Efter intervjuerna kändes det som att frågeställningen var mättad, och att intervjuer med fler ungdomar inte hade bidragit nämnvärt till studiens kvalitativa resultat. Andra möjliga metoder för att låta ungdomar komma tills tals hade varit genom en enkätundersökning. Dock hade en
enkätundersökning inte varit användbar inom fokus för fallstudien då det var viktigt att möta ungdomarna öga mot öga och förklara OSL och
Barnkonventionen för dem, samt kunna förtydliga vissa begrepp i intervjuguiden för att få korrekt respons på frågorna. Vidare så var ett av
uppsatsens fokus att just låta ungdomar höras i frågan om hur deras integritet bejakas på bibliotek och det görs bäst genom kvalitativa intervjuer.
De fyra ungdomarna är alla frekventa besökare på något av de två stadsdelsbibliotek där bibliotekarierna X, Y och Z arbetar. Under
intervjuerna togs anteckningar löpande. En inspelning med transkribering kunde inte ske på grund av GDPR i kombination med respondenternas låga ålder, så anteckningar togs under intervjun. Intervjuguiden finns i Bilaga 1.
5.5 Steg 2 – E-postkonversation med bibliotekschefer i andra delar av Sverige
För att vara orienterad i hur det fungerar rent praktiskt för minderåriga på andra bibliotek, vad som gör det möjligt att ha en lägre åldersgräns på till exempel meddelandeutskick, kontaktades två bibliotekschefer på
folkbibliotek där det enligt bibliotekets hemsida anges en lägre åldersgräns än arton år för vissa ärenden och ansvarsuppgifter. Bibliotekschefen Mekrami Mohammed på Uppsala bibliotek och Lars-Arne Persson på Ockelbo bibliotek kontaktades via e-post den 5e mars 2020 och svar inkom den 9de och 17 mars. Vid kommunikationen med Uppsalas bibliotekschef var även ett svar från en barn- och ungdomsbibliotekarie på biblioteket inflikat. Intervjuguiden finns i Bilaga 1.
5.6 Steg 3 – Intervju med bibliotekschef
I det tredje steget i fallstudien var det relevant att undersöka forskningsfrågorna ur ett ledningsperspektiv. Därför intervjuades
bibliotekschefen i stadsdelen. Det var intressant för studien att ta reda på om bibliotekschefen anser att det finns brister i nuvarande system med avseende på ungdomars integritet och de rättigheter som de har enligt
Barnkonventionen och OSL. Vidare vore det av intresse att få reda på om ungdomars integritet fanns med i resonemanget när beslut togs om åldersgräns för hantering av det egna lånekortet, om ungdomars integritet varit uppe till diskussion inom verksamheten, och om det kommer bli några förändringar i rutinerna när Barnkonventionen blivit lag. Slutligen vore det intressant att veta om det genom att uppmärksamma eventuella brister med hänvisning till en kränkning av ungdomars integritet går att få till en förändring i bibliotekspraxis och rutiner.
En kvalitativ intervju med bibliotekschefen för biblioteken i stadsdelen utfördes den 6e mars 2020. Intervjuguiden finns i Bilaga 1. Intervjun spelades in och transkriberades.
5.7 Analysmetod
Frågan om ungdomars integritet på folkbibliotek lyftes i förstudien och det empiriska materialet från förstudien genomgick en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera teman. Valet att göra en kvalitativ innehållsanalys framför en tematisk analys är grundat i att vid en tematisk analys ligger fokus mer på kodning av empirin och i detta arbete kan det innebära att materialet förlorar
sin kontext och hamnar skilt från sitt sammanhang, vilket i förlängningen kan leda till att förståelsen för materialet går förlorat (Bryman, 2016).
Innehållsanalysen av empirin från förstudien utfördes genom att leta efter gemensamma teman i de transkriberade materialet och färgkoda efter innehåll. Efter färgkodningen var det tydligt att det fanns två teman som var framträdande och att de andra färgkoderna kunde sorteras in under dessa två.
De två teman behandlade den makt och det inflytande som bibliotekarierna ansåg att föräldrar har över sina barn vid boklån, samt vikten av att ungas integritet bejakas på folkbiblioteken. Samtidigt fanns det ett tema som började träda fram som en tredje kandidat och det behandlade hur
bibliotekens rutiner är anpassade efter barns rättigheter. Utifrån förstudiens innehållsanalys identifierades slutligen tre teman som ligger till grund för en kvalitativ innehållsanalys av empirin i steg 1-3:
• vikten av integritet,
• vuxnas makt, och
• rättighet kontra myndighet.
Vikten av integritet påtalar betydelsen av att ungdomar skall få ha sina boklån och sitt val litteratur för sig själva och då fredat från utomstående, detta för att undvika risken att hämma litteraturval eller påverka läslusten.
Vuxnas makt omfattar vuxnas inblandning i ungdomars bokval eller på annat sätt påverkan vid litteraturval och den makt de har över barn och unga.
Det inbegriper lärare, föräldrar och andra vuxna. Temat handlar även om självständighet.
Rättighet kontra myndighet omfattar de motsättningar som finns mellan ungas rättigheter och den myndighet som föräldrar har i uppdrag av vårdnadshavare. Det handlar om ungdomars lagliga rätt till
informationsfrihet, sekretess och ett privatliv och vårdnadshavares rätt till insyn och påverkan på sina barns liv för att kunna ge dem omvårdnad. Här tas även det mer praktiska förfarandet kring rutiner och låneregler på biblioteken upp.
Dispositionen av resultat-, analys- och diskussionsavsnittet har gjorts utifrån behovet att föra en analys utifrån uppsatsens teman och inte i relation till de olika steg som fallstudien utfördes i, och därför är analysen placerad
tillsammans med diskussionen (om än uppdelade) och resultatavsnittet står separat.