Analys av elevers definition av jämställdhet

Inledningsvis menar alla eleverna att jämställdhet handlar om att alla är lika mycket värda och alla människor ska ha samma möjligheter och rättigheter. Detta resultat överensstämmer med det som Malmberg (2016) presenterar i sin rapport (s.32). När eleverna fått frågor om definitionen av jämställdhet nämns tjejernas villkor först och sedan killarnas. De lyfter att kvinnorna har det sämre än männen och fokuserar mycket på ett kvinnligt perspektiv. Just lönen är det första som samtliga grupper har tänkt vid första frågan i samtalen och att lönen ska vara lika för både män och kvinnor. Det kanske inte är så konstigt eftersom kvinnor tjänar mindre än män. Att eleverna lyfter kvinnornas rättigheter och perspektiv kan vara ett tecken på att mannen är normen, enligt det genussystem som råder (Hirdman, 1988, s.7). Det är alltså mannen som är utgångspunkten i det vi tänker på, vilket leder till att när eleverna får höra ordet jämställdhet och dess innebörd börjar de ifrågasätta mannens högre position. I nedanstående citat ser vi elevernas tankar på hur de lyfter kvinnans perspektiv först följt av en annan elev som vill poängtera att jämställdhet gäller för alla människor, kvinna som man. Eleven visar på en medveten om att det inte heller får vara så att kvinnor tjänar mer än män om det ska vara jämställt. Trots detta behöver kvinnas position höjas för att vi ska nå jämställdhet, vilket troligtvis är anledningen till att eleverna nämner henne först.

Elev 1: Ett exempel på ojämställdhet är att killar tjänar mer än tjejer. Elev 2: Eller tvärtom.

33

Elev 1: Men jag menar, en tjej ska inte få mindre än vad än kille får. Elev 2: Eller tvärtom.

Feminism lyfts i en grupp, som förtydligar att kvinnan är den som inte har samma möjligheter som männen. Könsnormen både påvisas av eleverna och ifrågasätts. Exempel ges på ojämställdhet för kvinnor både med synpunkter på lönen och att kvinnor utsätts för olika typer av våld. En elev har även läst och hänvisar till Clara Henrys bok ”Mot framtiden – guide för att krossa patriarken”. Eleven har tillägnat sig många av dessa begrepp och använder de när hen redogör för sina åsikter. Det märks att resten av eleverna har svårt att förstå ord som patriarken, normativ, feminism m.fl. Eleven nämner här att mannen är normen, att det är han som är det naturliga när vi föreställer oss olika saker i samhället exempelvis chefer eller personer med makt. Att använda dessa begrepp och besitta denna kunskap är något som sticker ut bland åldersgruppen. I Malmbergs (2016) rapport, som är gjord på ett större åldersspann (5, 10 och 14 år), visar det sig att barnen i 14-årsålder är de som tydligt kopplar jämställdhet till bl.a. feminism (s.11). Med hänvisning till detta kan elevens kunskap anses sticka ut i förhållande till sin ålder. Trots att de andra eleverna har svårt att förstå just denna fördjupade kunskap är de överens om att killar har det bättre än tjejer vilket är något som måste förändras.

Elev: Jag tänker att jämställdhet handlar om alla. Men feminism handlar ju om tjejer, femi är ju ett feminint ord och då tror vissa män att det bara handlar om kvinnor och kvinnors rättigheter. Men jämställdhet är ju gemensamt. Men det är väldigt ojämställt för kvinnor och därför behöver man jobba för kvinnorna. Jag tror att allting behöver bli bättre. För det är fortfarande kvinnor som får mindre lön. Det är fortfarande folk som gör hemska saker mot kvinnor.

Elev: Killar har det ju bättre än tjejer. Även om det handlar om att folk ska få det bra, lika mycket. Samma möjligheter och rättigheter. Oavsett kön.

Malmbergs (2016) rapport visar tydligt att 14-åringar förknippar jämställdhet med makt, utöver kön och feminism (s.11). När eleverna i denna undersökning fått berätta vad de tänker på när de hör jämställdhet är det ingen som nämner något kopplat till att män har en maktposition. När vi däremot tittat på filmen, som berättar att ett mål för att öka jämställdheten i Sverige är att minska mäns våld mot kvinnor, börjar även de diskussionerna ta form. Eleverna får frågan om varför det är så många män som använder just våld mot kvinnor och förstå då nämner eleverna ordet makt. Alla är också överens om att det är fel att använda andra typer av våld. Eleverna ifrågasätter även den genusordningen som finns (Hirdman, 2007, s.13). De reagerar starkt och

34

uttrycker arga känslor där de uttrycker att det är något fel på männen. Flera elever hänvisar till det historiska och mannens position i samhället på den tiden vilket de tror har betydelse för att det fortfarande är kvinnor som utsätts för våldshandlingar. Eleverna berättar även om olika händelser som de läst eller hört där just män har använt våld mot kvinnor som t.ex. mord, våldtäkt m.fl. Eleverna är alltså medvetna om mäns våld mot kvinnor men ingen direkt koppling gjordes till jämställdhet innan filmen visades. Den fungerade i detta sammanhang som ett underlag för diskussioner där eleverna även har olika kunskaper.

Elev: Män har mer makt. Och därför är det just män som gör det, de hör ju att folk säger det och tänker att ”Vi har mer makt” även om det inte är så.

Elev: Jag tror att män tar sig rätt mot kvinnors kroppar. Och känner att de har ett övertag då och börjar vara våldsamma, inte bara fysiskt utan också psykiskt.

Elev: Män tror att de har mycket mer makt. Och då måste de behålla den sitsen, så att tjejer tror att ”han har mycket mer makt därför måste vi vara rädda för honom, därför ska han bestämma över oss”. Männen vill ha mer makt.

När eleverna diskuterar män och kvinnors olika rättigheter nämner många att männen hade mer värde förr i tiden. Flera grupper nämner mäns högre position i livet, och de stora skillnader som fanns förr om man jämför med dagens samhälle, åtminstone i Sverige. Eleverna är något medvetna om historien bakom jämställdhet och genus. Flera hävdar också att de tycker att alla är lika mycket värda och även var det förr, bara att det var män som inte tyckte att kvinnor var lika mycket värda då. Som vi sett tidigare i texten, i kapitel 2 har männen under många århundraden ansetts vara bättre på flera olika sätt än kvinnorna (Holmqvist, 2006; M. Larsson, 2006; Leppänen, 2006; Olaison, 2006).

Elev 1: Till exempel förr i tiden, då var ju killar mer värda än tjejer. Elev 2: Nej, de tyckte att det var så.

Elev 3: Förr var det så att de trodde att de var bättre. De fick mycket mer pengar, det var bara män som fick jobba, rösta i val och sånt. Nu i Sverige har det blivit bättre, även om det finns lite kvar. Det känns som om män är mer värda.

När eleverna ska förklara vad jämställdhet är och hur det märks när de upplever att skolan är jämställd och att de behandlas jämställt, lyfter de både kvantitativa och kvalitativa delar av jämställdheten. De nämner exempelvis att det i någon grupp är dubbelt så många killar än tjejer och tvärtom i någon annan, att det är ungefär lika många tjejer och killar som är med och spelar

35

fotboll samt att de får exakt lika mycket saker i skolan och får göra samma uppgifter, vilket alla är exempel på kvantitativ jämställdhet där man undersöker hur många killar respektive tjejer det finns i en grupp (Lif & Radovic, 2008, s.13). Även kvalitativ jämställdhet, vilket utgår ifrån personernas möjligheter, ger eleverna exempel på, som att de får påverka skolan genom klassråd, får den hjälp de behöver samt att de får möjligheter att visa sina kunskaper och därmed nå högre betyg. Ingen av eleverna anser att lärarna alltid väljer killar som får svara eller tjejer som får redogöra för något. Istället ifrågasätter de att eleverna ska kategoriseras utifrån ett genussystem och att det inte borde spela någon roll vilket kön man än har. Jag som författare upplever att eleverna även ifrågasätter genus generellt, att vi skapar skillnader som inte finns utifrån den biologiska könstillhörighet man har (Hirdman, 1988, s.7, Hirdman, 2007, s.12-13). Eleverna nämner att det biologiska könet styr ingen över och att barnen inte borde behandlas olika på grund av kön utan att alla borde behandlas lika. Just i skolans teoretiska ämnen prövas inte biologiska skillnader utan det är förmågan att använda hjärnan som genomsyrar utbildningen. Eleverna anser också att vi alla inte borda tänka så mycket på om man just identifierar sig som en tjej eller kille eller ingetdera.

Elev: Ja, när en tjej och en kille behandlas lika och man ska inte göra någon skillnad på hur man behandlas.

Elev: Ja, vi får samma möjligheter. Vi får göra samma uppgifter. Vi får samma hjälp om vi behöver. Kan man inte säga att vi får samma rättigheter? Alla ska få vara med och påverka lika mycket som alla andra.

Elev: För det känns ju lite taskigt. Man kan ju inte rå för om man föds som en tjej eller kille. Och bara på grund av det får man då till exempel inte gå i skolan och lära sig saker, det känns inte bra.

Elev: Man borde inte bry sig så mycket om vem man identifierar sig med. Vi kan ju alla tänka oss för innan vi säger eller gör någonting. Kanske ”Vill jag själv utsättas för det här?”.