”Alla är lika mycket värda!”

”Alla är lika mycket värda!”

En kvalitativ studie om elevers perspektiv på jämställdhet samt

erfarenheter av ojämställdhet

”Everyone has the same worth”

A qualitative study about pupils’ perspective on gender equality and

experiences of inequality

Malin Söderholm

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällskunskap/Grundlärarutbildningen årskurs 4 – 6 Avancerad nivå: 30 hp

Abstract

The purpose of the study is to investigate what pupils in primary school’s grades’ 4 – 6 think about gender equality and what experiences they have of both gender equality and inequality. Gender equality is currently being discussed in society and all people are affected by it, adults as well as children. The children should be able to be involved in the contemporary work about equality. Even so, I have found few studies about how children think about this. Therefore, this essay is based on their perspective. Following the purpose of this essay is to learn about pupils’ perspective on gender equality in order to involve them more in the future in this important matter.

The method that is being used to collect the information is group interviews where pupils have been divided into groups to discuss questions about gender equality. In these groups the pupils have discussed different questions and then watched a movie on the topic of equality that later was discussed. During the activity I took on a passive role most of the time.

Sammandrag

Denna studie utgår från en undersökning om hur elever i grundskolans årskurs 4 – 6 uppfattar jämställdhet och vilka erfarenheter eleverna har av jämställdhet respektive ojämställdhet. Jämställdhet diskuteras aktivt i samhället och berör alla människor, vuxna som barn. Barnen bör få vara delaktiga i det jämställdhetsarbete som är igång. Trots detta har jag endast hittat lite forskning kring hur just barn tänker om jämställdhet. Därför utgår denna uppsats ifrån just barns perspektiv på jämställdhet. Syftet med studien är därför att undersöka elevers perspektiv på jämställdhet för att förstå hur eleverna uppfattar området för att vidare kunna involvera eleverna ytterligare i jämställdhetsarbetet.

Metoden för insamlingen av empirin är gruppintervjuer där elever indelats i grupper för att diskutera förberedda frågor om jämställdhet. Eleverna har i grupperna diskuterat de olika frågorna och sett en film om jämställdhet som senare också diskuterats. Under aktiviteten har jag antagit en passiv roll större delen av tiden.

Eleverna visar att de är väl medvetna om jämställdhet och genusfrågor och har många olika erfarenheter av ojämställda händelser i deras skolvardag. Samtliga elever tycker det är viktigt att jobba med området i skolan för att göra varandra, både barn och vuxna, medvetna om hur man agerar i vardagen utifrån vissa stereotypiska könsmönster och könsroller. Eleverna upplever att de själva har blivit väldigt påverkade och uttrycker traditionella könsmönster på flera olika sätt exempelvis genom att anta att pojkar spelar bättre fotboll eller att flickor är lugnare. Pojkarna upplever sig själva som roligare medan flickorna uppfattar dem som att de måste skämta för att upprätthålla en social, konstruerad roll.

Innehållsförteckning 1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 3 1.2 Frågeställningar ... 3 1.3 Definitioner av begrepp ... 3 1.4 Disposition ... 4 2. Bakgrund ... 6 2.1 Historisk överblick ... 6

2.2 Vad säger läroplanen om jämställdhet och könsmönster? ... 9

3. Tidigare forskning ... 10

3.1 Vad säger forskningen kring barns perspektiv på jämställdhet? ... 10

3.2 Lärarens betydelse för jämställdhetsarbetet ... 11

3.3 Elevers tankar om jämställdhet och könsnormer ... 12

3.4 Exempel på tidigare examenarbete ... 15

4. Teori och teoretiska referensramar ... 17

4.1 Socialt lärande ... 17

4.2 Genusteori ... 17

5. Metod och material ... 21

5.1 Material och genomförande... 21

5.2 Urval ... 22

5.3 Metodval gruppintervjuer ... 22

5.4 Metoddiskussion ... 23

5.5 Reliabilitet och validitet ... 24

5.6 Etiska ställningstaganden ... 25

5.7 Fenomenografisk teori som databearbetningsmetod ... 26

5.8 Analysmetod... 28

6. Resultat och analys ... 30

6.1 Elevers definition av jämställdhet ... 30

6.2 Analys av elevers definition av jämställdhet ... 32

6.3 Vikten av jämställdhet och jämställdhetsarbetet enligt elever... 35

6.4 Analys av vikten på jämställhetsarbetet enligt elever ... 37

6.5 Elevers erfarenheter och upplevelser av jämställdhet/ojämställdhet ... 38

6.6 Analys av elevers erfarenheter och upplevelser av jämställdhet/ojämställdhet ... 41

6.8 Analys av hur könsnormer och könsroller kommer till uttryck hos elever ... 47

7. Slutsatser och diskussion ... 56

7.1 Hur definierar eleverna begreppet jämställdhet? ... 56

7.2 Hur viktigt anser eleverna att undervisningen och arbetet kring jämställdhet är? ... 56

7.3 Hur upplever eleverna jämställdhet respektive ojämställdhet samt vilka erfarenheter har de av ojämställdhet? Hur tycker de att det borde vara? ... 57

7.4 Hur kommer könsnormer och könsroller till uttryck hos eleverna? ... 57

7.5 Diskussion... 58

7.6 Avslutande metoddiskussion ... 61

7.7 För fortsatt forskning ... 62

Referenser ... 63

1

1. Inledning

Uppsatsen behandlar elevers perspektiv på jämställdhet och avser elever som går i grundskolans årskurs 4 – 6. Fokus ligger på att undersöka hur eleverna definierar begreppet jämställdhet samt deras erfarenheter kring området. Tidigare studier visar att elever upplever att det är viktigt att jobba med jämställdhet redan i tidigare åldrar (Malmberg, 2016). Barnen har redan en mängd erfarenheter av jämställdhet samt ojämställdhet. Därför är det också viktigt för lärare att vara medveten om elevers syn på och tankar om jämställdhet för att kunna bemöta eleverna i deras vardag. Medvetenheten behövs också kring olika könsnormer och könsmönster som finns i vårt samhälle för att som lärare kunna bemöta dessa och arbetade med dessa områden enligt lärarens uppdrag (Skolverket, 2018, s.7). Likaså är det av stor vikt att lärare är medvetna om hur eleverna uppfattar jämställdhet och könsmönster då barnens definition av jämställdhet kan skilja sig från en vuxens. Kunskap om vilka könsmönster som barnen uppmärksammat kan användas av lärare för att motverka traditionella könsmönster. Genom detta får lärare en större förståelse för de olika uppfattningar och erfarenheter som elever har (S. Larsson, 1986, s.24). Till sist är det också viktigt för en lärare att reflektera kring hur hen själv bemöter och behandlar eleverna, vilket kan vara omedvetet påverkat av könsnormer som finns i samhället. Det ställer krav på lärarens förmåga till självreflektion.

Jämställdhet är en del av skolans värdegrund men det är också ett ämnesområde som lyfts specifikt i ämnet samhällskunskap bland annat i centrala innehållet (Skolverket, 2018, s.224-226). I syftet skrivs ska eleverna utveckla förståelse för […] betydelsen av jämställdhet vilket lyfter jämställdhetens centrala roll i ämnet. Därför är det viktigt för verksamma samhällskunskapslärare att ha kännedom om hur elever uppfattar jämställdhet och elevers erfarenheter om detta för att vidare kunna utveckla en förståelse för området.

2

samhällsmedborgare som ständigt jobbar för allas lika rättigheter oavsett om det är genus eller någon annan aspekt av gruppering. Därför är det av yttersta vikt att barnen får komma till tals och får vara delaktiga i dessa viktiga diskussioner som förs i samhället.

I Barnkonventionen står bland annat att barn har rätt till vara delaktiga i frågor som rör dem (Lönnerblad, 2009). Där står även att ingen får diskrimineras och att alla barn är lika mycket värda. Skolan är barnens arbetsplats där de spenderar en stor del av sin vakna tid och den behöver vara en trygg plats där eleverna kan både får teoretiska kunskaper om genus och jämställdhet men samtidigt en personal som aktivt motverkar traditionella könsmönster. Barn påverkas av allt runtomkring och ska samtidigt börja skapa sin egen identitet och hitta vem de är och vill vara. En stor del av hur man identifierar sig utgår ifrån det kön man har fötts in i och samhällets förväntningar på oss, där skolan ibland kan utgöra en plattform där flickor antas vara lugna och duktiga medan pojkar är bråkiga, något skolan har ett ansvar att aktivt motverka (Skolverket, 2018, s.7). När det finns t.ex. omklädningsrum eller toaletter för pojkar respektive flickor skapas inget utrymme att själv identifiera sig. Detta är något som även kommer fram i resultatet från Barnombudsmannens undersökning, där eleverna vill ändra på toalettuppdelningar, ha ett tredje omklädningsrum, men även att sluta dela in leksaker i olika kategorier som passar ena könet bättre (Malmberg, 2016).

3

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar jämställdhet för att få en förståelse för hur barn tänker kring genus och könsmönster. Studien lyfter även elevers upplevelser av jämställdhet eller ojämställdhet i skolan (och undervisningen inom området) för att förstå hur barnen kan ha påverkats av traditionella könsmönster samt vilka de upptäckt.

1.2 Frågeställningar

Hur definierar en grupp elever begreppet jämställdhet?

Hur viktigt anser en grupp elever att undervisningen och arbetet kring jämställdhet är?

Hur upplever en grupp elever jämställdhet respektive ojämställdhet samt vilka erfarenheter har de av ojämställdhet? Hur tycker de att det borde vara?

Hur kommer könsnormer och könsroller till uttryck hos en grupp elever? Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor?

1.3 Definitioner av begrepp

Enligt Svenska Akademins Ordbok definieras begreppet jämställdhet som likvärdighet eller jämbördighet (Svenska Akademin, 2019). Jämställdhet handlar om att det ska vara lika mellan de båda biologiska könen (Moberg, 1961, s.164). De ska inte bara behandlas likadant oberoende av vilken könstillhörighet utan även ha samma möjligheter att forma och påverka sina liv och samhällslivet.

Genus är ett begrepp som syftar på de skillnader som vi människor har skapat mellan de två

biologiska könen (Hirdman, 2007, s.12 - 13). Med ordet kön menas de olika könen, som vi föds in till, som kan jämföras med biologiska skillnader. Genus handlar om de skillnader som vi skapar i vardagen och har gjort under lång tid utan att det egentligen inte finns någon skillnad mellan dessa. Vi kan födas som en pojke eller flicka med biologiska könsdelar medan vi växer upp i en omgivning som skapar de sociala konstruktionerna av pojke eller flicka utifrån genus.

Barns perspektiv handlar om att se något ur just ett barns perspektiv där de själva får berätta

4

1.4 Disposition

Det första kapitlet består av syfte, problemformulering och fyra frågeställningar som handlar om elevers perspektiv på jämställdhet samt deras erfarenheter av detsamma. I problemformuleringen lyfts vikten av att barn görs delaktiga i jämställdhetsarbetet och att de får vara med att påverka och delta i de diskussioner som förs i samhället kring jämställdhet. I andra kapitlet lyfts en historisk överblick över mannen och kvinnas ställning i samhället och hur synen har förändrats under århundraden samtidigt som flera börjat kämpa för allas lika rättigheter att skapa sitt liv och påverka samhället. Överblicken leder vidare till bakgrunden till var jämställdhet kommer ifrån och varför begreppet överhuvudtaget finns. Jämställdhet nämns även flera gånger i läroplanen för grundskolan där det bland annat anses vara av stor vikt att främja jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Det är också en stor del av den värdegrund som skolväsendet vilar på. Vidare i kapitel tre presenteras den tidigare forskning som finns kring jämställdhet och fokus ligger då på just barns perspektiv på jämställdhet vilket är något det finns lite forskning kring. Bland annat presenteras en rapport från 2016 vilken har fokuserat på just barns perspektiv. Skolan och lärarens betydelse för jämställdhetsarbetet nämns också. Avslutningsvis beskrivs ett par examensarbeten på samma eller närliggande område. Två olika teorier presenteras i kapitel fyra som används som analysverktyg för att analysera elevernas tankar om jämställdhet och deras erfarenheter av ojämställdhet samt de könsmönster som påverkar eleverna. Den första teorin, socialt lärande, handlar om att barn tidigt lär sig hur man ska bete sig, som flicka eller pojke, av sin omgivning. Genusteorin är skapad av Yvonne Hirdman som menar att genus är något vi skapar om skillnader mellan könen som inte finns där hon även presenterar mannen som normen i de flesta sammanhang.

5

6

2. Bakgrund

I kapitlet presenteras först en kort redogörelse över hur jämställdhet har diskuterats under historiens gång och hur skapandes av genus började. Under århundraden har mannen ansetts vara den som är värd mer och har bättre förmågor än kvinnan. Anledningen till detta har förändrats men synen har kvarstått. Senare redogörs för jämställdhetens roll i läroplanen där den är en central del av både skolans värdegrund och ämnet samhällskunskap.

2.1 Historisk överblick

För flera tusen år sedan skiljdes inte män och kvinnor åt på samma sätt som de görs idag (Dirke, 2006, s.13). Jägarsamhället brukar beskrivas som ett mer jämställt samhälle där mannen och kvinnan ansågs vara mer jämlika vilket ändrades när jordbrukssamhället trädde in då olika arbetsuppgifter ansågs passa bättre till det ena eller andra könet. Då människor började att diskutera de olika könen låg fokus på vad som skiljde dem åt. Mannen blev den som ansågs vara den bättre och därför fick högre status än kvinnan. Sedan dess har människor fortsatt att diskutera könen och föreställningar om manligt och kvinnligt har ändrats under historiens gång även om kvinnan fortfarande varit underordnad i förhållande till mannen.

7

få samma grund genom att få samma undervisning och sedan utifrån deras prestationer skulle en indelning ske.

Den judiske teologen Filon (13 f.Kr. – 54 e.Kr.) från Alexandria var den förste som nämnde att Adam var den med förnuftet för att han var man medan Eva var den med sinnena, bara för att hon var en kvinna (Olaison, 2006, s.33). Man ansåg att det var de biologiska könen som avgjorde deras olika förmågor. Kvinnor fick inte predika eller göra sig hörda i församlingen, man hänvisade bl.a. till Evas synd som påvisade att hon saknade förnuft (Op. Cit s.38). Augustinus, som var en viktig person inom kristendomen under 300- och 400-talet, ansåg att Eva skapades enbart för fortplantning, annars hade en till man varit bättre, då kvinnan är mannens avbild och inte Guds (Op. Cit s.43). Eva, som kvinna, behövdes då för att människan skulle kunna fortplanta sig.

Många medeltida teologer antydde fortsättningsvis att Eva skapades ur Adams sida (Gud skapade Eva av Adams revben) vilket tydde på jämlikhet men att Eva fick ett straff för synden vid Edens lustgård (Olaison, 2006, s.52-53). Straffet innebar då att kvinnan skulle vara underordnad mannen vilket betydde att mannen och kvinnan inte längre var jämlikar. Kvinnan ansågs då vara svagare och inte kunna använda huvudet på samma sätt som män även om många antydde att kvinnan var trofast samt lojal och det var exempelvis kvinnor som stod kvar efter Jesus korsfästelse. Under 1500-talet beskrevs kvinnan allt mer positiv i flertalet texter och sades ha en viktig del i familjen, om inte annat än som moder och för att uppfostra barnen (Holmqvist, 2006, s.61). Det fanns några högt uppsatta kvinnor, t.ex. drottningar, men de var undantag från det som ansågs vara kvinnligt och man trodde att de hade övervunnit begränsningarna som det kvinnliga könet medförde (Op. Cit s.67). Bibeln och de äldre synerna på auktoritet började ifrågasättas och man ansåg istället att det var naturen som valt mannen (hanen) som härskare och därmed överordnad kvinnan (Op. Cit s.74). I de flesta länder (ett visst undantag i Italien) förbjöds kvinnor att studera på universitet (Op. Cit s.76). Om de fick någon utbildning var det främst förberedande inför äktenskapet och de plikter som det medförde. Sammanfattningsvis under 1500- och 1600-talet kan man säga att trots att många män och kvinnor ifrågasatte den dåvarande jämställdheten under århundradena, blev kvinnans uppgift med äktenskapet allt tydligare och hennes möjligheter att delta i samhället försvagades (Op. Cit s.77-78).

8

skulle bli som man. Detta ändrades under 1800-talet till att bli kvinnans uppgift, att ha ansvar över alla barnen och hemmet. Även om kvinnorörelsen lyckats få igenom lagförändringar och rösträtt, ändrades inte synen direkt, man särskilde fortfarande män och kvinnor och ville hindra kvinnor från politiskt inflytande (Leppänen, 2006, s.143). Olika ord med ”kön” kom under 1800-talets mitt och hade inte använts tidigare (Larsson, 2006, s.113). Synen på kvinnan och kön diskuterades mycket, att både mannen och kvinnan hade en plats i hemmet var viktigt men däremot var inte kvinnans plats i samhället självklar då kvinnans ”naturliga” band (barnafödelse) inte stämde överens med en plats i samhället som egen individ eller ha något att göra med politik (Op. Cit s.116). Under 1900-talet blev samhället alltmer mansdominerat, man använde började använda begrepp som maskulint och feminint, och delade upp dessa i synen på könens förmågor (Op. Cit s.152). Samtidigt skedde en rad olika reformer, kvinnor fick rösträtt efter att ha kämpat för det under en tid. Kvinnorna började även att arbeta, under krigstider var det ofta kvinnorna som fick arbeta och försörja familjen medan mannen tjänstgjorde i militären. Alltfler arbetstillfällen skapades utanför hemmet vilket bidrog till att kvinnor tog större plats på arbetsmarknaden.

Jämställdhet har diskuterats och varit en debatterad samhällsfråga under en lång tid och är något som fortfarande diskuteras aktivt i dagens samhälle. Det diskuteras på alla nivåer i vårt samhälle, från hemma vid köksbordet till hos politikerna. Diskussionerna hemma går kanske ut på vem som ska laga mat medan politikerna debatterar om man ska ha en jämställdhetsmyndighet som ansvarar för jämställdhetsfrågor eller inte. Att begreppet jämställdhet finns utgår ifrån det faktum att mannen och kvinnan är olika och därför har olika egenskaper och ibland även olika funktioner i samhället (Moberg, 1961, s.165). Vidare innebär att det man tidigare har och fortfarande delar upp olika saker i manligt och kvinnligt, t.ex. omklädningsrum, klädaffärer osv. När denna uppdelning sker, att det t.ex. finns kläder för tjejer respektive killar, skapas det normer kring vad som är okej för de två könen. Dessa kan kallas könsnormer eller könsroller (Hwang & Nilsson, 2011, s.226).

9

2.2 Vad säger läroplanen om jämställdhet och könsmönster?

Jämställdhet är ett område som är centralt i ämnet samhällskunskap. Inledningsvis nämns jämställdhet i syftet där det framhävs att eleverna ska ges förutsättningar att titta på olika elevnära frågor som rör samhället ur olika perspektiv för att kunna utveckla en förståelse för bl.a. jämställdhetens betydelse för människor (Skolverket, 2018, s.224). En punkt i det centrala innehållet lyder ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Op. Cit s.226). Detta är ett område som eleverna ska få bekanta sig med och aktivt jobba med för att verkligen få möjlighet att utveckla den förståelse som behövs för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Att jämställdhet skrivs fram så tydligt i läroplanen styrker argumentationen för att barnen ska göras delaktiga i jämställdhetsarbetet. Läroplanen är uppbyggd i olika delar, där första delen består av skolans värdegrund. Ett av de grundläggande värdena, som ska utgöra en demokratisk grund för skolan att utgå ifrån, handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor (Skolverket, 2018, s.5). Vidare är en del av skolans uppdrag att främja jämställdhet och aktivt motverka en given könsordning genom att ge alla barn lika möjligheter och rättigheter utan att skilja på könstillhörighet (Op. cit s.7). Det gäller både för pedagogerna som undervisar att utgå ifrån ett förhållningssätt som inte gör skillnad på pojkar och flickor samtidigt som eleverna ska få verktyg och möjlighet att själva utveckla kunskaper kring jämställdhet. Eleverna ska utveckla en förståelse för hur föreställningar om manligt och kvinnligt kan påverka en individs möjligheter eller vilka könsmönster som finns i samhället och hur de medför begränsningar för en persons liv.

10

3. Tidigare forskning

I kapitlet presenteras den forskning som hittats om barn och elevers perspektiv på jämställdhet. Första avsnittet presenterar forskning som handlar om olika ramfaktorer barns perspektiv och en stor del av forskningen är gjord av vuxna som antagit ett barnperspektiv. I andra avsnittet följer studier som fokuserat på lärares betydelse vid jämställdhetsarbetet. Därefter redogörs för den forskning som rör hur barn och elever tänker kring jämställdhet där de själva varit delaktiga och bl.a. blivit intervjuade. Slutligen presenteras tre examensarbeten för att visa exempel på liknade studier som denna.

3.1 Vad säger forskningen kring barns perspektiv på jämställdhet?

11

jämställdhetsfrågor och skolan men de flesta utgår från ett lärarperspektiv. Forskningen sträcker sig från avhandlingar till examensarbeten på 15 HP. Undersökningar rör allt från flickor och pojkars betyg till att studera hur flickor ser på exempelvis matematikundervisning. Det finns en del studier om hur mindre barn på förskolan uppfattar pojkar och flickor. Noterbart är också att referenserna som publiceras endast sträcker sig fram till 2009 då bibliografin gavs ut året därefter. Det har sedan dess gått tio år men studierna är fortfarande ytterst få om just barns egna upplevelser och uppfattningar, som en undersökning gjord av barnombudsmannen 2016 visar (Malmberg, 2016).

3.2 Lärarens betydelse för jämställdhetsarbetet

Samma år, 2010, publicerar Fredrik Bondestam, även han från DEJA, en rapport som består av en metaanalys av den forskning som har bedrivits mellan 1969 och 2009, där en del av syftet är att analysera den forskning som har gjorts för att förbättra jämställdheten för barn i skolan (Bondestam, 2010, s.7). En stor del av den forskning som genomförts undersöker flickors rättigheter, om de får utbilda sig eller om de klarar av att lära sig det som görs i skolan medan från 80-talet och framåt är pojkar mer och mer subjekt i studierna (Op. Cit s. 8,15). Forskning har bedrivits och publicerats i olika former under 4 decennier i Sverige (Op. Cit s.29). Mellan 1990 och 2009 har antalet ökat samtidigt som även många publikationer innefattar examensarbeten som skrivits av studenter. Mycket forskning består av observationer av lärare och elever i klassrum i grundskolan (Op. Cit s.39). Läraren behöver vara skicklig på flera olika nivåer när det gäller att agera jämställt genom att vara medveten om klassrummets påverkan, kunna vad jämställdhet är i teorin samt använda sig av en pedagogik som medvetet hanterar de normer och idéer som finns om kön (Op. Cit s.85). Bondestam (2010) presenterar tre viktiga aspekter av hur skolledare och lärare ska kunna skapa en mer normkritisk skola. Han tar bland annat upp att kunskapen kring hur man jobbar med ett förändringsarbete behöver öka då man inom grundskolan inte har jobbat med ett normkritiskt förhållningssätt på ett sådant sätt som forskning diskuterar senaste tiden. Vidare nämner han att det är viktigt att diskutera hur ett normkritiskt arbetssätt speglas i relation till den pedagogiska undervisningen för att kunna utveckla arbetssätten. Till sist lyfter han vikten av att diskutera hur man kan följa upp och utvärdera detta förhållningssätt då denna typ av insatser och arbetssätt nyligen kommit upp i diskussioner i svensk skola (Op. Cit s.87-88).

12

själva innebörden av arbetet. En lärare behöver vara medveten om vilka traditionella könsmönster som finns samt kunna motverka dessa i ett större sammanhang. Hedlin (2010) lyfter också vikten av lärarens medvetenhet om vad som är manligt och kvinnligt. Hon diskuterar vidare att lärarens förväntningar på eleverna grundar sig i lärarens egen syn på genus och därmed bidrar till att skapa elevernas föreställning om jämställdhet, genus samt manligt och kvinnligt. I skolans lägre årskurser är det en stor majoritet kvinnor som jobbar som lärare (Op. Cit s.13). Hedlin (2010) menar att även om andelen kvinnliga lärare är stor, består innehållet i undervisningen och då även läromedlen av få kvinnor och kvinnorelaterade händelser. Hedlin (2010) menar också att läraren möter många olika barn som alla är individer och inte behöver gruppera dem efter kön eller något medelvärde (s.28). Som nämns senare i kapitlet påvisar Malmbergs (2016) rapport att barn uppskattar de lärare som aktivt och tydligt motverkar könsmönster i skolan och undervisningen, även om det också framkommer att det är få lärare som upplevs göra så och som Bondestam (2010) presenterat, som nämns i tidigare avsnitt, behöver läraren ha teoretiska kunskaper kring jämställdhet och pedagogik och utgå ifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Pedagogernas betydelse framkommer även i Bartholdssons (2016) studie där de uttrycker att de endast tar upp frågor rörande heterosexualitet när ämnet nämns i vardagen vilket de också hävdar att det nästintill aldrig görs.

Oavsett vilka åldrar som pedagogerna jobbar med är det varje lärares ansvar att behandla pojkar och flickor likvärdigt. Lärare behöver arbeta med jämställdhet på ett medvetet och konsekvent sätt, enligt Victoria Carlsson Wahlgren (2009) för att leva upp till ansvaret de har. Vidare ger hon förslag till att utvidga jämställdhetsperspektivet till exempelvis likabehandling då genusaspekten är en av flera som påverkar hur elever behandlas i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar, i både grundskolan och gymnasiet, främst i ämnet svenska som är grunden till inlärning av många andra ämnen (Schelin Seidegård, 2015, s.24). Detta är något som bör undersökas, om det är någon biologisk skillnad som spelar in eller om det kan röra sig om normer kopplade till genus.

3.3 Elevers tankar om jämställdhet och könsnormer

13

inom det egna könet (Forsberg, 2002, s.280 - 283). Trots avhandlingens ålder finns en hel del gemensamma faktorer som även rapporten av Malmberg (2016) lyfter fram. Det finns till exempel olika förväntningar på de olika könen och bryts de normer som finns kan man bli ifrågasatt på olika sätt. Birgitta Fagrell (2000) presenterar i sin avhandling ”De små konstruktörerna” att barn har föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt tidigt, redan i sjuårsåldern. Där resultatet visar att manligt innebär använda kroppen i olika arbeten medan att städa, laga mat och tvätta är kvinnligt (Fagrell, 2000, s.109). Elisabeth Öhrn (2005) har publicerat flera olika studier där hon undersökt genusrelationer, bland annat hur könsnormer används i skolan men även hur barn utmanar dessa och ifrågasätter normerna. Undersökningarna har gjorts i flera årskurs 9:or på två olika skolor. Öhrn (2005) presenterar ett resultat där det är killarna som har mest kontakt med läraren, och kön diskuteras på olika sätt och i olika stor utsträckning i skolorna (s.114-116). Ann-Sofie Holm (2008) har genomfört en studie på två olika skolor i årskurs 9 där hon undersökt hur ungdomarna uppfattar genus. I intervjuerna med elever och lärare framkommer deras idéer kring skapandet av genus och i beskrivningarna sätts ibland könen som varandras motsatser gällande bland annat makt, inflytande och känslor. Holm finner även att intervjuerna kan skilja sig åt mot det som observerats i praktiken. För att vara populär ska både tjejer och killar tänka på utseende och gärna vara aktiva inom sporter men det är viktigare för tjejer att se bra ut medan det är viktigare för killar att vara aktiva. Tjejer behöver även väga upp ett ”pojkigt beteende” som sportig med ett fint utseende och vice versa (Holm, 2008). Det anses också vara tjejigt att ha på sig kvinnokläder och använda läppstift vilket är några stereotyper som barn tidigt är medvetna om (Bartholdsson, 2016, s.137).

14

är jämställt (Op. Cit s.13). Barnen anser att alla är lika mycket värda oavsett kön, medan beroende på barnens ålder har de lika olika tankar om feminism (Op. Cit s.32).

Barnen berättar också i intervjuerna att de blir behandlade olika baserat på kön då de vuxna har olika förväntningar på barnen, att de delas upp i grupper, att flickorna får vänta längre på hjälp och att pojkar får använda sig av våld utan att läraren alltid stoppar detta (Malmberg, 2016, s.20). Även här skiljer sig barnens tankar sig åt beroende på deras ålder. De yngre pratar mer övergripande om hur tjejer och killar är och beter sig medan de äldre utgår mer ifrån egenskaper även om alla senare reflekterar mer kring att det kanske bara är några få pojkar som är stökiga och att det lätt dras slutsatser om samtliga pojkars beteende (Op. Cit s.32). Barnen är överens om att en del vuxna har olika förväntningar på barnen som t.ex. att pojkar ska vara duktiga på idrott medan flickorna anses vara mer tålmodiga och får vänta längre på att få hjälp av läraren (Op. Cit s.33).

Även andra studier visar att det finns skillnader på hur barn blir bemötta av pedagoger som speglar deras väntningar (Sandquist, 1998). Malmberg (2016) lyfter även här att vikten av sådana uttryck som ”kärlek börjar alltid med bråk” kan bidra till ett osunt synsätt på ett kärleksförhållande (s.33). Vidare visar resultatet att barnen upplever ojämställdhet i sin vardag då pojkar bl.a. kan bli retade för att umgås med tjejer för om barnen leker/umgås över den biologiska könstillhörigheten ”är de kära” och att det även finns andra faktorer som kan påverka gruppering än kön som t.ex. coolhet (Op. Cit s.25). Barn agerar utifrån de könsstrukturer som de blivit matade med och behandlar därför inte alltid varandra jämställt när de exempelvis retar någon för att hen leker med motsatta könet. Detta anses normbrytande då barnen leker med andra könet utan att vara i en kärleksrelation och även här förstärks den heteronorm där ingen retas för att exempelvis två flickor leker (Op. Cit s.35).

15

Att barn påverkas och är medvetna om både kön och de könsnormer som finns runt omkring dem i deras vardag framkommer också i Malmbergs rapport (Malmberg, 2016, s.34). Lärare som vågar att gå emot de traditionella könsmönstren som finns och aktivt motarbeta dessa och ojämställdhet ses som något mycket positivt hos barnen (Op. Cit s. 35). Barnen upplever även att ”lugna tjejer” placeras medvetet i klassrummet mellan ”stökiga pojkar” vilket är viktigt för läraren ha i åtanke vid exempelvis bordsplacering då detta kan stärka de stereotyper som redan finns (Op. Cit s.35). Förslag som antas förbättra jämställdheten i skolan, enligt Malmberg (2016), är att involvera barnen i jämställdhetsarbetet genom att våga prata tidigt om och diskutera jämställdhet och könsnormer tillsammans med barn, ha både barn, föräldrar, lärare och politiker iblandade i arbetet och arbete på olika nivåer samt att jämställdhet ska bli en naturlig del av barnens vardag och inte man endast pratar om vid enstaka dagar eller tillfällen (s.36). 2001 gjordes en enkätundersökning av myndigheten Barnombudsmannen där barn fick svara på frågor kring hur de upplever möjligheter och begränsningar kopplade till kön vilket fick ett resultat som visade att barnen/ungdomarna upplevde att det var jämställt i skolan men oroväckande var dock att flickor fick utstå mer mobbning med exempelvis skällsord än pojkarna (Nyberg, 2001, s.9).

All forskning som nämns i kapitlet utgår ifrån jämställdhet och skolan. Då det tidigare har nämnts att det saknas en hel del forskning kring just barns perspektiv på det lyfts ett par andra studier som gjorts som är relativt nära släkt med mitt problemområde. Den forskning som jag, dels tagit mycket inspiration ifrån, dels använt i analysen av mitt resultat är Malmbergs (2016) rapport då han undersöker just det som jag varit ute efter. Han skriver även att det saknas forskning just kring barnens perspektiv vilket ledde till att intresset för min studie blev allt större. Flera av de andra studierna lyfte hur barn i olika åldrar uttrycker könsnormer eller vad de anser om genusfrågor vilket är användbart i studien då en av frågeställningarna syftar på just hur det kommer till uttryck hos eleverna. I denna undersökning blir det en del av jämställdhetsområdet då dessa könsmönster och könsroller framträder i olika vardagshändelser som upplevs vara ojämställda.

3.4 Exempel på tidigare examenarbete

16

Danielsson och Södervall (2018) skriver ett examensarbete på 15 hp där de har intervjuat barn i åldern 6 – 9 år om deras tankar kring jämställdhet (Danielsson & Södervall, 2018). Studien inriktar sig främst på hur barn leker tillsammans och med vem, om eleverna upplever att lärarna gör skillnad på barnen samt om och i så fall när det spelar någon roll att vara flicka eller pojke. De kommer bland annat fram till att 75% av barnen leker med barn av samma kön inomhus medan det utomhus är mer blandat (Op. Cit s.15). Pojkarna svarar att de leker med att bygga olika saker medan flickorna berättar att de spelar spel eller ritar. Alla barnen tycker att det fungerar bäst att vara blandat när de är i skolan, att kön inte ska spela någon roll och att oftast när de delas upp av pedagoger är det vid inräkning och förflyttning till andra platser (Op. Cit s.16-17). Gruppintervjuer, med totalt 20 elever från två skolor, har använts för att samla in information. Slutligen funderar författarna över om skolans arbete för att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet är en anledning till att barnen vet hur det ska vara mellan könen även om författarna i analysen av intervjuerna ger många exempel på de olika könsnormer som finns och har påverkat barnen.

17

4. Teori och teoretiska referensramar

I följande kapitel presenteras två teorier, socialt lärande och genusteori, som används för att hitta analytiska begrepp för att senare kunna analysera undersökningens resultat.

4.1 Socialt lärande

Ett sätt att förklara olikheter mellan pojkar och flickor är enligt den sociala inlärningsteorin (Hwang & Nilsson, 2011, s.227). Den utgår ifrån att barn tidigt i åldern lär sig hur de ska bete sig beroende på vilken könstillhörighet de har. Detta gör de genom att iaktta och härma de äldre barn och vuxna som finns i deras omgivning. Äldre barn och vuxna uppträder ofta på ett könsstereotypiskt sätt vilket mindre barn härmar och tror att det är det enda ”rätta”. De yngre barnen bemöts också olika av föräldrarna beroende på deras beteende i förhållande till det biologiska könet. Om en pojke beter sig ”som en pojke ska” enligt könsnormer belönas han på olika sätt medan om han däremot skulle anta ett mer ”flickigt” beteende skulle han bestraffas. Ett exempel kan tänkas vara om vilka kläder som barnen vill ha eller hur de agerar i olika situationer. Enligt teorin är förstärkning viktigt när barnen utvecklar könsroller och sina uppfattningar om detta. Föräldrarna har idéer om hur pojkar respektive flickor bör uppföra sig och vad som är ”normalt” för könen. Många anser sig nog behandla båda könen lika men ofta brukar pojkar få bete sig mer aggressivt än flickor tillåts göra eller att pojkar senare får hjälp då de anses kunna försöka klara av problemet på egen hand medan flickor får hjälp nästan direkt om de ber om den (Op. Cit s.228).

4.2 Genusteori

18

skulle laga mat, vara hemma och ta hand om barnen medan kvinnan jobbar (s.18-19). Detta menar Hirdman är det osynliga kontraktet som finns mellan män och kvinnor. Vidare menar Hirdman att det system som är uppbyggt kring genus har bl.a. skapats utifrån vissa biologiska skillnader som att män är starkare byggda än kvinnor (Hirdman, 1997, s.59). I samhället finns det oskrivna regler som bestämmer exempelvis manligt och kvinnligt och där mannen är den med makten. Utifrån normer och värderingar som tolkas och finns i samhället är kategorin män de som har makt genom att ha mer pengar, ha större möjlighet till inflytande och en fysisk dominans (Wernersson, 2014, s.453). Det innebär däremot inte att det alltid är så på individnivå. Genom att vara medveten om skapandet av genus och systemet kan vi undvika att hamna i föreställningar om den könsliga uppdelningen och bidra till att utveckla systemet vidare i processen (Hirdman, 1997, s.61). Båda begreppen genussystem och könskontrakt kan användas för att analysera elevernas tankar som kommer fram under samtalen. Genussystem är, som tas upp tidigare i avsnittet, där personer sorteras in utifrån könstillhörighet i grupper. Elevernas tankar och erfarenheter kan analyseras utifrån genussystemet då de kan stämma överens med själva systemet eller innebära reflektioner om jämställdhet och ojämställdhet som visar att barnen ifrågasätter systemet. Då könskontraktet innebär hur de olika könen definierar varandra kan det visas i elevernas tankar hur de tänker kring de båda könen. Det kan finnas givna uppfattningar om hur eleverna uttrycker sig kring sitt egna biologiska könstillhörighet och den sociala synen som skapats på flickor respektive pojkar. Deras tankar kring hur pojkar och flickor är och behandlas i skolan kan tydligt visa hur de definierar det ”andra” könet. Då en av frågeställningarna lyder ”Hur kommer könsnormer och könsroller till uttryck hos en grupp

elever? Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor?” kan detta användas för att få

ett svar på frågan eftersom deras definitioner skapats från någonstans.

19

frågeställning. Under begreppet har de olika könsmönster som eleverna både berättat om och själva uttryckt, samlats för att kunna identifiera de olika tankar och åsikter som finns om pojkar och flickors förmågor samt egenskaper. Vidare menar Hirdman att genus är något som skapas när man gör skillnad mellan någonting där det egentligen inte finns någon skillnad vilket vidare syftar på skillnaden som uttalas mellan mannen och kvinnans förmåga att använda hjärnan (Hirdman, 2007, s.13). Begreppet genus är ett centralt begrepp som har tydliga kopplingar till jämställdhet. Ordet kan därför användas som ett samlingsnamn för alla de skillnader som eleverna påpekat som eventuellt endast finns i det som människor skapat under många århundraden. Både den tredje och sista forskningsfrågan kan analyseras med hjälp av genus då eleverna både har erfarenheter av vad andra personer sagt och gjort i sin närhet men också hur de själva redan påverkats, möjligtvis utan att veta om det själva.

Det finns vissa biologiska skillnader mellan mannen och kvinnan som avgör en persons könstillhörighet. Könsroller däremot är en social konstruktion som skapats utifrån föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt (Hwang & Nilsson, 2011, s.75). Det innebär att ett barn som enligt biologisk definition är en pojke kan anta båda könsrollerna. Det leder till att pojkar och flickor kan ha olika beteenden, som kan kopplas till både könstillhörighet och könsroller. En persons beteende kan bero både på den biologiska könstillhörigheten och/eller i interaktion med omgivningens förväntningar utifrån de skapade könsrollerna (Elmeroth, 2012, s.30-31). Det finns olika normer i samhället som beskriver hur en person borde vara och bete sig, däribland könsnormer som visar sig som osynliga regler i samhället. I vårt samhälle är mannen den självklara normen, vilket visar sig exempelvis i sporten fotboll där det syftar på herrfotboll men om man pratar om damer som spelar fotboll benämns det som damfotboll (Elmeroth, 2012, s.35-37). Andra exempel är brandman, tjänsteman, huvudman eller med tillägget kvinnlig innan kvinnlig polis, kvinnlig läkare osv. Könsnormer kan därför användas för att analysera elevernas erfarenheter och uppfattningar om jämställdhet och de olika föreställningar som finns om könen. Under samtalen kan elevernas tankar spegla olika föreställningar som finns om de olika könen och hur pojkar respektive flickor beter sig. Eleverna kan både ha en medvetenhet om könsnormen eller har påverkats av den. Något som eleverna kan ha uppmärksammat kan vara den manliga normen som nämns här ovan i avsnittet som kan visa sig genom att de märkt av den eller uttrycker sig på ett sådant sätt som visar att de omedvetet har påverkats av den.

20

21

5. Metod och material

I kapitlet presenteras materialet som använts vid undersökningen, urvalet av deltagande elever och undersökningens metod gruppintervjuer som diskuteras och problematiseras utifrån begrepp validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Vidare diskuteras även etiska

ställningstaganden. Kapitlet avslutas med att presentera fenomenografisk teori som använts för att bearbeta empirin samt analysmetod.

5.1 Material och genomförande

Materialet till undersökningen bestod av 22 frågor som delats in i tre olika delar (se bilaga 1). Inspiration till utformningen har tagits från de muntliga nationella proven för årskurs 6 i ämnena svenska/svenska som andra språk samt engelska som går ut på att eleverna ska kunna upprätthålla ett samtal i svenskan och gör sig förstådda muntligt i engelska enligt kunskapskraven för de båda ämnena (Skolverket, 2018, s.264, 37). Uppgiften som eleverna har fått utgår ifrån att de till en början får olika frågor att diskutera som rör jämställdhet. Frågorna finns tryckta på olika lappar som eleverna fick turas om att dra en i taget för att sedan diskutera kring frågan/påståendet som stod på lappen. Den första delens frågor har en mer grundläggande karaktär där eleverna får svara på hur de tänker kring jämställdhet och definierar detta innan det går vidare till ”djupare” frågor som handlar om jämställdhet i skolan, vad de har för upplevelser och hur pojkar respektive flickor bemöts i skolan. Eleverna fick även diskutera hur de anser att det borde vara och komma med konkreta tips på saker de inte tycker fungerar okej. När dessa frågor har diskuterats fick eleverna titta på en film (se bilaga 1) på 7 minuter som handlar om jämställdhet och hur det fungerar i Sverige. Direkt efter filmen fick de öppet diskutera saker som de kom att tänka på under filmens gång. Här fick eleverna möjlighet att prata helt öppet. Slutligen fick de även ut ett par lappar med frågor/påståenden som anknyter till filmen för att förtydliga bilden av deras uppfattningar och chansen att tillägga funderingar som de inte hade berättat om tidigare. Denna del liknar alltså den inledande delen.

22

5.2 Urval

Urvalet består av 24 mellanstadieelever i som går på samma skola. Eleverna har delats in i sex olika grupper med 4–5 elever i varje grupp. Till en början har olika grupper med elever från årskurs 4, 5 och 6 satts ihop för att bilda både homogena och heterogena grupper där både pojkgrupper och flickgrupper varit med. Två av grupperna har bestått av enbart tjejer, två av enbart killar och övriga två av en blandning av både tjejer och killar. Gruppsammansättningarna är gjorda utifrån två uppdelningar. Dels utifrån elevernas könstillhörighet så att det finns grupper som är både homogena och heterogena. Dels utifrån grupper som bedömts att eleverna känner sig tillräckligt trygga i för att kunna prata fritt och uttrycka sina riktiga åsikter sam berätta om deras erfarenheter.

5.3 Metodval gruppintervjuer

Metoden som använts har varit gruppintervjuer vilket är en kvalitativ metod. Metoden används för att få en nära kontakt med deltagarna och på så sätt kunna få en djupare förståelse för de olika individerna (Holme, Solvang, & Nilsson, 1997, s.79). Flexibilitet präglar metoden och eftersom det inte går att förutsäga vad som uppkommer vid undersökningen behöver intervjuaren vara flexibel (Op. Cit. s.80). Beroende på vilka elever som ingått i varje grupp kan diskussionerna ta olika vändningar och leda till att nya saker diskuteras som inte hade räknats med men är relevant för denna studie. Då intervjuerna har gjorts med olika grupper vid olika tillfällen kan resultatet i dessa grupper bli något olika. Detta kan leda också till att tolkningen kan bli svårare om innehållet har ändrats något mellan grupperna (Op. Cit. s.83). Elevernas olika resonemang har haft stor betydelse för hur samtalen har formats.

Frågorna som eleverna har diskuterat tillsammans ska göra ett underlag för att få information om deras tankar och åsikter på ett naturligt sätt (Holme et al., 1997, s.108). Det är vanligt att spela in intervjuer som görs för att kunna gå tillbaka och lyssna flera gånger. Dessa diskussioner som utspelats hos eleverna har spelats in då innehållet av dem är viktigt och jag har behövt lyssna flertalet gånger på samtalen både för att citera och sammanfatta och höra enskilda kommentarer för att kunna dra rimliga slutsatser (Bell & Waters, 2016, s.196). Inspelningen var ytterst relevant vid transkriberingen av samtalen.

23

pojkar och flickor uttrycker könsnormer och könsroller på olika sätt har det varit relevant att dela upp i homogena och heterogena grupper. Då har gruppintervjuer passat studien för att i analysen kunde diskutera och jämföra dessa gruppers utsagor och kommentarer.

5.4 Metoddiskussion

Eftersom att jag känner eleverna sedan tidigare och även de känner mig kan det finnas förväntningar från båda hållen vilket är viktigt att vara medveten om (Kihlström, 2007, s.37). Vid diskussionerna där det som sägs ska tolkas för att sedan sammanställa detta till ett resultat behöver materialet bearbetas efteråt. Fördelen när samtalen har spelats in är möjligheten att gå tillbaka och lyssna flera gånger utan att missa någon information som från eleverna (Bell & Waters, 2016, s.196). Olika individer har olika förståelser av verkligheten de lever i bl.a. beroende på tidigare erfarenheter, referensramar och intressen (Holme et al., 1997, s.327). I utformningen av diskussionsuppgiften har det varit det viktigt att hålla sig objektiv utan att färga frågorna/påståendena. Jag har varit tydlig gentemot eleverna så att de inte svarar vad de tros förväntas av dem. Närvaron kan också ha haft betydelse för deras diskussioner beroende på utifrån hur de påverkas av att någon lyssnar på deras samtal och spelar in det som sägs under tiden även om de flesta eleverna glömde bort inspelningen efter ett par minuter.

Studiens resultat går då alltså ej att generalisera och anta att dessa uppfattningar speglar alla Sveriges elevers bild jämställdhet även om så skulle kunna vara fallet. Det har varit intressant att diskutera och analysera de mönster som upptäcktes vid resultatredovisningen även om dessa kan inte antas gälla för alla utan får ses som ett stickprov, då det är just dessa elever som varit delaktiga i undersökningen (Holme et al., 1997, s.261). Eftersom att alla olika individer inte finns representerade i gruppen som valts ut kan man utesluta möjligheten att generalisera (Dimenäs, 2007, s.86). Detta är inget som skapar en konflikt då studiens syfte inte utgår ifrån att dra generaliserande slutsatser.

24

vad som avses. Även jag som undersökare har vissa referensramar om samt upplevelser av jämställdhet och idéer om hur eleverna uppfattar ämnet, undervisningen och bemötanden vilket har varit både relevant och viktigt att fundera på för att undvika indirekt påverkan (Op. Cit. s.95 -97). För att inte avspegla eventuella förväntningar på eleverna försöker jag vara den intresserade lyssnaren för att komma åt elevernas egna uppfattningar (Holme et al., 1997, s.98). Eftersom att eleverna i slutet av samtalen fått se en film kan det även diskuteras hur den påverkar resultatet av undersökningen. Syftet med filmen är att fördjupa deras diskussioner och tankar ytterligare. Frågorna som ställs utgår ifrån det som tas upp i filmen vilket kan leda till att elevernas svar då kan påverkas. Detta diskuteras även på berörda delar i analysen. Eftersom att det fortfarande är elevernas tankar som är huvudsyftet och de frågor som ställs utifrån filmen liknar en del de frågor som tidigare ställts kan det visa hur eleverna har påverkats.

5.5 Reliabilitet och validitet

I undersökningen behöver både reliabiliteten och validiteten vara hög för att skapa ett tillförlitligt resultat som man kan använda sig av. Det innebär att frågorna behöver behandla som ska mätas för att öka validiteten och noggrannheten av informationens bearbetning och på vilket sätt undersökningen genomförs avgör dess reliabilitet (Holme et al., 1997, s.163). Utifrån min fenomenografiska ansats kommer flera empiriska exempel att återges i resultatet för att även där spegla validiteten i de olika frågorna som har ställts.

25

uppvisa en osäkerhet som framträder när de svarar på frågorna genom att uttrycka olika erfarenheter och tankar.

Validitet är ett komplicerat begrepp men syftar på att avgöra om studien mäter det man har som avsikt att mäta (Bell & Waters, 2016, s.134). Med andra ord kan man säga att syftet med studien ska vara tydligt i samtliga delar av undersökningen och att man ska minska risken för att t.ex. formulera frågor fel så att de frågar om något helt annat än vad som är avsett. För att stärka resultatets validitet har undersökningen testats på en grupp med barn i åldern 10 – 12 år för att undvika missformuleringar av frågor som uppfattas på ett annat sätt av respondenterna. Testgruppen upplevde att de förstod frågorna och diskussionerna blev det väntade, frågorna i uppgiften har därför ej justerats. Innan testet av undersökningen genomfördes har även andra personer läst igenom frågorna i de både metoddelarna för att redan där ta ställning till huruvida de uppfattar frågorna och då även i förhållande till syftet.

5.6 Etiska ställningstaganden

Innan gruppintervjuerna genomfördes har både elever och deras vårdnadshavare gett sitt medgivande till att delta i undersökningen vilket är viktigt då det både är frivilligt och kommer att spelas in (Bell & Waters, 2016, s.190).. Det blir däremot inte helt anonymt då jag (som är den enda) vet vilka elever som har deltagit i undersökningen och vem som sagt vad men det är viktigt att uppfylla konfidentialitetskravet (Holme et al., 1997, s.334-335). De personuppgifter som hanteras i undersökning är inspelningarna av elevernas samtal vilket enligt Karlstads Universitets riktlinjer samt GDPR förvaras säkert på min dator utan koppling till någon molntjänst. Vidare kommer dessa att raderas när arbetet är godkänt för att skydda elevernas integritet och låta deras svar vara skyddade från att någon annan ska kunna identifiera vilka som deltagit i studien (Bell & Waters, 2016, s.64).

26

5.7 Fenomenografisk teori som databearbetningsmetod

Att ha en fenomenografisk ansats till en undersökning innebär att man som forskare vill ta reda på hur olika människor uppfattar ett visst fenomen (S. Larsson, 1986, s.12). Ansatsen innehåller teoretiska anslag då de utgår ifrån personers uppfattning om någonting som det finns kunskap om (Op. Cit s.22). I studien har eleverna fått uttrycka sina uppfattningar kring jämställdhet vilket är ett område som det finns en hel del kunskap kring även om det saknas ur vissa perspektiv. Något som sker kan ses ur två olika perspektiv, första och andra ordningens (Op. Cit s.12). Det innebär att ur den första ordningens perspektiv undersöks hur en företeelse ser ut att vara utifrån medan det andra perspektivet utgår ifrån hur en person upplever en viss händelse. Att utgå ifrån denna ansats innebär att man använder den andra ordningens perspektiv då man är intresserade av hur andra människor uppfattar/upplever någonting. Det är andra ordnings perspektiv som använts i studien då jag ville undersöka hur elever definierar och upplever jämställdhet. Utifrån olika svar som fås på en och samma fråga kan dessa sedan sorteras in i de olika kategorierna och ordnas efter ett visst olika antal uppfattningar som finns hos de tillfrågade personerna (Op. Cit s.14-15). Vid en öppen fråga kan olika deltagare ha olika svar men innebörden är densamma. Kategoriseringar görs för att beskriva olika sätt att uppleva ett fenomen på (Op. Cit s.22). För att få fram ett underlag används en kvalitativ undersökningsmetod, där intervjuer utgör en god empirisk grund.

En fenomenografisk ansats kan bland annat användas när man anser att kategoriseringen av de olika uppfattningar är slutresultateten i en studie, vilket är fallet med mitt arbete då de olika kategorierna kommer att vara resultatet och inte användas i vidare för att exempelvis jämföra resultatet över tid (S. Larsson, 1986, s.23). Extra relevant blir det för arbetets syfte där elevers uppfattning om jämställdhet ska undersökas vilket kan ge läraren en större inblick och förståelse för de olika uppfattningar som kan finnas (Op. Cit s.24). Jämställdhetsarbetet är en stor del av skolans värdegrund som genomsyrar vardagen i skolan (Skolverket, 2018, s.5 - 7). Därför är denna ansats väl användbar för att kunna utgå ifrån uppfattningarna och sedan jobba vidare mot att öka elevernas förståelse och kunskap kring hur olika föreställningar kring kön och könsnormer påverkar och kan begränsa människor möjligheter i samhället.

27

av personer som man väljer att genomföra studien på, exempelvis kan bostadsområde eller familjesituationer påverka elevernas uppfattningar om i detta fallet jämställdhet (Op. Cit s.30). Detta har varit relevant när studien förbereddes, genomfördes och analyserades då resultatet som redovisas endast står för den grupp elever som deltagit och inte kan generaliseras. Vid analysen av resultatet behövs den insamlade data läsas och reflekteras över flera gånger om samt att återvända till de olika kategorier som har formulerats och kritiska granska dessa (Op. Cit s.31). Medvetenheten om att det är forskaren som ska tolka personernas utsagor och kategorisera dessa är viktig att ha i åtanke så att tolkningen blir trovärdig (Op. Cit s.38). Innan studien genomfördes delades de tänkbara svaren upp i olika kategorier baserade på en undersökning som Malmberg presenterar i sin rapport (Malmberg, 2016). Begreppen genus, könsmönster och könsroller kan användas vid analysen för samtliga frågeställningar då genus, och därmed en stor utgångspunkt i jämställdhet, handlar om just skapade skillnader mellan könen och det som anses vara manligt/kvinnligt beteende och görande. Även andra begrepp kan även vid flera av frågeställningarna. Utifrån den första frågeställning som fokuserar på hur eleverna definierar begreppet jämställdhet finns tre kategorier:

• Att jämställdhet handlar om att alla är lika mycket värda

• Att det ska vara rättvist för alla människor och för pojkar och flickor

• Att det finns ett maktförhållande mellan de två könen, där feminism är en del för att stärka kvinnors rättigheter

Den andra frågeställningen syftar på hur viktigt elever uppfattar arbetsområdet jämställdhet vilket resulterar i dessa kategorier:

• Eleverna tycker att området är mycket viktigt och att det borde fokuseras ännu mer på det

• Eleverna tycker att området är ganska viktigt men behöver inte uppmärksammas mer i skolan

• Eleverna tycker inte att det är ett viktigt område

28

uttryck hos eleverna samt om hur det uttrycks på olika sätt beroende på elevernas biologiska könstillhörighet. Dessa två frågeställningar kategoriseras enligt följande:

• Att pojkar och flickors beteende i klassrummet skiljer sig åt

• Att eleverna uppmärksammat typiska könsmönster och noterar de andra som bryter mot dessa normer

• Att vuxna behandlar elever olika på grund av könstillhörighet • Att andra barn behandlar elever olika på grund av könstillhörighet

Barns perspektiv innebär att se på något ur just ett barns perspektiv där barnens tankar och upplevelser får komma till synes istället för någon annan ska tänka sig in i deras tankar (Andersson et al., 2010 s.9). Det gäller även deras perspektiv på jämställdhet, vilket som tidigare nämnts att det saknas kunskap om. Syftet med studien är att få se just barns perspektiv på jämställdhet och deras erfarenheter av ojämställdhet.

5.8 Analysmetod

29

30

6. Resultat och analys

I följande kapitel presenteras undersökningens resultat och följs därefter av en analys. Frågeställningarna följer den ordningen de har sedan kapitel ett och efter varje avsnitt där resultatet på en frågeställning redogjorts följer analysen i direkt anslutningen. Detta markeras med hjälp av underrubriker för att visa vart analysen börjar och när nästa frågeställning presenteras. Nedan presenteras det som framkommit under samtalen i form av både löpande text och elevcitat.

Innan läsaren tar del av resultatet finns ett par förtydliganden som kan vara bra att veta. Klassen jobbar med värdegrundslektioner varje vecka och återkommande heldagar med tema värdegrund, där de både jobbar inom klassen och blandat över hela skolan. Under samtalen hänvisar eleverna ofta till just värdegrunden, vilket då syftar till detta arbete som sker på deras skola. En annan bra sak att ha kännedom om är att de flesta eleverna spelar fotboll på majoriteten av rasterna, det är både pojkar och flickor som spelar fotboll. Flera av de eleverna som själva inte tycker det är roligt att spela, står gärna vid sidan av planen och tittar på matchen som spelas.

6.1 Elevers definition av jämställdhet

Samtalen började med att eleverna diskuterade frågor om vad jämställdhet är, vad de tänker på när de hör ordet och elevernas exempel på jämställdhet respektive ojämställdhet. Alla av eleverna uttrycker att jämställdhet handlar om människors lika värde och att det inte ska spela någon roll vem man är, vem man tycker om eller hur man ser ut. Något som också nämns i alla sex samtalen är att jämställdhet handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter i livet. Många exempel ges på att i Sverige har alla tillgång till vård, utbildning, köra bil och rösträtt. Att det ska vara lika för alla är något som upprepas. I skolan ska t.ex. alla elever få lika mycket hjälp och samma möjligheter att utvecklas och få lära sig så mycket som de kan. Det nämns även att det finns lagar för jämställdhet. Även demokrati förknippas med jämställdhet i flertalet av samtalen.

Elev: Vuxna ska behandla barnen likadant.

31

Elev: Jämställdhet är när en tjej och en kille behandlas lika och man inte ska göra någon skillnad på hur man behandlas.

Flera nämner också att jämställdhet gäller även för män fastän de flesta exemplen som ges är att tjejer är begränsade. Det ges exempel på olika villkor i sportvärlden och olika yrken där kvinnor tjänar mindre än män. En rättvis lön för kvinnor och män är något som nämns i samtliga samtal. Eleverna lyfter att det är kvinnor som får lägre lön än män. Efter filmen, där bl.a. löneskillnader lyftes, var det även elever som reagerade på att kvinnor ofta har högre utbildning än män men ändå tjänar mindre. Samtidigt lyfter flera grupper vikten av att få samma lön för samma arbete, man ska till exempel inte klaga som kvinna över sina lön jämfört med en man om mannen jobbar mer eller har en högre position.

Elev 1: De sa ju att tjejer utbildar sig mer, det är fler tjejer som väljer det och vill göra det än vad killar vill

Elev 2: Men ändå så får vi mer pengar

Elev 1: Ja, ändå får killar mer pengar och det, är väldigt konstigt. Jag undrar vad som skulle hänt om killarna hade utbildat sig mer och inte tjejerna.

Elev 2: det hade nog blivit samma sak

Elev 1: Ja, det hade det nog. Men då hade det ju haft en anledning i alla fall, varför killarna tjänar mer men nu är det ju tvärtom.

Många av eleverna ser även utanför deras vardag och nämner flera olika exempel på att världen inte är jämställd. Bland annat nämns Nord Korea och Kim Jong Un som ett exempel på något som är ojämställt. Andra saker som lyfts är att kvinnor inte får köra bil i vissa länder, gå utanför hemmet eller måste täcka håret.

Elev 1: Det fanns en flicka som fick tre skott i huvudet, jag kommer inte ihåg vem men jag tror att det var så att i det landet fick tjejer inte gå i skolan.

Malin: Malala menar du?

Elev 1: Ja! Om killar går i skolan borde tjejer också få gå i skolan.

32

Elev 2: Det känns som om de är rädda att bli utpekade då i andra länder. Då blir det inte samma rättigheter. Om någon får något och någon annan inte får.

Ett fåtal elever nämner även ett maktförhållande mellan tjejer och killar. Flera uttrycker att män utför våldshandlingar mot kvinnor vilket är något som även senare lyfts i filmen som något som regeringen måste jobba med. Det är flera elever som blir chockerade när de får höra att det är så många män som använder våld och några anser att killarna inte upplever det på samma, hemska sätt som kvinnorna. Alla eleverna uttrycker att de tycker att all form av våld är mycket fel. Några elever nämner också andra grupperingar än kön så som etnicitet, härkomst, klass och socioekonomisk bakgrund. Det görs främst i samband med att eleverna uttrycker att alla människor är lika värde oavsett vem man är.

Elev: Jag tycker att alla ska bli behandlade väl, vilken hudfärg man än har, om man kommer från ett annat land eller vilket kön man har.

6.2 Analys av elevers definition av jämställdhet

Inledningsvis menar alla eleverna att jämställdhet handlar om att alla är lika mycket värda och alla människor ska ha samma möjligheter och rättigheter. Detta resultat överensstämmer med det som Malmberg (2016) presenterar i sin rapport (s.32). När eleverna fått frågor om definitionen av jämställdhet nämns tjejernas villkor först och sedan killarnas. De lyfter att kvinnorna har det sämre än männen och fokuserar mycket på ett kvinnligt perspektiv. Just lönen är det första som samtliga grupper har tänkt vid första frågan i samtalen och att lönen ska vara lika för både män och kvinnor. Det kanske inte är så konstigt eftersom kvinnor tjänar mindre än män. Att eleverna lyfter kvinnornas rättigheter och perspektiv kan vara ett tecken på att mannen är normen, enligt det genussystem som råder (Hirdman, 1988, s.7). Det är alltså mannen som är utgångspunkten i det vi tänker på, vilket leder till att när eleverna får höra ordet jämställdhet och dess innebörd börjar de ifrågasätta mannens högre position. I nedanstående citat ser vi elevernas tankar på hur de lyfter kvinnans perspektiv först följt av en annan elev som vill poängtera att jämställdhet gäller för alla människor, kvinna som man. Eleven visar på en medveten om att det inte heller får vara så att kvinnor tjänar mer än män om det ska vara jämställt. Trots detta behöver kvinnas position höjas för att vi ska nå jämställdhet, vilket troligtvis är anledningen till att eleverna nämner henne först.

33

Elev 1: Men jag menar, en tjej ska inte få mindre än vad än kille får. Elev 2: Eller tvärtom.

Feminism lyfts i en grupp, som förtydligar att kvinnan är den som inte har samma möjligheter som männen. Könsnormen både påvisas av eleverna och ifrågasätts. Exempel ges på ojämställdhet för kvinnor både med synpunkter på lönen och att kvinnor utsätts för olika typer av våld. En elev har även läst och hänvisar till Clara Henrys bok ”Mot framtiden – guide för att krossa patriarken”. Eleven har tillägnat sig många av dessa begrepp och använder de när hen redogör för sina åsikter. Det märks att resten av eleverna har svårt att förstå ord som patriarken, normativ, feminism m.fl. Eleven nämner här att mannen är normen, att det är han som är det naturliga när vi föreställer oss olika saker i samhället exempelvis chefer eller personer med makt. Att använda dessa begrepp och besitta denna kunskap är något som sticker ut bland åldersgruppen. I Malmbergs (2016) rapport, som är gjord på ett större åldersspann (5, 10 och 14 år), visar det sig att barnen i 14-årsålder är de som tydligt kopplar jämställdhet till bl.a. feminism (s.11). Med hänvisning till detta kan elevens kunskap anses sticka ut i förhållande till sin ålder. Trots att de andra eleverna har svårt att förstå just denna fördjupade kunskap är de överens om att killar har det bättre än tjejer vilket är något som måste förändras.

Elev: Jag tänker att jämställdhet handlar om alla. Men feminism handlar ju om tjejer, femi är ju ett feminint ord och då tror vissa män att det bara handlar om kvinnor och kvinnors rättigheter. Men jämställdhet är ju gemensamt. Men det är väldigt ojämställt för kvinnor och därför behöver man jobba för kvinnorna. Jag tror att allting behöver bli bättre. För det är fortfarande kvinnor som får mindre lön. Det är fortfarande folk som gör hemska saker mot kvinnor.

Elev: Killar har det ju bättre än tjejer. Även om det handlar om att folk ska få det bra, lika mycket. Samma möjligheter och rättigheter. Oavsett kön.

34

uttrycker arga känslor där de uttrycker att det är något fel på männen. Flera elever hänvisar till det historiska och mannens position i samhället på den tiden vilket de tror har betydelse för att det fortfarande är kvinnor som utsätts för våldshandlingar. Eleverna berättar även om olika händelser som de läst eller hört där just män har använt våld mot kvinnor som t.ex. mord, våldtäkt m.fl. Eleverna är alltså medvetna om mäns våld mot kvinnor men ingen direkt koppling gjordes till jämställdhet innan filmen visades. Den fungerade i detta sammanhang som ett underlag för diskussioner där eleverna även har olika kunskaper.

Elev: Män har mer makt. Och därför är det just män som gör det, de hör ju att folk säger det och tänker att ”Vi har mer makt” även om det inte är så.

Elev: Jag tror att män tar sig rätt mot kvinnors kroppar. Och känner att de har ett övertag då och börjar vara våldsamma, inte bara fysiskt utan också psykiskt.

Elev: Män tror att de har mycket mer makt. Och då måste de behålla den sitsen, så att tjejer tror att ”han har mycket mer makt därför måste vi vara rädda för honom, därför ska han bestämma över oss”. Männen vill ha mer makt.

När eleverna diskuterar män och kvinnors olika rättigheter nämner många att männen hade mer värde förr i tiden. Flera grupper nämner mäns högre position i livet, och de stora skillnader som fanns förr om man jämför med dagens samhälle, åtminstone i Sverige. Eleverna är något medvetna om historien bakom jämställdhet och genus. Flera hävdar också att de tycker att alla är lika mycket värda och även var det förr, bara att det var män som inte tyckte att kvinnor var lika mycket värda då. Som vi sett tidigare i texten, i kapitel 2 har männen under många århundraden ansetts vara bättre på flera olika sätt än kvinnorna (Holmqvist, 2006; M. Larsson, 2006; Leppänen, 2006; Olaison, 2006).

Elev 1: Till exempel förr i tiden, då var ju killar mer värda än tjejer. Elev 2: Nej, de tyckte att det var så.

Elev 3: Förr var det så att de trodde att de var bättre. De fick mycket mer pengar, det var bara män som fick jobba, rösta i val och sånt. Nu i Sverige har det blivit bättre, även om det finns lite kvar. Det känns som om män är mer värda.